Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Stigtomta kyrka ligger intill väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping, ca 1.5 mil nordväst om staden Nyköping och i utkanten av tätorten Stigtomta. I socknen finns ca 1200 kända fornlämningar. Ortnamnet ”De Stighatomtum” innehåller både orden stig och tomt, och kan syfta på en övergiven forntida bebyggelseplats.
Nordväst om kyrkan ligger kyrkoherdebostället Skillra med bostadshus, två flyglar och en timrad bod. Manbyggnaden är från 1747. I anslutning till kyrkan ligger Stigtomta malm, vilket i äldre tid var Jönåkers härads tingsplats.
Väster om kyrkan ligger två äldre rödfärgade byggnader i kyrkbyn, som har använts som fattighus. Husen används nu av hembygdsföreningen och PRO. Norr om kyrkan breder det flacka åkerlandskapet ut sig. Norr om kyrkan breder det flacka åkerlandskapet ut sig.
Socknen har haft flera säterier. Bland dessa kan nämnas Valinge och Vik, som båda ligger på sydspetsen av sjön Yngaren. På Valinge bodde på 1700-talet J. R. Wrangel, som har en familjegrav i kyrkan. Gårdarna som ligger nära varandra har till stora delar gemensam ägarhistoria och båda har under åren bidragit till kyrkans utseende.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Den mot söder svagt sluttande kyrkogården omges av en kallmurad naturstensmur, som nu bara delvis finns kvar, främst i norr och söder. I övrigt omgärdas kyrkogården av klippta häckar. Kyrkogården har utvidgats mot öster 1918 och mot nordost 1964. Äldre träd växer utanför norra muren.
Utanför kyrkogården, i väster, är en anlagd grusplan, som används som parkeringsyta. En bilväg kantad med äldre träd leder upp till parkeringen. Norr om vägen märks en stor jordkällare, som numera används för att förvara en del äldre gravstenar.
En bredgång lagd med betongstenar löper från parkeringsytan fram till kyrkans huvudingång i väster. En ingång finns även i kyrkogårdens sydöstra hörn. Grusgångar löper runt kyrkan och mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen. Kyrkogården har flertalet gravvårdar, placerade runt om kyrkan. Söder och väster om kyrkan är äldre gravvårdar placerade. Minneslunden i kyrkogårdens östra del är anlagd i början av 1990-talet och är utformad med en bågformad stenlagd perennrabatt.
Nordväst om kyrkogården, intill parkeringen ligger ett gravkapell som uppfördes 1967 efter ritningar av arkitekten Niels Hovgaard. Kapellets fasader har synligt vitt mexitegel och används idag som förråd.
KYRKAN - Stigtomta kyrka består av ett medeltida långhus, med senare tillbyggda korsarmar i norr och söder, samt ett medeltida torn i väster. Koret har ett tresidigt avslut och sakristian är placerad på östra sidan om norra korsarmen.
De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Taken på långhuset och koret är valmade sadeltak. Sakristian har ett valmat tak. Taken är avtäckta med svartmålad skivtäckt plåt. Tornet har ett pyramidformat kopparklätt tak som avslutas med en öppen lanternin och en spira. Fönsteröppningarna på långhus, kor och korsarmar är stora och stickbågiga. Fönstren består av fasta järnbågar, med diagonalställda blyspröjs som delar in glasen i små rutor. Korsarmarna har vardera ett stort runt fönster i varje gavel. Fönsterbågarna är svartmålade. Ingångar finns i väster, samt i vardera korsarm. De panelklädda dörrarna är lackade.
Väggarna i kyrkorummet är slätputsade och vitkalkade. Golvet i mittgången består av grå och röda kvadratiska och diagonalställda kalkstensplattor. Bänkkvarteren har upphöjda lackade brädgolv. Kyrkorummet täcks av putsade, vitkalkade trätunnvalv följer korets valmade form och som skiljs från väggarna genom profilerade taklister. Taklisterna är gråmålad med ockragulmålade detaljer. Långhusets valv fortsätter över koret. Väggar och tak är bemålade med dekorationsmålningar i imiterande barockstil från 1904, kartuscher och bladverksornament. Korens fönster är försedda med glasmålningar. Den öppna bänkinredningen tillkom vid 1904-års restaurering och är målad i en blågrå kulör. Vid kyrktorget står lösa gråmålade stolar.
Stigtomta medeltida kyrka uppfördes vid mitten av 1200-talet, då kyrkan bestod av ett långhus med sannolikt ett smalare lägre kor i öster. Någon gång på 1300-talet utvidgades kyrkan genom att koret revs och ett nytt kor byggdes i samma bredd och höjd som långhuset. En sakristia tillfogades på norra sidan av koret. På 1460-talet tillfogades tornet med ett krön med enkla horisontella blinderingar och en hög, spetsig spira. Troligtvis slogs även valven i långhuset vid denna tid.
1467 göts storklockan till den Salige Martins ära, kyrkans skyddspatron. Ett stort vapenhus tillfogades på tornets södra mur vid slutet av 1400-talet. Någon gång efter 1686 uppfördes ett gravkor på kyrkans södra sida för familjen Kruse av Elghammar, Valinge.
1765 reparerades kyrkan och utvidgades med en korsarm i norr. Sakristian försågs med större fönster, eldstad och trägolv. Taken spånkläddes. Valvdekorationer gjordes av gips.
Vid slutet av 1780-talet byggdes kyrkan om igen, då den utvidgades med en korsarm i söder och koret försågs med en ny tresidig avslutning. Tornet fick en ny lanternin krönt av en pyramidformad huv. Nya större, stickbågiga fönster togs upp. Samtidigt revs valven, vapenhuset och östra gavelröstet och ersattes av ett gipsat trätunnvalv. I väster och korsarmarna byggdes läktare som sträckte sig nästan fram till korsmitten. Under södra korsarmen inrättades det Wrangelska gravvalvet, för greve Wrangel och grevinnan Wachtmeister, Valinge. Under koret inrättades ett gravvalv som bekostades av C. Palmgren, Harsta. 1795 revs sakristian, då en ny byggdes, med direktuppgång till predikstolen. Ny sluten bänkinredning sattes in på 1790-talet och en ny predikstol som kom från Svea artilleriregementes kyrka, Stockholm, skänktes 1808. Predikstolen var tillverkad vid slutet av 1600-talet.
1812 köptes en ny altartavla in, gjord av konstnär Pehr Hörberg. 1845 genomfördes en inre renovering, då ny bänkinredning sattes in.
1904 gjordes en större ombyggnad och renovering som leddes av arkitekt Fritz Eckert, då tornhuven byggdes om. Torn och övriga tak lades med galvaniserad plåt i stället för spån. Korsarmarna fick nya gavlar, med nya runda fönster för att belysa läktarna. Fasaderna avfärgades och nya dörrar tillverkades till portarna. Invändigt så putsades och målades väggar och valv, samt försågs med dekorativa målningar i barockstil. Läktarna kortades och inredningen förnyades delvis. Ett nytt golv lades in i kyrkan och på läktaren. Nya trappor och dörrar sattes in, samt en ny öppen klarblå bänkinredning och ny altarring. Även predikstolen målades i blå kulör. Glasmålningar sattes in i korfönstren och nya fönster togs upp, de gamla rätades och alla fönster fick blyinfattning.
En ny orgel skaffades, 1930, då också läktarbarriären byggdes om. 1958 gjordes nästa invändiga restaurering, som nu leddes av arkitekt Arvid Stille. Trappan från tornrummet till orgelläktaren togs bort och en ny trappa byggdes inne i kyrkan. Orgelläktaren byggdes ut. Nytt golv lades in i koret, sakristian och under bänkarna och puts i väggar och valv kalkströks. Predikstolens originalmålning togs fram och interiören målades om i ljusgrå färg.
Kyrkans torntak lades om med kopparplåt 1970 och 1995 lades kyrktaket om med ny svart fabriksmålad ståndfalsad plåt.
2001 gjordes vissa inre och yttre underhållsåtgärder, då också det främre partiet av kyrkorummet omdanades till kyrktorg. Bänkar togs bort och ersattes med lösa stolar. Även i norra korsarmen togs bänkar bort, där en caféhörna med pentry inrättades med låga skärmar mot kyrkorummet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Kyrkan som flera gånger har förlängts och förändrats präglas idag främst av 1780-talets stora ombyggnad då den korsformiga planformen, det tresidiga koret och de stickbågiga fönsteröppningarna tillkom. Om kyrkans medeltida ursprung påminner det kraftiga västtornet, karakteristiskt för många av landskapets medeltidskyrkor. De barockformiga gavelröstena och tornets huv med lanternin tillkom vid restaureringen 1904.
Kyrkorummet präglas av den korsformiga planen som visar på socknens befolkningsexpansion under 1700-talet. Av kyrkans äldre inredning finns predikstolen och altartavlan kvar. Predikstolen är av hög konstnärlig kvalitet och kan föras till en grupp av kyrkliga inredningsföremål i Södermanland som kan knytas till bildhuggaren Burchard Precht eller hans lärjungar. I övrigt domineras interiören av 1904 års restaurering från vilken i stort sett all fast inredning och dekorationsmåleri i nybarock stil härrör. Nya liturgiska och funktionella krav har satt sina spår i form av ett öppet kyrktorg i korsmitten samt caféhörna i norra korsarmen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- I kyrkans exteriör är tre epoker i kyrkans historia tydligt avläsbara: medeltiden genom det kraftiga västtornet, 1700-talet genom kyrkans korsformiga planform, tresidigt avslutade kor och stickbågiga fönsteröppningar samt 1904 genom de barockmässiga gavelröstena och tornets lanterninförsedda huv.
- Bevarad inredning och dekorationsmåleri i nybarock från 1904 års restaurering. - Predikstolen är av hög konstnärlig kvalitet och kan föras till den grupp av predikstolar i östra Södermanland som levererats av Burchard Prechts eller någon av hans lärjungars verkstäder kring år 1700.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT - Stigtomta kyrka är en salkyrka med ett tresidigt avslutat kor i öster. Tillbyggda korsarmar finns i norr och söder. I väster finns ett kvadratiskt torn. I vinkeln mellan koret och norra utbyggnaden är sakristian.
FASADER – Fasaderna är spritputsade med slätputsade listverk, hörn, dörr- och fönsteromfattningar. Putsen slutar en bit från mark, vilket gör att naturstensmurverket är synligt. På korets sydvägg är den medeltida korportalen markerad med en rits. Korsarmarnas gavlar har svängda gavelkrön. Korsarmarnas och sakristians tak har profilerad takfot.
I södra fasadens sockel är en runsten från 1000-talet inmurad. På södra korsarmens östra fasad är en kalkstentavla från 1786 inmurad ovanför ingången till gravvalvet.
Under tornets takfot finns horisontella blinderingar i putsen.
FÖNSTER – Fönsteröppningarna är stickbågiga med slätputsade smygar. Fönstren består av fasta blyspröjsade fönster, där blyinfattningarnas rutor är diagonalt lagda. Fönsterbågarnas stormjärn är av järn och är svartmålade. Solbänkarna är utförda av grå kalksten.
Korsarmarna har vardera ett stort runt fönster, placerat ovanför ingångarna, blyspröjsade med diagonalställt spröjsverk. Ovanför tornets västingång sitter också ett runt gråmålat träfönster med cirkulärt spröjsverk. De runda fönsteröppningarna har solbänkar av svartmålad järnplåt
PORTAR OCH INGÅNGAR– Kyrkans västentré har en smal stickbågig portal med slätputsad omfattning med en inåtgående pardörr. Dörrarna är lackade och har fiskbenslagd profilerad panel. Sockeln består av synliga granitstenar. I omfattningens övre del ansluter en inskriptionstavla i röd kalksten som sattes upp vid ombyggnaden 1786.
Korsarmarna har vardera en entré i norr och söder. Portalerna markeras med en slätputsad bågformad omfattning. I den raka öppningen sitter utåtgående pardörrar. Dörrarna är lackade och dörrbladen har fiskbenslagd profilerad panel. Framför södra ingången är en trappa med granitsteg anlagd.
I södra korsarmens östra fasad är en stickbågig ingång som leder in till det Wrangelska gravkoret. Pardörren är panelklädd och trätjärad.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – Tornet har stickbågiga ljudöppningarar i samtliga väderstreck. I öppningarna sitter inåtgående, svartjärade brädluckor. Solbänkarna är av svartmålad plåt.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Långhuset och koret täcks av sadeltak, med valmade gavelspetsar. Sakristians tak är valmat. Takfallen är täckta med svartmålad skivtäckt plåt. Korsarmarnas svängda gavelkrön kröns av kors huggna i kalksten.
Tornet har ett pyramidformat kopparklätt tak som avslutas med en öppen lanternin och en spira. På spiran sitter ett kors med förgyllda kulor. Takfallen är försedda med svartmålade hängrännor och vitmålade stuprör med raka knän.
ÖVERSIKT - Stigtomta kyrka består av ett rektangulärt långhus med tillbyggda korsarmar i norr och söder och ett tresidigt avslutat kor i öster. I väster är ett kvadratiskt torn. I vinkeln mellan koret och norra korsarmen är sakristian uppförd. Ingångar finns i tornet i väster och i de båda korsarmarna.
LÅNGHUS OCH KORSARMARNA – Golvet i mittgångarna består av gråa och röda kvadratiska, diagonalställda kalkstensplattor. Plattorna är lagda med fris. I ett parti i mitten av långhuset, som 2001 gjordes om till ett kyrktorg, ligger nyare kalkstensplattor. Bänkkvarteren har upphöjda lackade brädgolv.
Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Ovanför fönsteröppningarna är dekorationsmålningar i form av lagerkransar. Korsarmarnas runda fönster kröns även av en målad kartusch.
Dörrarna mot vindfången i väster, söder och norr är pardörrar med ramverk och två fyllningar per dörrblad. Över västra dörren sitter ett fast överstycke med profilerat listverk. Dörren mot vindfånget i norr är en rundbågig pardörr lik de i söder och väster. Dörrpartierna och fodren är målade i grå kulörer.
Kyrkorummets fönster har stickbågiga smygar där fönsterbänkarna är gjutna och försedda med kondensrännor. Innanfönstren består av två lufter, är ospröjsade och av järn, målade i ljust grå kulör och satta på gångjärn.
Kyrkorummet täcks av två putsade vitkalkade trätunnvalv som följer korets valmade form och som skiljs från väggen genom profilerade taklister, samt markerade spegelindelningar. Taklisten är gråmålad med ockragulmålade detaljer. I takmitten finns en i puts utförd stjärna, avfärgad i gul kulör. Stjärnan omges av ett dekorationsmålat fyrpass. Mindre dekorationsmålade rundlar är målade vid ljuskronornas infästningspunkter i korsarmarna. Målningarna utfördes 1904 i barockimiterande stil.
I långhusets västra del under läktaren är bänkkvarterets golv täckt med en blå heltäckningsmatta. Här finns mixerbord, ljusbärare, kapphängare och städskrubb.
Under läktaren i norra korsarmen finns en caféhörna. Låga genomsiktliga bänkskärmar är uppsatta i nivå med olrgelläktarens främre pelarrad. Bänkar är borttagna och istället är små runda bord och stolar placerade i grupper. Bakom en vägg är ett pentry inrett.
KOR – Koret är förhöjt fyra steg i förhållande till långhuset. Golvet är ett rött kalkstensgolv lagt med kvadratiska plattor. Innanför altarringen finns en liten plattform framför altaret, också den belagd med kalksten.
Väggarna är putsade och avfärgade lika långhuset.
I norra muren är ingången till sakristian, markerad i putsen med en profilerad omfattning. I omfattningens krön är en lagerkrans målad.
Koret har två fönster i söder och ett i norr. Ytterfönstren är försedda med målade katedralglas. I mitten är en kartusch och fönstret inramas av färgade glas i rött, gult och grönt. Innerbågarna är lika långhusets. Fönsternischerna är målade med bladverksdekorationer i grått.
Långhusets valv fortsätter över koret. Stickvalven i öster är indelade i fält och målade med grå kartuscher och bladverk. Kartuscherna pryds med änglaansikten, den Heliga Anden och IHS.
TORNETS BOTTENVÅNING/VAPENHUS – Golvet är belagt med röda och grå kalkstensplattor ovanpå vilket det ligger en blå torkmatta. I öster ligger ett tegelskift.
Väggarna är putsade och vitkalkade. I östra muren markerar en rits i putsen tornbågen. Kyrkans ingång är försedd med ytter- och innerportar där ytterportarna består av bräddörrar och innerportarnas dörrblad har ramverk med två fyllningar. Dörrarna är gråmålade.
Ovanför ingången är ett cirkulärt spröjsat gråmålat fönster.
Rummet är täckt av ett ursprungligt vitkalkat ribbkryssvalv. Mot väggarna är ett antal gravhällar uppresta, tre i söder och fyra i norr. En är medeltida och en gravsten tillhör Nicolaus Bröms med familj.
Två gråmålade enkla bänkar är placerade vid södra väggen.
VINDFÅNG I SÖDER, VÄSTER OCH NORR – Vindfången inryms i murverkets tjocklekar vars begränsningsytor är putsade och vitkalkade. På golvet ligger kalkstensplattor. Ytterportarnas dörrblad är klädda med gråmålad pärlspontspanel.
SAKRISTIA – Den rymliga sakristian ligger norr om koret och har en oregelbunden form för att inte skymma norra korsarmens östra fönster. Sakristians golv är belagt med en grå linoleummatta. De putsade väggarna är vitkalkade. Dörren mot koret är en spegeldörr med två fyllningar. Mot koret är fyllningarna blåmålade och dekorationsmålade med bladverk. I den stickbågiga fönstersmygen sitter ett gråmålat fönster. Innertaket är plant, putsat och vitkalkat som väggarna. Taklisten är profilerad. Bakom en gråmålad bräddörr i sydvästra hörnet är en murad tegeltrappa som leder upp till predikstolen. I öster och väster finns textilskåp. I nordöstra hörnet är en rundbågig nisch, där ett litet altare är placerat. Sakristian är möblerad med skrivbord och stolar.
FAST INREDNING
ALTARE – Mot korets östra vägg står ett nytt murat altare. Långsidorna är putsade och kortsidorna är försedda med grå hyvlad kalksten. Altarskivan är av grå kalksten.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en öppen bänkinredning som tillkom vid 1904-års restaurering. Bänkar finns i kyrkorummet och i de båda korsarmarnas läktare. Bänkarnas insida är grönlaserad och gavlarna är målade i två grå kulörer med lister målade i en ljusare grå kulör. Vid det nyligen ordnade kyrktorget och cafédelen står lösa gråmålade stolar.
GLASMÅLNING – Korfönstren har katedralglas i rött, grönt och gult som sattes in vid restaureringen 1904.
PREDIKSTOL – Predikstolen utförd i barockstil sitter i hörnet där norra korsarmen möter långhusets östra del. Den vägghängda korgen är fyrsidig med fasade konkava hörn. Korgen har rektangulära fyllningar och är rikligt dekorerad med akantusbladverksornamentik på lister och fyllningar. Ljudtaket har svängd huv och kröns av en stjärnbeströdd glob med Karl XI:s monogram. Globen bär en krona och ett kors. På väggen mellan korgen och ljudtaket är väggen målad med ett blått draperi med guldfärgade fransar och tofsar. På väggen under ljudtaket sitter ett förgyllt strålknippe två putti. En förgylld duva sitter under ljudtaket. Predikstolen har tillhört Svea artilleriregementes kyrka i Stockholm och köptes in till Stigtomta kyrka år 1808. Predikstolen är tillverkad under andra hälften av 1600-talet av mästaren Anders Heysig. Predikstolen är sedan 1958 grön- och svartmålad med förgyllda sniderie, vilket ska vara originalfärgsättningen.
ORGEL – Orgelns nuvarande fasad tillkom 1904, då delar av fasaden från 1820 användes, utförd av orgelbyggare J. S. Strand. Orgelverket byggdes om 1860, 1930 och senast 1967. Fasaden har synliga fasadpipor och är indelad i fem sektioner. Den bredare mittsektionen är förhöjd och utsmyckad med kannelerade pilastrar och ett rakt överstycke som kröns av två urnor och en kartusch märkt med årtalet 1904. Sidosektionerna är utformade som halvkolonner. Fasaden är utsmyckad med bladverksdekorationer och är målad i ljust blågrå kulör, samt förgyllda detaljer.
LÄKTARE I VÄSTER, SÖDER OCH NORR – Nuvarande läktarbarriärer tillkom på 1700-talet, men ändrades något och målades om vid 1904-års restaurering. Orgelläktaren i väster byggdes dock ut 1958. Läktarna bärs upp av yttermurarna och fyra runda brungråmarmorerade pelare på var sida om mittgångarna. Undertaken är gråmålade. Den västra läktarbarriären är rak och med listverk indelad i rektangulära stående speglar. Vissa sppeglar är något framskjutna. Södra och norra läktarbarriärerna är raka och med listverk indelade i rektangulära speglar. Mellan speglarna är smala pilastrar. Läktarna är målade i ljust grå kulör med förgyllda lister. Speglarna är blåmålade och dekorerade med bladverk och lagerkransar i grått. Västra läktaren har målade musikinstrument. Gråmålade spiraltrappor leder upp till läktarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan är en stor oljemålning med motivet Fottvagningen utförd av konstnären Pehr Hörberg 1812. Altartavlan ersatte ett nu försvunnet medeltida altarskåp. Altartavlan omges av en enkel altaruppsats i nyklassisk stil med kannelerade pilastrar och ett rakt gråmarmorerat entablement med texten ”GLORIA IN EXCELSIS DEO” och som kröns av ett förgyllt strålknippe. Pilastrarna är grönmarmorerade.
ALTARRING – Den fristående altarringen är halvrund och har en barriär med balusterdockor åtskilda av smala plintar. Altarringen är marmoreringsmålad i grönt och ljusgrått och har knäfall och överliggare klädda med tyg i grön kulör.
BEGRAVNINGSVAPEN – Intill en minnestavla i norra korsarmen hänger två enkla bemålade begravningsvapen från första hälften av 1600-talet. Vapnen tillhör släkten Silfverpatron.
DOPFUNT – Dopfunten är av trä och är utförd i barockstil, men tillverkades 1904. Den åttasidiga cuppan är utsmyckad med bevingade änglahuvuden. Dopfunten är gråmålad med förgylld dekor och listverk.
NUMMERTAVLOR – I östra delen av långhuset finns två nummertavlor. Tavlorna är ovala och svarta med gråmålade förgyllda ramar och bladverksdekorationer. De vändbara tavlorna är monterade på bänkskärmarnas fronter.
Rektangulära nummertavlor är upphängda i korsarmarna. Krönet är blåmålat och listerna är förgyllda.
MINNESTAVLOR – I norra korsarmen är en minnestavla över överstelöjtnanten vid Uppland ryttare Jacob Silfverpatron till Vik inmurad. Makan Catharina Rosenhane satte upp tavlan vid hans död 1644. Tavlan är utförd i skulpterad och delvis målad kalksten och kröns av makarnas vapen. Tavlan omges av krigiska symboler.
I södra korsarmen, västra väggen, hänger ett epitafium över kyrkoherde Nicolaus Bröms med familj. Tavlan visar familjen och är utförd 1671.
I samma korsarm, på östra väggen, hänger också en minnestavla med snidad träram och latinsk text. Tavlan är uppsatt i samband med kyrkoherde Nicolaus Aurelius begravning den 1 oktober 1702.
KLOCKOR – I tornet hänger tre klockor. Storklockan är från medeltiden och är gjuten 1467. Mellanklockan göts 1762 för Nykyrka kyrka. Lillklockan är gjuten 1761.
LJUSREDSKAP – Elektrifierade malmkronor hänger över mittgångarna. På väggarna sitter ljuslampetter av mässing från 1900-talet.
STOLAR – I sakristian förvaras två stolar av ek i renässansstil tillverkade omkring år 1600.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1240-1269 Nybyggnad
En stenkyrka byggdes, bestående av långhus med sannolikt ett smalare lägre kor
År 1467 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts.
Göts till den Salige Martins ära, kyrkans skyddspatron.
År 1576 Underhåll
Fönster och golv reparerades. (Glasfönstren var söndriga).
År 1576-1578 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol skaffades
År 1576-1578 Fast inredning - bänkinredning
Ny (första?) bänkinredning sattes in.
År 1577 Underhåll
Järn inköptes för att fästa tornspiran med.
År 1761 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av malm från en äldre klocka.
Klockgjutare: Gerhard Meyer
År 1762 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan göts.
Klockgjutare: Gerhard Meyer
År 1765 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Kyrkan utvidgades med en korsarm i norr. Norra väggen genombröts varvid en valvpilaster fick stå kvar som fristående pelare i bågöppningen. Sakristian försågs med större fönster, eldstad och trägolv. Taken spånkläddes.
Hantverkare - Murare: A Dahlberg, muraregesäll
År 1766 Arkitekturbunden utsmyckning
Valvdekorationer gjordes av gips.
År 1770-1779 Underhåll
Grundliga reparationer gjordes av kyrktaket.
År 1790-1799 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning sattes in.
År 1808 Fast inredning - bänkinredning
Ny predikstol sattes in.
Tidigare hade den suttit i Svea artilleriregementes kyrka, Stockholm. Tillverkad senast 1697.
Skänktes av medicinalrådet professor L. C. Tingstadius, Vik.
Konstnär - Bildhuggare: Andreas Heysing
År 1812 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla köptes in, motiv ”Jseus tvående lärljungarnas fötter”. Tidigare användes troligen ett medeltida altarskåp.
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1814 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan flyttades till kyrkan från Nykyrka kyrka.
År 1820 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel sattes upp.
Orgelbyggare: Johan Samuel Strand
År 1845 Underhåll - interiör
Inre renovering genomfördes.
År 1845 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning med svarta bänkdörrar med rik förgyllning skaffades. Bänkarnas inre var vitmålat.
År 1860 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel byggdes om. Fasaden bevarades.
År 1902-1904 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnation och utvändig renovering genomfördes.
Tornhuven byggdes om och försågs med en genombruten lanternin, samt en högre spira.
Torn och övriga tak lades med galvaniserad plåt i stället för spån.
Korsarmarna fick nya gavlar krönta med sandstenskors, med nya runda fönster för att belysa läktarna.
Fasaderna avfärgades.
Nya dörrar tillverkades till portarna.
En utbyggd nedgång till bokhållare Palmgrens gravvalv under korgolvet togs bort.
Hantverkare - Målare: A A O Sandberg, Stockholm
Konstnär: Allan Nordblad, artist
Konservator: ? Asplund
Arkitekt: Fritz Eckert
År 1902-1904 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Invändig renovering genomfördes.
Väggar och valv putsades och målades. Interiören försågs med dekorativa målningar i barockstil i tak, läktarna avkortades och inredningen förnyades delvis.
Nytt golv lades in i kyrkan och på läktaren, i koret lades ”viktoriaplattor”. Gravstenar som låg i koret och mittgången sattes upp i tornrummet.
Nya trappor och dörrar sattes in. Ny öppen klarblå bänkinredning sattes in. Den befintliga slutna bänkinredningen hade svartmålade dörrar och bänkskärmar. Ny altarring sattes in.
Ny dopfunt av trä i barockstil skaffades, i ett kinesiskt fat från 1722-1795.
Predikstolen målades om i blå kulör. Orgelfasaden kompletterades. Nya glasmålningar sattes in i korfönstren. Nya fönster togs upp, de gamla rätades och alla fönster fick blyinfattning.
Renovering forts.
Sakristians tak höjdes en meter. Altartavla och epitafier renoverades. Altartavlans ram målades om.
Nya fönster med katedralglas sattes in i koret.
Vid ingångarna gjordes nya dörrar med glas i.
Takkronor och lampetter förgylldes.
Konstnär: Allan Nordblad, artist
Arkitekt: Fritz Eckert
Byggmästare: ? Olofsson
År 1930 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären byggdes om.
Läktarbarriär ritad av Carl Bergsten.
SN 1/6 1939
År 1930 Fast inredning - orgel
Ny orgel skaffades, med användande av fasaden från 1820, dock ej mittpartiets pipor.
SN 1/6 1939
År 1946 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades.
År 1959 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering genomfördes.
Kyrkans fasader sandblästrades och avfärgades. Yttertaket målades om.
År 1967 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om något för att få en modernare klang.
År 1970 Underhåll - takomläggning
Omtäckning gjordes av kyrkans torntak med kopparplåt, tidigare var det svartmålad galvaniserad plåt.
År 1970-1971 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering genomfördes.
All puts knackades ned och ersattes enligt arbetsbeskrivningen med KCputs som grundning och kalkputs som ytputs.
Fasaderna avfärgades med Gotlandskalk. I samband med arbetena sågs en portöppning i medeltidsmuren på korets sydsida.
Det blyinfattade fönsterglaset var vid smygen endast fästat i putsen. Eventuellt murades vissa ventilationsöppningar igen. I vissa öppningar sattes istället galler.
Arkitekt: Uno Söderberg
År 1970 Underhåll - exteriör
Tornet putsades om. Lös puts knackades ned och ny puts lades på. Galler sattes in i tornets ventilationsöppningar.
År 1995 Underhåll - takomläggning
Taket lades om med ny svart fabriksmålad ståndfalsad plåt, dock ej torntaket som är klätt med koppar.
År 1999 Konservatorsarbeten
Koret rengjordes.
Väggarna rengjordes med Wishab svamp, dock ej de dekorationsmålade ytorna. Nedre delen av väggarna tonades in med pigmenterad kalkfärg. Vissa snickeriytor bättringsmålades.
Hantverkare - Målare: Bertil Zentio
År 2001 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering genomfördes.
Fasader rengjordes och KC-putsen lagades, samt avfärgades i gulvit kulör med kalklimfärg.
Alla plåttak med undantag från tornspiran målades. Sandstenskorset på norra korsarmen lagades, det södra ersattes med ett nytt i sandsten. Korsen med socklar målades i kyrkans nya kulör.
Samtliga fönster helrenoverades och fick ny blyinfattning. Samtliga portar slipades och oljades.
Rapport Sörmlands museum, Gestaltning av kyrktorg samt inre och yttre underhållsåtgärder, 2001. ATA
Konservator: Gabor Pasztor
Arkitekt: Hadar Nordblom
År 2001 Underhåll - interiör
Invändig renovering genomfördes.
Det främre partiet av kyrkorummet omdanades till kyrktorg. Bänkar togs bort och ersattes med lösa stolar.
Ett nytt löst ekaltare och en ny ambo skaffades.
Bänkar togs bort i norra korsarmen där en caféhörna med pentry inrättades med skärmar mot kyrkorummet.
Konservatorsarbeten utfördes på bl.a. altartavlan.
Valven isolerades.
Konservator: Gabor Pasztor
Arkitekt: Hadar Nordblom
År 2005-2006 Teknisk installation
Värmeinstallationer byttes ut.
Ljudanläggningen byttes ut.
Belysningen kompletterades.
Konservator: Gabor Pasztor
År 2005-2006 Underhåll - interiör
Invändiga arbeten genomfördes
Konservator: Gabor Pasztor
Arkitekt: Hadar Nordblom
Bohrn, Erik. (1943). Stigtomta kyrka, Sörmländska kyrkor 18.
Schnell, Ivar. (1967). Stigtomta kyrka, Sörmländska kyrkor 18.
Bergman, Mats. (1987). Stigtomta kyrka, Sörmländska kyrkor 18.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin