Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Forssa kyrka ligger i ett landskapsdominerande läge på en höjd i det omgivande småkuperade jordbrukslandskapet. Kyrkan ligger ca 400 m öster om Kyrkfjärden i sjön Uren och strax söder om Forssaån som förbinder sjöarna Uren och Båven. Sydväst om kyrkan omkring vägen som leder upp till den grusade planen framför stigluckan ligger den f d kyrkskolan, en rödfärgad träbyggnad från 1848 vilken inreddes till församlingshem 1988, samt ett f d kyrkstall och den f d kyrkvaktmästarbostaden från år 1900.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Forssa kyrka ligger på en höjd och är i norr, väster och söder omgiven av en kallmurad bogårdsmur mot vilken marken fyllts upp på östra och västra sidorna så att terrassmurar bildats. En häck växer framför den östra muren och runt en utvidgad del i kyrkogårdens sydöstra hörn. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusgångar runt kyrkan. Osorterade äldre gravar finns närmast runt om kyrkan. Utmed häcken vid den östra muren och i den sydöstra delen ligger gravarna i mer ordnade rader i öst-västlig riktning. Två trappor i norra muren leder ned till en på 1930-talet tillskapad lägre nivå omgärdad av terrassmur och granhäck. Den lägre nivån består i norr av en äng med björkar utmed den grusgång som leder till en kyrkogårdsdel väster om bogårdsmuren med strikt ordnade gravar i öst-västlig riktning. I södra delen av bogårdsmuren, framför vapenhuset, finns en stiglucka, uppförd 1759. Den spåntakstäckta stigluckan har tegelstomme med spritputsade fasader och kvaderimiterande omfattningar. Väster om kyrkan står en klockstapel av klockbockstyp från 1738 med en klockformig huv som är unik för Södermanland.
KYRKAN - Forssa kyrka består av ett rektangulärt långhus avslutat av ett lägre och smalare gravkor i öster. En sakristia finns på norra sidan och ett vapenhus i söder. Långhus, vapenhus och sakristia är uppförda i natursten med spritputsade fasader medan det tegelmurade koret har slätputsade hörnkvadrar och nischer och mer arbetade omfattningar och listverk. Vapenhus, långhus och korets västra del är täckta med rött tvåkupigt lertegel. Korets absidformade avslutning har ett svartmålat järnplåttak.
Långhuset och sakristian uppfördes under 1300-talet. Under 1400-talet tillkom vapenhuset och långhusets två stjärnvalv slogs. 1595 skänktes dopfunten av Lasse Västgöte. Predikstolen tillverkades 1664. 1708 byggdes koret vid kyrkans östra gavel. Sakristian utvidgades mot öster 1762. Kyrkans nuvarande fönsteröppningar och de spritputsade fasaderna tillkom 1871. Orgelläktaren byggdes samma år medan orgeln tillkom åtta år senare. Glasmålningen i korets östfönster skänktes till kyrkan 1885. Vid en invändig restaurering av arkitekt Ove Leijohufvud år 1926 tillkom den nuvarande bänkinredningen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Forssa kyrka är en liten enkel sockenkyrka med rektangulärt långhus från 1300-talet som avslutas av ett lägre och smalare gravkor i karolinsk barockstil i öster. En delvis medeltida sakristia finns på norra sidan och ett vapenhus från 1400-talet i söder. Kyrkan får genom sin placering på en höjd omgiven av bogårdsmur med stiglucka och terassmursomgiven lägre kyrkogårdsnivå en dominerande verkan i det omgivande landskapet.
Kyrkans exteriör präglas av kontrasten mellan 1708-års kor i barockstil och det enkla medeltida murverket i övrigt där dock spritputsen och fönsteröppningarnas form tillkom i och med 1871-års renovering.
Interiören får sin karaktär av de tillskott och förändringar som 700 års kontinuerlig användning fört med sig. Medeltiden framträder i träskulpturerna och 1400-talets valvslagning, 1600-talet i predikstolen och begravningsvapnen, 1800-talet i läktare, orgel och korets glasmålning samt 1920-talet i kyrkans bänkinredning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i långhus, vapenhus och större delen av sakristian är i sig ett omistligt historiskt dokument.- Klockstapeln med sin klockformiga huv, byggd 1738 av tornbyggaren Lars Ersson i Floda, saknar motstycke i länet.
- De medeltida träskulpturerna, predikstolen, begravningsvapnen och renässansdopfunten i kalksten är representativa exempel på respektive tidsperiods stil och hantverkskunnande.
- Orgelläktarens kvarvarande enkla bänkinredning.
- Bebyggelsen omkring kyrkan med f d kyrkstall och kyrkskola.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2005)
Forssa kyrka har ett rektangulärt långhus vilket avslutas av ett lägre och smalare gravkor i karolinsk barockstil i öster. En sakristia finns på norra sidan och ett vapenhus i söder.
TAK - Taken på långhus, sakristia, vapenhus och västra delen av Palmstiernska gravkoret är täckta av tvåkupigt rött lertegel. Endast den avslutande östra absidformiga delen av koret är täckt med svartmålad järnplåt med förskjutna hakfalsar. Takfallen är försedda med hängrännor och stuprör med skarpa vinklar, målade i vit kulör.
FASAD - Långhus, sakristia och vapenhus har spritputsade fasader där spritputsen går ned till mark och slätputsade fönster- och portomfattningar. Vapenhusets portomfattning avslutas uppåt med ett slätputsat trepass. Koret har slätputsade hörnkvadrar och den absidformade avslutningen i öster har även slätputsade väggfält och nischer förutom östgaveln som har spritputsat väggfält men däremot avslutas uppåt med ett profilerat takfotslistverk. I övrigt avslutas koret uppåt av ett kraftigt hålkälslistverk av trä. Samtliga fasadytor är avfärgade i brutet vit kulör, pigmenterad med obränd umbra.
FÖNSTER - Långhus och kor har svartmålade fyrluftsfönster av trä med enkla ytterbågar och separata innanfönster i stickbågiga fönsternischer. Ytterbågarnas undre lufter är uppdelade av träspröjs i sex rutor per luft. De två övre lufterna i varje fönsteröppning har svagt spetsbågiga överdelar med en fast triangulär ruta mellan. Långhuset har två fönsteröppningar mot söder, samt en fönsteröppning i vardera norra och västra väggen. Koret har ett fönster mot söder och ett mot norr. Koret har dessutom ett fönster i östra väggen med gallerförsedd gjutjärnsbåge som invändigt har en glasmålning.
Sakristian har två stickbågiga fönsteröppningar, en mot norr och en mot öster. De består av tvåluftsfönster med 6 rutor per luft där överdelarna följer den stickbågiga formen.
Samtliga fönster har solbänkar av svartmålad järnplåt.
DÖRR - Kyrkan har en ingång, genom vapenhuset. Portöppningen är stickbågig där den slätputsade omfattningen avslutas i ett trepass. Kyrkporten är en inåtgående plankdörr klädd med profilerad panel i fiskbensmönster.
Forssa kyrka är en enskeppig kyrka med rektangulärt långhus och ett smalare kor. I söder finns ett vapenhus och i norr en sakristia.
LÅNGHUS - kyrkorummet är rektangulärt och täcks av två putsade stjärnvalv som sannolikt aldrig varit dekorerade. Valven vilar på murpelare vid väggarna som murats vid valvslagningen.
Väggarna är slätputsade och kalkade i brutet vitt lika valven.Ett obehandlat brädgolv ligger i såväl gång som i bänkkvarteren.Innanfönstren består av spröjsade ljust gråmålade fyrluftsfönster av trä. De undre lufterna har sex rutor och de övre lufterna fyra rutor. De övre lufterna följer fönsternischernas stickbågiga form.
KOR - Brädgolvet i långhuset fortsätter i samma nivå in i koret. De slätputsade och brutet vitkalkade väggarna övergår uppåt i takets kupolvalv. Runt fönsternischen i östra väggen sitter en draperimålning. Fönstret i sydväggen är lika långhusets fönster medan östväggens fönster består av en glasmålning från 1885 som fungerar som altarprydnad. Glasmålningens motiv är "Kristus i förklarad gestalt".
VAPENHUS - Golvet är lagt med stortegel, en stenhäll ligger närmast långhusdörren.Väggarna är slätputsade och vitkalkade och övergår uppåt i ett ribbkryssvalv. I östra väggen finns en nisch.Kyrkans port är en plankdörr med naror och stocklås.
SAKRISTIA - golvet är ett lackat brädgolv. Väggarna är slätputsade och kalkade i brutet vitt. Fönsteröppningarna har stickbågiga fönsternischer med fönsterluckor i trä. Innertaket är ett plant brädtak
FAST INREDNING
ALTARE - altaret som är utfört av trä står framför korets östvägg.
GLASMÅLNING - i korets östvägg sitter ett fönster med glasmålning som fungerar som altarprydnad. Glasmålningen som föreställer Kristus i förklarad gestalt tillverkades år 1885 vid Königliche Institut für Glasmalerei, Charlottenburg, Tyskland och skänktes samma år till kyrkan av A F Hök på Forsnäs.
BÄNKINREDNING - kyrkorummet har en öppen bänkinredning med gavlar med rektangulär fyllning och profilerade lister. Gavlarna är marmorerade i grått med fyllningar i grått, ockragult, vitt och en något mörkare grå marmorering. Gavlarna avslutas nedåt av en grågrön sockel och uppåt av en brunådrad överliggare. Övriga delar av bänkarna har en ljust grå kulör. Bänkinredningen tillkom år 1926 efter ritningar av Ove Leijonhufvud.På orgelläktaren står en enklare bänkinredning målad i grå kulör.
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra hörn och består av en vägghängd korg stödd av en sexkantig smal pelare mellan korgens undersida och golvet, trappa invid norra väggen samt ett ljudtak upphängt med krokar i valvet. Predikstolen är daterad 1664 och snickaren har kopierat mycket av utförandet från predikstolen i Floda kyrka som tillverkades två år tidigare.
ORGEL - orgeln som står på läktaren byggdes 1879 av Firma E A Setterqvist & Son i Örebro. Orgelfasaden har synliga pipor och är indelad av pilastrar i tre sektioner där mittensektionen avslutas uppåt av en uppskjutande rundbågeform med ett trepass. Sidopartierna kröns av förgyllda urnor och mittpartiet av en förgylld lyra. Fasaden är målad i ljust grå kulör med förgyllda listverk och detaljer.
LÄKTARE - läktarbarriären består av en balustrad med balusterdockor stående på ett ramverk med rektangulära och kvadratiska fyllningar, allt marmorerat i grått. Läktaren bärs upp av sexkantiga träpelare.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARRING - altarringen är femsidig med fyra balusterdockor per sida åtskilda av smala plintar med fyllningar. Altarringen är marmorerad i grått med knäfall och armstöd klädda med tyg i beige kulör.
BEGRAVNINGSVAPEN - i koret hänger två begravningsvapen över löjtnant Fredrik von Preutz respektive överstelöjtnant Svante Rosenstråle.
DOPFUNT - dopfunten är huggen i grå kalksten med liten flack åttkantig cuppa och smalt åttkantigt skaft samt fot. Den är daterad 1595 och skänkt av Lasse Västgöte som bl a var ståthållare på Nyköpingshus, varför det antagits att funten tillverkats vid slottets stenhuggeriverkstad.
LJUSKRONOR - i koret hänger en kristallkrona från 1780-talet som tidigare hängt i Haga slottspaviljong men som omkring år 1830 skänktes till kyrkan av Carl Henric Posse på Schedewij. I långhuset hänger två mässingsljuskronor från 1600-talets senare del och över orgelläktaren hänger två mindre mässingskronor från samma tid. På orgelläktaren förvaras också en liten krona av guldbronserat trä och järn.
NUMMERTAVLA - två svarta nummertavlor med försilvrade ramar med förgyllda detaljer. Vardera nummertavlan bärs upp av en skulpterad fot utförd lika altarringens balusterdockor men i större format.
TRÄSKULPTURER - i kyrkorummet finns sex medeltida träskulpturer, samtliga har farit ganska illa under årens lopp och saknar i princip helt spår av originalbemålning. Skulpturerna är en madonna från ca 1200, sörjande Johannes möjligen något äldre, manligt helgon från 1300-talet, Birgitta från 1400-talet, madonna från 1400-talet och på norrväggen ett triumfkrucifix från 1400-talet.
F D ALTARTAVLA - över ingången till sakristian hänger en oljemålning från första halvan av 1600-talet föreställande Kristus inför stora rådet.
F D ALTARTAVLA - på den sydöstlligaste valvpilastern i långhuset hänger en oljemålning föreställande Nattvarden. Tavlan skänktes 1762 till Årdala kyrka och kom till Forssa efter 1861. Den är kopierad efter G E Schröders altartavla i Nicolaikyrkan av en stockholmsmålare vid namn J Lindgren.
EPITAFIUM - på orgelläktaren står en oljemålning undanställd. Målningen är daterad 1663 och föreställer Nils Jönsson Orm med familj men under dessa skymtar andra övermålade personer från tidigt 1600-tal möjligen Lasse Västgöte med familj.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Gravkor - Öster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
År 1300-1399 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan härstammar troligen från denna tid.
År 1300-1399 Nybyggnad
En stenkyrka uppfördes i form av det nuvarande långhuset. Kyrkans östvägg var försett med ett högt rundbågigt korfönster och endast ett fönster fanns på södra långsidan. På kyrkans norra sida fanns en liten sakristia. Det fanns tre altare i kyrkan.
År 1400-1499 Valvslagning
Långhusets två stjärnvalv slogs
År 1560 Tagen ur bruk
Forssa kyrka övergavs och stod under några år som ödekyrka. Inför kyrkans återinvigning återfordrades en klocka från Finska församlingen i Stockholm vilken tagits från Forssa vid kyrkans nedläggande.
År 1595 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten i grå kalksten har på skaftet givarens namn Lasse Västgöte, hans vapen och årtalet 1595
År 1652 Nybyggnad
En klockstapel uppfördes
År 1664 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades
År 1871 Fast inredning - bänkinredning
Nygotiska bänkar
År 1871 Fast inredning - läktare
Nuvarande läktare byggdes
År 1879 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgelverk byggdes, denna orgel är fortfarande i behåll
År 1885 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningen i korets östfönster skänktes av A F Hök på Forsnäs. Glasmålningen utfördes vid Königliche Institut für Glasmalerei, Charlottenburg, Tyskland 1885
År 1903 Underhåll - takomläggning
Taken täcktes med svartglaserat tegel, ovanpå den tidigare taktäckningen av huggna spån på långhus och stickspån på kor och vapenhus
År 1926 Fast inredning - bänkinredning
Nuvarande bänkinredning byggdes
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1970-1979 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna lagades med cementspritputs och avfärgades med organiskt förstärkt färg. Kyrkan försågs med gråmålad sockel.
År 1984 Fast inredning - orgel
Orgeln restaureras
År 1999 Underhåll - Omputsning, exteriör
Mindre putsarbeten på långhusets östra sidas gavelspets utfördes
År 1999 Underhåll - takomläggning
Omläggning av yttertak, smärre takstolskompletteringar
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Bohrn, Erik. (1944). Forssa kyrka, Sörmländska kyrkor 43.
Schnell, Ivar. (1970). Forssa kyrka, Sörmländska kyrkor 43.
Bergman, Mats. (1989). Forssa kyrka, Sörmländska kyrkor 43.
Bergman, M. Forssa kyrka. Sörmländska kyrkor 43. 1989.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin