Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Vrena socken består av småbrutna odlingsbygder mellan sjön Långhalsen och Hallbosjön. Ortnamnet Vrena kan innehålla ett med orden vrida eller vred samhörigt vattennamn. Namnet kan med betydelsen den böjda syfta på förbindelsen mellan de två sjöarna.
Vrena kyrka ligger i utkanten av Vrena samhälle, strax norr om ån mellan Hallbosjön och Långhalsen. Huvudvägen från Nyköping mot Bettna och Flen har passerat kyrkan åtminstone sedan 1600-talet. Den intill kyrkan anslutande vägen till Husby-Oppunda byggdes först på 1930-talet.
På höjden norr om kyrkan ligger de två kyrkskolorna, rödfärgade och tidstypiska byggnader från 1800-talets senare del och 1920-talets början. Skolan är fortfarande i bruk och de äldre byggnaderna har efter hand kompletterats med ytterligare två byggnader. Nordost om kyrkan ligger församlingshemmet, uppfört 1999–2000.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkoanläggningen omges av en krans med resliga lövträd samt av en inhägnad begravningsplats med gräsytor, grusgångar och ytterligare träd. Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad naturstensmur i norr, söder och väster. I söder och väster utgör muren en terrassmur.
Utanför stenmuren löper en trädkrans av lind. Det finns två ingångar till kyrkogården, båda belägna i norra muren. Grindstolparna är tegelmurade, putsade och vitkalkade. De täcks av tälttak i svartmålad plåt. Väster om den norra murens västra ingång samt i väster och söder växer en häck intill muren.
Kyrkogården har utvidgats åt öster i två etapper under 1900-talet. I det nordöstra hörnet av den utvidgning som gjordes under 1900-talets första hälft ansluter den norra muren till ett f d bårhus, som troligen uppfördes i samband med utvidgningen. På kyrkogården markerar tre stora lönnar kyrkogårdens östra gräns före den första utvidgningen.
Kyrkogården är huvudsakligen gräsbevuxen och har ett enkelt gångsystem belagt med grus. På den östra delen är gravarna främst orienterade i öst-västlig riktning med rygghäckar som avgränsar bänkkvarteren. I den västra delen av kyrkogården är gravvårdarna främst orienterade i nord-sydlig riktning.
Väster om kyrkan står en klockstapel i form av en öppen klockbock av trä med tre hjärtstockar, strävor samt sadeltak med gavlar och tornspira. Timmerkonstruktionen är klädd med tjärade bräder och takets gavelpartier är spånklädda. På en av syllarna är årtalet 1747 inskuret. Taket och tornspiran är täckta med falsad svart plåt. Tornspiran kröns av en flöjel utformad som en tupp. I klockstapeln hänger kyrkans två klockor.
KYRKAN – Vrena kyrka är en salkyrka som består av ett långhus med rektangulär plan och en sakristia i norr. Koret är inrett i östra delen av byggnaden som har rak avslutning mot öster. Fasaderna täcks av slevdragen kalkputs och är avfärgade i brutet vitt. Yttertaken täcks av enkupigt, handslaget lertegel.
Vrena kyrka uppfördes under 1200-talets andra hälft som en tornlös kyrka med rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster. Troligtvis var kyrkorummet täckt av ett platt innertak eller ett tunnvalv av trä. Under 1300-talet tillfogades en sakristia på korets norra sida.
I slutet av medeltiden välvdes kyrkan med två stjärnvalv som vilar på uppmurade pilastrar. Det västra valvet är av Vadstenatyp, det östra är ett s k Sturevalv. I valven finns gubbansikten med ursprunglig bemålning. Det östra valvet, korvalvet, fick i början på 1600-talet sina rika kalkmålningar vilka är typiska just för Södermanland. Kalkmålningarna bekostades av Johan Ersson och hans hustru Malin, Binklinge. Vid kyrkans ursprungliga huvudingång i sydväst tillfogas ett vapenhus, troligen vid medeltidens slut eller senast i början av 1600-talet. År 1665 tillkom läktaren i väster.
År 1766 fick kyrkan en ny predikstol i barockstil ursprungligen gjord för Bettna kyrka, troligen 1664. Den skänktes till kyrkan av Carl Gustav Tessin, Åkerö samt änkeöverstinnan Horn, Tärnö. År 1767 målades i stort sett hela interiören om av målarmästare Nils Weber från Nyköping.
År 1775 tas nya fönster upp och befintliga utvidgas. Vapenhuset var förfallet och revs år 1799, portalen sattes igen och ersattes med ett fönster, vid samma tillfälle togs ingången i västgaveln upp.
På 1800-talet försågs kyrkans yttermurar med ett tjockt lager av spritputs och takets spånbeklädnad ersattes med tegel. År 1813 fick kyrkan en ny altaruppsats i rokokostil. Altaruppsatsen var ursprungligen gjord för Nykyrka kyrka 1760. Altarringen och altaret byggdes om och bekostades av samma man. Kyrkan får sitt första orgelverk 1863.
År 1928 byggdes bänkinredningen om efter ritningar av arkitekt Ove Leijonhufvud. Kort där efter, 1932, utfördes en invändig renovering då man rengjorde och retuscherade valvens kalkmålningar. Predikstolens, läktarbarriärens och bänkarnas dörrfyllningar återställdes i ursprungligt skick.
År 1961 utfördes en renovering under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson då man tog bort spritputsen och fasaderna slammades med tunt kalkbruk. Korets 1200-talsfönster rekonstruerades och försågs med nya glasmålningar komponerade av konstnär Marianne Nordström. I övrigt flyttades altartavlan som inköptes 1813 till sydväggen och kyrkan fick en ny orgel.
År 2008 renoverades kyrkans exteriör och interiören rengjordes. Fasaderna putsades om och fick en slevdragen yta.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Vrena kyrkas exteriör karakteriseras av kyrkans välbevarade medeltida byggnadsvolym och konstruktion, där utöver ytskikt och taktäckningsmaterial de enda undantagen är de under 1700-talet förstorade fönstren samt den upptagna västporten.
Interiören, såväl kyrkorummet som sakristian, har en senmedeltida prägel med sina stjärn- och kryssvalv. Kyrkorummet präglas av sina valv med skulpterade gubbar med bemålade ansikten och framför allt av det östra valvets kalkmålningar från tidigt 1600-tal vilka är typiska för Södermanland. I stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör från 1600- och 1700-talet med smärre moderna tillskott.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden. Utöver förnyade ytskikt och taktäckningsmateriel är de enda tillskotten dörr- och fönsteröppningar från 1700-talet. Kyrkan är synnerligen ömtålig för förändringar.
- Kyrkan bevarar medeltida murverk i samtliga byggnadsdelar. Medeltida murverk och eventuellt bevarade medeltida takstolar utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans slevdragna fasadputs är mycket ovanlig i länet.
- Den bevarade medeltida gravhällen i koret, då medeltida gravhällar är relativt ovanliga i länet. - De skulpterade och bemålade gubbarna i valven förekommer endast i ett fåtal av landets kyrkor och är av högt kulturhistoriskt värde.
- Kyrkobyggnadens bevarade fasta inredning från 1600- och 1700-talet, bl a orgelläktaren och bänkinredningens kvartersindelning och bänkskärmar.
- Kalkmålningarna i kyrkorummets västra valvtravé är original från tiden omkring år 1500. - Kalkmålningarna i kyrkorummets östra valvtravé från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period.
- Det bevarade fragmentet av ett vikingastilsgravmonument är mycket ovanligt och kyrkans äldsta inventarie.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2008)
ÖVERSIKT – Vrena kyrka är en salkyrka som består av ett långhus med rektangulär plan och en sakristia i norr. Koret är inrett i östra delen av byggnaden som har rak avslutning mot öster.
FASADER – Kyrkan vilar på en sockel av tuktad natursten fogad med ofärgat kalkbruk. I den södra fasadens sockel visar två murpartier med tegel läget för kyrkans ursprungliga sydportal. På kyrkans västgavel är en runsten inmurad direkt ovanför sockeln vid det sydvästra hörnet. Runstenen har följande inskrift: Nänner och Tidkume reste stenen efter Ulv, sin broder.
Fasaderna är putsade med slevdragen kalkputs och avfärgade brutet vita. I den södra fasaden finns rektangulära nischer och ritsar i putsen vilka visar läget för äldre fönsteröppningar. Ritsar i putsen finns även vid ingången på den västra gaveln. Nischerna på den södra fasaden är slammade. Markeringarna av äldre fönsteröppningar representerar 1961 års restaureringsfilosofi. Vid den senaste utvändiga restaureringen år 2008 beslutades att dessa markeringar skulle vara kvar i princip oförändrade som tidsdokument.
FÖNSTER – Kyrkan har tre stickbågiga fönsteröppningar mot söder och en mot norr, samt en mindre i sakristians östra fasad. I korets östra fasad finns en hög stickbågig nisch med två rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren mot norr och söder har rektangulär form och är försedda med korspost. Ytterbågarna är indelade med spröjs, de övre i sex rutor och de undre i åtta. Sakristians fönster är av ett kvadratiskt enluftsfönster, spröjsat i nio rutor. De två öppningarna i korets östra fasad är försedda med smidda, omålade bågar med tvärspröjs och smidda äggbeslag. Vid korets fönster är nischens botten målad i en svagt lila kulör.
Fönstren är målade i grön kulör. Samtliga solbänkar är klädda med falsad kopparplåt. Glasrutorna är till viss del handblåsta, till synes återanvända från äldre fönster. I övrigt är rutorna av draget glas eller planglas.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Kyrkan huvudingång är sedan 1799 placerad i den västra gaveln, då en fönsteröppning byggdes om till dörröppning. Ingången är placerad i en stickbågig dörröppning. I öppningen sitter en utåtgående pardörr med ett överljus i form av två spröjsade fönsterbågar. Dörrbladen består av två stående plankor som på utsidan är klädda med diagonalställd, profilerad panel. Dörrbladen är upphängda på svartmålade bandgångjärn. Snickerierna är målade i grön kulör utvändigt och en brunbeige kulör invändigt. Vid dörren ligger en gravhäll som insteg.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Kyrkans långhus, kor och sakristia täcks av sadeltak. Yttertaken är täckta med enkupigt, rött tegel och takfot och vindskivor av tjärade bräder. Vindskivorna är på ovansidan klädda med svartmålad, galvaniserad plåt som vikts in mot takytan. Takavvattning sker direkt via takfallen, utan hängrännor eller stuprör, utom vid sakristians västra takfall som har hängränna och stuprör av kopparplåt.
Över långhusets och korets gavlar sitter spiror med klot, stag och vindflöjel av svart smide och kopparplåt. Sakristians gavelspets är försedd med en spira av tjärat trä över gavelspetsen mot norr.
ÖVERSIKT – Vrena kyrka är en enskeppig salkyrka och består av ett kyrkorum som är uppdelat i två valvtravéer med ett rakt avslutat kor i öster och ett vindfång i väster. Sakristian är uppförd invid korets norra sida Vid ingången i väster finns ett mindre vindfång.
VINDFÅNG – Innanför ytterporten bildar portens djupa, stickbågiga muröppning ett vindfång till kyrkan. Vindfånget är avskärmat från kyrkorummet med en plankvägg som är indragen en bit under orgelläktaren.
Golvet består av en dekorativt huggen gravhäll av kalksten som är utlagd mellan ytterporten och pardörren in mot långhuset. Ett smalt utrymme på södra sidan är belagt med rött, rektangulärt tegel där tegelstenarna är lagda parvis vridna vinkelrätt i förhållande till varandra. Norr om gravhällen ligger en rad med rött tegel.
Väggen mot väster och dörrsmygen är putsade med borstad yta och avfärgade brutet vita. Brädväggarna har handhyvlad yta och är målade i brutet vitt. Under läktartrappan vid norra väggen döljs ett mindre förrådsutrymme bakom en trälucka.
Vindfångets tak består dels av ytterportens putsade valv, dels av läktarens och läktartrappans undersida. De senare är tillverkade av brädor och är målade i brutet vitt med detaljer målade i grå kulör.
Överljuset över ytterporten leder in dagsljus i vindfånget. Ett spröjsat fönster på motstående sida leder ljuset vidare till orgelläktaren. Dörren in till långhuset utgörs av en pardörr. Dörrbladen består av ramverk och fyllningar och är målade i blågrå kulör med vita detaljer.
LÅNGHUS OCH KOR – Västra delen av långhuset upptas av en orgelläktare som vilar på kolonner av trä (se fast inredning nedan). Slutna bänkkvarter leder från läktaren och en bit in i den östra travén längs norra och södra ytterväggen. I den östra travén böjer bänkskärmarna av mot ytterväggarna och lämnar på så sätt plats för korets altare och altarring.
Mittgångens golv är lagt med kvadratiska grå och röda kalkstensplattor lagda i sand. I den västra delen ligger två gravhällar av kalksten. I koret ligger ytterligare tre gravhällar av kalksten. I delar av koret ligger kvadratiskt, rött golvtegel. I söder och väster är golvet lagt med fris av rött tegel mot vägg och bänkkvarter.
Golvet innanför altarringen är förhöjt och av trä. Bänkkvarteren har fernissade brädgolv, vilket ligger på en något högre nivå än mittgången.
Väggarna är slätputsade och kalkade i brutet vitt. På korets södra vägg finns en geometrisk blomma inristad i väggputsen. I blommans mitt finns ett ifyllt hål i vilket det har suttit en blosshållare. Ristningen är sannolikt medeltida och har fungerat som invigningskors. I kyrkorummets sydöstra hörn finns en murad nisch, som troligen har varit avsedd för ett medeltida sakramentsskåp. I korets norra mur leder en tryckt rundbågig dörröppning in till sakristian.
I långhuset och koret är fyra stickbågiga fönsteröppningar upptagna i yttermuren, tre mot söder och en mot norr. Smygarna är putsade och avfärgade lika väggarna. I fönsteröppningarna sitter innanfönster av fyra mötande ospröjsade bågar med rak profil. Fönsteröppningen längst mot väster är delvis förbyggd av läktaren i höjd med fönstrets korspost.
Korets östra fönster har en stickbågig nisch och två smala, rundbågiga fönsteröppningar försedda med smidesgaller. Mellan gallren är färgade och bemålade glas med blyinfattning monterade.
Kyrkorummet täcks av två stjärnvalv med markerade valvribbor, s k gubbvalv, vilka vilar på pilastrar i kyrkorummets hörn och mitt. Stjärnvalvet i kyrkorummets västra travé har formen av en så kallad Vadstenastjärna. Benämningen härrör från valven i Vadstena klosterkyrka, vilka slogs omkring år 1420. Valvet i kyrkorummets östra travé har formen av en så kallad Sturestjärna, vilket är en vidareutveckling av Vadstenastjärnan som blev vanlig under 1400-talets sista fjärdedel.
Valvet i den västra travén är putsat och avfärgat i brutet vitt, medan valvets slutsten och gubbansikten har ursprunglig bemålning. Valvet i den östra travén är rikt bemålat med kalkmålningar från början av 1600-talet. Målningarna bekostades av Johan Erson och hans hustru Malin vid Binklinge efter att fem av deras barn avlidit i pesten inom loppet av några dagar i augusti 1603. Målningarna visar bland annat längst i öster Kristus omgiven av änglar och bevakad av en liten djävul. Kring Kristus sitter överst de fyra evangelisterna och därunder vandrar apostlarna bärande sina attribut.
SAKRISTIA – Sakristian har ett golv av ljust gråmålade brädor, utom vid ingången från koret där golvet är gjutet av betong. Väggarna är putsade och vitkalkade. I sakristians norra vägg finns en nisch för ett medeltida sakramentsskåp.
Dörröppningen mot koret i söder är stickbågig och omges av ett djupt, rakt avslutat valv i muren. Dörröppningen har trappstegströskel av tegelstenar och tegelplattor. I öppningen sitter en inåtgående plankdörr tillverkad av två spåntade omålade plankor. Dörren är på utsidan mot koret beslagen med bandgångjärn och har en nyckelskylt av smide. På insidan mot koret hålls plankorna samman av trä och dörren har här ett kammarlås av smide.
I östra muren finns en rakt avslutad fönsteröppning med brädfodrad smyg. I öppningen sitter ett smidesgaller mellan ytterbågen och de järnbeslagna brädluckorna på insidan. Vintertid är ett ospröjsat innerfönster uppsatt innanför smidesgallret. Galler och fönstersnickerier är målade i grå kulör. Sakristian täcks av ett kryssvalv. Valvet är slaget samtidigt som sakristian uppfördes och vilar på väggarna, utom i söder där det vilar på en sköldbåge. Valvet är putsat och avfärgat lika väggarna.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret är murat av tegel mot korets östra mur. Sidorna är slammade och avfärgade i vitt. Altaret har en skiva av grå kalksten.
ALTARRING – Altarringen sattes in i kyrkan år 1813 men fick nuvarande utseende vid restaureringen 1932. Möjligen innebar arbetena 1932 att altarringens barriär togs bort i norr och söder. Altarringen har en svängd barriär av trä med liggande, rektangulära fyllningar. Knäfall och överliggare är stoppade och klädda med blått tyg. Barriären har grå ram, brunlaserade lister och gråblå fyllningar. Knäfallet har en sockel av trä målad i blått.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en sluten bänkinredning av trä i två kvarter på vardera sidan om mittgången. Inne i koret böjer skärmarna av mot ytterväggarna och även bänkdörrarna följer där skärmarnas mjukt svängda form. Bänkinredningen härrör från 1700-talet men sittbänkarna byggdes om 1928 av Verkstaden Patentbänken i Vrena efter ritningar av arkitekt Ove Lejonhuvud. Dörrar och skärmar bevarades vid ombyggnaden. Bänkskärmarna är målade i grå kulör med blå sockel och överliggare. Dörrarna är försedda med fyllningar med profilerade, ljust gråmålade lister samt siffror målade i guld och svart mot gråblå bakgrund.
LÄKTARE – Orgelläktaren i långhusets västra del installerades som åhörarläktare år 1665. Läktaren har bjälklag och golv av trä och vilar på släta kolonner av trä. Läktarbarriären är av trä och försedd med dekormålade fyllningar och klassiserande ornament i form av en tandsnittslist, konsollist och kannelerade pilastrar. Barriären är målad i gråblå, ljusgrå och svarta kulörer med förgyllningar. I underkant på barriären står följande inskription: Anno 1665 den 28 junij och på en av fyllningarna står Denna läktare är bügd åhr 1665 och målat åhr 1767. Ovanpå barriären är en överliggare av svart smide monterad. I långhusets nordvästra hörn leder en trappa av rödmålat, fernissat trä upp till läktaren. På läktarens bakre del ingår delar av en äldre inredning i barriären, troligen från en bänkinredning.
PREDIKSTOL – Predikstolen är utförd av trä och målad i röda, grå, gröna och blå kulörer med inslag av guld. Den består av en femsidig korg, åttasidigt ljudtak och en trappa med portik och skrank av trä som leder upp till korgen från öster.
Predikstolen skänktes till kyrkan år 1766 av Carl Gustaf Tessin, Åkerö, och änkeöverstinnan Horn, Tärnö. Den sattes upp i kyrkan av en mäster Lundgren. Trappräcket härrör från detta tillfälle. Vid uppsättningen återanvändes en del äldre ornament, t ex det äldre ornamentet i trappräckets underdel, några bitar av ljudtaket som sitter vid dörren. Dörren härrör troligen från Vrena kyrkas gamla predikstol, utdömd 1766, vilken kan dateras till 1600-talets första hälft.
Korgen har rund avslutning nedåt och avslutas nedtill av en kotte. Den består av fem fält indelade med kolonner, tandfriser, profilerade lister samt voluter försedda med skulpterade änglahuvuden. Fälten är försedda med snidade skulpturer runt korgen, föreställande Kristus och de fyra evangelisterna.
Över trappans portik sitter skulpterade änglahuvuden och skuren ornamentik och karmen är fodrad med marmorerade, profilsågade bräder. Skranket är dekorerat i mindre omfattning, bland annat med medaljonger med inskriptioner samt profilerade lister och målad dekor. Ljudtaket är mycket rikt dekorerat med bland annat skuren bladornamentik och skulpterade änglahuvuden. Det kröns av Kristus med korsfanan omgiven av änglar. Vapenbilderna på ljudtaket representerar de ursprungliga donatorerna, riksrådet Gustaf Bielke och fru Elisabet Sparre på Åkerö.
På predikstolen sitter ett timglas, vilket bär en vimpel med årtalet 1701.
ORGEL – Orgeln är placerad på läktaren i långhusets västra del. Kyrkan fick sin första orgel år 1863, då orgelbyggaren E A Setterquist i Örebro installerade en orgel med 5 stämmor. År 1961 deponerades denna orgel i Nyköpings läroverk och en 12-stämmig orgel installerades i kyrkan av Nordlunds orgelbyggeri i Härnösand. Orgelfasaden och sidorna är av gråmålat trä med profilerade lister målade i rött och blått. Orgelpiporna är av mörkt trä och metall. Spelbord och fast bänk är utförda i ek. År 2008 renoverades orgeln av Orgelbyggare Sven-Anders Torstensson AB.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan är utförd i rokoko med en marmorerad ram av trä med en förgylld rosenkransad bibel och förgyllda änglar. Ramen innesluter en oljemålning föreställande tillbedjan av den uppståndne Kristus. Altartavlan är troligen utförd omkring år 1760. Den utfördes ursprungligen för Nykyrka kyrka, men inköptes till Vrena kyrka år 1815, då kyrkan i Nykyrka lades ner. Vid restaureringen 1961 hängdes tavlan upp på kyrkans södra vägg.
DOPBORD – Dopbordet av trä är tillverkat i början av 1700-talet. Bordet är målat i vitt och guld. På bordet placeras en dopskål i samband med dop.
GIPSMEDALJONGER – I kyrkan hänger två gipsmedaljonger som är signerade Samuel Hoffmeister 1795 (1765–1818). Denne var elev till Tobias Sergel. Medaljongerna föreställer Cansellirådet Henrik (1744 – 1815) och häradsdomare Olof Nikander (1714 – 1810), Farneby. De är stöpta i samma form och föreställer ett manshuvud i profil.
GLASMÅLNINGAR – Glasmålningen i det östra fönstret inpassades år 1961 i det då nyrestaurerade 1200-talsfönstret. Glasmålningen som framställer Jakobs stege är utförd av konstnär Marianne Nordström.
GRAVMINNEN – I kyrkan har påträffats fyra delar av en eller flera kalkstenskistor med runinskrifter och djurornamentik. Dessa så kallade vikingastilsgravmonument, även kallade Eskilstunakistor, dateras i allmänhet till 1000-talet. Tre fragment av röd kalksten påträffades vid restaureringen 1932. Fragmenten överlämnades som gåva till Statens Historiska museum. Senare har ytterligare ett fragment påträffats. Det förvaras stående på golvet i kyrkorummet.
I korets södra sida ligger en gravsten från 1200-talet med huggen ornering i form av ett kors på hög stam med trappformig fot. Gravstenen har följande text på latin och i minuskler HIC. IACET. INGEBORGIS. SIMONA. DATIR. VXOR. HACONI. (Här vilar Ingeborg Simonsdotter, Håkans hustru.)
I mittgången framför altarringen ligger en gravsten från 1707 med skulpterade rosor i hörnen och med följande inskription: Här wila i Herranom fordom Comissarien i Svea Hofret Carl Biörk och hans k hustru Elisabet Lysing Gud frögde deras siälar och förläne kropparna en frögdefull uppståndelse. Anno 1707.
KRUCIFIX – Ett krucifix av trä är placerat på korets norra vägg, över dörren till sakristian. Krucifixet var fram till restaureringen 1961 placerat på den dåvarande altarutsmyckningen och kan möjligen dateras till 1700-talet.
KYRKKLOCKOR – Storklockan är daterad till senare delen av medeltiden. Klockan köptes till Vrena kyrka från Bettna kyrka år 1789. Lillklockan göts år 1684 av Michael Bader för Nykyrka kyrka. Den köptes till Vrena kyrka då kyrkan i Nykyrka lades ned.
LJUSKRONOR – I kyrkorummet hänger två ljuskronor. Den största, som hänger i den västra valvtravén, är av 1500-talstyp och tillverkad av brons. Den skänktes till kyrkan av Carl Biörk och Elisabet Lysing år 1706. Ljuskronan i den östra travén är av malm och skänktes till kyrkan av Didrik Falk och Elisabeth Persdotter år 1680. Ljuskronorna som hänger i fönstren är från 1970-talet och tillverkade av mässing.
NUMMERTAVLA – Nummertavla av trä på en ljust gråmålad, kannelerad pelare. Den svartmålade tavlan omges av en ljust gråmålad ram med förgyllda detaljer.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1230-1269 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1400-1524 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans nuvarande storklocka göts för Bettna kyrka.
År 1475-1524 Valvslagning
Kyrkorummet valvslogs, två stjärnvalv s k gubbvalv. Det bakre valvet av Vadstena typ, det främre ett s k Sturevalv. Som stöd för valven murades sex pilastrar upp.
År 1576 Underhåll - exteriör
Reparationer utfördes på murar och tak.
År 1603-1610 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Det östra valvet försågs med kalkmålningar. Kalkmålningarna är typiska just för Södermanlands tidiga 1600-tals måleri. Bekostade av J Ersson och hans hustru Malin, Binklinge.
År 1665 Fast inredning - läktare
Läktaren i väster byggdes.
År 1671 Underhåll
Under året utfördes troligen några större arbeten på kyrkan, bland annat inköptes 3 000 spik. Vidare utfördes körning av kalksten och bränning av kalk.
År 1684 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans nuvarande lillklocka göts till Nykyrka kyrka.
Klockgjutare: Michael Bader
År 1766-1767 Fast inredning - predikstol
En ny predikstol sattes upp i kyrkan på långhusets norra sida.
Predikstolen utfördes ursprungligen för Bettna kyrka troligen 1664.
I stort sett hela kyrkans inredning målades om.
Möjligen tillkom kyrkans nuvarande bänkinrednings skärmar.
Predikstolen skänktes av C G Tessin, Åkerö och änkeöverstinnan Horn, Tärnö
Predikstolen sattes upp av mäster Lundgren
Ursprungligen bekostad av Gustaf Bielke och Elisabet Sparre på Åkerö
Hantverkare - Målare: Nils Weber, Norrköping
År 1800-1899 Underhåll - takomläggning
Takens spåntäckning ersattes med täckning av rött tegel.
År 1800-1899 Underhåll - exteriör
Fasaderna putsades med grov spritputs med slätputsade hörnkedjor och dörr- och fönsteromfattningar.
År 1813 Fast inredning - altarring
Altarringen byggdes om. Arbetet bekostades av Eric Nyberg
År 1813 Fast inredning - altare
Altaret byggdes om. Arbetet bekostades av Eric Nyberg
År 1813 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i rokokostil skänktes till kyrkan. Utfördes ursprungligen för Nykyrka kyrka år 1760. Altaruppsatsen skänktes av Eric Nyberg, Prestbohl
År 1863 Fast inredning - orgel, orgelverk
Kyrkan fick sitt första orgelverk. Skänkt av Lars Magnus Södergren, Binklinge
År 1928 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen byggdes om. Skärmar och dörrar bibehölls.
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1932 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Valvens kalkmålningar rengjordes och retuscherades.
År 1932 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarnas dörrfyllningar återställdes i ursprungligt skick, bland annat avlägsnades senare övermålningar.
År 1932 Fast inredning - altarring
Altarringen byggdes om och fick sitt nuvarande utseende.
År 1932 Fast inredning - predikstol
Predikstolen återställdes i ursprungligt skick, bland annat avlägsnades senare övermålningar.
År 1932 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären återställdes i ursprungligt skick, bland annat avlägsnades senare övermålningar.
År 1932 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningarna patinerades med lös färg.
År 1953 Fast inredning - altarring
Åtgärder utfördes på altarringen.
År 1961 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan restaurerades.
Vid arbetena höggs huvuddelen av all spritputs ned från fasaderna. Fasaderna slammades.
Vid restaureringen påträffades ett igenmurat medeltida fönster i korets östra gavel.
Fönstret togs upp och övre hälften av mittposten samt fönsterbågarna rekonstruerades. Ett smitt galler var bevarat.
Elektriska anläggningar för belysning, klockringning och orgelfläkt installerades.
Den gamla altartavlan sattes upp på långhusets södra vägg, väster om korets södra fönster.
Vindfånget innanför kyrkans ingång utökades och väggen mellan vindfånget och kyrkorummet flyttades ca 2 m längre åt öster
Kyrkan rengjordes/vitkalkades invändigt.
En korbänk i korets södra sida togs bort. Finns på fotografier från 1943, men ej 1962.
Konstnär: Marianne Nordström
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 2001-2008 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ett skyddsräcke i smide monterades på org
Okänd: Magnus Nilsson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin