Motivering (skydd): Kulturhistorisk karakterisering och bedömning.
Säterbo kyrka är belägen i en omgivning med långa traditioner som bebyggelseplats. Kyrkan består till stor del av medeltida murverk. Dess nuvarande gestaltning präglas av förändringar gjorda på 1800-talet, med tonvikt på en omgestaltning 1897-98. Till detta skall läggas en bevarad, tidstypisk altarpredikstol från 1796.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • De omfattande medeltida murverken utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. • Kyrkans 1800-talsinredning sätter sin prägel på kyrkorummet. Dess autenticitet kan förstärkas om bänkinredningen åter blir ådrad.
• Kyrkan fick vid senaste yttre renovering 1969 helt ny fasadputs av ett cementförstärkt bruk, hårt som betong. Den kommer sannolikt att hålla mycket lång tid. Så länge den sitter bör lagning och avfärgning ske med cementbaserade produkter.
• Altarpredikstolen från 1796 är en av få återstående i sitt slag.
• Den kallmurade, ganska enkla kyrkogårdsmuren är till sina äldsta delar från 1700-talet och omgärdar nästan hela kyrkogården.
• Aktuell kyrkobeskrivning saknas.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
Kyrkan är en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor i samma bredd som långhuset, sakristia i norr och torn i väster. Murarna består till största delen av natursten, med slät, vitkalkad fasadputs. Långhuset har brant kopparklätt sadeltak. Tornet täcks av en likaledes plåtklädd huv med svängda former och kröns av en åttasidig, glasad lanternin.
Kyrkorummet och angränsande rum har putsade väggar i gråvit nyans, som med tiden missfärgats. Sakristian täcks av ett murat tunnvalv, långhuset av ett putsat trätunnvalv. I koret finns en bevarad altarpredikstol från 1796, kalkstensgolven är lagda 1839, men i övrigt präglas kyrkorummet av en omgestaltning 1897-98. Då släthöggs och omputsades väggarna och nuvarande öppen bänkinredning tillkom. Tunnvalvets förut synliga panel överputsades.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Rakt, Sakristia, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2014)
I långhuset finns gotiska takstolar med snedställda stödben eller enkla saxsparrar på var tredje takstol, växelvis från söder och norr. 0,70‐0,71 m i cc avstånd. Stödben/saxsparrar är sekundära. Virket är slätbilat. Det finns dymlingar täljda som spikskalle. I långhuset finns olika utformning av infästning, bl a knut med nacke.
Sakristian har breddats och höjts men äldre delar är bevarade i norra sidan. Likadan virkesbearbetning som i långhuset och i stort sett samma smäckra dimensioner. Ligger utanpå det brutna kortaket på kyrkans östra gavel. Trobrädor, remstycke och fotbräda är bevarade delar. Hopfogning med spik, bl a dubbla spik av två typer bredvid varandra. Även mindre, handsmidd spik förekommer. I sakristian syns kortakets fotbrädor som är tjärstrukna.
Olika timmermärkning finns. Hanbjälkarna är märkta i ordningsföljd genom strecknumrering, vilken slutar innan gavel. Trobrädor ser ut att vara spräckta, sedan huggna. Taktron är troligen samtida med takstomme.
Långhusets taklag kan vara från 1300- eller 1400‐tal. Sakristians bevarade delar är yngre, troligen medeltida. I tornet finns timmer med årtalen 1616 och 1662 inskuret.
Inventeringsår 2016
Kyrkan anses till sina äldsta delar vara från 1100-talets slut och är därmed en av Mälardalens äldsta stenkyrkor. Till den ursprungliga byggnadsvolymen räknas tornets och större delen av långhusets murar. Vidare fanns ett vapenhus mot söder, men det revs 1831. Sakristian mot norr byggdes ut på 1400-talet och vid 1600-talets början utvidgades koret till sin nuvarande form. År 1663 blev tornet krönt med en hög, spånklädd tornspets, byggd av den kände Anders Tornresare. Från början fanns blott två mindre fönsteröppningar mot söder, placerade i långhuset och koret, men mellan 1639 och 1832 tillkom fler och större. På grund av underhållsproblem blev tornspetsen från 1663 kapad 1781 och sedan ersatt med nuvarande huv, under ledning av byggmästare Romberg. Huven försågs med glasad lanternin 1867. Vid stor omgestaltning 1897-98, efter handlingar av Fredrik Dahlberg, fick fönstren i långhusets södra sida sina nuvarande ytterbågar, medan norrsidans 1700-talsfönster behölls. I kyrkorummet släthöggs väggarnas murverk, takets trätunnvalv putsades, öppen bänkinredning byggdes och där tidigare varit åhörarläktare byggdes en mindre orgelläktare.
Av de påtagligare förändringar som skett under 1900-talet kan i första hand nämnas att sakristian breddades 1925-27, då ny värmeanläggning blev installerad, kyrkorummets färgsättning ändrades 1929 och yttertaken kläddes med kopparplåt 1969. Sedan kyrkan upphörde som församlingskyrka har dess verksamhet med tiden avtagit. Idag används byggnaden i huvudsak sommartid och vid enstaka, större högtider.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Arboga kyrkliga samfällighets arkiv (AKS): Handskrifter, handlingar, ritningar
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Fotografier, skrivelser
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.
Riksarkivet (RA): Ritningar och skrivelser i Överintendentsämbetets arkiv
Västerås stifts arkiv (VS): Protokoll från inventeringar och visitationer
Västmanlands Läns Museums arkiv (VLM): Fotografier, handskrifter, handlingar och kyrkogårdsinventering
Litteratur
Berggren, Bonzo: Säterbo kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län. Västerås 1982/s 212-214 Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Sörmländska kyrkor 102. 1947
Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Arboga Minne 1956
Tidningsartiklar, se under respektive källhänvisning på följande sidors sammanställning. Tyrfors, Lennart: Om Säterbo kyrka och kyrkogård - Arboga Minne 1989
År 1170-1199 Nybyggnad
Kyrkan byggdes. Det är troligen, en av Mälardalens tidigaste stenkyrkor.
Källa:
Hansson, s 5
År 1640 Specifika inventarier - kyrkklocka
Församlingen inköpte lillklockan, gjuten av Jürgen Patanson i Stockholm.
Källa: Inskription i gjutgodset
År 1663 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - På kyrktornet restes en hög spets, klädd med tjärade spån. Mäster Anders Tornresare erhöll 250 daler för bygget. (Året innan hade Herr Gustaf Reuter donerat 100 daler och Major Christopher Jerner donerat 50 daler till byggandet av tornspetsen)
Mäster Anders Tornresare
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1219
(Kyrkans räkenskaper, avskrift)
Hantverkare: Anders Tornresare
År 1671 Underhåll - exteriör
Vid visitation detta år uppgavs att ytterväggarna nyligen rappats och att tornet fått en hög spets, klädd med spån som tjärats.
I kyrkorummet låg vid denna tid tegelgolv.
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1218 (visitation 1671)
År 1734 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan inköptes, gjuten av Erik Näsman i Stockholm.
Källa: Inskription i gjutgodset
År 1749 Specifika inventarier - altartavla
I koret uppsattes ny altartavla
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1220 (Inventarium 1752, avskrift)
År 1752 Nybyggnad
Ett magasin i två plan byggdes på kyrkogården. Övre våningen användes som sockenmagasin och den nedre som kronotiondebod.
Sedan visitationen 1671 hade gravhällar lagts i golvet, som i övrigt var av tegel. (Samma tid omnämns en medeltida dopfunt i kalksten såsom gammal och uttjänt.)
Källa:
Hansson, s 9
AKS: Handskrift 1941
ATA: Ihrfors, s 1220 (Inventarium 1752, avskrift)
År 1796 Fast inredning - predikstol
Tidigare predikstol i kyrkorummets norra sida, framför sakristian, ersattes med en centralt placerad altarpredikstol, tillverkad året innan efter ritningar av Carl Fredenheim och på bekostad av Johan Niklas Danckvardt Liljeström på Reutersberg.
Carl Fredenheim
Källa:
Hansson, s 12
RA: ÖIÄ kyrkliga byggnader S404 1-4
Arkitekt: Carl Fredrik Fredenheim
År 1799 Underhåll - exteriör
Kyrkans dåvarande spåntak ströks med rödfärg och tjära.
Källa: VS: Protokoll från inventering 1801
År 1822 Arkitekturbunden utsmyckning
Tornets tidigare prydnad, bestående av glob med kors, var uttjänt och ersattes med ett 4 alnar (knappt 2,5 m) högt kors i plåtbeslaget trä.
Källa: VS: 1834 och 1873 års inventariebeskrivningar
År 1855 Underhåll - exteriör
Långhusets spåntak ersattes med taktegel som svärtades med stenkolstjära.
Källa:
VS: 1873 års inventariebeskrivning
År 1856 Fast inredning - orgel
Kyrkan får sin första orgel, 4-stämmig, tillverkad av skolläraren Ericsson i Arboga
Skollärare Ericsson
Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning
År 1858 Fast inredning - altare
Siffertavlor på ömse sidor om altaret sattes upp.
Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning
År 1861 Teknisk installation
Åskledare sattes upp på tornet. Arbetet bekostades av en direktör Nyström i Örebro.
Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning
År 1863 Teknisk installation - värme
Sakristians tegelugn hade blivit obrukbar och ersattes av en så kallad järnkakelugn.
Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning
År 1876 Teknisk installation
På korets södra sida uppsätts en ny eldstad, så kallad Gurneysk ugn, samt skorstensrör.
Källa: AKS: Handskrift 1941, äldre foto.
År 1893 Teknisk installation
Valskarmar sattes runt eldstaden för att skydda altarringen. Plåtrören ersattes av gjutna och en skorsten i tegel murades.
Källa: AKS: Beslut från Byggnadsstyrelsen 1893
År 1896 Ritning godkänd / bygglov
Ritningar till förändring av Säterbo kyrka upprättades av Fredrik Dahlberg. De godkändes av Överintendentsämbetet den 31/12 1896, varefter arbetena vidtog.
Fredrik Dahlberg
Källa: RA: ÖIÄ kyrkliga byggnader S404
År 1925-1927 Teknisk installation
Sakristian byggdes ut åt öster med ett eldnings- och kolrum. En ny värmeapparat med varmluftsfläkt installeras. Varmluft leddes i kanal genom sakristian till en gallerförsedd öppning i korets östra vägg, ovanför dörröppningen till sakristian. Kyrkorummet fick elektrisk belysning. (sker utan att tillstånd utfärdats)
Källa:
AKS: Handskrift 1941
Ritning 1925
År 1929-1930 Underhåll - interiör
Vid restaurering detta år lagades fasaden och porten ommålades. Kyrkorummet ommålades i sin helhet, varvid man delvis frångick 1897-98 års färgsättning. Täckande grön oljefärg ströks över den tidigare ådringsmålade bänkinredningen och läktaren. Taklisten blev mer markerad genom att den marmorerades. Ommålning av altaranordning och fönstersnickerier gjordes i samma nyans som förut. Ommålningen av valv och väggar föregicks av sökning efter underliggande kalkmålningar, med negativt resultat
Källor:
AKS: Beskrivning A F Wetterqvist, byggnadsstyrelsen 1929-07-26
Sveriges kyrko-byggnader, s 43
År 1937-1938 Underhåll - trappa
I tornet byggdes rak trätrappa från plan två (orgelläktaren) till plan tre. Skyddsräcke på plan tre. Golvet på plan tre justeras och förstärktes med en bärlina i hängseljärn. Ny trappa med vilplan från plan tre till fyra. Ny trappa från plan fyra till storklockan, därifrån ny trappa till lillklockan.
Källa: AKS: Beskrivning 1937-11-04
År 1953 Fast inredning - orgel
Nuvarande 10-stämmiga orgel byggdes.
Setterquist & Son
Källa: Berggren, s 213
År 1962 Äldre kulturhistorisk inventering
Statusbeskrivning rörande yttertak, fasader och putsens avfärgning, samt diverse iakttagelser rörande kyrkans byggnadshistoria upprättat av antikvarie Iwar Anderson. Han dokumenterade vissa äldre färgrester på fasadputsen, vilka senare gick förlorade vid den stora renoveringen 1969
Källa:
VLM: PM till Landsantikvarien 1962
År 1976 Specifika inventarier - dopfunt
Ämbetet godkände förslag till ny dopfunt ritad av Jerk Alton 1974. (Någon dopfunt fanns ej då i kyrkan.) Dopfunten klar 1976
Arkitekt Jerk Alton
Källa: VLM: godkänt förslag 1974, ritningar
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977 Fast inredning - orgel
Ämbetet tillstyrkte att orgeln togs ned, avyttrades samt ersatte av ett nytt orgelpositiv byggt av A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke.
A Magnusson orgelbyggeri
Källa: VLM: tillstånd från Raä 1977
Orgelbyggare: A Magnusson, Göteborg
År 1988 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader lagas, varefter en ny tunn ytputs av hydrauliskt bruk görs. Avfärgning gjorde med vit kalkfärg. Även stigluckan renoverades.
Källa: AKS: Garantibesiktning 1990
År 1995 Underhåll - exteriör
Fönstersnickerier, takfot och tornets snickerier ommålades.
Källa: AKS: Anbud samt faktura 1995-09-26
År 1998 Äldre kulturhistorisk inventering
Dokumentation av gravvårdar på Säterbo kyrkogård utförs av Västmanlands Läns Museum genom antikvarie Eiwor Sandberg. (Inventeringen blev slutredigerad 1999)
Västmanlands läns museum
Källa: VLM: Dokumentation
År 2003 Underhåll
Västmanlands Läns Museum färdigställde vårdplan för Säterbo kyrka (utgiven 2003) Västmanlands läns museum
Källa: VLM 2003-2004
År 2003-2004 Teknisk installation
Kyrkans el-, larm- och telesystem förnyades senhösten 2003, med avslutande delar i januari 2004.
I kyrkorummet installerades nya fläktelement. Under orgelläktaren frilades och renoverades ett paneltak från 1897-98. Fönstersnickerierna i tornets lanternin renoverades.
Jan Gustavsson, adABACUM
Källa: AKS: Arbetshandlingar, protokoll från byggmöten
VLM: Kontrollrapporter, fotodokumentation
VLM:s arkiv.
ATA.
Riksarkivet (RA). Ritningar och skrivelser i Överintendentämbetets arkiv.
VS. Västerås stifts arkiv (VS).
AKS. Arboga Kyrkliga samfällighets arkiv (AKS).
Berggren, Bonzo. (1982). Säterbo kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län. Säterbo kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län. Västerås 1982/s 212-214. ISBN: .
Hansson, Ernst. (1947). Säterbo kyrka, Sörmländska kyrkor . Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Sörmländska kyrkor 102. 1947. ISBN: .
Hansson, Ernst. (1956). Säterbo kyrka. Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Arboga Minne 1956. ISBN: .
Tyrfors, Lennart. (1989). Om Säterbo kyrka och kyrkogård. Om Säterbo kyrka och kyrkogård - Arboga Minne 1989. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin