Motivering (skydd): Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar har klassats i länsmuseets dokumentation 1980.
För hela bedömningen se kyrkobyggnaden.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2005)
Kyrkogården är anlagd på ett långsträckt höjdparti och har formen av en långsträckt rektangel med kortsidorna i öst och väst. Huvudingången i norr är en stiglucka från 1909, rekonstruerad utifrån en medeltida föregångare. Stigluckans svartmålade järngrindar är enligt inskription smidda 1821. Grindarna i södra murens ingång går i samma stil, men är betydligt yngre, tillverkade 1960 av svetsare Herbert Pettersson i Rosenfors. Ytterligare en ingång med endast granitstolpar finns i nordöstra hörnet, vid ett uthus med spåntade panelfasader från början av 1900-talet.
Från kyrkans huvudingång sluttar kyrkogården mot väster. Innanför bogårdsmur och häckar står gamla ädellövträd med utvuxna kronor och en del rönnar. Samtliga gravområden är gräsbevuxna, två dessutom med planteringar av tujor och try. Gravplatserna ligger söder och väster om kyrkan, indelade i sex områden åtskilda av grusade gångar. Övervägande delen av vårdarna är omgivna av gräs, ett fåtal äldre har grusad yta med stenram.
I sydost finns en minneslund sedan 1988, omgiven av en måbärshäck. Där ligger även bårhuset från 1950, ritat av arkitekt Bernhard Schill. Det har stomme av lättbetongsten, stänkputsade fasader i beige nyans, dubbelport av fernissad ek och tak täckt med tegelprofilerad plåt. Senaste kyrkogårdsutvidgningen skedde 1900, ett reservområde lades till 1987.
Inventeringsår (2014)
Endast kyrkans taklag har inventerats. Anläggningsbeskrivning saknas därmed i inventeringen.
Inventeringsår 2002
Texten saknas
Inventeringsår 2015
Antagligen fick Himmeta sin stenkyrka på 1200-talet. Från början omfattade den ett rektangulärt långhus med smalare, kanske absidförsett kor, spåntäckt sadeltak samt eventuellt västtorn. Fönster fanns bara på den södra sidan. Inträde skedde genom en trång portal i södra sidans västra ände. Över det ursprungliga kyrkorummet var antagligen öppna takstolar. På 1300-talet utvidgades koret så att kyrkans plan blev helt rektangulär. Samtidigt blev sakristian utbyggd på norra sidan och möjligen tillkom tornet först nu. Under första hälften av 1400-talet dekorerades kyrkorummets väggar med kalkmålningar, varav fragment återstår. Valvslagning skedde under 1400-talets senare del, följt av ytterligare dekorationsmålning och anskaffandet av ett lokalt tillverkat altarskåp.
För mer historik se kyrkobyggnad.
Se också bifogad PDF med lista över historiska händelser med information, årtalsangivelser och specifika källhänvisningar.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
• Brev från Sigurd Curman 19/7 1908
• Brev från inspektion 1908 av Anders Roland, Överintendentsämbetet
• Meddelat av konservator C W Pettersson i februari 1914
• Konserveringsrapport 1955-03-27
• Meddelande om bogårdsmuren 1958-05-22
• Rapport over byggnadsarbeten, ÅBAB i augusti 1979, Raä dnr 66/80
Riksarkivet (RA):
• Bildhuggare Jonas Holmins skrivelse till Överintendentsämbetet 4/7 1787
Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Gravvårdsdokumentation 1990, redovisad i november 1990 av antikvarie Eiwor Sandberg
Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV a: 29a, brev till domkapitlet, skrivet 7/12 1731 • Västerås domkapitel E IV a: 29a, Specialvisitation 9/2 1735
• Västerås domkapitel E IV a: 29a, Protokoll från sockenstämma den 5/9 1756 • Västerås domkapitel E IV a: 29b, Protokoll från sockenstämma den 22/2 1767 • Västerås domkapitel E IV b; 37, visitation 2/8 1857
• Västerås domkapitel E IV b: 37, inventarium 1870
• Västerås domkapitel E IV b; 37, inventarium vid visitation den 24-25/9 1910 • Västerås domkapitel E IV b; 71, ämbetsberättelse 1934-48
• Västerås domkapitel F III A; 3, protokoll från biskopsvisitation den 6/3 1629 • Västerås domkapitel F III A, 6, protokoll från biskopsvisitation den 4/3 1637 • Västerås domkapitel F III a: 29, inventarium vid generalvisitation den 25/6 1780 • Västerås domkapitel F III a: 38, ämbetsberättelse vid biskopsvisitation den 1/6 1889
Litteratur
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Grau, Olof: Beskrifning öfver Wästmanland – Västerås 1904 (faksimil)
Kilström, Bengt Ingmar: Himmeta och Bro kyrkor - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2000 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Timm, Eva: Ur Himmeta hävder – Köping 1937
År 1900 Ändring - Begravningsplats
Kyrkogårdsutvidgning skedde detta år.
År 1909 Ändring - Begravningsplats
Kyrktomtens medeltida bogårdsmur med två stigluckor revs och ersattes med nuvarande. Stigluckan som byggdes på norra sidan utformades som en rekonstruktion av den föregående.
Källa:
Kilström, s 13
År 1950 Nybyggnad
Nybyggnad - Bårhuset ritat av Bernhard Shill anlades.
År 1958 Ändring - Begravningsplats
Bogårdsmuren blev omlagd
Kyrkogårds -tjänst, Örebro
Källa: ATA: meddelande 1958-05-22
VLM:s arkiv.
ATA.
VS. Västerås stifts arkiv (VS).
Riksarkivet. Överintendentsämbetets huvudarkiv .
Boström, Erik. (1984). Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 . ISBN: .
Sjögren, Josef. (1952). Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952. Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952. ISBN: .
Grau, Olof. (1754). Beskrivning öfver Vestmanland. Beskrivning öfver Vestmanland, utgiven 1754, i ny upplaga utgiven av Västmanlands läns tidning 1904 . ISBN: ..
Kilström, Bengt Ingmar. Himmeta och Bro kyrkor - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2000. Kilström, Bengt Ingmar: Himmeta och Bro kyrkor - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2000. ISBN: .
Timm, Eva. (1937). Ur Himmeta hävder. Timm, Eva: Ur Himmeta hävder – Köping 1937. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin