Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bettna kyrka är placerad på en höjd mitt i ett omkringliggande fornlämningsrikt jordbrukslandskap. Dess monumentala utformning med högt resligt torn åt väster, samt de omgivande platta åkerfälten, gör kyrkan dominerande i miljön. Herrgården Åkerö ligger på ön med samma namn i sjön Yngaren, vars ägare har varit kyrkans patronus. Strax söder om kyrkogården ligger en timrad rödfärgad f d likbod med brutet tak. Söder om kyrkan på andra sidan vägen ligger församlingshemmet, en vit tegelbyggnad byggd 1977.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den omkringliggande äldre kyrkogården omges av en kallmurad terrassmur. Nyare delen i norr är omgiven av en formklippt häck, vilken även sträcker sig i öster och söder. Kyrkogården är gräsbevuxen med sparsamma krattade grusgångar. Äldre träd flankerar gångarna. Gången mellan södra stigluckan och södra portalen är asfalterad. Kyrkogårdens entréer i söder och väster består av putsade stigluckor uppförda 1731, med valmade spåntäckta tak. Vid ingången till norra delen av kyrkogården är en svartmålad smidesgrind. Västra stigluckan är centrerad framför kyrkans västfasad. En dubbelsidig trappa leder upp till den grusade terrassen framför kyrkan. Enkla äldre gravstenar finns i västra delen av kyrkogården. Den öppna klockbocken från 1644 är placerad nordväst om kyrkan och är byggd för tre klockor.
KYRKAN - Bettna kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i ljus gult med blinderingar i östra gaveln, taklister på tornet och nedre delar av tornet, samt fönster- och dörromfattningar slätputsade. Fönsteröppningar är stickbågiga. Långhusets och sakristians sadeltak täcks av skiffer i bikakemönster. Tornet med sin lökkupolformade spira är belagd med kopparplåt. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en byggnation 1902, då ett nytt torn uppförs och kyrkan får ny spritputs.
Under tidig medeltid uppfördes en romansk kyrka med rektangulärt långhus, torn i väster och smalare kor i öster. På 1300-talet förlängdes långhuset mot öster, då koret revs och en sakristia byggdes i norr. Större förändringar gjordes under slutet av 1400-talet, då långhuset breddades, tornet byggdes på med en våning och försågs med en hög spira och ett vapenhus byggdes i söder. Långhuset försågs med två vida stjärnvalv som stöttades av en pelare mellan valven.
Omkring år 1600 bemålades väggar och valv i långhuset med dekorativt kalkmåleri i form av beslagsornamentik, bladverk, frukter, änglahuvuden mm.År 1666 slog åskan ned i koret så att korvalvet krossades. Valvet ersattes 1667 av två nya valv, där det östra är ett gubbvalv, en gubbe ingår i östra valvribban.
Den nuvarande sakristian kom till år 1677, med ett gravvalv under sakristians norra del. Vid slutet av 1680-talet byggdes ett gravkor invid koret för Johan von Fitinghoff på Broby, med son, vilket dock revs knappt hundra år senare.
1774 förlängdes långhuset ytterligare, denna gång mot väster. Vapenhuset och det medeltida tornet revs och västgaveln blev huvudentré och försågs med den klassicistiska portalen.
Nästa stora omvandling skedde 1902, då Gustaf Petterson var ansvarig arkitekt. Ett nytt torn uppfördes, efter ett tidigare förslag av arkitekt F. W. Hoppe, ny bänkinredning tillverkades och kalkmålningarna togs fram i långhuset. Kormålningarna utfördes av dekorationsmålaren Theodor Pettersson med långhusets målningar som stilförebild. År 1969 slutligen, flyttades orgelläktaren fram och praktiska utrymmen byggdes under läktaren. KULTURHISTORISK
KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har kvar sitt medeltida murverk i långhusets murar. Sakristian i norr är från slutet av 1600-talet. Exteriören, som har en monumental utformning, härrör från restaureringen 1902, då tornet i väster byggdes efter förebild av F W Hoppes ritningar från mitten av 1700-talet och fasaderna spritputsades.
Kyrkorummet som är ljust och med en för Sörmländska kyrkor ovanlig rymd präglas av senmedeltiden genom långhusets stjärnvalv men främst av 1600-talet genom de rika ornamentala renässansmålningarna samt i viss mån av restaureringen 1902 då ny bänkinredning tillverkas.
Kyrkorummet har en genomtänkt bemålning av den fasta inredningen, såsom predikstol, altaruppsats, orgelläktare och bänkinredning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i långhusets murar utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkorummet har en stor rymd, något som inte är så vanligt i Södermanlands kyrkor. - Fem målade medeltida invigningskors finns bevarade på långhusets väggar.
- Renässansmålningar i ornamentik i långhusets västra valv och ovanför sydportalen från omkring 1600 är av hög kvalitet och några av de bäst bevarade exemplen från denna tid. Kalkmålningar från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och anses höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Nyköpingshus, Gripsholm och Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på målningar från denna period.
- Den skulpterade och bemålade gubben i korvalvets östra valvribba är en företeelse som endast förekommer i ett fåtal av landets kyrkor och har ett högt kulturhistoriskt värde.
- Kyrkorummets genomtänkta och enhetliga bemålning av kyrkans fasta inredning. - Sakristian tillhör en av de större i Södermanland.
- Kyrkans osedvanligt stora mängd av begravningsvapen, i kyrkorummet och i tornet, vilka vittnar om socknens prägling av herrgårdskulturen och adelns påverkan av kyrkan.
- Den öppna klockbocken har ett valmat tak som är det enda av sitt slag i Södermanland vilket också är försett med en takryttare på var sida.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Bettna kyrka har ett rektangulärt långhus med sakristia i norr och torn i väster.
TAK - Långhus och sakristia täcks av skifferklädda sadeltak, sakristians tak är valmat. Det kvadratiska tornet har en lökkupolsformad spira, klädd med kopparplåt. Spiran kröns av ett kors med ett förgyllt solstråleknippe. Tornet har fyra takkupoler, som vetter åt varsitt väderstreck. Kyrkans nock är i öster prydd med en järnstång och flöjel, med inskriptionen ”A D 1902”. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör av koppar.
FASAD - De av sten murade ytterväggarna är spritputsade sedan 1902 och avfärgade i svagt gul nyans. I putsen på östra gaveln är en enkel markering för den äldre kyrkans bredd. Östra gavelröstet har blinderingar i putsen. Sockeln är putsad och avfärgad i grått. På sakristians västra mur sitter en gjutjärnshäll från 1746 över kyrkoherden Geringius. Fönster- och dörromfattningar, blinderingar i östra gaveln, taklister på tornet och nedre delar av tornet är slätputsade. Tornets nedre del är utformad med horisontell rustik.
DÖRR - Kyrkans entré är i tornet i väster sedan 1774. Portalen är stickbågig och utformad i tandhuggen kalksten. Pardörren är av ek och är utförd i klassicistisk stil med fyllningar och bladverksdekorationer. Ett liggande ovalt fönster sitter ovan dörrarna. En granittrappa leder in till tornet. En senmedeltida portal in till långhuset finns i södra muren. Öppningen är spetsbågig och tvåsprångig. Dörren är rak och har stående lackad panel, med ett blyinfattat överljusfönster med tonat glas. En granittrappa leder in till långhuset. Sakristians dörr är stickbågig och sitter i norra muren. Den gråmålade dörren är plåtklädd och försedd med smidesdekorationer.
FÖNSTER - Långhuset har stickbågiga fönster med spröjsade gulmålade ytterbågar, med mittpost och tvärpost. I östra gaveln är två stickbågiga och tvåsprångiga fönsteröppningar, med blyinfattade fönster. De gråmålade kraftiga stormjärnen är försedda med blomsterdekorationer.
Sakristian har stickbågiga fönsternischer i norr och öster. Fönsterbågarna är spröjsade och gulmålade. Gråmålade järngaller sitter framför fönstren. Samtliga fönster har solbänkar av kalksten.
Tornet har rundbågiga öppningar för ljudluckorna – en lucka i vardera väderstreck. I tornets nedre del är det raka höga fönster, spröjsade och gulmålade som i långhuset. I varje torntakkupa sitter det ett runt fönster med solstråleformad spröjs.
Bettna kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster. Vapenhuset i väster är kyrkans huvudentré, ingång finns även i söder.
LÅNGHUS – Långhuset är täckt med kvadratiska äldre kalkstensplattor i mittgången och framför södra ingången. Utefter sidorna och under bänkarna ligger ett lackat trägolv, som är förhöjt under bänkarna.
Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Västra delen av långhuset byggdes ut 1744, vilket syns på de bredare och slätare murpelarna i väster. I den södra murpelaren är uppgången till vinden. Kyrkorummet är försett med ornamentala målningar av renässanstyp, av vilka stora delar dock är rekonstruktioner som gjordes vid framtagningen 1902. Utefter väggarna är profilerade och dekorerade valvpilastrar från slutet av 1400-talet då långhuset breddades och valvslogs. Väggar och valv är försedda med kalkmåleri från omkring år 1600. Valvpilastrarna är dekorerade med kvinnofigurer. Väggarna har en schablonmålad bröstningsbård, ovan denna är sirliga bladverksdekorationer målade. Sköldbågarna och valvbågarna är dekorerade med schablonmålningar, geometriska mönster och svarta linjedekorationer. På södra väggen ovan portalen är sirliga bladverksdekorationer och en inskriftskartusch med bibelcitat. Under läktaren på södra väggen är en väggpanel som består av dörrar från den äldre bänkinredningen. Panelen är grönmålad, med gula listverk och grönmarmorerade pilastrar och speglar, som man på 1700-talet tog upp från predikstolens målning. Medeltida invigningskors finns kvar på sydväggen och nordväggen och har formen av geometriska blommor.
Södra porten är en spetsbågig bräddörr av ek. Mot utrymmet under läktaren är en pardörr i trä, speglarna är målade i en grön nyans och ramarna i en grå. Ett rakt glasat fönsterparti sitter ovan dörrarna med tonade glas. En rundbågig trädörr av ek i sydvästra murpilastern leder upp till vinden.
Långhuset är täckt med ett stjärnvalv i öster och ett kupolvalv i väster ovan orgelläktaren. Stjärnvalvet är försett med ribbor och dekorativt formade stenar. Valvribborna är målade med marmorimiterande mönster i rött och grått, samt änglahuvuden. Stjärnan är målad med bladverksdekorationer, frukter, blommor och kerubhuvuden. Valvkapporna är målade med inskriftskartuscher med bibelcitat inom ramar av beslagsornamentik. Kupolvalvet är målad med en sexuddig stjärna i ljusa kalkfärger.
Fönstrena är stickbågiga med gråmålade innerbågar. Fönsteröppningarnas nischer är dekorationsmålade som omgivande väggfält. Raka fönsteröppningar sitter i läktarunderbyggnadens vägg mot långhuset. De gråmålade fönsterbågarna har blyinfattat tonat glas.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - I läktarunderbyggnaden från 1969, som fyller den del av kyrkan som byggdes ut 1774, finns modernare utrymmen, såsom toalett, samkvämsrum, kapprum, städutrymmen och elcentral. Läktarunderbyggnadens mittgolv är ett äldre kalkstensgolv, lika långhusets mittgång, i utrymmen mot norr är ett modernare kalkstensgolv och i söder ligger grå linoleummattor. Väggar och tak är vitmålade. Mot vapenhuset är en pardörr av trä, ekådringsmålad med den övre spegeln glasad. Mot de olika utrymmena är gråmålade spegeldörrar – tre av dörrarna har ett fönsterparti med tonat glas.
KOR – Koret markeras genom ett förhöjt golv av kalksten lika långhus, golvet är ytterligare upphöjt för altare och altarring. I södra delen ligger tre gravhällar av kalksten från 1600- och 1700-talet. Väggar är lika långhus. Tre medeltida invigningskors finns kvar på norra och östra väggen, med formen av geometriska blommor.
Koret är täckt av två ribbkryssvalv, dekorerade som långhuset. I öster mellan de båda korfönstren är en målad mansfigur skulpterad i tegel ”ANO 1667” i valvribban, vilket syftar på året då valvet byggdes upp. Korets målningar är i huvudsak tillkomna 1902, i samband med att långhusets målningar togs fram. Kormålningarna anslöts till långhusets målningar och utfördes av dekorationsmålaren Theodor Pettersson. I valvets mitt är en stjärna målad, bestående av bladversdekorationer. På valvkapporna är inskriftskartuscher med bibelcitat inom ramar av beslagsornamentik lika långhus. De två korfönstren i öster är av järn, med blyinfattat målat glas. Målningen visar bladverksdekor i grönt, gult, rött och vitt. I korets södra del finns stolar och i norr ett piano.
VAPENHUS – Vapenhusets golv består av äldre kvadratiska kalkstensplattor lika långhus. Väggarna är slätputsade - i väster och öster är det en ekådringsmålad trävägg med pilastrar och speglar. Vapenhuset täcks av ett putsat tak. Väggar och tak är avfärgade lika långhus. Innanför porten är ett vindfång. Mot vindfånget är likadana pardörrar som mot läktarunderbyggnaden. Ytterdörren är en stickbågig kraftig pardörr av ek. I vapenhuset finns bokbord och informationsmaterial. På södra väggen hänger delar av en djäknebänk från 1600-eller 1700-talet.
SAKRISTIA – Den rymliga sakristian från 1677 nås från koret via en rundbågig öppning. Golvet är i nivå med koret och är täckt med kvadratiska röda och grå kalkstensplattor, samt en gravhäll. Taket är välvt med ett ribbvalv. Väggar och tak är slätputsade och avfärgade lika långhus. Sakristieporten är en järnbeslagen stickbågig trädörr, med kraftigt äldre lås och stor nyckel. Mot norr finns en gråmålad trädörr med ett rombiskt spröjsat fönsterparti, som leder till ett vindfång. I söder är en rundbågig gråmålad järnbeslagen bräddörr som via en trappa leder upp till predikstolen. Utefter väggarna är omålade textilskåp. Vid östra väggen är ett litet altare med ett altarskåp från 1600-talet. Fönstren har gråmålade innerbågar.
FAST INREDNING
FAST ALTARE – murat, putsat, altare med ny kalkstensskiva.
BÄNKINREDNING – Öppen bänkinredning i gustaviansk stil från 1902 i två kvarter, med mittgång och sidogångar. Bänkarna är grönmålade och gavlarna har utanpåliggande lagerkransdekorationer i guld. Bänkarnas sits bärs upp av en svarvad rundpelare. Bänkarna har lösa dynor i grönt tyg. Bänksidorna mot koret är försedda med dekorerade speglar och pilastrar.
PREDIKSTOL – Predikstolen skänktes av Carl Gustaf Tessin 1765 och är tillverkad av Åkerös gårdssnickare. Predikstolen har korg och ljudtak och nås via sakristian. Den tresidiga korgen har släta pilastrar, speglar och dekorationer i tidig gustaviansk stil. Dekorationer består av förgyllda lagerbladsgirlanger. Ett änglahuvud pryder mitten av korgen. Ljudtaket är utformat som en tygdrapering, med guldfärgade tofsar. Ljudtaket kröns av ett klot, med korset, ormen och äpplet – allt förgyllt. Övriga trädetaljer är i grön och brun marmoreringsmålning, som togs fram vid restaureringen 1969.
LÄKTARE – Orgelläktaren är tillverkad 1774 av Lars Boberg, gårdssnickare på Åkerö. Barriären har ett halvcirkelformat utskjutande mittparti med svängda sidobarriärer och är dekorerad med liggande rektangulära speglar. Lister är förgyllda, övrigt trä är målat i grön marmoreringsmålning som predikstolen. Orgeln med 12 stämmor är från 1988 och är byggd av Åkerman & Lund. Orgeln är en rekonstruktion av kyrkans ursprungliga orgel från 1792. Fasadens pipor är formade i två halvkolonner och mittpartiet kröns av en fronton. Fasaden är dekorerad med förgyllda girlanger och blommor.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARSKÅP – I sakristian finns ett altarskåp från 1600-talet. Skåpet är införskaffat till Åkerö och på understycket är fadersvapen för Bielke och Hogenshild, ägare till Åkerö 1542.
ALTARUPPSATSEN – Altaruppsatsen från 1714 är skänkt av Margareta Bielke på Åkerö, till minne av sin make riksrådet Bengt Horn av Åminne. Arbetet har stora likheter med Daniel Kortz övriga arbeten. Parets vapenbilder finns på tavelramen. Altaruppsatsen har pilastrar, gavelöverstycke med ängel i frontonen, voluter, bladverk och änglar på sidorna. Dekorationer, ramar och vapenbilder är förgyllda - övrigt trä har grön marmoreringsmålning. De tre altartavlorna föreställer nederst Kristus förhånas, Korsfästelsen och överst Uppståndelsen.
ALTARRING – Fast altarrundel med runda balusterdockor. Knäfall och armstöd är klädda med gult tyg. Balusterdockor är marmoreringsmålade i bruna färger med detaljer i guld. Övrigt trä är marmoreringsmålat i grönt.
BEGRAVNINGSVAPEN – Ett stort antal begravningsvapen finns i kyrkan, som hänger på norra, östra och södra långhusväggen. Vapnen är för Åke Wrång på Ålspånga, Lennart Ribbing på nuvarande Gripensnäs, samt sonens banér och till sist vapnet för Johan von Fitinghof och Peter Myrtengren, alla från slutet av 1600-talet. I tornet förvaras ett flertal begravningsvapen.
DOPFUNT – Dopfunten som skänktes 1647är tillverkad i röd kalksten och har ett dopfat i tenn. Dopfunten har en åttasidig cuppa och fot och står på hjul.
EPITAFIUM – En minnestavla finns öster om predikstolen för Carl Gustaf Tessin, uppsatt 1969 av Tessinsällskapet.
LJUSKRONOR – Ett stort antal ljuskronor finns i kyrkan, varav en från slutet av 1600-talet och flera från början av 1700-talet.
NUMMERTAVLA – Rektangulära fristående nummertavlor med förgyllda ramar är placerade på var sida om altaret. En oval nummertavla med förgylld ram och lagerbladsdekor sitter på södra långhusväggen.
KYRKKLOCKOR - De båda klockorna som hänger i tornet är från 1902. Av de tre ursprungliga medeltida klockorna finns endast en kvar, som numera ägs av Vrena kyrka.
TRÄSKULPTURER – I koret finns två svensktillverkade medeltida träskulpturer, en Madonnaskulptur med Jesusbarnet med lite originalmålning kvar och en Kristusskulptur som smärtornas man, d v s den gisslade Jesus, med bevarad målning, båda från 1400-talets senare del. En skadad Kristusskulptur förvaras i sakristian.
Fasadkulör (2006): Gul
Antal våningar (2006): 01
Byggnadsdel (2006): Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1150-1199 Nybyggnad
Kyrkan uppfördes med långhus, smalare kor och västtorn
År 1450-1499 Valvslagning
Två vida stjärnvalv slogs
År 1502 Specifika inventarier - kyrkklocka
Två klockor gjöts som senare hängdes i klockstapeln
År 1580-1619 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Renässansmålningar utfördes, troligen av slottsmålaren Sigfrid Henriksson
År 1647 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt och dopfat skänkta av Johan Fitinghoff
År 1666 Åsknedslag
Åsknedslag, korvalvet krossades
År 1667 Valvslagning
Två nya korvalv slogs
År 1667 Fast inredning - predikstol
Predikstolen säljs till Vrena kyrka
År 1677 Nybyggnad
Under norra delen av kyrkan byggdes ett gravvalv
År 1714 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen, troligen utförd av Daniel Kortz, skänkt av Margareta Bielke på Åkerö
År 1765 Fast inredning - predikstol
Predikstol, tillverkad av Åkerös gårdssnickare, skänkt av Carl Gustaf Tessin
År 1774 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren byggdes
Byggmästare: Johan Walmstedt
Hantverkare - Snickare: Lars Boberg
År 1774 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Västgaveln försågs med en klassicistisk portal. Flera gravstenare flyttades in från kyrkogården och lades i mittgången.
Byggmästare: Johan Walmstedt
Hantverkare - Snickare: Lars Boberg
År 1774 Rivning
Tornet och vapenhuset revs. Två stödjande pelare under kyrkans valv togs bort
Byggmästare: Johan Walmstedt
Hantverkare - Snickare: Lars Boberg
År 1789 Specifika inventarier - kyrkklocka
En medeltida kyrkklocka skänktes till Vrena kyrka
År 1792 Fast inredning - orgel
Ny orgel med 10 stämmor införskaffades. Den repararerades 1849 av Pehr Shiörlin och ersattes 1988 med den en ny
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1849 Fast inredning - orgel
Orgeln resturerades
Orgelbyggare: Johan Lund
År 1902 Fast inredning - orgel
Orgeln restaurerades och fick 10 stämmor
År 1902 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1902 Underhåll - Omputsning, exteriör
Ny spritputs
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1902 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Invändiga kalkmålningar togs fram och kompletterades
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Konstnär - Dekormålare: Theodor Pettersson
År 1960 Underhåll - takstol
Takstolar förstärktes
År 1960 Teknisk installation - el
Elektrisk klockringning
År 1961 Ändring - tilläggsisolering
Valven isolerades
År 1967-1969 Teknisk installation - värme
Värmecentral i kyrkan
År 1969-1970 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggdes med användade av gamla fasaden, 18 stämmor
Orgelbyggare: Magnus Fries
År 1971 Teknisk installation
Installation av åskskyddsanläggning
År 1982 Underhåll - interiör
Interiören rengjordes
År 1986 Underhåll - golv
Golv på orgelläktaren behandlades
År 1988 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggdes. Rekonstruktion av orgeln från 1792
År 1998 Teknisk installation - högtalaranläggning
Högtalare sattes upp
År 1998 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Smidesräcke sattes upp vid ingången
År 2000 Teknisk installation - värme
Nytt bergvärmesystem installerades
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Bohrn, Erik. (1943). Bettna kyrka, Sörmländska kyrkor 19.
Schnell, Ivar. (1969). Bettna kyrka, Sörmländska kyrkor 19.
Bergman, Mats. (1990). Bettna kyrka, Sörmländska kyrkor 19.
Schnell Ivar, Bergman Mats. Bettna kyrka. Sörmländska kyrkor 19. 1969, 1990.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin