Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Årdala kyrka och kyrkogård är belägen i ett jordbrukslandskap med närhet till sjöarna Uren och Båven. Omkring 300 meter väster om kyrkan ligger några rester av grundmurarna från 1752-års prästgård vilken revs 1892. Den nuvarande prästgården är byggd 1892 . I vinkel mot huvudbyggnaden ligger församlingshemmet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Årdala kyrka är belägen i nord-västra delen av kyrkogården som är omgiven av en kallmurad bogårdsmur. I nordvästra delen av muren finns en vitputsad stiglucka från 1927 som leder besökaren in till kyrkans entré. Kyrkogården är av typen gräskyrkogård vilket innebär att den består av sammanhängande klippta gräsytor åtskilda av krattade grusgångar, gravarna är placerade i öst-västlig riktning. Kyrkogården saknar tydlig trädkrans. Ett litet antal karaktärsträd står på kyrkogården som mot söder avslutas av kyrkogårdsmuren samt ett buskparti som utgör en fond.Kyrkogården är utvidgad mot öster där muren består av större block av natursten och strukturen med sorterade gravar är något mer symmetrisk vilket är kännetecknande för tidigt 1900-tal.
KYRKAN - Årdala kyrka består av ett rektangulärt långhus med rak avslutning mot öster, sakristia i norr samt torn i väster. Murverket är uppfört i natursten förutom stödmurarna på sidorna av tornet som är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade i gult med vita slätputsade omfattningar och närmast mark en röd kvastad sockel. Fönsteromfattningarna avslutas uppåt av utsparade trepass. Fasaderna avslutas mot takfot med tandsnittslister alternativt enklare tandning utsparad i putsen. Kyrkan har sadeltak täckta med tvåkupigt rött lertegel förutom tornet som har ett spåntäckt mansardtälttak.Kyrkan uppfördes under 1100-talet med västtorn, långhus och smalare rakavslutat kor. I slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet revs koret, långhuset förlängdes mot öster och sakristian byggdes till. I början av 1500-talet byggdes vapenhuset och de tre kryssvalven i långhuset och stjärnvalvet i koret slogs. Tornets huv byggdes 1733 av tornbyggaren Lars Ersson i Himlinge som även byggde klockstapeln i Forssa. Huven ombyggdes 1779 av Anders Ersson i Gryt. Kyrkans västingång togs upp 1734. Kyrkan genomgick en stor omdaning i nygotisk anda 1861, både exteriört och interiört. Under 1950-talet utfördes nästa restaureringsinsats som tog bort stora delar av den nygotiska interiören.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har i sin helhet medeltida murverk, från 1100- respektive 1300-talet, förutom de stödmurar från 1861 som finns norr respektive söder om tornet. Exteriören präglas dock i hög grad 1700- och 1800-talens tillskott genom kyrktornets utsvängda spåntäckta mansardtälttak från 1733/1779 samt fönsterformerna och fasadbehandlingen med spritputs och putsdetaljer från 1861. I interiören gör det rakavslutade koret och de i rummet utskjutande valvpilastrarna som bär upp valven att kyrkorummet upplevs som mycket långsmalt. Stilmässigt domineras interiören framförallt av 1500-talet genom valven och murpelarna samt 1951-års stilrestaurering genom bänkinredning, predikstol, altarbarriär mm. Samtidigt syns även 1700-talet i den draperimålning som får en dominerande verkan i kyrkorummet liksom några rester finns kvar av 1861-års nygotiska omdaning såsom innerdörrar, altarring och orgel. Detta gör att Årdala kyrka blir ett tydligt exempel på det typiskt sörmländska: hur spåren från många olika perioder kan samsas i en byggnad som haft 900-års kontinuerlig användning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - det medeltida murverket är i sig ett omistligt historiskt dokument.
- sakristians nygotiska rörspis är ett ovanligt inslag.
- draperimålningen som visar på predikstolens äldre placering.
- kyrktornets utsvängda spåntäckta mansardtälttak.
- fasadernas detaljer med fönsteromfattningarnas trepass, tandsnittslister och utsparade tandningar är viktiga för fasaduttrycket.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Årdala kyrka har ett rektangulärt långhus med rak avslutning mot öster, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkans huvudingång finns på tornets västra fasad.
TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak täckta med tvåkupigt rött lertegel. Tornets utsvängda mansardtälttak är täckt med spån och avslutas uppåt av ett klotförsett kors med en kyrktupp i toppen. Tornhuven är försedd med fyra takkupor, en mot respektive väderstreck. Takfallen på långhus och sakristia är försedda med hängrännor och stuprör.
FASAD - Kyrkan har murverk av natursten. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn-, fönster- och portomfattningar där fönsteromfattningarna uppåt avslutas av en trepassform. Närmast mark finns en låg kvastad sockel. Kyrkans västfasad har slätputsade lisener som övergår i tornets hörnomfattningar. Långsidesfasaderna på långhus och sakristia avslutas upp mot takfot av en tandsnittslist. På gavlarna är en enklare tandning endast ursparad i putsen. Spritputsen är avfärgad i ljust gul kulör och slätputsade ytor är vita. Den kvastade sockeln är avfärgad i en röd kulör.
Mot kyrkans sydfasad står två kalkstenshällar som tidigare legat i kyrkgolvet. FÖNSTER - Långhuset och korets sydfasad har spetsbågiga svartmålade gjutjärnsfönster. I fönsterbågarnas övre del bildar gjutjärnsspröjsen ett masverk bestående av spetsbågar med trepass och rosettform. Därunder finns 16 rektangulära rutor. Sakristians fönster har samma form men är mindre med 9 rutor under ett masverk. Korets östfasad har ett spetsbågigt fönster med glasmålning.
DÖRRAR - Kyrkans huvudentré finns på västgaveln och består av en dubbeldörr med ramverk och speglar samt mittpost och sidoposter i form av kolonner. Dörren har ett fast spetsbågigt överstycke försett med profilerade spetsbågeformer.Norrfasaden har en stickbågig dörröppning med en stickbågig enkeldörr klädd med järnplåt i småformat.
Tornhuvens takkupor är försedda med dubbelluckor med panel i fiskbensmönster.Tornfasaden har mot söder, väster och norr smala rundbågiga luckförsedda öppningar.
Årdala kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster och västtorn. I norr finns en sakristia.
LÅNGHUS - Långhuset täcks av tre putsade och vitkalkade tegelkryssvalv. Valven vilar på murpelare vid väggarna som murats vid valvslagningen. På sydsidans östligaste murpelare finns en draperimålning vilken tidigare fungerat som bakgrund till 1700-talets predikstol.
Långhuset har ett såpskurat brädgolv lagt i rummets längdriktning förutom närmast dörrarna mot vapenhuset där det ligger en yta med kalkstensgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade och är försedda med bröstningspanel i samma höjd som bänkinredningen och målad i samma grågröna kulör som denna. Dörren till vapenhuset är en grönmålad pardörr från 1861, av trä med tre fyllningar per dörrblad där de mittre och undre fyllningarna är försedda med kors i relief. Läktaren är öppen och bärs upp av fyra träpelare. Innanfönstren är spetsbågiga enluftsfönster av trä med tre vertikala och tre horisontella träspröjsar som ytterligare delas upp i smårutor av blyspröjs.
KOR - Koret markeras genom ett något förhöjt golv bestående av ett brädgolv tvärs kyrkans längdriktning. Taket består av ett stjärnvalv som liksom väggarna är putsade lika långhuset. Dörren mot sakristian är en grönmålad plåtklädd bräddör som mot koret har ett utanpåliggande svagt spetsbågigt ramverk med fyllningar som passar i den spetsbågiga muröppningen. De fasade fyllningarna bildar i mitten av dörren ett kors. Innanfönstret mot söder är lika långhusets fönster. Mot öster finns ett spetsbågigt fönster vilket är dekorerat med motivet "Guds allseende öga på stjärnhimlen". I korets södra del står en bänkrad av samma typ som kyrkans övriga bänkinredning.
VAPENHUS - Tornets bottenvåning fungerar som kyrkans förhall och vapenhus. Detta är även kyrkans huvudentré. Vapenhusets golv består av ett mönsterlagt tegelgolv. Väggarna är putsade och avfärgade vita. Vapenhuset täcks av ett plant innertak av trä.
SAKRISTIA - Sakristian har ett lackat brädgolv, väggarna är putsade och vitkalkade. Rummet är täckt med ett nord-sydligt tunnvalv. I nord-västra hörnet finns en rörspis utan eldstadsluckor. Rörspisen är försedd med sågtandsskift, stickbågiga och spetsbågiga nischer samt avslutas av en trappstegsgavel. På norra väggen sitter ett spetsbågigt fönster med djup nisch. Bland sakristians inventarier märks framförallt en mycket skadad kristusbild från 1400-talet.
TORN - För att nå upp i tornet leder en trappa upp från en järndörr i norra tornväggen. Trapporna leder upp till klockvåningen med de båda kyrkklockorna.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret som står mot östväggen är murat av tegel och tillkom 1951. GLASMÅLNING - Bakom altaret finns ett fönster med glasmålning från 1932 föreställande "Guds allseende öga på stjärnhimlen".
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad invid korets nordvästra murpelare och utfördes 1951 efter ritningar av arkitekt Ove Leijonhufvud och med målningar av konservator J. Lindström. Predikstolen består av en vägghängd rund korg i renässansimiterande stil och nås från en trappa som startar vid ingången till sakristian. Korgen har ett indraget mittparti med målade fält bl a med de fyra evangelisterna åtskilda av skulpterade balusterdockor. I övrigt är korgen marmoreringsmålad i gröna nyanser med förgyllda lister och bladverk samt röda fält i den nedre delen. Timglaset på predikstolen skänktes till kyrkan omkring 1760, togs bort från kyrkan 1861, men återfanns och konserverades 1911.
BÄNKINREDNING - En öppen bänkinredning från 1951, ritad av arkitekt Ove Leijonhufvud, där gavlarna har rektangulär fyllning. Bänkarna är grönmålade med röda speglar på gavlarna.
I koret finns längs med sydväggen en väggfast träbänk framför vilken står en bänkskärm marmorerad lika övrig bänkinredning.
LÄKTARE - Läktaren från 1861 bärs upp av fyra pelare. Läktarbarriären som ombyggdes 1951 har ett utskjutande mittparti med gula marmoreringar i speglarna. Läktarbarriärens sidor pryds av två målade träänglar, "Hoppet och Tron", vilka sattes upp 1999.
ORGEL - Orgelfasaden som är från 1861 byggdes av firma E A Setterqvist & Son i Örebro. Orgelns innanmäte byggdes om 1953 av firma Nils Hammarberg i Göteborg och fick då 17 stämmor varav 7 räddades över från det gamla orgelverket. Orgelfasaden har synliga pipor och är indelad av pilastrar i tre sektioner med spetsbågiga öppningar där den uppskjutande mittensektionen kröns av en vimperg. Fasaden är målad i ljust grå kulör med förgyllda listverk och detaljer.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARKRUCIFIX - altarkrucifixet är ett litet modernt krucifix skänkt till kyrkan 1985. ALTARRINGEN - Altarringen är femsidig och försedd med balusterdockor åtskilda av smala plintar med fyllningar. Altarringen är marmorerad i gröngrått med knäfall och armstöd klädda med tyg i beige kulör. Altarringen en bland få inventarier som återstår från 1861-års restaurering.
LJUSREDSKAP - Bland de få saker som bevarades undan förnyelsesträvandena 1861 var malmkronorna. I långhusets andra valvtravé hänger en 16-armad ljuskrona vilken av utformningen att döma troligen är från det sena 1600-talet. Kronan i tredje valvtravén är även den från 1600-talet liksom kronan i norra delen av koret. I korets södra del hänger en ytterst ovanlig krona av järn, bestående av två ringar, varur gotiska liljor växer upp. Kronan bör vara från 1300-talet och är därmed kyrkans äldsta inventarium.
DOPFUNTEN - Dopfunten av snidad ek är utförd 1911 av skulptör Assar Pettersson efter ritning av arkitekt Hj. Renström. Dopfatet i funten ritades och utfördes år 1917 av prästdottern och teckningslärarinnan från Årdala, fröken G. Björkman.
SKULPTUR - Vid korets sydöstra valvpilaster står Thorvaldsens kristusbild som gipskopia. Denna uppsattes som altarprydnad 1896 men flyttades till sin nuvarande plats vid kyrkans rengöring 1983.
NUMMERTAVLOR - Två svarta nummertavlor med förgyllda ramar.
KISTA - Framför främsta bänkraden på norra sidan står en blåmålad träkista med kraftig svartmålad järnbeslagning.
Fasadkulör (2005): Gul, Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1100-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan uppfördes, en romansk kyrka med västtorn, långhus och kor.
År 1500-1550 Valvslagning
Kyrkorummet försågs med kryssvalv samt ett rikare stjärnvalv över koret
År 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Ett "Gewandt" draperimålningen, målades bakom predikstolen
År 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillverkades, vit med svart kanter samt med 6 utsirade kolonner mellan vilka de fyra evangelisterna fanns målade på blå botten.
Hantverkare - Snickare: Johan Screberg
År 1741 Underhåll - målningsarbete, interiör
Draperimålningen kalkades över
År 1741 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades till norrväggen
År 1762 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan föreställande nattvardens inrättande uppsattes
Konstnär: J Lindgren
År 1763 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel insattes. Orgeln med 7 stämmor placerades på en orgelläktare vid östra gaveln, ovanför altaret. Orgel och läktare var marmorerade i gröna kulörer. Skänkt av Stäringe och Vibyholm
År 1777 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla tornklockan göts
Klockgjutare: Johan Jakob Mårtensson
År 1807 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgöts
Klockgjutare: Gerhard Horner
År 1861 Teknisk installation - värme
Rörspisen i sakristian murades
År 1861 Fast inredning - orgel
Ny orgel
År 1861 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna spritputsades
Arkitekt: Abraham Nyström
År 1861 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
Arkitekt: Aug Th Adelsvärd
År 1861 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
Arkitekt: Abraham Nyström
År 1911 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten i snidad ek tillverkades. Dopfatet i funten ritades och utfördes av prästdottern från Årdala, teckningslärarinnan Gerda Björkman
Konstnär - Skulptör: Assar Pettersson
Arkitekt: Hj Renström
År 1924 Teknisk installation - värme
Insättning av centralvärme, varmluftsystem, värmekammare
År 1924 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades
År 1926 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålningen bakom predikstolen togs fram igen
År 1932 Fast inredning - glasmålning
Det målade fönstret bakom altaret med motivet Guds allseende öga på stjärnhimlen insattes.
År 1948 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning och orgelfläkt installerades
År 1948 Teknisk installation - värme
Uppvärmning installerades
År 1951 Fast inredning - predikstol
Predikstolen byttes ut. Målning på predikstolen av konservator J Lindström
Konservator: J Lindström
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1951 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byttes ut
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1953 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byggdes om men orgelfasaden bevaras. 17 nya stämmor varav 7 räddas över från gamla orgelverket.
År 1956 Fast inredning - predikstol
En helt ny predikstol byggdes
År 1970 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts om
År 1973 Underhåll - takomläggning
Torntaket lades om
År 1979 Fast inredning - bänkinredning
Tre kyrkbänkar på vardera sidan under läktaren togs bort för att ge plats för kapphängare och bokbord.
År 1983 Underhåll - interiör
Interiören rengjordes
År 1992 Teknisk installation - värme
Kyrkorummets, sakristians och vapenhusets radiatorer byttes mot oljefyllda elradiatorer på befintlig kabel.
År 1997 Fast inredning - orgel
Kororgel anskaffades, färgsättning Jerk Alton
Arkitekt: Jerk Alton
Orgelbyggare: Valter Thür
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Bohrn, Erik. (1944). Årdala kyrka, Sörmländska kyrkor 44.
Schnell, Ivar. (1960). Årdala kyrka, Sörmländska kyrkor 44.
Björkman, Per Axel. (1982). Till hembygden: en hälsning till församlingarna i Strängnäs stift 90-106. Artikeln Det gamla kyrkorucklet: kring Årdala kyrkas skövling och återupprättelse.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin