Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Bärbo socken domineras av gårdarna Täckammar, Tista och Näs. Täckhammar har medeltida anor. Tista och Näs blev säterier under 1600-talets första hälft. Socknens bebyggelse har präglats av storgodsdrift, varför byar saknas. Herrgårdsanläggningarna dominerar omgivningarna med sina hus, parker och alléer. I socknen finns ett stort antal gravfält från järnåldern.
Kyrkan ligger på västra sidan av vattenvägen, som bildas av sjön Långhalsen och Nyköpingsån, från Nyköping till det inre av Södermanland. I miljön kring kyrkan finns två generationer skolbyggnader, båda med nya funktioner, samt den äldre fattigstugan. I nordväst ligger gamla kyrkskolan Bärbogården, en ljust putsad låg byggnad som nu används som församlingsgård. Väster om kyrkan ligger den senare kyrkskolan från tidigt 1900-tal, en panelad byggnad med stora fönster i skolsalen. Ett par hundra meter nordväst om kyrkan finns en begravningsplats med gravkapell anlagd 1906. Kyrkomiljön omges av jordbrukslandskap.
Bärbo kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö Nyköpingsåns dalgång, (D52).
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur. Kyrkogårdens enda ingång är via en smäcker järngrind med murade putsade grindstolpar i väster. Innanför muren löper en trädkrans på den annars gräsbevuxna kyrkogården. Ytorna närmast kyrkobyggnaden är grusade. På kyrkogården finns flera familjegravar för släkten Wachtmeister, som sedan 1700-talet bebott Tista och Näs. Norr om kyrkan står den öppna klockbocken från 1600-talet.
KYRKAN - Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster, samt en sakristia och en läktarutbyggnad i norr.
De vitkalkade fasaderna är spritputsade med släta fönsteromfattningar och taken är belagda med svartmålad plåt. Korets svängda huv med lanternin och spira tillkom vid en ombyggnad på 1670-talet. Kyrkans enda ingång är placerad på västra gaveln. Herrskapsläktaren har separat ingång från kyrkogården och nås inte från kyrkorummet.
Bärbo kyrka byggdes i början av 1200-talet och förlängdes åt väster, troligen under 1400-talet. Kyrkorummet täcktes då av ett plant innertak, på vinden syns fortfarande spår efter bjälkarna. Möjligen tillkom också ett vapenhus och en sakristia vid denna tid.
1677 gjordes en ombyggnad som bekostades av Chatarina Stormhatt på Näs, då korets huv med spira tillkom. Vid mitten av 1700-talet förhöjdes yttertaket, kyrkorummet täcktes med ett tunnvalv av brädor och en ny herrskapsläktare byggdes i norr. Vid slutet av 1700-talet revs vapenhuset framför sydportalen.
1888 reparerades kyrkan, då öppen bänkinredning i gotisk stil sattes in och vissa väggmålningar kalkades över.
1938-39 genomgick kyrkan en restaurering under ledning av arkitekt Ove Leijonhufvud, då de gamla bänkarna byggdes om till ny öppen bänkinredning. Nya betonggolv göts. Altaret, predikstolen och läktarbarriären på norra sidan fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning och kalkmålningar i koret togs fram. Kaminerna ersattes av ny elektrisk uppvärmning.
Kyrkorummet har kvar sin medeltida planform och sin kraftiga triumfbåge som skiljer långhuset från det smalare koret. Långhuset täcks av ett trätunnvalv, medan koret fick ett slaget tegelvalv vid 1670-talets ombyggnadsarbeten. På långhusets norra sida återfinns herrskapsläktaren med sin barriär i rokokostil.
Kyrkans inredning är huvudsakligen från 1600-och 1700-talet, med delvis återanvända äldre föremål, företrädesvis medeltida skulpturer. Från medeltiden är också en del av en dopfunt som nu förvaras i sakristian, samt en äldre altartavla. Altartavlan, en triptyk från 1500-talet, är utlånad, men en kopia är upphängd i långhuset. Korväggen pryds av ett glasfönster från 1920-talet efter förlaga av konstnären Albert Eldh och omramas av en altaruppsats i barockstil med återanvända skulpturer från ett medeltida altarskåp. Predikstolen som är placerad på triumfbågens södra sida är från 1600-talets andra hälft och även den försedd med äldre skulpturer. Den öppna bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1938-39 och ersatte då bänkar från 1880-talet. Kyrkans orgel är placerad på en läktare i långhusets västra del.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Bärbo socken har under lång tid dominerats av sätesgårdarna Täckhammar, Tista och Näs vilket har satt markanta spår i kyrkobyggnaden och på kyrkogården. Socknens menighet är företrädesvis begravd på den friliggande begravningsplatsen en bit från kyrkan och kyrkogårdens få gravar domineras av släkterna på Täckhammar, Tista och Näs.
Kyrkans medeltida konstruktion och karaktär är välbevarad med undantag av korets svängda huv med lanternin och spira från 1670-talet samt norra sidans läktarutbyggnad från 1750-talet.
Kyrkorummet präglas av flera tidsskikt, medeltiden med den kraftiga triumfbågen och det smalare koret, 1600- och 1700-talets bevarade inredning i form av predikstol, altaruppsats och herrskapsläktare samt 1900-talets öppna bänkinredning. Ovanlig är den på norra sidan utbyggda herrskapsläktaren med bevarat stolsmöblemang och barriär i rokokostil. I koret finns fragment av kalkmålningar i renässansstil.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1600- och 1700-talet.
- Det medeltida murverket i långhuset, koret och sakristian utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkan har en nära koppling till socknens tre stora sätesgårdar; Täckhammar, Tista och Näs, vars starka ekonomiska och kulturella ställning under framförallt 1600- och 1700-talet, satt markanta spår på kyrkobyggnaden och kyrkogården.
- Den på norra sidan utbyggda herrskapsläktaren är mycket ovanlig med sitt bevarade stolsmöblemang och barriär i rokokostil.
- Kyrkogårdens smäckra järngrind och putsade grindstolpar förstärker miljöns högreståndskaraktär.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT - Bärbo kyrka har ett rektangulärt långhus med ett kvadratiskt smalare kor i öster. Norr om koret ligger den lägre sakristian. I anslutning till långhusets norra mur är en läktarutbyggnad.
FASAD – Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar, med puts som går ned till mark. Spritputsen är jämn och mjukt grängad. Vissa utskjutande grundstenar är synliga, främst vid koret. På läktarutbyggnadens norra fasad, ovanför gravvalvet, är en minnestavla av kalksten över Greve Gustaf Wachtmeister uppsatt, död 1826. Putsen är avfärgad i en bruten vit kulör.
FÖNSTER – Fönsteröppningarna på södra och norra sidorna av långhus och kor är stickbågiga med slätputsade smygar. Norra sidan av långskeppet har endast ett fönster i väster. Detta fönster sitter i den senmedeltida muren och är liksom södra fasadens västra fönster något lägre än de övriga. En fönsteröppning finns också på herrskapsläktarens västra fasad. Fönstren består av enluftsfönster. Ytterbågarna är av trä och det övre spröjsade partiet är bågformat. Sakristian har ett litet rakt fönster i norra muren. Bågen är spröjsad. Samtliga bågar och karmar är målade i svart kulör och har solbänkar av svartmålad plåt.
PORTAR – Kyrkans västentré har en stickbågig portal med ett utåtgående dörrblad, som är klätt med snedställd panel. Läktarutbyggnaden har en dörr i norr som leder ned till gravkällaren. Dörren är stickbågig och klädd med horisontell profilerad panel. Vid läktarutbyggnadens västra mur finns en trätrappa som leder upp till en rak dörr med horisontell panel, som leder in till herrskapsläktaren. Dörrarna är liksom fönstren svartmålade.
TAK – Långhuset och sakristian har sadeltak. Taken på koret och läktarutbyggnaden är svängda tälttak. Koret avslutas uppåt med en trälanternin och en hög spira, som kröns av ett kulförsett kors med en förgylld mittstjärna. Lanterninen är rödtjärad med vitmålade luckor. Koret är täckt med kopparplåt, i övrigt är takfallen täckta med svartmålad skivtäckt plåt. Läktarutbyggnaden kröns av ett plåtinklätt kors. Takfallen är försedda med stuprör med rundade knän i svart kulör.
ÖVERSIKT - Bärbo kyrka har ett rektangulärt långhus med ett kvadratiskt smalare kor i öster. Norr om koret ligger den lägre sakristian. I anslutning till långhusets norra mur är en läktarutbyggnad.
LÅNGHUS – Det smala rektangulära långhuset ger kyrkorummet en intim karaktär. Ingången i väster är kyrkans entré. Långhuset har ett gjutet golv. I bänkkvarteren på södra och norra sidan ligger ett förhöjt trägolv, som är oljemålat i en ljus kulör. I mittgången ligger en blå gångmatta. Väggarna är putsade med en puts som följer det ojämna naturstensmurverket och är målade i bruten vit kulör. Entréporten har en brunmarmorerad innerdörr. Dörren är en pardörr med ett fast glasat överstycke, med bågformad spröjs. Porten i väster är en kraftig bräddörr.
Fönstren är stickbågiga med skruvade innerbågar av trä. Fönsterbågarna är spröjsade och målade i ljust grått. Taket är ett tryckt tunnvalv av trä med vitmålade synliga släta brädor. Utrymmet under läktaren i väster används för visning av informationsmaterial och förvaring av psalmböcker.
KOR – Gränsen mellan koret och långhuset markeras med triumfbågen. Koret har ett äldre kalkstensgolv lagt av kvadratiska plattor. I golvet ligger tre gravhällar av kalksten, där en tillhör den Creutzska graven och en tillhör Maria Fiedler Stormhatt, död 1633. Även innanför altarringen ligger ett kalkstensgolv, men här något förhöjt. Väggarna är putsade och avfärgade lika långhuset. På korets södra och norra vägg finns rester av målningar i rött, föreställande i södra korfönstret en predikande gestalt och på norra väggen troligen S:t Göran och draken. Taket är ett vitputsat kryssvalv med dekorativa ribbor. Vid slutstenen sitter en valvdekoration i målat trä. En djup rundbågig öppning med plåtbeslagen dörr leder in till sakristian. Koret har två stickbågiga fönster, ett i östra muren med glasmålningar och ett i södra väggen lika långhuset. Glasmålningen visar den uppståndne Kristus, gjord av konstnär Alberth Eldh.
SAKRISTIA – Sakristian har ett nyare kalkstensgolv, väggarna och det låga tunnvalvet är putsade och målade vita. Den västra väggen består av väggfasta textilskåp. I öster är ett litet altare placerat. I norra muren är ett rakt fönster med invändigt järngaller. Innerbågen av trä är målad i ljust grått, liksom gallret. På östra väggen hänger den medeltida dopfuntsfoten.
VIND – På vinden syns spåren efter det platta innertakets bjälkar.
FAST INREDNING
ALTARE – Kyrkan har ett väggfast altare av trä.
BÄNKINREDNING – Bänkarna består av öppna bänkkvarter längs långhusets norra och södra ytterväggar, med släta gavelstycken. Bänkinredningen är marmoreringsmålad i brunt och tillkom vid restaureringen 1938-39.
PREDIKSTOL – Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn mot triumfbågen, med trappa och ljudtak. Korgen med tillhörande ljudtak är från 1600-talets första hälft men omgestaltades 1677 då fyra evangelistbilder från ett medeltida altarskåp placerades i bågarna på korgens sidor. Predikstolens målning i rött, blått och svart togs fram vid restaureringen 1938-39.
ORGEL – Orgeln skänktes till kyrkan 1876. Fasaden är tredelad med ett rundbågigt högre mittparti och två lägre partier med raka överstycken. På pipornas övre del är bågdekorationer. Orgelfasaden är marmorerad i ljusgrått med förgyllda listverk och dekorationer.
LÄKTARE – Läktaren i långhusets västra del har en rak barriär med stickbågiga fyllningar. På barriärens framsida hänger en målad plåt med två adliga vapen till minne av generalen Carl Gustav Creutz och makan Sofia Kristina Natt och Dag, Täckhammar. Läktarens undersida har en rund ramverksmålning i brunt och grönt. Läktaren vilar i framkant på två kvadratiska pelare. Trappor finns längs med långhusets västra vägg, på norra och södra sidan. Barriären är målad i en ljust grå marmorering.
Vid långhusets norra sida finns en herrskapsläktare med barriär i rokokostil. Läktaren som är belägen i en tillbyggnad byggdes 1755. Läktaren är målad i grå marmorering och förgyllda listverk. På läktarbröstningens fyllningar är vapenbilder målade, som tillhör Fredrik Bengt Rosenhane och hans maka Eva Sofia Stenbock. Läktaren nås via en ingång från kyrkogården.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – 1715 skänktes en triptyk till kyrkan. Den är tillverkad i Lübeck på 1530-talet av konstnären Hans Kemner. Centralmotivet är ”Kristus visas för folket” och på flyglarna scener ur passionshistorien och korsfästelsen. På baksidorna avbildas Adam och Eva efter syndafallet. Idag finns endast en kopia av verket i kyrkan, som hänger på södra långhusväggen, eftersom originalet är utlånat till en utställning.
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen tillkom 1677 och skänktes av Catharina Stormhatt och innehåller skulpturer från ett medeltida altarskåp, bl a den heliga Birgitta. Altaruppsatsen är uppbyggd som en båge med över varandra ställda kolonner kring ett fönster i korets östra vägg. Altaruppsatsen är målad i rött, svart, grått och blått. Detaljer och listverk är förgyllda. I bågens mitt syns den Heliga Birgitta som omges av änglar. På vardera sidan om henne är troligen de fyra evangelisterna avbildade.
ALTARRING – Altarringen är tredelad, två raka sidostycken och ett runt mittparti, och ansluter mot korets ytterväggar i norr och söder. Barriären är öppen med balusterdockor, rak överliggare och stoppat knäfall. De runda dockorna är marmorerade i ljusrött. Knäfall och armstöd är klätt med beigt tyg.
BEGRAVNINGSVAPEN – På södra väggen sitter Lorens Erikson Stormhatts huvudbanér.
DOPBORD – I koret är ett dopbord från 1955 placerat.
DOPFUNT – I sakristian är delar av cuppan till en medeltida dopfunt upphängd på väggen. Cuppan är tillverkad av gotländsk kalksten under 1200-talet och är rund med huggen dekoration. Noden till den medeltida dopfunten är placerad på sakristians golv.
KYRKKLOCKOR – I klockstapeln hänger två klockor. Stora klockan är medeltida och är gjuten 1514. Lilla klockan är gjuten 1643 och bekostades av grevinnan Ebba Eriksdotter Oxenstierna.
NUMMERTAVLA – I långhuset östra mur, norr om korets ingång hänger en nummertavla. Tavlan är svart med förgylld ram. Ramen kröns av en harpa och bladverksdekorationer.
MEDELTIDA SKULPTUR – I långhusets nordöstra hörn är en skulptur föreställande den helige Olov uppsatt på en senare tillverkad sockel. Skulpturen saknar i princip helt bemålning. Förgyllning finns delvis kvar på midjan.
MINNESTAVLA / EPITAFIUM – På norra väggen i långhuset sitter en minnestavla över Lorens Erikson Stormhatt, kommendant på Nyköpingshus, död 1657. Den stora tavlan är utförd i marmorerat trä, målad i svart och vitt för att efterlikna marmor. Epitafiet bär upp tre byster, i mitten Lorens byst, flankerat av byster på hans båda hustrur. Tavlan är utförd med puttis och texter inom kartuscher av Hans Jerling, bildsnidare i Stockholm, daterad till 1677
TAVLOR – Ett flertal oljemålningar är uppsatta i långhuset. På södra väggen hänger en oljemålning föreställande Gustaf II Adolf. På västra respektive norra väggen i det nordvästra hörnet hänger två kopparstick föreställande korsfästelsen utförda under 1600-talet. På herrskapsläktaren hänger porträtt över Lorens Eriksons Stormhatts söner Jacob och Carl Adolf.
TRIUMFKRUCIFIX – I triumfbågen hänger ett bemålat krucifix från omkring 1500.
LJUSREDSKAP – En malmkrona skänkt av Catharina Stormhatt hänger över mittgången. I koret och på herrskapsläktaren hänger två kronor av järn. Kronorna är inte elektrifierade.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Gravkor - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1200-1250 Nybyggnad
Kyrkan byggdes med ett rektangulärt långhus och ett smalare, lägre kor i öster
År 1250-1299 Specifika inventarier - dopfunt
En dopfunt skaffades, av gotländsk typ.
År 1514 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan göts
År 1575-1625 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Koret dekorerades med kalkmålningar, figurframställningar.
År 1579 Underhåll - Omputsning, interiör
Kyrkan putsades invändigt.
År 1580 Underhåll - takomläggning
Kyrkans spåntak omlades med 2500 spån.
År 1600-1650 Fast inredning - predikstol
Predikstolen införskaffades.
År 1677 Fast inredning - predikstol
Predikstolen försågs med medeltida bilder och målades om
År 1677 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats kring korfönstret byggdes. Den pryds av skulpturer från ett medeltida altarskåp.
År 1715 Specifika inventarier - altartavla
En altartavla, en triptyk, tillverkad i Lübeck på 1530-talet, skänktes till kyrkan av Catarina Brant.
Konstnär: Hans Kemner
År 1740-1749 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning med dörrar sattes in.
År 1747-1750 Underhåll - omputsning
Kyrkan rappades ut- och invändigt
År 1747-1750 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades med guld och äkta färger
År 1776 Teknisk installation - värme
En spis murades upp i sakristian.
År 1787 Underhåll - omputsning
Kyrkan rappades
År 1860-1870 Underhåll
Kyrkan reparerades
År 1876 Fast inredning - orgel
En orgel skänktes av Henriette Wachtmeister, Näs.
År 1877 Teknisk installation - värme
En kamin installerades i kyrkorummet.
År 1888 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning i gotisk stil sattes in.
År 1888 Underhåll
Kyrkan reparerades.
År 1910-1911 Underhåll
Kyrkan reparerades
År 1923 Fast inredning - glasmålning
En glasmålning sattes in i korfönstret, föreställande den uppståndne Kristus.
Konstnär: Albert Eldh
År 1938-1939 Teknisk installation - el
Ny belysning installerades
År 1938-1939 Teknisk installation - värme
Ny elektrisk uppvärmning installerades (Tidigare kaminer)
År 1938-1939 Fast inredning - altarring
Altarringen byggdes om.
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1938-1939 Fast inredning - bänkinredning
De gamla bänkarna byggdes om till ny öppen bänkinredning.
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1938-1939 Konservatorsarbeten
Altare, predikstol och läktarbarriären på norra sidan fick tillbaka ursprunglig färgsättning.
Kalkmålningar i koret framtogs. Väggarna och det välvda taket ströks ljusgrå.
År 1955 Specifika inventarier - dopfunt
Del av en medeltida dopfunt (cuppan) hittades i samband med att en grav grävdes för en vattenledning. Noden hittades i kantorns trädgård. Delarna är idag placerade i sakristian.
År 1967-1968 Underhåll - exteriör
Kyrkan renoverades utvändigt.
Fasaderna putslagades och avfärgades. I samband med arbetena sågs fragment av röd målning, möjligen tidigt 1600-tal, på långhusets hörnkedjor i NV och SO, samt vid östra och västra långhusfönstret.
Ny ytterbelysning sattes upp.
Arkitekt: Gunnar Redelius
År 1980 Konservatorsarbeten
Väggar och valv rengjordes.
Bänkar, läktarbarriärerna och taket under läktarna målades om.
Konservator: Lars Göthberg
År 1980 Underhåll - interiör
Invändig renovering
År 1994-1997 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering.
Takplåten på långhus, sakristia och samtliga solbänkar förnyades med plastisolplåt.
År 1999 Underhåll - fönster
Fönstren målades
År 2003 Fast inredning - orgel
Kyrkorgeln reparerades. Orgeln hade mögelangrepp.
År 2003 Underhåll - exteriör
Kortaket med spira renoverades.
År 2005 Underhåll
Utvändiga arbeten.
Lanterninen renoverades, plastisolplåtytor på långhustak och solbänkar målades om.
Gravkapellets fasader avfärgades.
Åtgärder genomfördes på grindstolpar.
Belysningen in- och utvändigt kompletterades.
År 2008-2009 Underhåll
Grävningar för dränering gjordes utefter norra muren.
Okänd: sagesman Vaktmästare
År 2008 Konservatorsarbeten
Sakristians väggar rengjordes.
Konservator: Gabor Pasztor
År 2009 Konservatorsarbeten
Målning på läktarens undersida togs fram.
Konservator: Gabor Pasztor
Ångström, Inga Lena. (1992). Altartavlor i Sverige under renässans och barock. Studier i deras ikonografi och stil 1527-1686.
Blomberg, Carl Gustaf. (1943). Bärbo kyrka, Sörmländska kyrkor 28.
Redelius, Gunnar. (1985). Bärbo kyrka, Sörmländska kyrkor 28.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin