Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Enhörna är en landsbygdssocken norr om Södertälje, belägen på halvön Enhörningen i Mälaren. Fornlämningar visar att området varit bebott sedan stenåldern. Även från senare perioder finns talrika fynd. En runinskrift invid norra fasaden på Ytterenhörna kyrka indikerar ett tidigt kristet inflytande. På medeltiden delades halvön i två socknar, den nordligare Överenhörna och den sydligare Ytterenhörna. Landskapet runt kyrkan är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Främsta motiv för riksintresset är ett väl hävdat odlingslandskap, ålderdomliga byar, vägnätet och själva kyrkan. Vid vägskälet i kyrkbyn ligger även en nybyggd församlingsexpedition och en halv kilometer längre bort ligger prästgården.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården sluttar från kyrkans alla sidor och omgärdas av en kallmurad bogårdsmur, med grindöppning i norr. Innanför muren växer en rad lindar, med tidigare hamlade men nu utvuxna kronor som skänker rumslighet. Krattade grusgångar leder i nord-sydlig riktning och runt kyrkan. Gravkvarteren ligger i mest gräsbevuxen mark. Framför en del äldre gravar finns dock stenramar med grusbäddar. På tornets norra sida står en häll med runristningar från 1100-talet.
Kyrkobyggnaden ligger högt och har dominerat landskapet mer än idag, när den delvis skyms av kyrkogårdens stora träd. Olika byggnadsvolymer kan urskiljas i exteriören. Till det ganska kompakta långhuset har i öster fogats ett smalare kor med högre väggar och en liten, halvrund absid. Mot söder finns ett före detta vapenhus utbyggt, mot väster ett torn, mot norr en korsarm och en sakristia. Yttertaken - måttligt branta till följd av kyrkans höga murliv – täcks av sågade, tjärstrukna spån. På västtornet kröner en klockformig, spånklädd huv och åttasidig tornspets. Sockeln består till stor del av stora block röd mälarsandsten, däremellan putsade ytor som avfärgats röda för att ansluta till sandstenen. I de slätputsade, vitkalkade fasaderna avtecknar sig murverken av natursten. Gavelspetsarna och tornet pryds av små, rosafärgade blinderingar. Utmed långhusets takfot löper en tegelmurad gesims. Fönsteröppningarna är rundbågiga, med fasta, svartmålade fönster av gjutjärn. I dem sitter tjocka, handblåsta rutor, längst upp av färgat glas och med etsade stjärnor.
Kyrkorummet som är smalt har långhus och korsarm täckta med kryssvalv, kor med ett tunnvalv samt en kupol längst i öster. Valv och väggar är slätputsade och vitkalkade I mitt- och sidogångar ligger skurat brädgolv, i bänkkvarteren lackat dito och i koret tegel i löpskift. Bänkinredningen är sluten med spegelindelade fasader som betsats i bruna/gröna nyanser. Predikstolen på kyrkorummets södra sida har sexsidig korg, målad grågul med förgyllda detaljer och smyckad med målningar från 1956 av den lokale konstnären Nils Malm. Absiden i öster upptas av altaruppsatsen, som har en halvcirkelformig, gråmålad balustrad till altarring. Altaret är byggt i trä. Som altartavla tjänar ett medeltida altarskåp. I korsarmen mot norr står kyrkans orgel.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Ytterenhörna kyrka från 1100-talets sista decennier är en romansk konstruktion med flera yttre drag bevarade. Störst särprägel besitter det smala långhuset och ett ännu smalare, absidförsett kor, ursprungligen krönt av ett torn. Absidens valv av natursten är ursprungligt, troligen även korets tegelmurade tunnvalv. Västtornet som restes omkring 1200 har på sin norra sida kvar en dageröppning helt murad i natursten. Senare medeltida inslag är tegelblinderingar i gavelrösten och torn, vapenhuset och sakristian med sitt spetsbågiga tunnvalv, samt kyrkorummets altarskåp. Smidesdetaljer som idag sitter på västportalens dörr är förmodligen också från medeltiden.
Nästa period som präglat kyrkobyggnaden är 1700-talets senare hälft. Då tillbyggdes norra korsarmen och kyrkfönstren förstorades till dagens omfång. Tornet byggdes på med en klockvåning och fick sin karnissvängda huv med lanternin. Över kyrkorummet slogs kryssvalven i tegel och altaret i trä tillkom. I sakristian finns en dörr av smidd plåt kvar från denna tid.
Vid förnyelse 1906-1907, efter arkitekt Fredrik Liljekvists program, fick sakristian egen ingång från norr. I kyrkorummet lades alltjämt befintligt trägolv. Största bestående ingreppet var dock att södra vapenhuset skärmades av och blev bisättningsrum. Även om det kommit ur bruk är 1906 års interiör bevarad.
Från nästa förnyelse som genomfördes 1954 är kyrkorummets bänkinredning och korets tegelgolv. I koret frilades dessutom underliggande, möjligen medeltida putsytor. Två år senare fick predikstolen sina målningar, vilka återspeglar 1950-talets estetik. Ett annat markant avtryck från 1900-talets senare hälft är norra korsarmens orgel, med sin närmast modernistiska fasad.
Kyrkans tunt putsade fasader, där underliggande murverk kan avläsas, består sedan en stor yttre renovering. Utförandet valdes av historiska skäl och stärker onekligen byggnadens autenticitet. Därtill bidrar också yttertakets spåntäckning.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Bevarade medeltida murverk och orörda muröppningar är omistliga, jämte smidesdetaljer, altarskåpet och bevarat fragment av dopfunt.
• Förekomsten av röd så kallad mälarsandsten i murverken skänker lokal särprägel. • Tornets spånklädda lanternin och norra korsarmen med sina väl tilltagna fönsteröppningar är välbevarade exempel på 1700-talets byggande.
• Kyrkans fasader blev vid senaste renoveringen 1994 putsade med relativt höga antikvariska ambitioner. • Av särskilt hantverkshistoriskt värde är gjutjärnsfönstren med sina tjocka fönsterglas och dörren av smidd järnplåt inne i sakristian.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Absid - Öster, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (1999)
Kyrkobyggnaden ligger högt och har dominerat landskapet mer än idag, när den delvis skyms av kyrkogårdens stora träd. Olika byggnadsvolymer kan urskiljas i exteriören. Till det ganska kompakta långhuset har i öster fogats ett smalare kor med högre väggar och en liten, halvrund absid. Mot söder finns ett före detta vapenhus utbyggt, mot väster ett torn, mot norr en korsarm och en sakristia. Yttertaken - måttligt branta till följd av kyrkans höga murliv – täcks av sågade, tjärstrukna spån. På västtornet kröner en karnisformig, spånklädd huv och åttasidig tornspets. Sockeln består till stor del av stora block röd mälarsandsten. I de slätputsade, vitkalkade fasaderna avtecknar sig murverken av natursten. Gavelspetsarna och tornet pryds av små, rosafärgade blinderingar.
LÅNGHUS – Långhuset omfattar två kryssvälvda travéer.
GOLV – I gångarna ligger skurat brädgolv. I bänkkvarteren ligger fernissade brädgolv. VÄGGAR – Väggarnas puts har jämna, kvastade ytor, som vitkalkats. På grund av långt gången nedsmutsning är färgen idag snarast grå.
INNERDÖRRAR - Mot vapenhuset i väster leder en rundbågig pardörr med fyra speglar i varje dörrblad, draghandtag av mässing och balansgångjärn. Dörrbladens ramverk är laserat i grön umbra - nyans, speglarna är marmorerade.
FÖNSTER – Långhuset har tre rundbågiga fönster, två mot söder och ett mot norr. Dess inre bågar är av trä, fastskruvade och spröjsade i femton rutor. Målning har skett i mörkt grå (grön umbra) nyans.
VALV – Två kryssvalv i tegel täcker långhuset. De slogs efter en brand som inträffade 1764. Valvens slätputsade, vitkalkade ytor är idag svärtade av damm.
KOR – Koret är helt förenat med långhuset. Med säkerhet har en åtskiljande triumfbåge funnits, riven vid ombyggnad på 1700-talet
GOLV – Tegel lagt i löpskift.
VÄGGAR – Väggarna i koret har jämna, kvastade ytor, som vitkalkats. På grund av långt gången nedsmutsning är färgen idag snarast grå.
FÖNSTER – Koret har ett rundbågigt fönster mot söder, likadant som långhusets. Dess inre bågar är av trä, fastskruvade och spröjsade i femton rutor. Målning har skett i mörkt grå (grön umbra) nyans.
VALV – Tegelmurat tunnvalv. Murverken är avläsbara.
ABSID – Korets absid upptas av altaruppsatsen
GOLV - Innanför altarringen ligger ett upphöjt brädgolv, breda, skurade bräder i nord-sydlig riktning VÄGG - Väggarnas puts har en mer ojämn, ålderdomlig struktur och är kraftigare nedsmutsad. Underliggande murverk är avläsbart.
FÖNSTER – I absiden mot sydost finns ett mindre rundbågigt fönster. Lågt kopplat fönster med en tvärspröjs (galler på utsidan)
VALV – Halv kupol, murad av natursten
VAPENHUS –Vapenhus har funnits i tornet åtminstone sedan 1907.
GOLV - Kvadratiska grå och bruna kalkstensplattor, tunna fogar
VÄGGAR – är slätputsade och vitkalkade, frånsett väggen under trapploppet i söder som klätts med slät, klingsågad panel, vitmålad
PORT - Mot kyrkorummet är en rundbågig pardörr med fyra speglar i varje dörrblad, draghandtag av mässing och balansgångjärn. Dörrbladens ramverk är strålaserat i grön umbra nyans, speglarna är marmorerade.
TAK – Platt tak klätt med handhyvlad, vitlimmad panel
TRAPPA – utmed södra väggen leder en brant trappa med figursågat räcke upp till tornkammaren
VAPENHUS/BISÄTTNINGSRUM – Kyrkans ursprungliga vapenhus i söder blev 1906-1907 avskärmat och omvandlat till bisättningsrum, är numera förråd
GOLV – Fernissat brädgolv
VÄGGAR – Slätputsade, kvastade, vitkalkade
TAK – Treledat tak – mansardfall – klätt med slät, vitlimmad panel.
SAKRISTIA - Sakristian tillkom på medeltiden, har alltid varit valvslagen.
GOLV - Smala bräder, skråspikade, lagda i nord-sydlig riktning. På norra och södra sidorna ligger fris av två bräder i bredd. Närmast dörröppningen mot kyrkorummet ligger fyra skift kalksten.
VÄGG - Slätputsade, med kvastad yta. I norra väggen sitter ett ornerat gjutjärnsgaller, målat med vit oljefärg. DÖRRAR - Mot kyrkorummet sitter en rundbågig dörr, av tre bräder i bredd som hålls samman med två narar. På sidan mot kyrkorummet är dörren plåtklädd och har medeltida beslag. Mot elcentral (f d predikstolsuppgång) i väster finns en rundbågig dörr av tjock, svartmålad järnplåt.
FÖNSTER - Mot norr är ett stickbågigt fönster, med fast inre båge, enkel, spröjsad i 24 rutor. Mot öster är ett kopplat fönster, rektangulär båge
VALV – Brant murat tunnvalv, med jämna, vitkalkade putsytor (1905) som på grund av nedsmutsning är grå m.fl. rubriker
TORN – Kyrkans västtorn restes omkring 1200, höjdes senare under medeltiden. Klockvåning tillkom på 1760-talet. GOLV – Obehandlade trägolv av kilsågade bräder
VÄGG – Oputsad gråstensmur
FÖNSTER – Tornkammaren en trappa upp har ett litet fönster mot söder, vars öppning murats helt i gråsten. TAK – Plana brädtak
TORNVÅNINGAR – 5 våningar, samt bärverk för tornspira (konisk)
TRAPPOR – Från vapenhuset till tornkammaren leder en rak, smal trappa utmed tornets södra sida. Till nästföljande två våningar leder lejdare av trä. Metallstegar är därpå resta från klockvåningen upp till tornets murkrön.
FAST INREDNING
ALTARE - Femsidigt lådaltare, spegelindelad front målad med gulvit oljefärg (normalt är altaret täckt med textilier).
BÄNKINREDNING – Bänkkvarteren är slutna, med spegelindelade, betsade luckor och mellanpartier. Luckorna som hänger på gångjärn av mässing har ljusgröna ramlister, mörkgröna friser och vita fyllningar. Mellanpartier, invändiga ryggar och sitsar är mörkbruna.
PREDIKSTOL – Sexsidig korg ställd på en sexsidig, avsmalnande pelare, målad ljusgrå med förgyllda profiler. Korgen är sedan 1956 dekorerad med målningar av lokale konstnären Nils Malm.
ORGEL – 19-stämmig orgel med slät fasad av grönt laserad faner.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altarskåp med mittparti och två flyglar. De tre tavlorna upptas av rikt förgyllda sniderier. Altarskåpet tillverkades förmodligen i Antwerpen omkring 1500
ALTARRING – Halvcirkelformig altarring med balustrad
DOPFUNT – Skulpterad av röd sandsten, med litet förgyllt fat av koppar som vattenbehållare. Dopfunten skänktes till kyrkan 1951.
Fasadkulör (1999): Vit
Byggnadsdel (1999): Absid - Öster, Begravningskapell, Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2013
Ytterenhörna kyrka är till sitt ursprung en romansk kyrka, att döma av byggnadssättet uppförd under 1100-talets senare decennier. Från början omfattade kyrkan ett ganska trångt långhus sammanbyggt med ett smalare kor i öster, över vilket ett torn var rest. Redan omkring 1200 antas att ett västtorn lades till kyrkan, så att den fick dubbla torn. Klockorna hängde dock i en fristående klockstapel. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia norr om koret och ett vapenhus i söder. Västtornets mur förhöjdes och dekorerades då med tegelblinderingar.
Vid om - och tillbyggnad år 1757 tillkom korsarmen mot norr, delvis med sten från det samtidigt rivna tornet i öster. Kyrkans fönster höggs upp till sin nuvarande storlek och västportalen tillkom.
Vid ett blixtnedslag 1764 eldhärjades den nyss utbyggda kyrkan, så att yttertaket och all inredning gick till spillo. Återuppbyggnaden pågick under 1760- och 70-talet, delvis med material från Kärnbo ödekyrka. Tornet byggdes om så att klockorna kunde hängas där och fick då sin befintliga huv. Kyrkans fasader putsades förmodligen för första gången. Över kyrkorum och tvärskepp slogs kryssvalv. På västra sidan byggdes en läktare. Ett altare av trä byggdes över det tidigare av sten. Där ställde senare ett medeltida altarskåp som tillhört Kärnbo.
En genomgripande förnyelse skedde 1906, då västra läktaren revs och en ersättande byggdes i norra korsarmen, dit kyrkans orgel flyttades. Kyrkorummets valv och väggar fick en tjockare, jämnare puts som dekorerades med målningar i jugendstil. Kyrkorummet fick öppna bänkrader och sitt nuvarande trägolv. Vapenhuset i söder omvandlades till bisättningsrum, varvid portalen mellan långhus och vapenhus murades igen.
Vid omgestaltning 1956 borttogs alla jugenddekorationer. Korets dåvarande trägolv revs ut och ersattes med handslagna tegel, lagda i löpskift. Kyrkorummet återfick slutna bänkkvarter, tillverkade med 1700-talets som förlaga. Predikstolen flyttades mot väster, samtidigt som dess tak borttogs. Två år senare dekorerades predikstolens korg med målningar i tidstypisk stil, av den lokale konstnären Nils Malm. 1974 revs norra korsarmens läktare och läktarorgeln ersattes med nuvarande verk, placerat i nivå med omgivande kyrkorum.
Vid den senaste yttre renoveringen 1994 frilades murverken nästan helt från befintligt putsbruk. En murverksdokumentation skedde innan puts på nytt slogs på. Ett rent kalkbruk valdes och avfärgning gjordes med traditionell kalkfärg, beredd på Gotlandskalk.
År 1150-1199 Nybyggnad
Kyrkan omfattade ursprungligen ett ganska trångt långhus med absidformig avslutning för koret. Ett torn var rest i öster, över koret. Inträde skedde genom en hög, rundbågig portal på södra sidan.
Murverken bestod av gråsten, samt hörnkedjor av röd sandsten. Från början var kyrkans fasadmurar sannolikt oputsade. Fönsteröppningarna var små, stickbågiga och omfattade med sandsten.
Kyrkorummet täcktes antagligen av ett platt trätak.
Gardelin, s 5 & 8
Schnell, s 3-4
År 1731 Underhåll
Östtornet reparerades
Schnell, s 5
År 1739 Fast inredning - läktare
En läktare byggdes i långhusets västra del.
Schnell, s 12
År 1766 Äldre kulturhistorisk inventering
Vid sockenstämma tillsammans med Mariefreds - Kärnbo församling beslutades att brukbart virke och annat från Kärnbo ödekyrka skulle överlåtas till Ytterenhörna.
Bohrn, s 6 & 8
Gardelin, s 6
År 1779 Fast inredning - altare
Nytt altarbord av trä tillkom, med det äldre murade altaret bevarat bakom.
Schnell, s 10
År 1780 Teknisk installation - värme
Sakristian utrustades med en öppen eldstad, placerad i nordöstra hörnet. Ett uttalat syfte var att skapa ett bättre klimat för kyrkans textilier.
Schnell, s 14
År 1783 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp sattes upp, troligen tillverkat i Antwerpen omkring 1500. Det hade tidigare tillhört Kärnbo kyrka. De skulpterade framställningarna visar scener om Kristi lidande.
Schnell, s 11 - 12
År 1805 Underhåll - takomläggning
Långhusets förut tegeltäckta taket täcktes istället med spån. Vapenhuset hade förut ett brädtäckt tak, spåntäcktes också nu.
Bohrn, s 4
År 1810 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts om.
EFA: N III: 2 Inventariebok
År 1828 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora kyrkklockan göts om, fick inskriptionen ”Besök Guds helgedom, lev tålig vis och from och tänk på död och dom”
EFA: N III: 2 Inventariebok
År 1851-1852 Fast inredning - orgel
8-stämmig orgel installerades, på läktaren i väster. Invigning skedde ”söndagen efter trettondagen”, den 11 januari 1852
EFA: N III: 2 Inventariebok
År 1852 Fast inredning - altarring
Nuvarande altarring med balustrad tillkom sommaren 1852, bekostad av Herr löjtnanten Fredr L Westin på Lövsta och hans fru Sophia Carolina Colmer
EFA: N III: 2 Inventariebok
År 1863 Underhåll
Kyrkans spåntak reparerades och tjärades
EFA: L I ab: 1
År 1884 Teknisk installation - värme
Kamin installerades i kyrkan. Skorsten drogs upp på kyrkvinden
EFA: L I ab: 1
År 1886 Underhåll - exteriör
Fasaderna lagades och avfärgades, yttertaket lagades och tjärströks, åskledare installerades
EFA: L I ac: 1
År 1899 Underhåll - golv
På grund av sättning plockades korets dåvarande tegelgolv upp. Då återupptäcktes en murad gravkammare.
ATA: Rapport av 1899-02-01
År 1906-1907 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Västra läktaren revs och i norra korsarmen tillkom en läktare, dit kyrkans orgel flyttades.
I kyrkorummet lades ett nytt trägolv, över ett äldre i långhuset. Korets tidigare tegelgolv togs bort.
Valv och väggar putsades på nytt och dekorerades med målningar i jugendstil.
Öppna, onumrerade bänkrader insattes.
Predikstolen flyttades till kyrkorummets södra sida och byggdes om kraftigt
Vapenhuset i söder omvandlades till bisättningsrum, varvid portalen mellan långhus och vapenhus murades igen
Sakristian fick en egen ingång från norr.
Kyrkans yttertak tjärades, kimrök tillsatt.
EFA: O I a: 1 förslag 1901, anbud från 1907
Stockholms läns museum Rapport 2002: 15
Hantverkare - Målare: Carl R Forslund
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
Hantverkare - Målare: Gustaf Kjellström
Hantverkare - Snickare: Theodor Gustafsson
År 1907 Fast inredning - orgel
Ett nytt orgelverk anskaffades, med behållande av den befintliga fasaden från 1852.
Schnell, s 12
År 1923 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts om
Bohrn, s 13
Schnell, s 10
År 1954 Fast inredning - predikstol
Predikstolens läge flyttades mot väster, samtidigt som dess tak borttogs. Nya speglar sattes upp på predikstolens korg.
Schnell, s 12
EFA: O I a: 1, handlingar 1954-67
År 1954 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkorummet försågs med sluten bänkinredning.
Schnell, s 12
EFA: O I a: 1, handlingar 1954-67
År 1954 Återinvigning
Återinvigning 14/11 1954
År 1954 Underhåll - Omputsning, interiör
I kor och absid borttogs 1906 års jämna putsytor med jugenmåleri, de medeltida putsytorna återställdes. I överiga kyrkorummet borstades/skrapades allt jugendmåleri bort, följt av lagning och vitkalkning.
Schnell, s 12
EFA: O I a: 1, handlingar 1954-67
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1954 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Västra läktaren revs och i norra korsarmen tillkom en läktare, dit kyrkans orgel flyttades.
I kyrkorummet lades ett nytt trägolv, över ett äldre i långhuset. Korets tidigare tegelgolv togs bort.
Valv och väggar putsades på nytt och dekorerades med målningar i jugendstil.
Öppna, onumrerade bänkrader insattes.
Predikstolen flyttades till kyrkorummets södra sida och byggdes om kraftigt
Vapenhuset i söder omvandlades till bisättningsrum, varvid portalen mellan långhus och vapenhus murades igen
Sakristian fick en egen ingång från norr.
Kyrkans yttertak tjärades, kimrök tillsatt.
Schnell, s 12
EFA: O I a: 1, handlingar 1954-67
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1956 Fast inredning - predikstol
Predikstolens korg försågs med målningar.
Schnell, s 12
Konstnär: Nils Malm
År 1970 Underhåll - takomläggning
Omläggning av yttertak skedde med rätkluvna, tryckimpregnerade spån med rak nederdel, levererade av Saljebygdens hemslöjd i Vetlanda.
Vid pågående arbeten konstaterades att de äldsta spånen var av hög ålder (kanske från 1805). De var fastsatta med handsmidd spik och mellan dem satt björknäver. På tornets södra sida förekom 20-åriga lagningar med sågade spån. (Spånen som låg före 1970 hade haft rundad nederdel)
År 1971 Underhåll - takstol
Takstolarna förstärktes
År 1971 Underhåll - Omputsning, exteriör
Kyrkans fasader renoverades i augusti 1971. All befintlig puts höggs ner, så att de yttre murverken blev helt frilagda. Omputsning skedde med relativt cementstarkt bruk Sockeln ströks med kallasfalt, fasaderna avfärgades med aktivan. På grund av missfärgningar från taket måste fasaderna målas ytterligare två gångar.
EFA: O I a: Anbud 1970-03-26
ATA: Bygghandling, slutbesiktning 1972-09-20, Strå analysrapport 1993-06-21
År 1974 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggdes, uppställd mot västväggen i norra korsarmen.
ATA ärende dnr 1374
År 1974 Fast inredning - läktare
Förrän orgel bygges borttogs norra korsarmens läktare, där den tidigare orgeln stått sedan 1906.
ATA ärende dnr 1374
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1975 Underhåll - exteriör
Kyrkans spåntäckta yttertak tjärströks. Tjäran som användes var dalbränd stubbtjära från Axelsson, Långträsk.
ATA: Rapport 1975-09-18
År 1976 Underhåll - exteriör
Särskild besiktning av kyrkans fasader gjordes, med anledning av uppkomna skador bara fem år efter att stor renovering skett. I utlåtande konstaterade Knut Åkesson att befintlig färg spjälkar loss från putsen, främst på fasaden mot söder. Felet trodde han var att putsbruket var för svagt bundet och ifrågasatte om det verkligen var ett rent kalkbruk.
ATA: Utlåtande 1976-04-19
Entreprenör: Knut Åkesson
År 1986 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ledstänger uppsattes på ömse sidor om trappan till kyrkans huvudingång. De utfördes i stål som rostskyddades och målades med svart lackfärg.
ATA: Tillstånd 861029, dnr 1986: 12B
Hantverkare - Smed: Ebbe Lundberg
År 1994 Underhåll - exteriör
Fasadputsen från 1971 knackades ner, så att murverken åter blev frilagda. Murverksdokumentation gjordes.
Putsning skedde med hydrauliskt kalkbruk och luftkalkbruk.
Sockelns puts utfördes i KC-bruk
Avfärgning skedde med kalkfärg beredd på Gotlandskalk.
Fönster och dörrar ommålades med linoljefärg. Yttertakets spåntäckning lagades och tjärströks.
ATA: Arksam Förfrågningsunderlag 1993-06-10
EF: Protokoll, fotografier, redovisning
Arkitekt: Uno Söderberg
År 1999 Äldre kulturhistorisk inventering
Vid besiktning 1999-03-18 konstaterade RAÄ: s konservator Hans - Peter Hedlund mögel på altarskåp samt insektsangrepp i sakristians golv.
ATA: Skrivelse
Konservator: Hans-Peter Hedlund
År 2002 Underhåll - interiör
Inspektionslucka i golvet togs upp direkt under predikstolen, för att mäta den relativa fuktigheten under kyrkans golv
Stockholms läns museum Rapport 2002: 15
Schnell, Ivar. (1967). Ytter.Enhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 59.
Bohrn, Erik. (1945). Ytter-Enhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 59.
Lundin, Klas I:son. (1955). Till hembygden: Strängnäs stiftsbok: en hälsning till församlingarna i Strängnäs stift. Artikeln Förnyade helgedomar: Ytterenhörna kyrka i Enhörna församling.
Robertsson, Ros-Marie. (1989). Ytter-Enhörna kyrka: en arkitekturhistorisk studie. C-uppsats vid konstvetenskapliga inst. Stockholm universitet.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin