Motivering (skydd): Medåkers kyrka har såväl till långhusets som till tornets murar bevarat sitt medeltida yttre omfång. Ett bevarat uttryck från äldsta tid är de kraftiga, ojämnt utbuktande murarna. Den spånklädda, spetsiga tornspiran restes sannolikt på 1600-talet.
Vidare präglas exteriören starkt av en förnyelse 1887-89; sedan dess är långhustaket plåttäckt och fönsteröppningarna spetsbågiga med gjutjärnsfönster som delvis har färgade rutor. Södra och östra sidans tregruppsfönster är skolexempel på det sena 1800-talets stilrestaureringar. Även ytterdörrarna med pärlspåntpanel tillkom då. Mindre väsentliga förändringar är 1990 års byte från järnplåt till kopparplåt och friläggandet av gråstenssockeln 1997.
Invändigt avspeglas byggnadens medeltida ursprung i valvkonstruktionen, samt altarskåpet längst fram i norra sidoskeppet. Kalkmålningar finns bevarade fragmentariskt i koret, norra sidoskeppet och på kyrkvindens östra gavel.
Märkbara 1600-talsavtryck är predikstolen med sina rika sniderier och bänkfasaderna närmast koret, vilka rekonstruerats utifrån bevarade delar av kyrkans första kända bänkinredning. Även 1653 års murade altare finns kvar, om än dolt under den nuvarande altaruppsatsen som tillkom 1764.
Från 1887-89 års omgestaltning i nygotikens tecken är orgelfasaden och järnfönstren med sina färgade rutor. I samma stil går korets båda glasmålningar, insatta 1902. Även 1947 års omgestaltning är i hög grad märkbar. Då tillkom nuvarande sluten altarring och bänkinredningen. Altaruppsatsens ursprungliga 1700-talsmarmorering i blå ton rekonstruerades och den fick gå igen vid målningen av övriga inredningssnickerier.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • De medeltida murverken är omistliga, liksom bevarade kalkmålningar i koret, norra sidoskeppet och på kyrkvinden.
• Omistlig är även tornets spånklädda 1600-talsspira, som en av få återstående. • I de främre slutna bänkkvarteren ingår luckor från 1682, vilka tillsammans med predikstolen (1627) ger en bild av 1600-talets rika snickerier.
• Fönstren är ett särpräglat uttryck för det sena 1800-talets stilrestaureringar. • Altaruppsatsen är ett välbevarat 1700-talsarbete, vars marmorering fått bilda utgångspunkt för övrig färgsättning i kyrkorummet.
• Inredningssnickeriernas målning, från 1947, är utförd med god historisk trovärdighet och hantverksskicklighet. Framtida underhåll bör därför begränsas till rengöring/retuschering. • Gravvårdar av större kulturhistoriskt värde har klassats i en dokumentation 2000
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Kyrkobyggnaden omfattar långhus, nordligt sidoskepp ihop med sakristia, samt ett västtorn med spetsig spira i två avsatser. Väggarna är kraftiga och ojämnt utbuktande, i huvudsak murade av gråsten. Det brant sluttande sadeltaket täcks av kopparplåt och tornspiran är klädd med täljda, tjärade spån. Sockeln är oputsad, fasadmurarna spritputsade, lisener och omfattningar slätputsade.
Fönsteröppningarna är långsmala och spetsbågiga: på södra långsidan och östra gaveln i grupper om tre, där mellersta öppningen flankeras av två lägre. På norra sidan sitter fyra enskilda, mindre fönsteröppningar och sakristian har en mindre mot öster. Fönstrens karmar och bågar är av svartmålat gjutjärn, fönsterrutorna av munblåst glas, till en mindre del färgade. På tornets västra sida finns huvudingången med spetsbågig portal, pardörr klädd med diagonalt lagd, svartmålad pärlspåntpanel, dekorativt smide, samt ett klöverformigt överljusfönster. På södra långsidan finns en mindre ingång till koret, placerad mitt under en av trefönstergrupperna. En trappuppgång till tornet utgår från södra sidan upp till en enkel, tjärstruken ingångsdörr med förtak.
Inträde sker normalt från väster genom vapenhuset med stjärnvalv, en passage som är upplyst av ett runt fönster i söder och det lilla treklöverformiga fönstret ovan ingångsdörren. Innanför finns en hög grind av smidesjärn. Vapenhusgolvet består av tegel i löpskift.
Över kyrkorummet är fem stjärnvalv slagna, fyra med enkel stråldekoration och över koret en mer avancerad med tre valvstrålar från varje sidostöd och svagt tecknade gubbansikten i gördelbågarna. Mittskeppets valv vilar på kraftiga pelare medan sidoskeppets är förankrade i ytterväggarna. Ytorna är vitkalkade och odekorerade, frånsett ett invigningskors i koret och en sexbladig ros i sidoskeppets östligaste valv. Golven i kor, mittgång och norra sidoskeppet består av polerad brun och grå kalksten. Mittskeppets bänkinredning, byggd 1947 på fernissade brädgolv, är till större delen öppen och har rektangulära gavlar. De främsta två raderna är slutna, med luckor från 1682 och skärmar rekonstruerade i anslutning till dessa.
En fristående pelare skiljer mittskeppet från norra sidoskeppet, sedan 1998 använt för mer informella sammankomster och därför inrett med lösa bord och stolar. I sidoskeppets främre del är kyrkans dopplats och där hänger ett medeltida altarskåp med träskulpturer i två register, mot en förgylld bakgrund och snidat ramverk.
Koret ligger två steg ovanför kyrkorummet. Altaret är sedan 1653 murat intill väggen, men blev 1764 överbyggt med den nuvarande altaruppsatsen i barockstil. Den är blåmarmorerad och prydd med förgyllda bildhuggeriarbeten. Framförvarande altarring är femsidig, sluten och spegelindelad. I de två korfönstren på ömse sidor om altaret finns glasmålningar från 1902 med framställningar av Moses och Den gode Herden.
Läktaren har spegelindelad barriär och orgelfasad i nygotisk stil, den senare byggd 1889. Spegelindelningen och nuvarande blå marmorering gjordes 1947, med altaruppsatsens som förlaga.
Sakristian i norr är täckt med ett murat tunnvalv och dess golv belagt med Höganäsklinker. Ett litet andaktsaltare har anordnats i muren till en kakelugn som inte längre används.
Trappan i tornet är tegelmurad längst ner, annars bara en öppen lejdare i trä. Gråstensmurarna är genomgående oputsade och bjälklagen av rundtimmer. Ett murgenombrott leder till långhusets vind, där rester av medeltida målningar kan besiktigas på den östra gavelmuren.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor, Sakristia, Torn - Västtorn, Vapenhus
Inventeringsår (2014)
Inga kompletta medeltida takstolar finns bevarade. I långhuset finns enstaka medeltida delar, remstycke, valvbåge och del av eventuellt högben. Endast en mindre del av det yttre remstycket har bevarats längst i öster, men är rötskadat. Valvbågen bedöms vara från 1300-talet. Delen från ett tidigare högben kan vara från 1100-talet.
I tornet finns det flera delar som är sprättäljda, på alla våningsplan, bland annat undersidan på två golvbrädor på första våningen och två bjälkar på tredje våningen. Eventuellt är ett stödben från ett senmedeltida taklag återanvänt som handledsregel till torntrappan. Sprättäljda stolpar finns i övre delen av tornet, men är bilade med en bredare yxa än övriga sprättäljda delar. Det finns spår från klockupphängning i tornet. Tre bjälkar och en stolpe är troligen ursprungliga. I tornet finns timmermärkning i form av jack.
De medeltida delarna är i furu. Både dymligar och spik finns.
Inventeringsår 2016
Medåker tros ha fått sin stenkyrka på 1200-talet, byggd i ett skepp och med platt trätak över kyrkorummet. Uppfattningarna går isär om vilken del som är äldst: den västra med torn eller den östra. Mera säkert är att kyrkan fick dagens längd vid en utbyggnad på 1300-talet, då även sakristia tillkom i norr, ett tunnvalv av trä slogs över kyrkorummet och väggarna fick dekorativa kalkmålningar. Östra gaveln fick en trefönstergrupp. Kyrkans altarskåp med träsniderier och skulpturer tillverkades omkring 1450.
Ytterligare en medeltida utbyggnad gjordes: på 1490-talet då norra väggen från sakristian och västerut bröts igenom och norra sidoskeppet byggdes ut. På långhusets södra sida tillbyggdes ett vapenhus i trä. Stjärnvalv murades över kyrkorummet och över tornets bottenvåning, dit kyrkorummet utökades. Valven dekorerades med kalkmålningar. Sannolikt hade arbetena avslutats 1492 då återinvigning skedde och ett invigningskors målades i koret. En kalkstensskiva som också försetts med invigningskors finns kvar från det dåvarande, fristående altaret.
Tidigaste uppgiften om att tornet försetts med en hög, spetsig spira är från en biskopsvisitation år 1629. Kyrkklockorna hängde dock ännu i en klockstapel, som vid samma tillfälle beskrevs som ”gammal”. Ganska snart fick tornet en klockvåning - vid 1637 års biskopsvisitation fanns inte längre någon klockstapel i Medåker. Till följd av den ökade belastningen hade tornet förstärkts med strävpelare.
Reformationen avspeglas i 1600-talets förnyelse av kyrkorummet, inledd 1627 då nuvarande predikstol uppsattes. Ett nytt altare murades intill korets gavelvägg 1653-54. Tidigare lösa stolar blev 1682 ersatta med slutna bänkkvarter, varav några gavelpartier ännu återstår. Året efter fick predikstolen en blå marmorering.
År 1722 togs en västport upp i tornet, där tidigare ingen dörröppning funnits. Till följd av befolkningsökningen måste en läktare i väster byggas 1727. Den borttogs dock redan 1760 och ersattes med en mindre, där kyrkans första orgel installerades. För att ersätta förlorade bänkplatser byggdes ytterligare en läktare i norra sidoskeppet, avsedd för soldater. Korets altaruppsats uppfördes 1764, efter donation av Fru Inga Cederborgh på Röfors. Samtidigt igenmurades östra gavelns mellersta fönster. Det murade 1600-talsaltaret blev dolt av en överbyggnad i trä och det medeltida altarskåpet hängdes istället upp på en av kyrkorummets mellersta valvpelare.
En stor förändring inträffade 1812: södra sidans vapenhus borttogs och portalen som ledde dit blev ersatt med ett fönster. Ett nytt vapenhus avskildes i kyrkorummets västligaste travé, under tornet. En yttre trappa upp till tornet byggdes också.
Ännu mer omfattande blev 1887-89 års förnyelse, såväl inre som yttre, efter arbetshandling av Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Pettersson. Fasaderna ändrades i nygotikens anda, genom att fönsteröppningarna ändrades till spetsbågig form och på södra och östra sidorna ordnades i trefönstergrupper. Fönstren som sattes in var av gjutjärn, i de övre delarna med färgade rutor. Nya ingångsdörrar klädda med pärlspåntpaneler tillkom. På grundmuren slogs en yttre sockel av cement. Fasadputsen i övrigt lagades och avfärgades i en gulvit nyans. På långhusets dittills spåntäckta yttertak lades svartmålad järnplåt i skivtäckning.
Inne i kyrkan borttogs de gamla ojämna tegelgolven och istället göts cementgolv. De nedre väggfälten målades med en mörk oljefärg, väggarna i övrigt och valvens kappor med vit limfärg. Som en kontrast målades grå limfärg på valvribborna. Öppna bänkar anskaffades och målades med oljefärg i grågul nyans - fast en mindre del av 1600-talets bänkkvarter tillvaratogs och magasinerades. Orgelläktaren utökades medan den norra så kallade knektläktaren revs. Predikstolen målades vit och blev rikt förgylld. I koret tillkom en ny genombruten altarring med skurna kolonner. Altaruppsatsen ommålades och sniderierna förgylldes. Kyrkorummet blev för första gången uppvärmt, sedan en vedeldad kamin installerats i norra skeppet. Tre år senare fick korfönstren glasmålningar.
Vid nästa omgestaltning 1947, efter program av Sven Söderholm, var målet att kyrkorummet skulle återfå något av den karaktär det hade före 1887. Valv och väggar vitkalkades åter. En sökning efter medeltida dekorationer resulterade endast i att ett invigningskors i koret och en dekoration i sidoskeppets östligaste valv kunde restaureras. Altaruppsatsen fick en blå marmorering, som bedömdes vara den ursprungliga. Den förut öppna, kolonnförsedda altarringen fick dagens slutna, spegelindelade och blåmarmorerade front. Även predikstolen fick en äldre färgsättning rekonstruerad, sedan den närmast föregående renoveringens vita färg och förgyllning borttagits. En ny bänkinredning med rektangulära gavlar byggdes och marmorerades i blå och delvis röda toner. På de fyra främsta bänkraderna rekonstruerades fasader utifrån bevarade originalluckor från 1682. Det mellersta av korfönstren togs bort och öppningen murades igen. Övriga fönster kompletterades med inre bågar i trä. Elektrisk värmeanläggning infördes och därmed kunde norra sidoskeppets kamin tas bort. I dess ställe iordningställdes en dopplats, med det medeltida altarskåpet i fonden.
Predikstolen kompletterades 1964 med träsniderier, tillverkade utifrån de som fanns kvar. 1978 hade kyrkorummets 90-åriga cementgolv blivit så sprött att det ganska enkelt kunde tas bort, liksom underliggande fyllning. Sedan lades polerade kalkstensplattor i sättbruk. Långhusets svartmålade plåttak blev 1990 ersatt med koppar.
Vid den senaste stora insatsen 1997 bortbilades kyrkans cementsockel som suttit sedan 1889, bakomvarande gråstensmur blästrades ren och fogades. Vid de samtidiga inre arbetena fick sakristian ett klinkergolv och norra sidoskeppets bänkinredning borttogs, för att ersättas med lösa bord och stolar.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Arboga kyrkliga samfällighets arkiv (AKS):
• Gravvårdsdokumentation 2000, redovisad i november 2000 av f d antikvarie Eiwor Sandberg
Medåkers församlingsarkiv (MF):
• O 17-21, handlingar om kyrkan och kyrkogården 1943-70
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV a; 54 a, protokoll från generalvisitation den 24/2 1745 • Västerås domkapitel: E IV a; 54 a, protokoll från visitation 1722
• Västerås domkapitel E IV a: 54 a; Brev till domkapitlet, uppläst 17/12- 1740 • Västerås domkapitel E IV a; 54 b, protokoll från visitation 4/9 1791
• Västerås domkapitel E IV a; 54b, visitationer 4/7 1819 och 1/8 1829
• Västerås domkapitel E IV b; 71, prostvisitation 1879
• Västerås domkapitel E IV b; 71, ämbetsberättelse 10-11/9 1910
• Västerås domkapitel F III a: 3, protokoll från biskopsvisitation den 5/3 1629 • Västerås domkapitel F III a: 6, protokoll från biskopsvisitation den 2/3 1637 • Västerås domkapitel F III a: 11, protokoll från biskopsvisitation 1671
• Västerås domkapitel F III a: 21, protokoll från biskopsvisitation 3/2 1763 • Västerås domkapitel F III a: 38, inventarium vid biskopsvisitation den 17-18/8 1889
Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild, s 162-163 Förlag: Staffan Björklund 2000
Bellviken, Georg: Medåkers kyrka/Medåker – Spridda minnen från svunna tider (del 1) Arboga 1971/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Henning, Gunnar W: Medåkers kyrka – Köping: Bärgslagsbladets tryckeri 1967
Medåkers kyrka, utgiven av Medåkers församling i samarbete med hembygdsföreningen – Redaktör Pelle Söderbäck – Arboga skrivbyrå AB 1983
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Timm, Eva: Medåker genom tiderna – uppgifter ur olika källor, Arboga 1938
År 1250-1299 Nybyggnad
Långhus och torn
År 1300-1399 Valvslagning
Kyrkan förlängdes, sakristia byggdes ut i norr och eventuellt tillkom tornet.
Över kyrkorummet slogs ett tunnvalv i trä.
Från denna tid finns kalkstensfot till en dopfunt.
Källa
Medåkers kyrka, s 9
År 1450-1459 Fast inredning - altare
Nuvarande altarskåp anskaffades. Idag återstår bara corpus, indelat i två avdelningar.
Källa:
Medåkers kyrka, s 9
År 1492 Fast inredning - altare
Fristående altare invigdes av biskop Olaus Andreae. Altarskivan av kalksten med fem konsekrationskors finns idag bevarad nedanför orgelläktaren i norra skeppet.
Källa: Ahlberg, s 162
År 1625 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader rappades och vitlimmades.
Källa: VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1627 Fast inredning - predikstol
Nuvarande predikstolen införskaffades. Den smyckades med snidade bilder av Kristus som världens frälsare och de fyra evangelisterna. Dessutom uppsattes fem snidade lejonhuvuden.
Träsnidare: Johan Matzson
Källor:
VS: F III a; 3, visitation 1629
Ahlberg, s 162
Konstnär - Bildhuggare: Johan Matzson
År 1628 Fast inredning - predikstol
Den nyinförskaffade predikstolen målades.
Källa:
VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1629 Äldre kulturhistorisk inventering
Tidigaste uppgiften om att tornet försetts med en hög spets är protokoll från biskopsvisitationen den 5/3 1629. Vid samma tillfälle uppgavs klockstapeln vara gammal (förmodligen i betydelsen uttjänt).
Källa:
VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1637 Underhåll - exteriör
Klockorna hade flyttats upp i tornet, som förstärkts med strävpelare. Klockstapel fanns inte längre. Kyrkans yttertak lagades och tjärades.
Källa: VS: F III a: 6, visitation 1637
År 1653-1654 Fast inredning - altare
Nytt altare murades intill korets vägg, istället för det tidigare som varit fristående.
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1285
År 1655-1656 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet förgylldes på nytt. För det ändamålet köptes 30 böcker guld (40 d) från Stockholm. Anders Persson målare erhöll 50 daler i arbetslön, hans efterträdare 6 daler och Anders Perssons änka 24 daler.
Anders Persson målare
Källor:
ATA: Ihrfors, s 1285
Bellviken, s 46
Hantverkare - Målare: Anders Persson
År 1661-1662 Underhåll - exteriör
Långhustaket och tornet reparerades, tjärades.
En vinkällare grävdes och murades med valv.
Källor:
ATA: Ihrfors, s 1285
Bellviken, s 46
År 1682 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning byggdes, med träsniderier och dekorativt smide på dörrar och skärmar. (En mindre del av dessa har sparats till våra dagar)
Källa:
Bellviken, s 46
År 1683 Fast inredning - predikstol
Predikstolen blåmarmorerades
L Granius i Medåker
Källa: Inskription i ljudtaket
Konstnär - Dekormålare: L Granius
År 1727 Fast inredning - läktare
Västläktare byggdes, ursprungligen avsedd för kyrkobesökare och därför med bänkinredning.
Snickare Nils Bergman
Källa:
E IV a: 54 a; inventarium 1745
Hantverkare - Snickare: Nils Bergman
År 1740 Underhåll - stomme
Sommaren 1740 pågick omfattande murverksreparationer i hela kyrkan. Främst tornet var i stort behov av åtgärder. Möjligen miste kyrkorummet åtskilliga medeltida dekorationsmålningar vid detta tillfälle.
Källa:
E IV a: 54 a; Brev till domkapitlet, uppläst 17/12- 1740
År 1760 Fast inredning - orgel
Västläktaren revs och ersattes med en mindre, avsedd för en orgel.
9-stämmig orgel införskaffades, hade tidigare stått i Hedvig Eleonora kyrka Stockholm.
Möjligen härstammade orgeln från ett större verk som var avsett för Storkyrkan.
En ny åhörarläktare byggdes i norra sidoskeppet, avsedd för soldater.
Källor:
VS: F III a; 21, visitation 1763
Bellviken, s 49
Sjögren, s 136
Orgelbyggare: Jonas Gren
Orgelbyggare: Petter Stråhle
År 1764 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats kom på plats efter donation av Fru Inga Cederborgh på Röfors (3 000 d kmt)
Den utfördes av en rektangelformig träskiva på vars mitt fästes ett träsnideriarbete bestående av kyrkliga attribut. På ömse sidor om detta placerades skurna palmer samt ovanför tre änglahuvuden en bok och ett kors. Samtidigt igenmurades östra gavelns mellersta fönster.
(den gamla altartavlan sattes upp på en av kyrkorummets pelare)
Altarring av trä uppsattes, målad med blå färg
En gravhäll blev nedlagd innanför västra ingångsdörren, där förut varit tegelgolv
Den 1/8 1764, mellan klockan 12 och 13, slog blixt ned i kyrkan. Skador uppstod, men brand uppkom inte
Mull kördes upp på kyrkogården för att inleda begravning efter varv.
Källor:
VS: E IV a; 54b, visitation 4/9 1791
ATA: Ihrfors, s 1301-1302
Bellviken, s 50
Timm, s 6
År 1770 Underhåll - exteriör
Hela kyrkans tak och tornspiran tjärströks.
Källa: ATA: Ihrfors, s 1303
År 1783 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades och förgylldes. En draperimålning ströks upp på väggen bakom.
Målare Peder Hallongren
Källa: ATA: Ihrfors, s 1303
Hantverkare - Målare: Peder Hallongren
År 1887 Underhåll - exteriör
Tornets spåntak tjärades och ny åskledare uppsattes.
Långhusets tak täcktes med falsad plåt
Källa: VS: F III a; 38, Inventarium 1889
År 1888-1889 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Sockel av cement slogs på grundmuren
Fasaderna lagades i sin helhet och avfärgades
Dörr- och fönsteröppningar förstorades
Södra och östra fönstren indelades i grupper om tre och fick ramar och bågar av svartmålat järn ”i götisk stil”. Delvis färgade rutor insattes.
Dörrar klädda med pärlspåntpanel insattes
Cementgolv lades i kyrkorummet, utom i koret där brädgolv blev lagt
Kyrkorummets valvkappor vitkalkades medan ribborna gråkalkades
De nedre väggfälten målades med mörk oljefärg, väggarna i övrigt vitkalkades
Öppna bänkar anskaffades och målades med oljefärg i grågul nyans.
Orgelläktaren utökades
Den norra så kallade knektläktaren revs
9-stämmig orgel installerades
Tre travéer i kyrkans västra del avbalkades, det sydvästra till förhall och det nordvästra till materialrum samt för läktaren
Altaret försågs med genombruten altarring med skurna kolonner, samt knäfall och armstöd madrasserade och överklädda med rödbrun vadmal.
Altaruppsatsen ommålades och sniderierna förgylldes.
Predikstolen målades vit och blev rikt förgylld.
En vedeldad kamin installerades i norra skeppet
Arkitekt Ludvig Pettersson
Orgelbyggare G A Setterquist & son, Örebro
Källor:
VS: F III a; 38, Inventarium 1889
Sjögren, s 137-138
Orgelbyggare: Gustaf Adolf Setterquist
Arkitekt: Ludvig Pettersson
År 1903 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålningar med framställningar av Moses och Den gode herden insattes i fönstren på ömse sidor om altaret.
Källa:
E IV b; 71, ämbetsberättelse 10-11/9 1910
År 1909-1910 Underhåll
Kyrkorummets väggar och valv avfärgades
Fasaderna lagades och avfärgades
Tornspiran tjärströks
Ny värmeugn installerades
Källa:
E IV b; 71, ämbetsberättelse 10-11/9 1910
År 1925 Teknisk installation
Elektrisk belysning infördes i kyrkan
Källa:
MF: O
År 1932 Konservatorsarbeten
Kyrkans altarskåp restaurerades, efter att ha varit i förvar i tornet sedan 1887.
Konservator Alfred Nilsson
Källa:
Bbl 1932-02-22
Konservator: Alfred Nilsson
År 1947 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Stor inre förnyelse:
Valv och väggar skrapades intill de äldsta färgskikten, i sökande efter medeltida dekorationer.
Endast ett invigningskors i koret och en dekoration längst upp i sidoskeppets östligaste valv restaurerades. I övrigt vitkalkades valv och väggar.
Det mellersta av östra gavelns fönster borttogs.
Ny bänkinredning med rektangulära gavlar byggdes. Den fick en historiskt förankrad färgsättning. På de fyra främsta bänkraderna rekonstruerades 1600-talsgavlar med bevarade luckor från 1682 till utgångspunkt.
Altaruppsats och predikstol rensades från senare färgskikt så att den äldsta färgsättningen kunde friläggas och restaureras.
Den tidigare öppna altarringen ombyggdes till nuvarande spegelindelad front.
Även läktaren fick en spegelindelad barriär
Dopplats placerades i norra sidoskeppet, där kamin förut stått
Fönstren försågs med inre bågar
Elektrisk värme installerades
Elbelysningen förnyades
Orgelverket utökades till 13 stämmor
Arkitekt Sven A Söderholm
Hurtigs snickerifabrik, Fellingsbro
Konservatorerna Alfred Nilsson och Oskar Niemi
Målarmästare Sven Alm, Medåker
Källor:
MF: Förslag till restaurering, januari 1947
Minnesplatta i kyrkan
Bellviken, s 55
Konservator: Alfred Nilsson
Konservator: Oskar Niemi
Hantverkare - Målare: Sven Alm
Arkitekt: Sven A Söderholm
År 1955 Underhåll - exteriör
Nya hängrännor och stuprör uppsattes
Det spåntäckta tornet lagades och tjärströks
Plåttaket ommålades
Källor:
MF: O 18 a
VLT 1955-07-09
År 1955-1957 Nybyggnad
På kyrkogårdens norra del byggdes ett bårhus:
Källargrund göts av betong
Ytterväggarna murades av 1-stens tegel och putsades med ojämn yta
Sockeln kläddes med skiffer
Taket täcktes med skiffer (Glava)
Huvudingången försågs med portar av ek, med handsmidda beslag, samt trappsteg framför av granit på betongkonsol
Fast fönster av furu med svagt tonade glas
Arkitekt Jan Wahlman
Byggmästare Gustaf Öhman
Källa.
MF: O 18 a, beskrivning 5/4 1955, kontrakt den 17/10 1955
Byggmästare: Gustaf Öhman
Arkitekt: Jan Wahlman
År 1964 Fast inredning - predikstol
Predikstolen pryddes med nya träsniderier, skänkta av Arthur Johansson i Vretberga.
Fyra nya lejonhuvuden kompletterade det enda ursprungliga, som bevarats. De färgsattes i guld, rött och svart.
Arthur Johansson, Vretberga
Källa: Ahlberg, s 162
Konstnär - Bildhuggare: Arthur Johansson, Göteborg
År 1984 Underhåll - exteriör
Nya spån lades på tornets nedre del, kransen
Fasaderna lagades och kalkavfärgades i gulaktig ton, genom att järnvitriol tillsattes kalkfärgen
Fönstren renoverades
Skyddsfönster sattes utanpå korfönstren
Program: Edvard Ruin, Byggnadsvård AB
Diös Mellersta Bygg AB
Arboga måleri
Bergslagsputs
Källor: VLM: Slutbesiktning 1984-12-04
VLA 1984-10-12
Byggmästare: Edvard Ruin
År 1997 Underhåll - exteriör
Inre och yttre förnyelse:
Nya spån lades på tornets övre del och ströks med trätjära
Spånen på tornets nedre del tjärströks
Nya koppardetaljer sattes upp på tornet. Kyrktuppen förgylldes
Cementlagningar borttogs från tornets fasadputs
Tornets fasadputs lagades med luftkalkbruk och avfärgades med fabriksblandad kalkfärg, bruten med ljusocker och oxidsvart
Cementsockeln som sedan 1888 funnits på kyrkan knackades bort. Bakomvarande mur fogströks med hydrauliskt bruk
Vapenhusets väggar lagades och avfärgades
Norra sidoskeppets bänkkvarter borttogs. I bänkarnas ställe lades kalkstensgolv, likadant som i gångarna.
Bänkkvarteren blev lätt avslipade och lackade
Södra sidans fönster renoverades
Sakristians befintliga cementgolv borttogs, befintlig fyllning grävdes bort och nytt undergolv av betong göts. Därpå lades klinkergolv (Höganäs rustik, brun 15 mm)
Kyrkans elsystem förnyades, nya radiatorer insattes
Rolf Almersson, Bygg-Ark i Köping
Puts & Tegel, Fjugesta
Arboga måleri
Källa:
VLM: Antikvarisk kontrollrapport 1997-08-13, dnr 96: 268-316
ATA.
VS. Västerås stifts arkiv (VS).
AKS. Arboga Kyrkliga samfällighets arkiv (AKS).
MF. Medåkers församlingsarkiv (MF).
Ahlberg & Björklund, Hakon & Stefan . (2000). Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000. ISBN: .
Bellviken, Georg. (1971). Medåkers kyrka/Medåker – Spridda minnen från svunna tider. Medåkers kyrka/Medåker – Spridda minnen från svunna tider (del 1) Arboga 1971/. ISBN: .
Boström, Erik. (1984). Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 . ISBN: .
Henning, Gunnar W. (1967). Medåkers kyrka – Köping. Medåkers kyrka – Köping: Bärgslagsbladets tryckeri 1967. ISBN: .
(1983). Medåkers kyrka. Medåkers kyrka, utgiven av Medåkers församling i samarbete med hembygdsföreningen – Redaktör Pelle Söderbäck – Arboga skrivbyrå AB 1983. ISBN: .
Timm, Eva. (1938). Medåker genom tiderna . Medåker genom tiderna – uppgifter ur olika källor, Arboga 1938. ISBN: .
Sjögren, Josef. (1952). Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952. Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952. ISBN: .
Bbl. Bärgslagsbladet (Bbl) 1978-05-18, 1978-10-02, 1978-09-08. ISBN: .
VLA. Västmanlands läns allehanda (VLA) . ISBN: .
VLT. Västmanlands läns tidning (VLT) . ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin