Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kyrkan ligger omgiven av byggnader karakteristiska för ett äldre sockencentrum, så som två f d skolor, fattighus och kyrkstall. Kyrkan ligger på en höjd, med omkringliggande bebyggelse och kuperat åkerlandskap. Lids socken ligger mellan sjöarna Glottran, Kappstasjön och Eknaren. Socknen tillhör Södermanlands mindre socknar, vad gäller storlek och folkmängd.
Lids kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D47).
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur, med delvis senmedeltida sträckning, samt en häck. I murens östra del finns en putsad stiglucka med en inmurad trappa och talaröppning. En rund runsten är inmurad i stigluckans västra mur. Lutad mot stigluckan står ytterligare en runsten, med en ovanlig ristning. Ristningarna är daterade till 1000-talets mitt.
Innanför muren löper en trädkrans på den i övrigt gräsplanterade kyrkogården. Klockstapeln, en öppen klockbock, är placerad sydväst om kyrkan. Kyrkogården har utvidgats i söder och den nyare delen avgränsas delvis av ett trästaket. På denna del återfinns ett gravkapell i trä från 1976 ritat av arkitekt Gunnar Redelius.
KYRKAN - Kyrkan uppfördes under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare lägre kor. På 1400-talet valvslogs kyrkan med tre kryssvalv av tegel. Väggar och valv försågs samtidigt eller något senare, sannolikt på 1460-talet, med kalkmålningar. Sannolikt uppfördes även en sakristia på korets norra sida och vapenhuset vid långhusets södra sida vid denna tid. Under 1600-talet förlängdes långhuset åt väster varvid kyrkan fick sin nuvarande utsträckning. Vapenhuset revs 1825.
Fasaderna är spritputsade och vitkalkade och sadeltaken täckta med enkupigt tegel. Kyrkan har endast fönster på södra sidan, medan den norra försetts med målade blindfönster. Ingång sker genom en på 1800-talet upptagen portal i västra gaveln.
Kyrkorummet är täckt av tre kryssvalv, det västligaste från 1600-talet och de övriga två från 1400-talet. Även det lägre koret är valvslaget. De medeltida valven har en rik bemålning utförd av Albertus Pictor under 1460-talet och är en av de tidigaste kyrkorna som hans verkstad har målat i landet. Kalkmålningarna som troligen varit överkalkade sedan 1700-talet togs fram vid en restaurering under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee 1953.
Längs långhusets södra och norra mur löper slutna bänkkvarter tillkomna 1953. I den på 1600-talet tillbyggda valvtravén återfinns läktaren med orgel, båda tillkomna under 1800-talets senare del.
På 1800-talet genomfördes två invändiga renoveringar, då kalkmålningarna kom fram, men som ändå överkalkades igen. Första gången var 1870 då också predikstolen renoverades hårt. Korets väggar och valv kalkades då med ny puts och målades med en ljusblå grund, som dekorerades med guldstjärnor. 1901 gjordes nya invändiga arbeten, då triumfbågen togs bort och ny öppen bänkinredning sattes in. Korets ljusblå målning togs då bort. Triumfbågen rekonstruerades delvis 1953.
Koret saknar egentlig altarprydnad utan östra väggen pryds av ett målat glasfönster omgivet av ett snidat och förgyllt ramverk från 1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Lids kyrka med kyrkogård, f d skolor, fattighus, samt kyrkostall utgör ett välbevarat sockencentrum.
Kyrkobyggnaden har, trots 1600-talets utvidgning i väster kvar sin romanska karaktär med rektangulärt långhus och smalare, lägre kor samt fönsterlös norrmur. Fasaderna har senare givits en nyklassicistisk prägel med vit puts och rundbågiga fönster på sydsidan. Sällsynta är de målade är de målade blindfönstren på långhusets norra fasad som vittnar om nyklassicismens strävan efter symmetri.
Kyrkorummet har en senmedeltida prägel med sina rikt dekorerade kryssvalv från 1460-talet målade av Albertus Pictor. Kyrkan är en av fem i Södermanlands län med målningar av Albertus Pictor och innehåller ett mycket ovanligt självporträtt av konstnären själv, målningarnas donator samt kyrkoherden. Lids kyrka tillhör en av de tidigaste kyrkorna som Albertus Pictors verkstad målat. Att de målade porträtten också är försedda med namn är helt unikt.
Kyrkans inredning visar olika tidsskikt i kyrkans historia. Predikstolen från år 1625 är en av de äldsta i Södermanland och är fortfarande placerad på långhusets södra sida. Bland kyrkans inventarier märks också det bemålade triumfkrucifixet som hänger i triumfbågen. Krucifixet är tillverkat omkring år 1200 och är kyrkans äldsta inventerie och också fastlandets äldsta kända triumfkrucifix med polykrom bemålning.
Kyrkans nuvarande interiör är ett resultat av 1950-talets renovering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarande ideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
Ovanlig är stigluckan med inbyggd predikstol.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med sin miljö är på grund av sin ålderdomliga helhetskaraktär så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.
- Det medeltida murverket i långhusets östra del, koret och sakristian utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- De nyklassicistiska fasadernas målade blindfönster är sällsynta och vittnar om dess strävan efter symmetri. - Interiörens medeltida prägel med sina av Albertus Pictors verkstad bemålade valv och väggar, där självporträttet av Albertus Pictor är det enda kända.
- Kyrkans interiör är välbevarad sedan 1950-talets renovering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
- Stigluckan med inbyggd predikstol är unik i sitt slag.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT - Lids kyrka har ett rektangulärt långhus, med ett lägre och smalare kor i öster och en sakristia i norr.
FASAD – Fasaderna är spritputsade med puts som går ned till mark. Omfattningarna är slätputsade och fasaderna är vitkalkade. I takfoten på norra och södra sidorna syns skarven mellan det medeltida långhuset och tillbyggnaden från omkring 1600. Ovanför västportalen är en stickbågig blindering. En flaskformad blindering är också gjord i sakristians gavel. Norra fasaden saknar helt fönsteröppningar, men har istället svartmålade blindfönster.
FÖNSTER – Långhuset har endast fönsteröppningar på södra sidan. Öppningarna har en rundbågig form, där enluftsfönsterbågar av trä sitter. Bågarna är spröjsade och indelade i små rutor. Solbänkarna är av svartmålad plåt. Korfönstret består av en svartmålad fast järnbåge. Sakristian har en stickbågig öppning i öster, där en spröjsad träbåge sitter. Bågen har två lufter. Fönsterbågarna är gråmålade.
PORT – Kyrkans entré i väster består av en rundbågig portal med en utåtgående svartmålad bräddörr. Dörrbladet är utvändigt klätt med horisontell profilerad bred panel. Framför portalen ligger en kraftig röd kalkstenshäll som ingångströskel.
TAK – Taken är sadeltak, täckta med enkupigt lertegel. Takfallen är försedda med svartmålade hängrännor och vitmålade stuprör. Vindskivorna är breda och tjärade.
ÖVERSIKT - Lids kyrka har ett enskeppigt rektangulärt långhus, med ett lägre och smalare kor i öster, samt en sakristia i norr.
LÅNGHUS – Golvet i långhuset är ett kalkstensgolv, lagt av kvadratiska grå och röda plattor. Bänkkvarteren har upphöjda obehandlade brädgolv. I mittgången ligger en ljusgrön gångmatta. Väggarna är slätputsade med en ojämn slätputs som följer naturstensmurverket. Väggarna är vitkalkade och utsmyckade med målningar från tiden omkring 1465, utförda av målaren Albertus Pictor. Målningarna har varit överkalkade och väggarnas målningar är i sämre skick. I södra muren, vid triumfbågens västra sida, är en murad medeltida nu igensatt fönsteröppning.
På murpelaren mellan andra och tredje valvtravén vid södra muren har Albertus Pictor målat sitt självporträtt. På motstående murpelare på norra väggen är en knäböjande prästman målad, och på södra väggen, i den igenmurade fönsteröppningen, är även stiftarens vapenbild målad. Samtliga porträtt och vapenbilder är försedda med språkband. I övrigt är schablonmålade bårder och växtornamentik i mörkt rött målade på väggarna. På långhusets norra mur, strax väster om triumfbågen är en murad nisch, som täcks av en grönlaserad trälucka.
Mot väster sitter en grönmålad innerdörr, en pardörr med spegelindelning.
Kyrkorummets fönster har rundbågiga smygar. Innanfönstren är spröjsade och av gråmålat trä. Långhuset täcks av tre tegelvalv. De två östra är kryssvalv, som vilar på kraftiga murpelare och som murades vid mitten av 1400-talet. I väster är ett stjärnvalv, murat omkring 1600. Valven i kyrkorummet är bemålade av Albertus Pictor. Den östra valvtravéns målningar föreställer Marie kröning, Maria Magdalenas himmelsfärd, ärkeängeln S:t Mikael i kamp med djävlar, samt Kristi himmelsfärd och Pingstundret. Den mellersta valvtravén föreställer S:t Olofs legend i fyra scener, där seglatsen med S:t Olofs bror Harald visas i två kappor, S:t Olofs kröning och S:t Olofs död i Stiklastad är målade i de andra två.
KOR – Korgolvet är förhöjt ett steg och är också lagt av grå och röda kalkstensplattor. En gravsten av grå kalksten från 1699 är inlagd i golvmitt.
Väggarna är slätputsade lika långhuset. Fragment av bildsviter finns kvar på korets södra och norra väggar. På norra väggen framställs Bebådelsen och Jesu födelse och på södra väggen Barnamorden i Betlehem.
Koret täcks av ett ribbkryssvalv, som murades samtidigt som långhusets två östra valv. Valvets målningar är tillägnade Jungfru Maria och visar Pelikanen, Marias begravning, Fågel Fenix och Marias död.
Korfönstret i öster har en rundbågig smyg, där ett fast blyspröjsat glas sattes in 1934. Målningen föreställer en blågrön duva mot gul bakgrund, komponerad av konstnär Torsten Nordberg. Fönstret omges av ett förgyllt 1700-tals ramverk, som kröns av turturduvor. Koret har också ett fönster i söder, en stickbågig öppning med en fönsterbåge lika långhusets.
SAKRISTIA – Sakristian ligger norr om koret och på samma golvnivå. Golvet är ett obehandlat trägolv, i ingången är golvet dock gjutet. I sydöstra hörnet är en golvlucka som leder ned till ett litet utrymme. I nordvästra hörnet ligger en kalkstenshäll, där trägolvet är lagt med frisbräda, där sannolikt en spisel varit murad.
I norra muren är en rektangulär nisch, där nu ett litet krucifix är placerat. I den stickbågiga fönstersmygen i öster sitter ett gråmålat spröjsat fönster. Framför fönstret sitter ett smidesgaller.
I sakristieingången sitter en brunbetsad bräddörr, som har nitade bandgångjärn. Sakristian är välvd med ett lågt kryssribbvalv. Valvet och väggarna är slätputsade och vitkalkade. Utefter västra väggen är textilskåpsinredning, laserad i bruna och gröna kulörer. Vid fönstret står ett skrivbord och stolar.
VIND – Vinden nås via en lucka i orgelläktarens bakre del. Takstolarna är utbytta i senare tid, men delar av takstolen är äldre. Underlagstaket är äldre, med spår spåntäckningens spikning.
FAST INREDNING
ALTARE – Mot kyrkorummets östra vägg står ett murat och vitputsat altare med en altarskiva av grå kalksten.
ALTARRING – Altarringen har en svängd form och är byggd av runda balusterdockor. Knäfallsbänk och överliggare är klädda med beigegrönt tyg. Altarringen är laserad i grönt.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en sluten bänkinredning i två kvarter som tillverkades vid restaureringen 1953. Dörrarna är utförda med rektangulära speglar. Bänkarna är laserade i gröna kulörer, med listverk och överliggare i brunt. Insidan är brunlaserad.
PREDIKSTOL – Predikstolen är tillverkad 1625 för Ripsa kyrka, men flyttades till Lid 1689. Vid restaureringen 1870 restaurerade predikstolen hårt, då listverk togs bort och skivor sattes för sidorna. Dessa togs dock bort 1953. Predikstolen sitter på södra väggen, direkt väster om triumfbågen. Den vägghängda korgen är fyrsidig och har en liten trätrappa i norr. Korgen har ett platt underrede som står på en kvadratisk låg pelare. Korgens sidor är bemålade med evangelisterna och har rikligt med tandsnittsdekorationer. Predikstolen är målad i röda, gröna och blå kulörer.
ORGEL – Orgeln är byggd 1868 av Åkerman & Lund, men byggdes om 1938. Fasaden har ett högre bågformat mittparti, sidopartierna är raka. Överdelarna kröns av urnor och en lyra. Listverk och detaljer är förgyllda, i övrigt är fasaden gråmålad.
LÄKTARE – Orgelläktaren tillkom vid 1870 års restaurering. Läktaren bärs upp av sex kvadratiska pelare. Undertaket består av handhyvlade brädor. Läktarbarriären är rak och består av ett genomsiktligt räcke utformat med lyror och smala svarvade pelare. Läktaren är laserad i ljust grön kulör. Under läktaren är på vardera sidan om mittgången inbyggda förrådsutrymmen och uppgång till läktaren.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Kalkstensdopfunten är tillverkad 1953, men efterliknar en äldre gotländsk 1200-tals dopfunt, vars delar finns bevarade.
NUMMERTAVLA – Vid triumfbågens norra sida är en vit nummertavla uppsatt. Ramen är utförd i rokokostil och är förgylld.
OLJEMÅLNINGAR – På västra väggen hänger två oljemålningar. Den ena föreställer drottning Kristina och den andra Gustav II Adolf.
På norra väggen hänger en tavla med Nattvardsmotivet.
LJUSREDSKAP – Två elektrifierade malmkronor hänger över mittgången. I sakristian hänger en kristallkrona. Mässingsljushållare är uppsatta i triumfbågen
MEDELTIDA SKULPTURER – Tre medeltida skulpturer finns bevarade. En Mariabild från 1300-talets förra hälft är placerad på norra väggen. På triumfbågen hänger ytterligare en Mariabild, daterad till ca 1400. På södra väggen hänger en skulptur av den heliga Erasmus, stående i en kittel, som var fylld med smält bly när han blev torterad. Den mesta bemålningen saknas.
TRIUMFKRUCIFIX – I triumfbågen hänger ett bemålat krucifix från omkring 1200, vilket är kyrkans äldsta inventerie.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1190-1225 Nybyggnad
Kyrkan uppfördes av gråsten med ett rektangulärt långhus med ett lägre smalare kor. Triumfkrucifixet är troligtvis från denna tid. Kyrkan var sannolikt helgad åt S:t Olof.
År 1440-1460 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Ändring - ombyggnad, valvslagning - Kyrkan valvslogs med tre kryssvalv av tegel. Väggar och valv försågs med kalkmålningar (1460 –tal). Sannolikt tillkom även sakristian och vapenhuset vid denna tid.
Konstnär - Dekormålare: . Albertus Pictor
År 1689 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol köptes in från Ripsa kyrka. Den tillverkades 1625.
År 1691 Specifika inventarier - altartavla
En altartavla föreställande nattvarden skänktes. Joel von Halle, Taxinge säteri
År 1691 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar och gångjärn tillverkades
År 1691 Underhåll - interiör
Kyrkan vitlimmades
År 1753 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning sattes in.
År 1800-1825 Underhåll - Omputsning, exteriör
Kyrkans fasader täcktes med tjock spritputs.
År 1868 Fast inredning - orgel
Ny orgel införskaffades.
År 1870-1899 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning sattes in.
År 1870 Fast inredning - läktare
Ny läktarbarriär med lyror och dockor sattes upp
År 1870 Fast inredning - glasmålning
Ljus glasmålning sattes in i koret.
År 1870 Fast inredning - predikstol
Förändringar gjordes på predikstolen, listverk hyvlades bort och rombiska plattor spikades på korgens sidor.
Nummertavla, predikstol och korfönsteromfattning målades i imiterande ek.
År 1934 Fast inredning - glasmålning
Ny glasmålning sattes in i korets östra fönster, en flygande duva i blågrön ton mot en gul fond.
Skänktes av Carl Wachtmeister, Ånsta, till minne av grevinnan Jutta Wachtmeister.
Konstnär: Torsten Nordberg
År 1937 Specifika inventarier - dopfunt
Fragment av medeltida dopfunt hittades på skoltomten väster om kyrkan.
År 1938 Fast inredning - orgel
Orgeln om– och tillbyggdes.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1952 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp sattes in i sakristian.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952 Konservatorsarbeten
Väggarna och valvens kalkmålningar togs fram
Konservator: David Sundbaum
År 1952 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning installerades.
År 1952 Fast inredning - altare
Altaret försågs med en altarskiva av kalksten, med fem invigningskors
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av kalksten tillverkades, fragmentet av den medeltida dopfunten skulle förvaras i kyrkan på ett betryggande sätt.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning sattes in
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952 Fast inredning - predikstol
Predikstolen rekonstruerades, ljudtaket lades undan. Bestod av delar av den spegelram som omger korfönstret). Ekimiterande målning på predikstol, korfönstrets omfattning mm togs bort.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1984 Teknisk installation
Brottsförebyggande åtgärder genomfördes.
År 1993 Konservatorsarbeten
Triumfkrucifixet konserverades.
Konservator: Peter Tångeberg
År 1993 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering.
Rötskadat virke på sakristians tak byttes ut och teglet på taket lades om. Vissa plåtdetaljer på sakristians tak byttes ut och kompletterades
Arkitekt: Margit Webjörn
År 2001 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket lades om. Eventuellt lades oljehärdad masonit under.
Nilsén, Anna. (1986). Program och funktion i senmedeltida kalkmåleri.
Boëthius, Sten. (1948). Lids kyrka, Sörmländska kyrkor 107.
Schnell, Ivar. (1963). Lids kyrka, Sörmländska kyrkor 107.
Bergman, Mats. (1987). Lids kyrka, Sörmländska kyrkor 197.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin