Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Lunda kyrka är belägen i västra delen av Jönåkers samhälle, ca 20 km sydväst om Nyköping. Lunda socken består av en markant, öppen dalgångsbygd längs Kilaån med småbruten odlingsbygd i norr och skogsbygd på Kolmården i söder. Kiladalen är ett odlingslandskap med små, mestadels av skiften upplösta byar. Sockennamnet Lunda innehåller ordet lund och kan möjligen åsyfta en gammal kultplats.
Lunda kyrka ligger inom ett område, Kiladalen (D55) som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sockenkyrkorna med tillhörande prästgårdar och skolor anges i värdetexten vara en viktig del i uttrycket för riksintresset.
Sydost om kyrkan ligger den tidigare prästgården Kråklunda. I övrigt är inga äldre institutionsbyggnader som har inrymt funktioner med nära anknytning till kyrkan bevarade.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården vid Lunda kyrka ligger placerad på en sydsluttning ned mot Kilaån. Kyrkoanläggningens norra del omges av en hög lövbärande häck. Öster och väster om kyrkan ersätts häcken av en terrassmur. Innanför häck och mur växer en trädkrans.
Den lägre, södra delen av kyrkogården omges av en hög häck med en trädkrans av lind innanför. På terrassmuren mellan den äldsta delen av kyrkogården och utvidgningen åt söder står ett svartmålat staket i form av gjutjärnsstolpar med kätting emellan. En trappa av röd och grå granit förbinder de två delarna av kyrkogården.
Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del. Ingången till kyrkogården sker via en öppning i häcken från parkeringen mellan församlingshemmet och kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar som avdelar gravkvarteren. Området närmast kyrkan är belagt med grus, undantaget vägen från parkeringen vid församlingshemmet och planen framför kyrkans huvudingång.
Flera gravkvarter har gravar med rygghäckar. En del familjegravar med stenramar finns bevarade på den södra delen av kyrkogården. På kyrkogården växer flera stora träd, bland annat ask och lind, och jasminbuskar.
Väster om kyrkans torn ligger ett tidigare bårhus, idag ombyggt till teknikhus. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och dörromfattning. Byggnaden är avfärgad i brutet vitt och har ett sadeltak med skivtäckning av svartmålad plåt och tjärade vindskivor. Pardörren vid ingången är svartmålad.
KYRKAN – Lunda kyrka består av ett långhus, ett fullbrett, polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan har en sockel av grovhuggen granit. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans sadeltak har svartmålad plåttäckning. Tornspiran och takryttaren har täckning av kopparplåt.
Långhuset och koret har stora, rundbågiga fönsteröppningar med solbänkar av grå kalksten. I öppningarna sitter gråmålade sexluftsfönster med karmar och bågar av trä.
Huvudingången i tornets västra fasad är placerad i en portal av grå kalksten. I öppningen sitter en utåtgående, svartmålad pardörr. Dörrbladen är klädda med en rombisk panel.
Kyrkan har ett enskeppigt kyrkorum med ett polygonalt avslutat kor i öster. Kyrkorummet har ett golv av rött, kvadratiskt tegel, lagt med fris mot bänkkvarteren. I golvet finns tre glastäckta tittgropar som visar delar av lämningarna av den gamla kyrkan. Bänkkvarteren har såpskurade brädgolv.
Väggarna är slätputsade, avfärgade i brutet vitt och avslutas upptill av en profilerad taklist. Kyrkorummet täcks av ett slätputsat tunnvalv som är avfärgat i brutet vitt. I taket över koret är ett antal skulpterade huvuden och inskriftstavlor infällda i taket. Orgelläktaren är placerad i kyrkorummets västra del.
Den första stenkyrkan uppfördes under 1100-talets andra hälft eller i början av 1200-talet. Den romanska kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor och en absid i öster. Under andra hälften av 1200-talet revs absiden och koret förlängdes åt öster. Under medeltiden uppfördes även en sakristia i norr och långhuset förlängdes åt väster. Möjligen uppfördes även ett vapenhus under medeltiden. I slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet valvslogs kyrkorummet. Under denna period eller något senare uppfördes även en korsarm, nykyrka.
År 1746 uppfördes ett klocktorn av trä invid kyrkans västra gavel. År 1757 föddes tanken på att riva den gamla kyrkan och uppföra en ny på samma plats. Mur- och byggmästaren Eric Öhrström, Nyköping upprättade ritningar till den nya kyrkan som uppfördes 1767-69. Kyrkan var en salkyrka med polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och klocktornet från år 1746 i väster. Kyrkan fick en ny altartavla målad av Pehr Hörberg och predikstol ritad av Olof Tempelman i slutet av 1790-talet.
År 1862 byttes kyrkans fönsterbågar ut mot nya i nygotisk stil av gjutjärn. Bågarna var gjutna vid Nävekvarns bruk där också den tilltänkta tornspiran i nygotik skulle gjutas.
År 1896-97 uppfördes ett nytt torn i väster efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson vid Överintendentsämbetet. Tornet anspelade på svensk renässans med sina rundbågiga ljudöppningar, skulpterade portal och höga spira. Samtidigt togs en ny ingång upp på kyrkans norra sida, även den försågs med skulpterad portal. De två portarna på kyrkans södra sida igensattes. Takryttaren över långhuset tillkom samtidigt.
År 1954 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Vid detta tillfälle togs fönsterbågarna i gjutjärn bort. Fönsteröppningarna förminskades och bågarna försågs med antikglas. Bänkinredningen nytillverkades liksom altarringen och läktarbarriären. Ytterligare arbeten företogs i bl a vapenhus och sakristia. Vid arbetena dokumenterades resterna av den tidigare kyrkans murar.
År 1989 tillkom en läktarunderbyggnad med toalett och kapprum efter ritningar av arkitekt Margit Webjörn. År 1992-93 förstärkte man södra långhusmuren med dragjärn på grund av rörelser i muren.
Under perioden 2006-2010 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad och restaurering orsakad av omfattande fuktproblem. Hösten 2006 stängdes kyrkan på grund av allvarliga problem med fukt och mögel invändigt. Efter en period av klimatmätningar demonterades stora delar av inredningen och golvbjälklaget av betong bröts bort.
Därefter schaktades stora mängder organiska och fukthållande material ut ur kyrkobyggnaden. Arbetet innebar att den medeltida kyrkans grundmurar frilades helt och dokumenterades.
I oktober 2009 påbörjades ombyggnaden och restaureringen av Lunda kyrka. Kyrkan återöppnades i september 2010. Vid ombyggnaden göts ett golvbjälklag av betong. Ny golvnivå gjordes 0,3 m högre än tidigare för att undvika ingrepp i lämningarna efter den gamla kyrkan.
Ett nytt, differentierat uppvärmningssystem med en kombination av vattenburen golv- och bänkvärme samt luftburen värme i koret installerades. Uppvärmningssystemet kompletterades med en partiell ”temperierung-lösning” genom att ett värmerör har monterats i direkt kontakt med ytterväggarna, i mötet mellan vägg och golv.
Nytt golv av rött, kvadratiskt tegel lades in i kor, långhus och sakristian. Befintligt kalkstensgolv i tornrummet i tornets bottenvåning lades om med svag lutning mot långhusets mittgång. Väggar och valv putslagades och avfärgades.
Långhusets östra del anpassades till en flexibel möblering med lösa stolar. En läktarunderbyggnad rymmande förberedelserum, kapprum, städutrymmen samt RWC anordnades under orgelläktaren i kyrkorummets västra del. Sakristian avdelades och försågs med förrådsrum, pentry och WC.
Altarringen byggdes om och anpassades till underliggande tekniska installationer. Bänkkvarteren byggdes om, kortades och utfördes fristående från ytterväggarna.
Altartavlan från 1797 och predikstolen från 1798 konserverades. Tidigare ommålade ytor bättrades eller ommålades. Övriga äldre inventarier rengjordes.
Ett nytt fristående altare och lös stolsinredning har tillkommit, liksom ett påträtt altare av trä över det äldre, murade altaret i koret.
Utvändigt målades kyrkans fönster och dörrar. Ny dräneringsledning och dagvattenavledning lades ned runt kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan har en välbevarad exteriör i nyrenässansstil med bland annat volutgavlar, huggna portaler och rusticerade hörnkedjor från den genomgripande restaureringen år 1897 efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson.
Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel av 1700-talet ljusa kyrkorum och rymd med fokus på Pehr Hörbergs altartavla, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning och ny färgsättning. Den nuvarande interiören är ett resultat av samspelet mellan 1950-talets renovering efter ritningar av arkitekt Erik Fant och 2000-talets ombyggnad efter ritningar av arkitekt Björn Norman. Tillsammans utgör de två restaureringarna vittnesbörd om sina tiders syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
En äldre årsring i det klassiserande kyrkorummet är den äldre altartavlan i barockstil, idag uppsatt som museiföremål. Yngre årsringar är bland annat dopfunten från 1904, glasmålningarna från 1950, bonaden från 1969 och dopfunten från 1972.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans välbevarade exteriör i nyrenässansstil med huggna portaler, volutgavlar, rusticerade pilastrar samt tornspira och takryttare, utgör ett vittnesbörd om det sena 1800-talets restaureringsideologi.
- Interiören präglas, trots omfattande förändringar av framför allt den fasta inredningen genom århundradena, av den ursprungliga karaktären och volymen.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT – Lunda kyrka består av ett långhus, ett fullbrett, polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkans fasader är putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans sadeltak har svartmålad plåttäckning. Tornspiran och takryttaren har täckning av kopparplåt.
FASADER – Kyrkan har en sockel av grovhuggen, grå granit. Fasaderna är spritputsade med slätputsade rusticerade hörnkedjor, fönstersmygar, rusticerade kvadrar runt fönsteröppningarna, takgesimser och volutgavlar. Tornets fasader har även slätputsade horisontella band och lister. Fasaderna är avfärgade i brutet vitt.
FÖNSTER – Långhuset och koret har stora, rundbågiga fönsteröppningar med solbänkar av grå kalksten. I öppningarna sitter gråmålade sexluftsfönster med karm och kopplade bågar av trä. I bågarna sitter blyinfattat, olikfärgat glas. I korets syd- och nordöstra fönsteröppningar sitter rundbågiga gjutjärnsbågar med klart fönsterglas.
Sakristian har stickbågiga fönsteröppningar med solbänkar av grå kalksten i norr och öster. I öppningarna sitter gråmålade fyrluftsfönster med karm och bågar av trä.
Tornet har rundbågiga fönsteröppningar med solbänkar av grå kalksten i norr, söder och väster. Över västportalen sitter ett runt fönster. I öppningarna sitter inmurade gjutjärnsbågar.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Huvudingången i tornets västra fasad är placerad i en portal av grå kalksten. På portalen är årtalet 1897 inskrivet. I öppningen sitter en utåtgående, svartmålad pardörr. Dörrbladen är klädda med rombisk panel.
Ingången till långhuset från norr är placerad i en portal av grå kalksten. I öppningen sitter en inåtgående, svartmålad enkeldörr. Dörrbladet är klätt med en rombisk panel på utsidan, på insidan gråmålat ramverk och sex speglar. Framför ingången ligger ett insteg i form av två gjutjärnsplattor, daterade 1864. På portalen finns följande inskription: I FÖRSAMLINGEN SKALL JAG LOFVA HERREN PS. 26:12. Över portalen sitter ett runt överljusfönster med en fönsterbåge av gjutjärn.
Ingången i sakristians västra fasad är placerad i en rakt sluten dörröppning. I öppningen sitter en utåtgående, svartmålad enkeldörr. Dörrbladet är klätt med profilerad panel monterad i ett rombiskt mönster, slät och gråmålad på insidan. En trappa av grå granit leder upp till dörren.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – Tornet har två höga, rundbågiga ljudöppningar i varje väderstreck. Ljudöppningarna är försedda med solbänkar av grå kalksten. Öppningarna omsluter parställda, kopparklädda lameller.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Långhusets, korets och sakristians sadeltak har skivtäckning av svartmålad plåt med förskjutna hakfalser. Sadeltaken är valmade på sakristian och över koret. På takfallens nedre del finns små ventilationsöppningar som kröns med förgyllda klot.
Tornspiran har en kvadratiskt nedre del med svängd form på takfallen. Däröver finns en åttkantig, öppen lanternin krönt med en hög spira. Tornspiran och takryttaren över långhuset har skivtäckning av kopparplåt. Tornspiran kröns av ett cirkelinslutande kors med förgyllda klot vid korsets bas och korsändar. Överst på korset sitter en tupp. Över koret och sakristian sitter i nock rikt utsirade smideskors krönta av flöjlar med följande inskription: Anno CLS 1671.
Sadeltaken har takavvattning i form av fotrännor och stuprör av svartmålad plåt. Tornspiran har avvattning i form av hängrännor och stuprör av kopparplåt.
ÖVERSIKT – Lunda kyrka har ett enskeppigt kyrkorum med ett polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i öster. Golvet är belagt med rött tegel, väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv som är avfärgat i brutet vitt. Huvudingången till kyrkorummet sker via tornrummet i tornets bottenvåning.
KYRKORUM – Kyrkorummet har ett golv av rött, kvadratiskt tegel, lagt med fris mot bänkkvarteren. I golvet finns tre glastäckta tittgropar som visar delar av lämningarna av den gamla kyrkan. I golvet finns även ett par gravhällar av kalksten. Bänkkvarteren har såpskurade brädgolv. Väggarna är slätputsade, avfärgade i brutet vitt och avslutas upptill av en profilerad taklist.
Vid ingången från kyrkogården i norr sitter en utåtgående, gråmålad enkeldörr med ett enkelt, profilerat dörrfoder. Dörrbladet består av ramverk och tre speglar. Från koret leder i norr en djup, korgbågig dörrnisch in till sakristian.
Kyrkorummet har slätputsade, rundbågiga fönsternischer. Korets syd- och nordöstra fönster är försedda med glasmålningar utförda av konstnär Ebba Vadsten. Målningarna är monterade i fasta bågar av ek.
Kyrkorummet täcks av ett slätputsat tunnvalv som är avfärgat i brutet vitt. I taket över koret är ett antal skulpterade huvuden och inskriftstavlor infällda i taket.
Orgelläktaren i kyrkorummets västra del vilar på kvadratiska, gråmålade pelare. Läktarens undersida består av breda, vitmålade plankor. Läktarunderbyggnaden är avskild från kyrkorummet med gråmålade väggar av stående, gråmålad panel med en enkel golvsockel. I underbyggnaden finns bland annat förberedelserum, kapprum och RWC.
Läktarbarriären består av ramverk och rektangulära fyllningar. Barriärens bas är laserad i grågrönt, ramverk och fyllningar i ljusa kulörer. Listverk och överliggare är laserade i en rödbrun kulör. På överliggaren är monterat ett räcke av fyrkants- och plattjärn. Trappan till orgelläktaren är placerad i kyrkorummets sydvästra hörn. Läktaren har ett fernissat plankgolv.
SAKRISTIA – Sakristian har ett golv av rött, kvadratiskt tegel. Ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Sakristians västra del är avdelad och innehåller bland annat förråd, pentry och WC. Innerväggarna mot denna del är utförda av gråmålad, stående panel med en enkel golvsockel. Väggarna avslutas upptill av en taklist i form av en snedställd, vitmålad bräda.
I sakristians sydöstra hörn leder en slätputsad, korgbågig dörröppning till koret. I öppningen sitter en kraftig, inåtgående enkeldörr med låskista av trä. Dörrbladet är klätt med stora plåtar mot koret. Dörren är svartmålad mot koret, gråmålad mot sakristian. I det sydvästra hörnet markerar en slätputsad nisch läget för en tidigare passage till predikstolen.
Vid ingångarna till passagen till förrådet och till pentryt sitter inåtgående, gråmålade enkeldörrar med enkla, profilerade dörrfoder. Dörrbladen består av ramverk och tolv fyllningar.
I norra och östra väggen finns stickbågiga fönsternischer med fönsterbänkar av gråmålat trä. Fönstren är försedda med gråmålade innanfönster i samma indelning som utvändigt. Fönsteröppningarna är även försedda med inåtgående, plåtklädda brädluckor.
Sakristian har ett tak av breda, vitmålade brädor.
TORN – Tornrummet i tornets bottenvåning har ett golv av röda, rödgrå och grå kalkstensplattor. Golvet är lagt med fris mot väggarna och stiger svagt från entrén i väster till kyrkorummet i öster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt.
Utmed norra väggen leder en trappa upp till tornets övre våningsplan. Trappan har fernissade plansteg, gråmålade sättsteg och en ledstång av trä på ytterväggen. Under trappan är ett utrymme avskiljt från tornrummet med en gråmålad skivvägg. I utrymmet är bland annat en el-central placerad.
I öster leder en inåtgående pardörr till kyrkorummet. Dörrbladen består av ramverk och fyra speglar. Snickerierna är gråmålade med förgyllda detaljer på dörromfattningen. Vid ingången till el-centralen sitter en inåtgående, gråmålad enkeldörr.
I norr och söder finns rundbågiga, slätputsade fönsternischer. Fönsteröppningarna är försedda med inåtgående, gråmålade innanfönster av trä. I bågarna sitter klart fönsterglas.
Tornrummet har ett platt, putsat tak som är avfärgat i brutet vitt.
FAST INREDNING
ALTARE – Kyrkans nuvarande altare är det tredje altaret i den nuvarande kyrkan. Det består av en lös, påträdd konstruktion av trä som är målad i grå kulör med grå marmorering på altarskivan.
Bakom nuvarande altare döljer sig dels kyrkans ursprungliga 1700-talsaltare, dels altaret från restaureringen 1954-57. Det ursprungliga altaret är murat av tegel, putsat och vitkalkat.
I samband med restaureringen på 1950-talet påträffades kyrkans medeltida altarskiva i korets golv framför ingången till sakristian. Altaret från 1700-talet påmurades då för att åter ge plats åt den medeltida altarskivan på altaret.
ALTARRING – Kyrkans femsidiga altarring tillkom vid restaureringen 1954-57. Vid restaureringen 2009-10 anpassades altarringen till den nya uppvärmningsanläggningen genom att golvet under och inom altarringen döljer ventilationsinstallationer. Barriären består av ramverk och speglar. Altarringen är laserad i ljusa kulörer med förgyllda lister kring speglarna, har grå skinnklädsel på knäfallet och en grålaserad överliggare.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en öppen bänkinredning med ingång från mittgång och sidoingångar längs kyrkorummets ytterväggar. Bänkarnas gavlar består av ramverk och släta fyllningar. Gavlar och skärmar är ljust laserade. Överliggaren är gråmålad. Invändigt är bänkinredningen rödbrunt laserad.
PREDIKSTOL – Predikstolen sattes in i kyrkan år 1798. Den tillverkades av fabrikör C Fr Beurling, Norrköping, efter ritningar upprättade av arkitekt Olof Tempelman, Stockholm. Efter restaureringen 2009-10 når man predikstolen direkt från koret. Tidigare var passagen placerad i en nisch från sakristian.
Predikstolen består av en tresidig korg, ljudtak och en trappa från koret. Predikstolen är dekorerad med profilerade lister och handskurna dekorationer i trä. Ljudtaket bärs visuellt upp av två kannelerade pilastrar, vilka även utgör ram för en snidad tavla föreställande ett strålande Jahve, omgivet av snidade moln, mot en bakgrund av målade moln. Ljudtaket kröns av änglaansikten och ett kors. Ljudtakets undersida är dekorerad med bronserade stjärnor och en snidad duva. Predikstolen är målad i en ljust grå kulör med förgyllda och/eller bronserade detaljer.
ORGEL – Kyrkans orgel härrör från år 1853. Orgelverket bestod då av nio stämmor, men den har senare utökats till 21 stämmor. Orgelfasaden ritades av arkitekt C G Blom-Carlsson. Fasaden har synliga pipor med ett högre mittparti flankerat av två sidopartier. Orgelfasaden är dekorerad med handskurna dekorationer. Orgelfasaden är målad i ljust grått med förgyllda och/eller bronserade sniderier.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan sattes in i kyrkan år 1797. Altartavlan är målad av konstnär Pehr Hörberg och föreställer Kristi förklaring. Altartavlans ramverk tillverkades av fabrikör C Fr Beurling, Norrköping. Ramverket består av två dubbla pelare/pilastrar med joniska kapitäl, postament, samt övre dekorationer i form av urnor och solstråle med Guds öga. Den arkitektoniska inramningen och dekorationerna är skurna i trä. Ramverket är målat i en ljust grå kulör med förgyllda sniderier. Vissa ursprungliga partier med svart botten togs fram vid restaureringen 2009-10.
På kyrkorummets södra vägg sitter kyrkans gamla altartavla uppsatt. Tavlans ram är sannolikt snidad av Anders Larsson i Stavhälla, troligen på 1680-talet. Målningen föreställande en Golgatabild är målad av konstnär Pär Månsson 1625.
DOPFUNT – Kyrkan äger två dopfuntar, dels en i ek från 1904, dels en i Ekebergsmarmor från 1972. Ekfunten är tillverkad efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson och marmorfunten är tillverkad av skulptör Erik Sand.
GLASMÅLNINGAR – Korets fönster åt öster är försedda med glasmålningar utförda av konstnärinnan Ebba Vadsten år 1950. Målningarnas motiv är Konungarnas tillbedjan och Jesu intåg i Jerusalem.
GRAVMINNEN – I kyrkans golv är infogat tre gravhällar från 1600- och 1700-talen. I korets södra sida ligger gravhällen över komministern Abraham Lundius (d 1665), dennes fru samt hennes två efterföljande makar, kyrkoherdarna Andreas Stirenius och Johannes Lundius. Hällen låg fram till 1950-talets restaurering kvar i ursprungligt över gravkammaren som var placerad i den gamla kyrkans kor. På korets södra sida ligger även fragment av en gravsten över Per Olofson i Törsta (d 1660) och dennes fru.
I korets norra sida ligger gravhällen över kamreraren i Kommerskollegiet, Börje Hæslig (d 1714). Gravhällen låg fram till restaureringen 2009-10 kvar i ursprungligt läge över gravkammaren mellan ingången till sakristian och trappan upp till predikstolen.
Vid restaureringen 2009-10 återbegravdes gravlämningar från ett antal gravar som frilades i samband med urschaktningen av organiskt och fukthållande material. Återbegravningen skedde i en tegelmurad gravkammare mitt i kyrkorummet. Denna grav är idag markerad med en enkel häll av grå kalksten.
KYRKKLOCKOR – I kyrkans torn hänger tre klockor bredvid varandra i en klockstol av trä. Storklockan göts år 1983 av Bergholtz Klockgjuteri AB, Sigtuna. Mellanklockan göts år 1688 av Michael Boder, Stockholm. Lillklockan göts år 1761 av klockgjutare Christofer från Westphalen, skänkt av änkefru Christina Hederhielm-Naukhoff på gården Jäder i Lunda socken.
NUMMERTAVLOR – Kyrkan har två ovala nummertavlor som är uppsatta på kvadratiska pelare på vardera sidan om altartavlan. De svartmålade tavlorna har en förgylld, profilerad ram som är dekorerad med sniderier i form av bladverk.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1500-1679 Valvslagning
Kyrkan valvslogs.
År 1612 Specifika inventarier - kyrkklocka
En kyrkklocka göts.
År 1680-1689 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkan fick en ny altartavla.
Anders Larsson i Stavhälla
År 1688 Underhåll
Kyrkan vitkalkades
År 1688 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den lilla klockan omgöts
Klockgjutare: Michael Boder
År 1727 Underhåll - golv
Kyrkans bristfälliga tegelgolv ersattes med ett kalkstensgolv.
År 1761 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan och lillklockan göts.
Klockgjutare: Christofer från Westphalen .
År 1765-1769 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Av den ursprungliga medeltidskyrkan kvarstår endast västmuren.
Arkitekt: Nils Falk
År 1767-1769 Nybyggnad
En ny kyrka uppfördes.
Kyrkan breddades och förlängdes.
Kyrkan fick två ingångar på sydsidan.
Klocktornet av trä behölls.
Hantverkare - Snickare: . Björkman, Valinge
Byggmästare: Eric Öhrström
Hantverkare: Erik Lindström
Okänd: Olof Andersson, Lillnäs
Okänd: . Sörling, Lunda
År 1769-1770 Fast inredning - predikstol
Predikstolen renoverades
År 1769-1770 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan renoverades
År 1787 Fast inredning - orgel
En orgel med 12 stämmor installerades i kyrkan.
Orgelbyggare: Jonas Ekengren
År 1795 Underhåll
Kyrkan rappades och gipsades.
År 1797 Specifika inventarier - altartavla
Kyrkan fick en ny altartavla.
Konstnär - Bildhuggare: Carl Fredrik Beurling
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1798 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick en ny predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Carl Fredrik Beurling
Arkitekt: Olof Tempelman
År 1798 Underhåll - exteriör
Kyrktakets södra sida ströks med tjära och zink.
År 1798 Underhåll
Rännorna omkring kyrkan lagades och rännstenen omlades.
År 1800 Underhåll - exteriör
Kyrktakets södra sida tjärades.
År 1801 Underhåll - exteriör
Kyrktakets norra sida tjärades.
År 1806 Underhåll - exteriör
Tornet och kyrktakets norra sida tjärades.
År 1814 Underhåll - exteriör
Kyrktaket tjärades
År 1815 Underhåll - stomme
Sprickor på kyrkmuren vid de främre fönstren åt söder lagades.
År 1820 Underhåll - stomme
Kyrkmuren reparerades och brister på tornet avhjälptes.
År 1824 Fast inredning - orgel
Orgeln reparerades.
År 1825 Underhåll - exteriör
Kyrkans tak ströks med tjära.
År 1826 Underhåll - exteriör
Kyrktaket ströks med tjära och blyertsslam efter komplettering av spån.
Okänd: Carl Söderberg, Björkvik
År 1827-1829 Underhåll
Kyrktornet reparerades.
Nya spån lades upp på bristfälliga ställen. Tornet ströks dock med tjära och blyertsslam.
År 1831 Underhåll - exteriör
Kyrktornet brädfodrades och ströks med tjära och blyertsslam.
År 1832 Underhåll - exteriör
Tornet ströks med tjära och blyertsslam.
År 1835 Underhåll - golv
Åtskilliga brister i kyrkgolvet, golvet i bänkarna samt på kyrkans västra gavel åtgärdades.
År 1836 Underhåll - interiör
Golvläggningen i kyrkans bänkar omlades och gjordes tätare.
År 1836 Underhåll - exteriör
Kyrkans tak ströks med tjära och blyertsslam.
År 1837 Underhåll - exteriör
Tornet och kyrktaket ströks med tjära och blyertsslam.
År 1838 Underhåll - exteriör
Kyrkan reparerades ut- och invändigt. Åtskilliga brister fanns på kyrkan, i synnerhet på dels västra gaveln samt på eldstaden i sakristian.
Reparationen av den västra gaveln medförde bland annat insättande av en tjock järnstång, 36 alnar lång, samt 4 alnar fyrkantjärn, vilka beställdes från Ålberga bruk.
Rännsten lades runt kyrkan.
Hantverkare - Murare: Per Stenström
År 1839 Underhåll - exteriör
Tornet ströks med tjära.
År 1843 Underhåll - exteriör
Kyrkans tak och torn reparerades.
Bortfallna eller förruttnade spån ersattes med nya.
Spåntäckta ytor ströks med tjära.
År 1845 Underhåll - exteriör
Kyrktaket och tornet tjärades. Spån kompletterades vid behov.
År 1845 Fast inredning - orgel
Kyrkorgeln reparerades
Orgelbyggare: A P Halldén, Gusum
År 1851 Underhåll - exteriör
Hela södra sidan av tornet belades med nytt spån och en ny huv anbringades. På övriga sidor ersattes bortfallna och förmultnade spån med nya.
Södra sidan av tornet och kyrktaket ströks med tjära.
Åtskilliga sprickor fanns över kyrkans dörrar och fönster utvändigt. Kyrkans sydvästra hörn hade sjunkit och sönderfallit, även nere vid grunden. På båda sidorna om dörrarna hade stenar lossnat och fallit ned. Skadorna åtgärdades.
År 1853 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Altarringen och läktaren ommålades, pelarna målades lika porfyr, övriga delar i pärlfärg.
År 1853 Fast inredning - orgel
En ny orgel med 9 stämmor installerades i kyrkan
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
Orgelbyggare: Johan Lundh, Stockholm
År 1853 Fast inredning - altarring
Kyrkan fick en ny altarring
År 1853 Underhåll - interiör
Bristfälligheter på flera av kyrkans bänkar och golv reparerades
År 1853 Fast inredning - läktare
Den nya läktarbarriären gjordes med hela pelare, svarvade balustrar, med en förgylld list över pelarna och en under.
År 1853 Underhåll - fönster
Fönsterbågar och fönsterkarmar i sakristian var kraftigt rötskadade. Befintliga järngaller togs bort och nya fönster sattes in. Plåtbeslagna luckor anbringades såväl in- som utvändigt.
Grenadjären Eric Fröjd, avskedade grenadjären Anders Fröjd, Brukspatronen Ekstrand
År 1854 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Under fjolåret påbörjade målningsarbeten avslutades.
Hantverkare - Målare: . Jacobsson, målare
År 1854 Underhåll - fönster
Kyrkans fönster reparerades och målades.
Hantverkare - Målare: . Jacobsson, målare
År 1855 Underhåll - exteriör
Nylagda spån på tornet och kyrktaket var urblekta och tjärades.
År 1856-1857 Underhåll - golv
Golvet var otätt. Golvet spontades
År 1856-1857 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna var för höga och trånga
Nedre skiljeväggen mellan bänkarna flyttades under förestående bänks sits så att utrymmet för fötterna skulle bli större.
År 1857 Underhåll - exteriör
Nylagda spån på tornet och kyrktaket var åter urblekta och tjärades. Därefter tjärades hela södra sidan av tornet och taket.
År 1860 Underhåll - exteriör
Tornet och kyrktakets södra sida tjärades.
År 1862 Underhåll
Kyrkan reparerades in- och utvändigt.
Sprickor i kyrkorummets väggar upphöggs och lagades.
Kyrkans tunnvalv var mycket söndersprucket och slipades.
Väggar och valv avfärgades.
Utvändiga sprickor lagades. Fasaderna rappades och avfärgades.
Kyrkans fönsterbågar av trä var rötskadade och glasrutorna var av ålder ¬förmörkade.
Nya fönsterbågar av gjutjärn med gotiskt masverk sattes in.
Nytt golv av tretumsplank lades in i bänkkvarteren. Bänkarna sänktes 8–10 tum. Bänkdörrarna togs bort, liksom bjälkarna.
Svarvade, delade pelare anbringades på bänkarnas sidostycken.
Hantverkare - Målare: Frithiof Lidstrand
Hantverkare - Snickare: . Lindgren, Rinkeby
Hantverkare - Murare: . Westerberg, Råby
År 1865 Underhåll - interiör
Kyrkans väggar och tak vitlimmades invändigt.
År 1867 Underhåll - exteriör
Kyrktaket lagades och tjärströks. Nya takrännor av trä anskaffades.
År 1869 Underhåll - golv
Svampbildning konstaterades i sakristian.
Orsaken ansågs vara takrännornas felaktiga läge, vilket medförde att vatten samlade sig vid muren och nedträngde under golvet.
Ett upptaget golv i kyrkan lades på plats och lufthålet över orgelläktaren gjordes större.
År 1873 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar och en pelare vid norra väggen reparerades efter att ha blivit förstörda av svamp.
Hantverkare - Snickare: J P Andersson, Sumpstugan
År 1875 Fast inredning - bänkinredning
Grova hål borrades genom den invändiga panelen, ett i varje bänk, för att öka luftväxlingen i kyrkan
År 1875 Underhåll - exteriör
Svampbildning på kyrkans norra sida konstaterades.
För att avhjälpa problemen togs ett stenfyllt dike upp längs efter kyrkans norra sida. Diket skulle sträcka sig över kyrktorget och förbi en magasinsbyggnad
År 1876 Underhåll - takomläggning
Kyrktaket lagades och ströks.
År 1878 Teknisk installation - värme
En värmeugn sattes upp i kyrkan invid väggen mellan kyrkorummet och sakristian.
År 1879 Underhåll - exteriör
Kyrkans tak ströks.
År 1881 Fast inredning - bänkinredning
Åtskilliga bänkar på norra sidan reparerades.
Vissa bänkar utvidgades
År 1881 Underhåll - interiör
Golven i bänkkvarteren lagades.
Dörrarna tätades.
Sprickor i kyrkans väggar upphöggs och lagades.
Kyrkan vitlimmades.
År 1883 Underhåll - interiör
Kyrkans golv, bänkar samt predikstolens nedre del var svårt rötskadade.
Skadat virke ersattes av nytt.
År 1883 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna nere i kyrkan ommålades
År 1883 Fast inredning - predikstol
Predikstolen ommålades
År 1884 Underhåll - exteriör
Kyrkans stenfot och taket ströks.
År 1886 Underhåll - fönster
Alla yttre fönsternischer försågs med ny plåt.
År 1889 Underhåll - fönster
Kyrkans fönsterplåtar målades.
År 1896-1897 Underhåll - interiör
Invändigt höggs rappningen på väggarna bort.
Väggarna skulle utfyllas med ny puts till jämn yta. Tunnvalvet skrapades, sprickor utlagades och vattrevs.
Invändigt höggs rappningen på väggarna bort.
Väggarna skulle utfyllas med ny puts till jämn yta. Tunnvalvet skrapades, sprickor utlagades och vattrevs.
Invändiga putsade ytor avfärgades med kalkfärg och linjerades i kvaderindelning med högt oljemålat bröstvärn. Upptill avslutades väggen av ett kalkfärgsmålat brett slingrande ornament.
I samband med restaureringen påträffades gamla målningar på kyrkans norra vägg.
Invändiga putsade ytor avfärgades med kalkfärg och linjerades i kvaderindelning med högt oljemålat bröstvärn. Upptill avslutades väggen av ett kalkfärgsmålat brett slingrande ornament.
I samband med restaureringen påträffades gamla målningar på kyrkans norra vägg.
Byggmästare: August Rahmqvist, Mariefred
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1896-1897 Underhåll - exteriör
Fasaderna omputsades och avfärgades i svagt gul ton.
Fasadhörnen försågs med hörnkedjor i puts, övriga ytor spritputsades.
Byggmästare: August Rahmqvist, Mariefred
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1904 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkan fick en ny dopfunt av ek.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1922 Underhåll - målningsarbete
Kyrkans innertak avfärgades med kalkfärg. Listen runt taket lagades och bättrades.
Hantverkare - Målare: C G Johansson, Jönåker
År 1932-1933 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning installerades i kyrkan
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1932-1933 Underhåll - golv
Nytt trägolv lades i kyrkan
Arkitekt: Arre Essén
Hantverkare - Snickare: Nils Henriksson, Jönåker
År 1941 Underhåll - interiör
Golvet i kyrkans norra bänkkvarter reparerades på grund av att det var svårt rötskadat och mögelangripet.
Sprickor i väggarna lagades och utputsades. Sprickor kring kyrkans fönster tätades.
Golv och bjälklag i det norra bänkkvarteret togs bort, liksom bröstvärnet på den norra långhusväggen.
I samband med arbetena påträffades lämningar av den gamla kyrkans grundmurar.
Alla bänkar demonterades.
Svampangripna delar ersattes med nytt virke.
All lös jord som kunde tänkas förorsaka spridning av svamp bortfraktades.
Återfyllning utfördes med sten, däröver göts betong.
Panelen på orgelläktarens rötskadade stolpar togs ned och samtliga stolpar vid den skadade sidan utbyttes till nya.
Bröstvärnet utfördes med trä sedan trasiga murytor utlagats och isolerats.
Inre dörrkarmen vid norra ingången ersattes med en ny. Bänkar, bröstvärn och stolpar målades i ursprunglig färg.
Arkitekt: Claes Eriksson
Byggmästare: Valter Karlsson, Jönåker
År 1941 Teknisk installation - el
Elledningar drogs för elektrisk belysning i vapenhuset och i uppgången till orgelläktaren.
Arkitekt: Claes Eriksson
Byggmästare: Valter Karlsson, Jönåker
År 1942 Underhåll - takomläggning
Tornets koppartak lagades
År 1942 Underhåll - exteriör
Förstärkningsarbeten på kyrkans grund utfördes under korväggen i enlighet med förslaget från 1940.
År 1945 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader lagades och avfärgades.
Kyrkans norra portal samt kyrktaket lagades.
Plåttaket skrapades och målades en gång, fönstren ströks med blymönja en gång i bruten färg. Dörrarna oljades och fernissades två gånger.
Hantverkare - Målare: John Forsberg, Jönåker
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1945 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades
Hantverkare - Målare: John Forsberg, Jönåker
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1946 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel bakom gammal fasad, 10 gamla stämmor bevarades och 11 stämmor tillfogades.
År 1947 Underhåll - målningsarbete, interiör
De nyreparerade pelarna under orgelläktaren målades med oljefärg.
År 1950 Underhåll - interiör
Kyrkan reparerades och målades.
Pelarna till orgelläktaren hade angripits av svamp. Skadat pelarvirke ersattes med en järnbalk som kläddes in lika befintliga pelare.
Byggmästaren Jäger
År 1950 Fast inredning - glasmålning
Korets två fönster försågs med glasmålningar. Målningarna framställer Konungarnas tillbedjan och Jesu intåg i Jerusalem.
Konstnär: Ebba Vadsten
År 1954-1957 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen förnyades
Arkitekt: Erik Fant
Arkitekt: Jörgen Fåk
År 1954-1957 Fast inredning - altare
Altaret från 1700-talet byggdes om och anpassades till en i golvet påträffad medeltida altarskiva.
Arkitekt: Erik Fant
Arkitekt: Jörgen Fåk
År 1970 Teknisk installation
Åskledaranläggning installerades på kyrkan.
År 1972 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten från 1904 ersattes med en ny dopfunt, utförd i Ekebergsmarmor.
Konstnär - Skulptör: Erik Sand
År 1972-1975 Ändring - restaurering, exteriör
Ändring - restaurering, exteriör - Kyrkans exteriör restaurerades
Lös puts höggs ned. Sprickor lagades genom att murytorna isärkilades och plomberades med kalkcementbruk.
All kalkfärg blästrades bort. Ny färg sprutades på.
I fönstersmygarna utfördes socklar av kalksten med färg och ytbehandling som solbänkarna.
Under arbetets gång visade sig yttertaket av icke förzinkad järnplåt vara i så dåligt skick att det behövde läggas om. Nytt yttertak utfördes av förzinkad och svartmålad plåt i utförande lika det tidigare taket.
År 1978-1980 Underhåll - takomläggning
Tornets koppartak lades om. Rötskadade takpaneler och övrigt skadat virke byttes ut.
År 1983 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans storklocka göts om.
År 1988-1989 Fast inredning - predikstol
Den äldre predikstolen sanerades mot strimmig trägnagare
År 1988-1989 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Invändiga ombyggnadsarbeten utfördes.
Sakristian försågs med ett toalettrum och ett nytt skrud- och förvaringsskåp
I kyrkorummet byggdes samtalsrum, kapprum och toalett in under orgelläktaren. En trappa anordnades mellan samtalsrummet och läktaren.
Arkitekt: Margit Webjörn
År 1988-1989 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan sanerades mot strimmig trägnagare
År 1992-1993 Underhåll - stomme
Kyrkan reparerades på grund av sprickbildning i murverket.
En utredning visade att den ut- och invändiga sprickbildningen var tecken på att väggarnas överdel påverkades av horisontalkrafter från takstolarna.
Exteriört lades ett dragband av plattstål mellan takfot och fönstervalv, runt kyrkans östra fasad till mitten av södra respektive norra långhusfasaderna.
Interiört spändes fyra dragstag upp tvärs över kyrkorummet.
Tunnvalvet uppvisade sprickor och var starkt nedsmutsat. Cementhaltiga putspåslag och lagningar med cementbruk knackades ned. Valvet putsades med kalkbruk på underlag av galvaniserat nät på befintlig puts.
År 1992-1993 Underhåll - interiör
Kyrkans väggar och valv avfärgades med kalkfärg i en bruten vit kulör, valvet något vitare än väggarna. En schablonmålad bård utfördes
under takfot, vilket var ett försök att återskapa den bård som fanns på väggarna mellan 1897 och 1957.
Pelare, dörrar, dörromfattningar samt listverk och snickerier målades med linoljefärg.
Färgsättningen utgick från befintliga kulörer.
År 1996 Konservatorsarbeten
Altartavlan rengjordes och konserverades.
Konservator: Peter Tångeberg
År 2004 Underhåll - takomläggning
Kyrkans tak täcktes med ny plåt.
År 2006-2009 Underhåll
Hösten 2006 stängdes kyrkan på grund av allvarliga problem med fukt och mögel invändigt.
Efter en period av klimatmätningar demonterades stora delar av inredningen och golvbjälklaget av betong bröts bort.
Därefter schaktades stora mängder organiska och fukthållande material ut ur kyrkobyggnaden.
Arbetet innebar att den medeltida kyrkans grundmurar frilades helt och dokumenterades.
År 2009-2010 Konservatorsarbeten
Altartavlan från 1797 och predikstolen från 1798 konserverades. Tidigare ommålade ytor bättrades eller ommålades.
År 2009-2010 Underhåll - interiör
Väggar och valv putslagades och avfärgades
År 2009-2010 Underhåll - exteriör
Ny dräneringsledning och dagvattenavledning lades ned runt kyrkan.
År 2009-2010 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - I oktober 2009 påbörjades ombyggnaden och restaureringen av Lunda kyrka.
Kyrkan återöppnades i september 2010.
Arkitekt: Börje Norman
Konstruktör: Mia Lundqvist
År 2009-2010 Fast inredning - altarring
Altarringen byggdes om och anpassades till underliggande tekniska installationer.
År 2009-2010 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Vid ombyggnaden göts ett golvbjälklag av betong. Ny golvnivå gjordes 0,3 m högre än tidigare för att undvika ingrepp i lämningarna efter den gamla kyrkan
Nytt golv av rött, kvadratiskt tegel lades in i kor, långhus och sakristia.
Befintligt kalkstensgolv i tornrummet i tornets bottenvåning lades om med svag lutning mot långhusets mittgång.
Arkitekt: Björn Norman
Konservator: Gabor Pasztor
Konstruktör: Mia Lundqvist
Konstruktör: Sune Häggbom
År 2009-2010 Fast inredning - bänkinredning
Långhusets östra del anpassades till en flexibel möblering med lösa stolar.
Bänkkvarteren byggdes om, kortades och utfördes fristående från ytterväggarna.
År 2009-2010 Teknisk installation - värme
Ett nytt, differentierat uppvärmningssystem med en kombination av vattenburen golv- och bänkvärme samt luftburen värme i koret installerades.
Uppvärmningssystemet kompletterades med en partiell ”temperierung-lösning” genom att ett värmerör monterades i direkt kontakt med ytterväggarna, i mötet mellan vägg och golv.
Arkitekt: Björn Norman
Schnell, Ivar. (1958). Lunda Kyrka, Sörmländska kyrkor 99.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin