Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Bergshammars kyrka är belägen i utkanten av Bergshammars tätort, en bostads- och handelsort ca 8 km väster om Nyköping. Bergshammars socken består av öppen dalgångsbygd kring Kilaån i norr och skogsbygd i söder med små, mestadels av skiften upplösta byar. Sockennamnet Bergshammar består av orden berg och hammar, det senare i betydelse stenig höjd eller liknande.
Bergshammars kyrka ligger inom ett område, Kiladalen (D55) som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sockenkyrkorna med tillhörande prästgårdar och skolor anges i värdetexten vara en viktig del i uttrycket för riksintresset.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Bergshammars kyrka och kyrkogård omges av en hög kallmurad terrassmur. På muren växer en låg häck. På den äldsta delen av kyrkoanläggningen växer en krans av höga lövträd innanför häcken. Trädkransen markerar väster om kyrkan ännu gränsen mellan kyrkogårdens äldsta del och den utvidgning som gjordes år 1929.
Det finns en ingång till kyrkogården. Den är placerad rakt söder om kyrkans sydportal. Grindstolparna är tegelmurade, putsade och vitkalkade. De täcks av tälttak med täckning av kopparplåt. Taken kröns av kors i kopparplåt.
Kyrkogården är gräsbevuxen och saknar gångstråk undantaget en asfalterad väg till kyrkans sydportal och en anslutande grusad gång till kyrkogårdens askgravlund omedelbart väster om kyrkan.
Väster om kyrkan står en klockstapel i form av en öppen klockbock av trä med tre hjärtstockar, strävor samt sadeltak med gavlar. Hjärtstockarna och taket är spånklädda. Strävorna är klädda med brädor och syllstockarna med locklistpanel. Takets gavelrösten kröns av flöjlar. I klockstapeln hänger kyrkans två klockor.
KYRKAN – Bergshammars kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i svagt rosa med ljusgrå sockel.
Kyrkan har två korgbågiga fönsteröppningar mot söder, en rundbågig öppning mot öster respektive väster samt en korgbågig fönsteröppning i sakristians norra fasad. Kyrkan saknar fönster på norrsidan. Fönstersnickerierna är brunmålade. Solbänkarna är avtäckta med svartmålad plåt eller utförda av grå kalksten.
Kyrkans huvudingång har kvar ursprunglig placering i kyrkans södra fasad. Ingången försågs år 1792 med en tegelmurad portal som är putsad i kvaderrustik och vitkalkad. Portalen är avtäckt med svartmålad plåt. Porten består av stående plankor som på utsidan är klädda med profilerad panel i rutmönster. Snickerierna är lackerade utvändigt och brunmålade invändigt.
Kyrkan och sakristian täcks av sadeltak. Yttertaken är täckta med rött, enkupigt tegel med svartmålad nockplåt. Båda gavelspetsarna kröns av flöjlar.
Kyrkorummet har golv av kalksten med ett antal gravhällar infällda i golvet. Sakristian och bänkkvarteren har lackerade brädgolv. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. I den östra travén finns framtagna kalkmålningar från 1620-talet. En stor del av kyrkorummets västra travé upptas av en orgelläktare.
Bergshammars kyrka uppfördes troligen på 1400-talet. Den bestod då sannolikt av ett rektangulärt långhus, ett rakt avslutat kor i öster samt en sakristia i norr. Kyrkorummet valvslogs troligen strax efter färdigställandet.
Under ett antal år på 1500-talet stängdes kyrkan då den var en av de kyrkor Gustav Vasa ansåg vara överflödig. Under 1600-talets första hälft uppfördes troligen ett vapenhus framför sydportalen.
På 1620-talet dekorerades östra halvan av kyrkorummet med kalkmålningar. Under 1600-talets senare del skedde stora förändringar i kyrkan. Bland annat byggdes bänkar 1667-83, en ny predikstol 1668, en ombyggnad av sakristian 1680-85 och en ny altartavla 1686.
År 1705 kalkades målningarna i kyrkorummet över och år 1763 ny- eller ombyggdes bänkinredningen. År 1792 tillkom den nuvarande sydportalen i tegel och puts. Vapenhuset revs samma år eller något tidigare. Ytterligare arbeten som utfördes nämnda år är upptagande av två ny fönster samt byggande av läktare i kyrkorummets västra del.
År 1805 ersattes kyrkans tidigare spåntak med ett tegeltak.
År 1932 genomfördes en invändig restaurering då inredningens äldre färger togs fram. Man konstaterade att korväggarna var dekorerade med kalkmålningar men dessa togs ej fram. Bänkinredningen från 1700-talet byggdes om för bättre komfort och nya fönsterbågar med blyinfattade rutor tillkom.
Under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson genomfördes en ny restaurering år 1967 då man åtgärdade sprickbildningar i murverket och tog fram korets kalkmålningar. Sakristian fick en ny skåpinredning och ny värmeanläggning installerades. I koret placerades kyrkvärdsbänkar som åter togs bort 1987.
1995 rengjordes fasaderna och avfärgades i ny rosa kulör med vita lister och grå sockel.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Bergshammars kyrka med kyrkogård ligger på en markant höjd i byn med äldre bebyggelse utmed gamla landsvägen. Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med ursprunglig utsträckning och murverk i behåll. Till det medeltida utseendet bidrar den fönsterlösa norrsidan. Exteriören har senare givits en nyklassicistisk prägel med spritputsade fasader, korgbågiga fönster, rusticerad portal och taktäckning med tegel.
Kyrkorummet har en senmedeltida prägel med sina rikt artikulerade valv och fönsterlösa norrvägg. Karaktärsskapande är väggarnas kalkmålningar från 1620-talet, vilka är typiska för Södermanland. I stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör från 1600- och 1700-talet med smärre moderna tillskott.
Predikstolens placering på kyrkorummets södra sida är ett ålderdomligt drag, liksom den sakristians murade, öppna spis från 1785.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1600- och 1700-talet och är synnerligen ömtålig för förändringar.
- Kyrkan bevarar i sin helhet medeltida murverk vilket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument. - Interiören har en senmedeltida prägel med sina rikt artikulerade valv och fönsterlösa norrvägg med markanta spår från 1600-och 1700-talet genom den bevarade inredningen och väggarnas kalkmålningar.
- Bänkinredningen tillhör en av få bevarade i länet som härrör från 1600- eller 1700-talen, trots senare förändringar.
- Kalkmålningarna i kyrkorummets östra valvtravé från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period.
- Sakristians bevarade murade, öppna spis är mycket ovanlig för Södermanlands kyrkor. - Trädraden mellan den gamla delen av kyrkogården och utvidgningen åt väster markerar kyrkogårdens tidigare utsträckning.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT – Bergshammars kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i svagt rosa. Taken täcks av enkupigt tegel.
FASADER – Kyrkans fasadputs går ned i mark. Sockeln är slätputsad och avfärgad i ljust grått. Fasaderna är spritputsade med slätputsade fönsteromfattningar och hörn, undantaget sakristians hörn. Fasaderna är avfärgade i rosa medan omfattningar och hörn är vitkalkade.
FÖNSTER – Kyrkan har två korgbågiga fönsteröppningar mot söder, en rundbågig öppning mot öster respektive väster samt en korgbågig fönsteröppning i sakristians norra fasad. Kyrkorummet saknar fönster på norrsidan.
Sydfasadens fönster har karm och bågar av trä. Ytterbågarna är indelade i sex lufter. I bågarna sitter blyspröjsat fönsterglas förstärkta med horisontella stormjärn. Fönstersnickerierna är brunmålade. Solbänkarna är avtäckta med svartmålad plåt.
Fönstren på kyrkans västra och östra gavlar har karmar av trä och fönsterbågar av plattjärn. Karmar och bågar är svartmålade. I bågarna sitter blyspröjsat fönsterglas. Solbänkarna är av grå kalksten.
Sakristians fönster är ett enluftsfönster med blyspröjsat fönsterglas. Karm och båge är av trä. Snickerierna är svartmålade. Solbänken är av grå kalksten.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Kyrkans huvudingång har kvar ursprunglig placering i kyrkans södra fasad. Ingången försågs år 1792 med en tegelmurad portal som är putsad i kvaderrustik och vitkalkad. Portalen är avtäckt med svartmålad plåt.
I öppningen sitter en utåtgående pardörr. Dörrbladen består av stående plankor som på utsidan är klädda med profilerad panel i rutmönster. Snickerierna är lackerade utvändigt och brunmålade invändigt. Vid ingången ligger ett insteg av grå kalksten.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Kyrkan och sakristian täcks av sadeltak. Yttertaken är täckta med rött, enkupigt tegel med svartmålad nockplåt. Takfoten är inklädd med tjärade brädor. Kyrkans gavlar är avtäckta med svartmålad plåt. Sakristian har tjärade vindskivor som på ovansidan är klädda med svartmålad plåt som vikts in mot takytan. Båda gavelspetsarna kröns av flöjlar.
Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör med skarpa vinklar. Hängrännorna är svartmålade. Stuprören är vitmålade undantaget nyligen uppsatta som ännu står omålade.
ÖVERSIKT – Bergshammars kyrka är en enskeppig salkyrka och består av ett kyrkorum som är uppdelat i två valvtravéer med ett rakt avslutat kor i öster. Sakristian är uppförd invid korets norra sida Vid ingången i söder finns ett mindre vindfång.
LÅNGHUS OCH KOR – Västra delen av långhuset upptas av en orgelläktare som vilar på kolonner av trä. Slutna bänkkvarter leder från läktaren och en bit in i den östra travén längs norra och södra ytterväggen. Koret är inrett i den östra travén.
Kyrkorummet har ett golv av kvadratiska, grå till gråröda kalkstensplattor. I koret finns mindre partier med rött tegel, bland annat i trappan till predikstolen. I mittgången och i koret är ett stort antal gravhällar av kalksten infällda. Golvet innanför altarringen är något högre och lagt med breda, obehandlade plankor. Bänkkvarteren har lackerade brädgolv.
Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. I den östra travén finns framtagna, fragmentariskt bevarade kalkmålningar. Målningarna är utförda omkring 1620 och anses vara utförda av målaren Peder. Denne har även utsmyckat kyrkorna i Bälinge, Tuna och Tystberga. Väggmålningarna framställer bland annat Kristus inför översteprästen Kaifas och en Golgatascen.
Kyrkorummets fyra putsade fönsteröppningar är försedda med grönmålade innanfönster. I korets norra vägg leder en tvåsprångig dörröppning och två trappsteg av kalksten in till sakristian.
Innanför kyrkans sydportal är ett enkelt vindfång inrättat. Vindfånget har ett lackerat brädgolv, putsade och vitkalkade väggar och ett vitmålat brädtak. Mellan vindfånget och kyrkorummet sitter en pardörr. Dörrbladen består av ramverk och tre speglar. Dörren är målad i samma kulörer som bänkinredningen.
I kyrkorummets sydvästra hörn leder en tegelmurad trappa upp till läktaren. Vid uppgången till trappan sitter en svartmålad järngrind. Orgelläktaren bärs upp av nio kvadratiska, grått marmorerade kolonner. Läktarens undersida består av breda, brutet vitmålade plankor. Läktarbarriären består av brungult målat ramverk och grönt marmorerade fyllningar med svarta och röda listverk. På barriärens brunmålade överliggare är ett stort antal smidesljusstakar placerade. Läktarens golv täcks av en grå heltäckningsmatta som är lagd på masonit. I läktarens nordvästra hörn finns en mindre gradäng.
Under läktarens sydvästra hörn är inrett förvaringsskåp och el-central i det tidigare sydvästra bänkkvarteret. Skåpsinredningen är målad i ljust grått.
Kyrkorummet är välvt med ett ribbkryssvalv över den västra travén och ett stjärnvalv över den östra travén. Stjärnvalvet är av en typ som brukar benämnas Sturestjärna. Namnet härrör från Sten Sture d ä (riksföreståndare 1470–97, 1501–03). Valvtypen dateras i allmänhet till 1470–1520.
Valvribborna har en femsidig profil. Gördel- och sköldbågar samt valvribbor utgår från kannelerade pelare i kyrkorummets hörn och mitt på långsidorna. Valven är putsade och avfärgade i brutet vitt med fragmentariskt bevarade kalkmålningar på sköldbågarna i den östra travén.
SAKRISTIA – Sakristian har ett lackerat golv av breda plankor. Framför den öppna spisen ligger kvadratiska, grå kalkstensplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. I norra muren finns en djup, korgbågig fönsternisch. I öppningen sitter ett kraftigt, svartmålat smidesgaller. Fönstersnickerierna är grönmålade på insidan.
I ingången från koret i söder sitter en kraftig dörr av järnplåt. Dörrbladet är mot koret försett med dekorativa beslag. Dörren är svartmålad. Taket är utfört av breda plankor och är brunlaserat. I det sydvästra hörnet leder en lucka upp till sakristians vind.
Sakristian är inredd med förvaringsskåp längs den västra väggen. I rummets nordöstra hörn står en öppen spis som uppmurades 1785. I det sydöstra hörnet är ett enkelt altare anordnat på resterna av en de valvpelare som har burit upp sakristians tidigare valv.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret är utfört av brunlaserat trä med en enkel altarskiva av trä.
ALTARRING – Den tresidiga altarringen har en genombruten barriär av marmorerade balusterdockor. Balusterdockornas plint och kapitäl är målade i brungult. Knäfallets sockel är gråmålad. Överliggaren och knäfallet är klädda med gult tyg.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en sluten bänkinredning fördelat på två bänkkvarter på vardera sidan om mittgången med 12 bänkar i norr och 7 i söder.
Bänkinredningens ålder är något osäker. Enligt olika uppgifter fick kyrkan ny bänkinredning 1667–83 och 1763. Det förefaller som om bänkinredningens dörrar och skärmar härrör från 1763. De dekorativa pilastrarna ger ett äldre intryck och kan möjligen härröra från 1600-talets bänkinredning. Bänkinredningen omändrades och gjordes mer sittriktiga år 1932, bland annat breddades bänkgavlarna med ca 10 cm på vardera sidan.
Bänkinredningen är utvändigt målad i en brungul kulör. Bänkgavlarnas och bänkskärmarnas pilastrar är marmorerade i grått med svarta detaljer. Överliggare och psalmbokhyllor är rödbrunt målade. Invändigt är bänkarna målade i rött, liksom ytterväggarnas boasering.
PREDIKSTOL – Predikstolen från 1668 består av en fyrsidig vägghängd korg, ett åttasidigt ljudtak och dörrportal till en lackerad trappa från öster. Korgen vilar på en i väggen inmurad järnbalk. Predikstolen är rikt utsmyckad med träsniderier. På korgen står ett timglas. Predikstolens ramverk är ljust laserat med marmorerade pelare och detaljer i rött, grönt, svart och gult.
ORGEL – Orgeln byggdes 1957 av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Orgelfasaden har synliga pipor, metall i mitten och trä på sidorna. Orgelhuset är laserat i en rödbrun kulör och utsmyckad med ett antal enkla, målade dekorationer.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Den romanska dopfunten är huggen i sandsten och är försedd med vulst mellan cuppa och fot. På fotens utsida finns en ränna för dopvattnet. Cuppan saknar däremot avrinningshål för dopvattnet.
GRAVMINNEN – Bland gravminnena märks en mycket stor gravhäll över familjen Momma på Väderbrunn i korets nordöstra hörn och en gravhäll över Johan Warnstedt och M E Törnblom, Åby, i mittgången.
KYRKKLOCKOR – Kyrkans två klockor hänger i klockstapeln väster om kyrkan. Storklockan göts år 1673 av Wilhelm Momma. Lillklockan göts 1846.
NUMMERTAVLA – Kyrkan har två vägghängda nummertavlor på den östra väggen. De rektangulära, svartmålade tavlorna är försedda med en guldbronserad ram som upptill kröns av en rosett och en pinjekotte.
Fasadkulör (2010): Grå, Rosa, Vit
Byggnadsdel (2010): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1100-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkans dopfunt tillverkades.
År 1400-1499 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
År 1620-1629 Arkitekturbunden utsmyckning
Kyrkans väggar försågs med kalkmålningar.
Konstnär - Dekormålare: Peder Målare .
År 1667-1668 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick en ny predikstol. Brukspatron Wilhelm Momma, Väderbrunns gård, donator
År 1667-1683 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan fick en ny sluten bänkinredning.
År 1671 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades
Hantverkare - Målare: Erich Olofsson .
År 1686 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korets östra vägg försågs med draperimålningar i gult och blått
År 1686 Fast inredning - altaruppsats
Kyrkan fick en ny altaruppsats
Hantverkare - Snickare: Anders Snickare, Nyköping .
År 1689 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Kyrkans golv belades med sten
Hantverkare: Pehr Klockare .
År 1691 Underhåll
En grav I koret var ”alldeles nedfallen”. Den reparerades med nya stockar och brädor.
Hantverkare: Pehr Klockare .
År 1705 Underhåll - interiör
Kyrkan vitkalkades invändigt
År 1763 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan fick en ny bänkinredning
År 1774 Teknisk installation - värme
En kakelugn uppsattes i sakristian
År 1785 Teknisk installation - värme
Kakelugnen i sakristian ersattes med en murad öppen spis.
År 1791 Fast inredning - läktare
Läktaren i väster uppfördes
År 1805 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader lagades och avfärgades.
Kyrkans väggar och valv målades.
Yttertakets spåntäckning ersattes med lertegel.
Byggmästare: Erik Nilsson, Blacksta
År 1854 Fast inredning - orgel
En orgel i sex stämmor anskaffades.
Orgelbyggare: Johan Lund
Orgelbyggare: Per Larsson Åkerman
År 1908 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålningarna på korets östra vägg togs bort.
År 1932 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades invändigt.
Väggar och valv vitkalkades.
Bänkinredningen byggdes om för bättre sittkomfort.
Predikstolen och nummertavlorna konserverades.
Elektrisk värmeledning installerades och ersatte befintlig kamin i korets norra sida.
Patinerat glas sattes in i korets östra fönster.
Inredningens äldre färger togs fram.
Korets väggar konstaterades vara dekorerade med kalkmålningar. Dessa togs ej fram.
Nya fönster med blyinfattade rutor sattes in.
Konservator: Alfred Nilsson
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1957 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick en ny orgel och orgelfasad. Orgelfasaden anpassades efter läktarbarriären.
Arkitekt: Harald Thafvelin
År 1967 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades.
Förslaget omfattade åtgärdande av sprickbildningar, inre renovering och viss nyinredning av interiör.
Rengöring av väggar och valv samt avfärgning av odekorerade ytor.
Altarringen byggdes om. Golvet innanför altarringen sänktes.
Fönstersnickerier målades.
Ny uppvärmning skulle installeras.
Sakristian fick ny skåpsinredning.
Fragment av 1620-talets väggmålningar togs fram och konserverades.
Konservator: Hjalmar Gustavsson
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Havland, Ida. (1998). Nya intryck i kyrkorummet. 10 kyrkorestaureringar i Södermanland under 1930-talet. C-uppsats i konstvetenskap vid Stockholms universitet vt 1998..
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Schnell, Ivar. (1967). Bergshammars kyrka, Sörmländska kyrkor 100.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin