Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Lunda kyrka är belägen i västra delen av Jönåkers samhälle, ca 20 km sydväst om Nyköping. Lunda socken består av en markant, öppen dalgångsbygd längs Kilaån med småbruten odlingsbygd i norr och skogsbygd på Kolmården i söder. Kiladalen är ett odlingslandskap med små, mestadels av skiften upplösta byar. Sockennamnet Lunda innehåller ordet lund och kan möjligen åsyfta en gammal kultplats.
Lunda kyrka ligger inom ett område, Kiladalen (D55) som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sockenkyrkorna med tillhörande prästgårdar och skolor anges i värdetexten vara en viktig del i uttrycket för riksintresset.
Sydost om kyrkan ligger den tidigare prästgården Kråklunda. I övrigt är inga äldre institutionsbyggnader som har inrymt funktioner med nära anknytning till kyrkan bevarade.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården vid Lunda kyrka ligger placerad på en sydsluttning ned mot Kilaån. Kyrkoanläggningens norra del omges av en hög lövbärande häck. Öster och väster om kyrkan ersätts häcken av en terrassmur. Innanför häck och mur växer en trädkrans.
Den lägre, södra delen av kyrkogården omges av en hög häck med en trädkrans av lind innanför. På terrassmuren mellan den äldsta delen av kyrkogården och utvidgningen åt söder står ett svartmålat staket i form av gjutjärnsstolpar med kätting emellan. En trappa av röd och grå granit förbinder de två delarna av kyrkogården.
Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del. Ingången till kyrkogården sker via en öppning i häcken från parkeringen mellan församlingshemmet och kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar som avdelar gravkvarteren. Området närmast kyrkan är belagt med grus, undantaget vägen från parkeringen vid församlingshemmet och planen framför kyrkans huvudingång.
Flera gravkvarter har gravar med rygghäckar. En del familjegravar med stenramar finns bevarade på den södra delen av kyrkogården. På kyrkogården växer flera stora träd, bland annat ask och lind, och jasminbuskar.
Väster om kyrkans torn ligger ett tidigare bårhus, idag ombyggt till teknikhus. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och dörromfattning. Byggnaden är avfärgad i brutet vitt och har ett sadeltak med skivtäckning av svartmålad plåt och tjärade vindskivor. Pardörren vid ingången är svartmålad.
KYRKAN – Lunda kyrka består av ett långhus, ett fullbrett, polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan har en sockel av grovhuggen granit. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans sadeltak har svartmålad plåttäckning. Tornspiran och takryttaren har täckning av kopparplåt.
Långhuset och koret har stora, rundbågiga fönsteröppningar med solbänkar av grå kalksten. I öppningarna sitter gråmålade sexluftsfönster med karmar och bågar av trä.
Huvudingången i tornets västra fasad är placerad i en portal av grå kalksten. I öppningen sitter en utåtgående, svartmålad pardörr. Dörrbladen är klädda med en rombisk panel.
Kyrkan har ett enskeppigt kyrkorum med ett polygonalt avslutat kor i öster. Kyrkorummet har ett golv av rött, kvadratiskt tegel, lagt med fris mot bänkkvarteren. I golvet finns tre glastäckta tittgropar som visar delar av lämningarna av den gamla kyrkan. Bänkkvarteren har såpskurade brädgolv.
Väggarna är slätputsade, avfärgade i brutet vitt och avslutas upptill av en profilerad taklist. Kyrkorummet täcks av ett slätputsat tunnvalv som är avfärgat i brutet vitt. I taket över koret är ett antal skulpterade huvuden och inskriftstavlor infällda i taket. Orgelläktaren är placerad i kyrkorummets västra del.
Den första stenkyrkan uppfördes under 1100-talets andra hälft eller i början av 1200-talet. Den romanska kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor och en absid i öster. Under andra hälften av 1200-talet revs absiden och koret förlängdes åt öster. Under medeltiden uppfördes även en sakristia i norr och långhuset förlängdes åt väster. Möjligen uppfördes även ett vapenhus under medeltiden. I slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet valvslogs kyrkorummet. Under denna period eller något senare uppfördes även en korsarm, nykyrka.
År 1746 uppfördes ett klocktorn av trä invid kyrkans västra gavel. År 1757 föddes tanken på att riva den gamla kyrkan och uppföra en ny på samma plats. Mur- och byggmästaren Eric Öhrström, Nyköping upprättade ritningar till den nya kyrkan som uppfördes 1767-69. Kyrkan var en salkyrka med polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och klocktornet från år 1746 i väster. Kyrkan fick en ny altartavla målad av Pehr Hörberg och predikstol ritad av Olof Tempelman i slutet av 1790-talet.
År 1862 byttes kyrkans fönsterbågar ut mot nya i nygotisk stil av gjutjärn. Bågarna var gjutna vid Nävekvarns bruk där också den tilltänkta tornspiran i nygotik skulle gjutas.
År 1896-97 uppfördes ett nytt torn i väster efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson vid Överintendentsämbetet. Tornet anspelade på svensk renässans med sina rundbågiga ljudöppningar, skulpterade portal och höga spira. Samtidigt togs en ny ingång upp på kyrkans norra sida, även den försågs med skulpterad portal. De två portarna på kyrkans södra sida igensattes. Takryttaren över långhuset tillkom samtidigt.
År 1954 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Vid detta tillfälle togs fönsterbågarna i gjutjärn bort. Fönsteröppningarna förminskades och bågarna försågs med antikglas. Bänkinredningen nytillverkades liksom altarringen och läktarbarriären. Ytterligare arbeten företogs i bl a vapenhus och sakristia. Vid arbetena dokumenterades resterna av den tidigare kyrkans murar.
År 1989 tillkom en läktarunderbyggnad med toalett och kapprum efter ritningar av arkitekt Margit Webjörn. År 1992-93 förstärkte man södra långhusmuren med dragjärn på grund av rörelser i muren.
Under perioden 2006-2010 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad och restaurering orsakad av omfattande fuktproblem. Hösten 2006 stängdes kyrkan på grund av allvarliga problem med fukt och mögel invändigt. Efter en period av klimatmätningar demonterades stora delar av inredningen och golvbjälklaget av betong bröts bort.
Därefter schaktades stora mängder organiska och fukthållande material ut ur kyrkobyggnaden. Arbetet innebar att den medeltida kyrkans grundmurar frilades helt och dokumenterades.
I oktober 2009 påbörjades ombyggnaden och restaureringen av Lunda kyrka. Kyrkan återöppnades i september 2010. Vid ombyggnaden göts ett golvbjälklag av betong. Ny golvnivå gjordes 0,3 m högre än tidigare för att undvika ingrepp i lämningarna efter den gamla kyrkan.
Ett nytt, differentierat uppvärmningssystem med en kombination av vattenburen golv- och bänkvärme samt luftburen värme i koret installerades. Uppvärmningssystemet kompletterades med en partiell ”temperierung-lösning” genom att ett värmerör har monterats i direkt kontakt med ytterväggarna, i mötet mellan vägg och golv.
Nytt golv av rött, kvadratiskt tegel lades in i kor, långhus och sakristian. Befintligt kalkstensgolv i tornrummet i tornets bottenvåning lades om med svag lutning mot långhusets mittgång. Väggar och valv putslagades och avfärgades.
Långhusets östra del anpassades till en flexibel möblering med lösa stolar. En läktarunderbyggnad rymmande förberedelserum, kapprum, städutrymmen samt RWC anordnades under orgelläktaren i kyrkorummets västra del. Sakristian avdelades och försågs med förrådsrum, pentry och WC.
Altarringen byggdes om och anpassades till underliggande tekniska installationer. Bänkkvarteren byggdes om, kortades och utfördes fristående från ytterväggarna.
Altartavlan från 1797 och predikstolen från 1798 konserverades. Tidigare ommålade ytor bättrades eller ommålades. Övriga äldre inventarier rengjordes.
Ett nytt fristående altare och lös stolsinredning har tillkommit, liksom ett påträtt altare av trä över det äldre, murade altaret i koret.
Utvändigt målades kyrkans fönster och dörrar. Ny dräneringsledning och dagvattenavledning lades ned runt kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan har en välbevarad exteriör i nyrenässansstil med bland annat volutgavlar, huggna portaler och rusticerade hörnkedjor från den genomgripande restaureringen år 1897 efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson.
Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel av 1700-talet ljusa kyrkorum och rymd med fokus på Pehr Hörbergs altartavla, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning och ny färgsättning. Den nuvarande interiören är ett resultat av samspelet mellan 1950-talets renovering efter ritningar av arkitekt Erik Fant och 2000-talets ombyggnad efter ritningar av arkitekt Björn Norman. Tillsammans utgör de två restaureringarna vittnesbörd om sina tiders syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum.
En äldre årsring i det klassiserande kyrkorummet är den äldre altartavlan i barockstil, idag uppsatt som museiföremål. Yngre årsringar är bland annat dopfunten från 1904, glasmålningarna från 1950, bonaden från 1969 och dopfunten från 1972.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans välbevarade exteriör i nyrenässansstil med huggna portaler, volutgavlar, rusticerade pilastrar samt tornspira och takryttare, utgör ett vittnesbörd om det sena 1800-talets restaureringsideologi.
- Interiören präglas, trots omfattande förändringar av framför allt den fasta inredningen genom århundradena, av den ursprungliga karaktären och volymen.
Inventeringsår (2010)
Kyrkogården vid Lunda kyrka ligger placerad på en sydsluttning ned mot Kilaån. Kyrkoanläggningens norra del omges av en hög lövbärande häck. Öster och väster om kyrkan ersätts häcken av en terrassmur. Innanför häck och mur växer en trädkrans. I norr och öster består trädkransen av lind, sydost om kyrkan av ask. Sydost om kyrkan leder en trappa av granit ned till en äldre väg till prästgården.
Den lägre, södra delen av kyrkogården omges av en hög häck med en trädkrans av lind innanför. På terrassmuren mellan den äldsta delen av kyrkogården och utvidgningen åt söder står ett svartmålat staket i form av gjutjärnsstolpar med kätting emellan. En trappa av röd och grå granit förbinder de två delarna av kyrkogården.
Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del. Ingången till kyrkogården sker via en öppning i häcken från parkeringen mellan församlingshemmet och kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar som avdelar gravkvarteren. Området närmast kyrkan är belagt med grus, undantaget vägen från parkeringen vid församlingshemmet och planen framför kyrkans huvudingång som är asfalterade.
Flera gravkvarter har gravar med rygghäckar. En del familjegravar med stenramar finns bevarade på den södra delen av kyrkogården. På kyrkogården växer flera stora träd, bland annat ask och lind, och jasminbuskar.
Minneslunden är placerad invid kyrkogårdens sydvästra hörn. Den markeras av en lövbärande häck.
Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen under 1800- och 1900-talen. År 1883 skedde utvidgningen åt norr och på 1920-talet åt söder.
Väster om kyrkans torn ligger ett tidigare bårhus, idag ombyggt till teknikhus. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och dörromfattning. Byggnaden är avfärgad i brutet vitt och har ett sadeltak med skivtäckning av svartmålad plåt och tjärade vindskivor och takfotsbrädor. På den norra fasaden finns ett halvrunt, svartmålat fönster med karm och båge av trä. Pardörren vid ingången är svartmålad.
Området mellan det tidigare bårhuset och minneslunden har i samband med den senast restaureringen fyllts ut med schaktmassor från kyrkan och kyrkogården.
Sörmlands museums arkiv
Sörmländska kyrkor 99, 1947, 1958 och 1970
Dag Forssblad, Inventeringstillfället 2010
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - LUNDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1212, år 1900: 1500, år 1995: 1182
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag höjd i kanten av ett odlat område i utkanten av Jönåkers tätort. I norr ligger Knäppinge bys gamla tomt. Socknen ingår i Kiladalens riksintresseområde.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster.
I: Kyrka i sten från äldre medeltid, bestående av rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. En sakristia har funnits i norr samt en tillbyggnad i väster, bägge möjligen medeltida, men kan även ha tillkommit först 1671 . Kyrkan hade två sekundärt inslagna valv, av okänd ålder. År 1746 tillkom i väster ett torn av trä. I äldre sockenstämmoprotokoll omtalas också ett vapenhus. Målningar från obestämd tid överkalkades troligen 1686. Från denna kyrka är en predikstolskorg från 1660-talet bevarad liksom ett unggotiskt triumfkrucifix som nu finns på Statens Historiska museum. Av denna kyrka sparades endast den västliga tillbyggnadens gavel samt det därtill slutande trätornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.
II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1765-1769, med återbruk av delar av föregångarens murar i väster samt det kvarstående trätornet, efter ritningar av Nils Falk och med Erik Örström som byggmästare. Vid en yttre restaurering 1897 fick tornet i trä lämna plats för ett stentorn, ritat av Gustaf Pettersson.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtorn med karnissvängd huv, lanternin och hög spira. I samband med förändringarna 1897 togs en portalöppning upp i norr, vilken fick en praktfull gavel i nyrenässansstil, medan de båda ingångarna på sydsidan blev igensatta. En takryttare sattes upp mitt på långhustaket. Ingång även i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet är täckt av ett tunnvalv i gips. Altartavlan som återger Jesu förklaring målade Pehr Hörberg 1796. Predikstolen från 1798 är utförd av Carl Fredrik Beurling efter ritning av Olof Tempelman. Orgelfasad från 1853.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
År 1798 Plantering - Nyplantering av träd och buskar
Träd planterades på kyrkogården
År 1883 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades åt norr
År 1988-1989 Ändring - Begravningsplats
Schaktarbeten utfördes på kyrkans norra sida och ned till församlingshemmet.
Arkitekt: Margit Webjörn
Schnell, Ivar. (1958). Lunda Kyrka, Sörmländska kyrkor 99.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin