Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kyrkan är placerad på en svag höjd i det omgivande odlingslandskapet mellan Hallbosjön och Långhalsen. Direkt söder om kyrkogården finns den f d klockarbostaden som idag används som församlingshem, med tillhörande ladugård.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur samt en trädkrans. Kyrkogården är gräsbevuxen och i nordvästra hörnet är den öppna klockbocken placerad.
KYRKAN - Kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, lägre kor i öster, sakristia i norr och vidbyggt gravkor. Kyrkans fasader är i huvudsak oputsade, bara sakristian, delar av koret och gravkoret har vitputsade fasader. Taken är klädda med enkupigt tegel förutom gravkorets klockformiga huv i koppar. Fönster finns endast på södra sidan.
Kyrkan uppfördes under 1100-talets senare hälft med långhus, smalare kor och absid, som revs så sent som på 1760-talet då det åttkantiga gravkoret tillkom.
1814 togs kyrkan ur bruk och lämnades som ödekyrka i över hundra år. 1926-29 genomgick kyrkobyggnaden en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Bevarade från den äldre kyrkan var då yttermurarna, sakristian, gravkoret samt det valvbeslagna koret. Långhuset täcks av ett plant trätak som kontrasterar mot korets höga kryssvalv. Kor och långhus skiljs åt av den kraftiga spetsbågiga triumfbågen. I stort sett alla delar av kyrkans inredning, slutna bänkar, altarring, predikstol och orgelläktare, tillkom vid restaureringen 1926-29. Av kyrkans äldre inredningen är endast dopfunten från 1100-talet bevarad. Altartavlan av konstnär Ernst Söderberg föreställande ”den uppståndne mitt ibland människorna” uppsattes 1943.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Nykyrka kyrkas romanska konstruktion och karaktär är välbevarad. Mot kyrkans bara naturstensmurar kontrasterar 1700-talets gravkor med klockformad huv. Den bortknackade putsen tyder på sin bevarandeideologi. I Södermanland är Nykyrka kyrka tillsammans med Spelviks kyrka exempel på kyrkor som lämnats att bli ödekyrkor, men som senare rustats upp.
Interiören präglas av två tidsskikt, dels medeltiden med det valvslagna smalare koret, dels 1920-talets genomgripande restaurering från vilken i stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör. Den senare tillkomna altartavlan av konstnär Ernst Söderberg är typisk för sin tid och väl anpassad till kyrkans övriga inredning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkobyggnaden har en välbevarad romansk konstruktion och karaktär som ytterligare förstärktes vid restaureringen 1926-29.
- Kyrkan är ett i stort sett oförändrat exempel på arkitekt Erik Lundbergs kyrkorestaureringar och utgör ett vittnesbörd på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum under 1900-talets första hälft.
- I stort sett alla delar av kyrkans inredning är omistliga komponenter i kyrkans helhetsgestaltning. - Bevarade murade spisar, som i sakristian, är relativt ovanligt i länets kyrkor. - Välbevarad kyrkomiljö med klockstapel, klockarbostad och bodar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT - Nykyrka kyrka är en salkyrka med rakt avslutat kor i öster och sakristia i norr.
LÅNGHUS – Långhuset täcks sedan restaureringen 1926-29 av ett plant vitmålat trätak. Väggarna är putsade och avfärgade vita och golvet täckt av rött tegel utom under bänkkvarteren där det ligger ett förhöjt trägolv. På norra väggen finns spår av kyrkans tidigare tegelvalv. Fönster, två stycken, finns endast på södra sidan. Fönsternischerna är stickbågiga och putsade lika vägg. Fönsterbågarna av trä är rektangulära och består av ytter- och innerbåge med fyra lufter. Den gråmålade ytterbågen är uppdelad med spröjs i sex respektive åtta mindre rutor med antikglas. Mot vapenhuset i väster leder en pardörr med tre fyllningar. Sydporten mitt på långhusets södra mur är en trädörr med insida av stående plank klädd med fiskbensmönstrad panel på yttersidan. I långhusets västra del är orgelläktaren placerad. Den nås av lackade trätrappor som löper längs ytterväggarna. Under trapporna är förrådsutrymmen samt dopfunten placerade. Långhuset har slutna bänkkvarter längs norra och södra sidan.
KOR – Koret markeras genom ett förhöjt korgolv samt den kraftiga spetsbågiga triumfbågen. Golvet och väggarna har samma ytskikt som långhuset. Taket består av ett putsat kryssvalv med synliga valvribbor. Fönstret, placerat på södra sidan, är lägre men annars lika långhusets. I norra muren leder en rundbågig port till sakristian. Korets östra mur har en rundbågig grund nisch försedd med en målning av Ernst Söderberg.
VAPENHUS – Kyrkans västligaste del är avskild från kyrkorummet och fungerar som vapenhus/vindfång. På norra och södra sidan är utrymmen för värmepanna och förråd avskilda. Taket är ett tunnvälvt trätak, väggarna putsade och golvet belagt med tegel. Ytterporten är en inåtgående pardörr med tre fyllningar.
SAKRISTIA – Sakristian är placerad på korets norra sida och nås därifrån via en rundbågig lackad träport. Det tunnvälvda taket är liksom väggarna putsade och avfärgade vita. I nordvästra hörnet finns en murad eldstad. Golvet är belagt med rött tegel. I norra muren finns ett liggande rektangulärt gråmålat fönster. Bågarna, ytter- och innerbåge, är av trä och försedda med spröjs. På insidan av fönstret finns ett svart järngaller. I norr täcker en omålad trälucka en nisch i muren. I väster är skåp för textilförvaring placerade.
FAST INREDNING
ALTARE – Det väggfasta altaret är murat och putsat och försett med skiva av kalksten. Det tillkom vid restaureringen 1926-29.
BÄNKINREDNING – Den slutna bänkinredningen i två kvarter, längs långhusets norra och södra mur, tillkom 1926-29. Den ansluter direkt mot ytterväggen. Bänkdörrarna och skärmarna är försedda med fyllningar. På södra sidan längst åt öster är en bänk, utan bänkskärm placerad.
PREDIKSTOL – Predikstolen är placerad på golvet i norra sidan, precis i övergången mellan kor och långhus. Korgen är tresidig och rak. Korgen är grönmarmorerad med fyllningar och gullaserade trädekorationer.
ORGEL – Orgeln är placerad på läktaren i långhusets västra del. Den byggdes med sex stämmor 1954 av Grönlunds orgelfirma, Luleå. Efter branden 1986 nedmonterades den och skickades till Gammelstad för rengöring. Fasaden är omålad.
LÄKTARE – Läktaren i långhusets västra del tillkom vid restaureringen 1926-29. Den nås via trappor längs norra och södra muren. Under trapporna är mindre förrådsutrymmen placerade. Mittpartiet vilar på fyra gul- och grönmålade kolonner. Barriären mot väster är försedd med tre fyllningar och målad i engelskt rött.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan målad av Ernst Söderberg placerades i korväggens rundbågiga nisch 1943. Den föreställer den uppståndne Kristus mitt ibland människorna. I målningen är symboliska bilder av tron, hoppet och kärleken samt en avbildning av kyrkan innan restaureringen 1926-29.
ALTARRING – Den raka altarringen med öppen barriär tillkom 1926-29. Knäfall och överstycke är stoppade och tygklädda.
DOPFUNT – Dopfuntens cuppa och fot är från 1100-talet. Skaftet med enkel rundbågsfris nytillverkades vid restaureringen 1926-29.
NUMMERTAVLA – Rektangulär svart tavla placerad på korets södra sida.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår 2013
1100-tal:
Under 1100-talets senare hälft byggs kyrkan med rektangulärt långhus och smalare, lägre absidförsett kor i öster. Kyrkorummet täcks av ett plant innertak av trä. Den idag delvis bevarade dopfunten härrör även den från 1100-talet.
1300-tal:
Under 1300-talet utvidgas kyrkans långhus åt väster. Den tillbyggda delen förenas med långhuset genom en öppning i den ursprungliga västmuren. Den nya västmuren får tegelmurat gavelröste smyckat med en tegelblindering i form av ett kors.
1400-tal:
Under 1400-talet slås valv i kyrkans ursprungliga långhus och kor. Tillbyggnaden i väster får behålla sitt plana trätak.
1600-tal:
På 1600-talet slår man valv även i den tillbyggda delen av kyrkan och samtidigt rivs resterna av den ursprungliga västgaveln. Vid samma tillfälle utvidgas troligen också triumfbågen och dess gavelröste ersätts av ett i trä.
Någon gång under 1600-talet, före 1680-talet då kyrkan avbildas av Johan Peringskiöld, byggs ett vapenhus i trä framför kyrkans sydportal.
1700-tal:
1767 byggs sakristian på korets norra sida. Vid ungefär samma tid låter Axel Nyman på gården Hormesta bygga ett åttkantigt gravkor öster om kyrkans kor och absiden rivs.
1800-tal:
Någon gång under 1800-talets första årtionde tas porten i västra gaveln upp. 1814 tas beslut, delvis mot församlingens vilja, att ödelägga kyrkan. Inventarierna säljs på auktion och sakristian upplåts som gravkor åt Johan Nyman på Drögsta gård.
1900-tal:
1917 hade kyrkans förfall gått så långt att de två östra valven i långhuset rasar in. 1926-29 genomgår kyrkan en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Då återstod endast kyrkans yttermurar, yttertaken på sakristia och gravkor samt valven i koret och långhusets västra del. Kyrkorummet förses med ett plant träinnertak och norra väggens fönsteröppning muras igen. Fast inredning i form av sluten bänkinredning, murat altare, rak altarring, predikstol och läktare i väster ritas av arkitekten.
1943 förses nischen i korets östvägg med en målning av konstnären Ernst Söderberg och 1954 köps orgeln med sex stämmor.
1986 drabbas kyrkan av anlagd brand. Sakristians inredning totalförstörs och resten av kyrkan rökskadas. Interiören putslagas och avfärgas, altartavlan konserveras, orgeln nedmonteras och rengörs. I samband med dessa arbeten införskaffas en ny textilförvaring till sakristian.
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkades.
År 1180-1219 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1400-1499 Valvslagning
Tegelvalv slogs i koret och långhusets östra del. Tillbyggnaden i väster behölls troligen med det plana trätaket.
År 1600-1699 Valvslagning
Tegelvalv slogs även i den västra tillbyggnaden.
År 1814 Tagen ur bruk
År 1926 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1926 Fast inredning - altarring
Ny, rak altarring
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1926 Fast inredning - altare
Nytt, murat altare
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1926 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten försågs med nytt skaft
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1926 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1926 Fast inredning - läktare
Ny läktare
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1929 Invigning
15 december 1929 återinvigdes kyrkan av biskop Sam Stadener.
År 1943 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla föreställande ”den uppståndne mitt ibland människorna” inpassades i korväggens nisch.
Konstnär: Ernst Söderberg
År 1954 Fast inredning - orgel
Orgel med sex stämmor skaffades.
År 1961 Underhåll - takomläggning
Nymanska gravkorets spånbeklädnad byttes ut mot kopparplåt.
År 1986 Underhåll - interiör
Interiören putslagades och målades
År 1986 Konservatorsarbeten
Altartavlan konserverades
Konservator: Eva Ringborg
År 1986 Specifika inventarier - textilskåp
Textilskåp anförskaffades.
År 2003 Underhåll - exteriör
Gravkorets och sakristians fasader rengjordes.
År 2007 Underhåll - golv
Tegelgolvet kompletterades.
Lundberg, Erik. (1944). Nykyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 42.
Schnell, Ivar. (1976). Nykyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 42.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin