Motivering (skydd): Kyrkobyggnaden
Konungsunds kyrka uppförd 1801-1802 utgör ett mycket välbevarat exempel på de nyklassicistiska kyrkor som uppfördes under slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal. I exteriören visas det bl a av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det rundade koret, stramt utformade fasader och förekomsten av en ingång mitt på långhusets sydsida. Arkitekten Olof Tempelman gav dock kyrkan en särprägel genom olika detaljer: betoningen av sydportalen med dess nyklassicistiska tempelportik och den speciella tornavslutningen med gavelfrontoner och en pyramidformad tornhuv. De rundbågiga fönstren av gjutjärn har en nygotisk spröjsning och är tillsammans med takets plåttäckning senare tillskott. Även interiören har en tidstypisk nyklassicistisk karaktär med ett öppet kyrkorum med endast en svag markering av övergången mellan långhus och kor, ett högt putsat tunnvalv och tidstypisk altaruppsats. En del inventarier kommer från den gamla kyrkan. Det gäller bl a de två dopfuntarna från 1200-talet respektive 1700-talet och predikstolen från 1600-talets mitt. Orgeln har ett högt musikhistoriskt intresse och dess fasadutformning med bemålat nät i ljudöppningarna är relativt ovanlig. Kyrkans arkitekturhistoriska intresse förstärks av att den är ritad av Olof Tempelman. Det finns även ett lokalt och regionalt intresse då några av de personer som var mest verksamma vid alla kyrkbyggen runt år 1800 i Östergötland arbetat här. Det gäller Casper Seurling, Pehr Hörberg och Carl Fredrik Beurling. Kyrkan innehåller en stor del originalsnickeri, bl a dörrar med lås.
Av speciellt intresse när det gäller Konungsunds kyrka är även kopplingen till Marmorbruket i Kolmården. När kyrkan byggdes låg Marmorbruket inom Konungsunds socken. Man använde marmor till kyrkans sockel, vilket är mycket ovanligt. Dessutom finns det flera gravvårdar, framför allt gravhällar, av marmor bevarade.
Sammanfattning
Konungsunds kyrka utgör ett mycket välbevarat exempel på en nyklassicistisk kyrka från tiden runt 1800 med de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det rundade koret, stramt utformade fasader och sydportal. Den nyklassicistiska tempelportiken vid sydportalen och tornavslutningen ger samtidigt kyrkan ett särpräglat utseende. Kyrkan är ritad av Olof Tempelman som var en av sin tids ledande arkitekter och Casper Seurling var byggmästare.
Fönstrens gjutjärnsbågar är ett tillägg från 1800-talets andra del. Spröjsningen har en nygotisk utformning i enlighet med den tidens stilideal.
Kyrkorummet är en välbevarad och god representant för nyklassicismens kyrkorum med putsat tunnvalv, ljusa väggar och i stor sett ingen avskiljning mellan långhus och kor.
Kyrkan innehåller en stor del originalsnickeri, bl a dörrar med lås.
Inventarierna från den äldre kyrkan visar på den långa kontinuiteten bakåt. Predikstolen från 1600-talet och altaruppsatsen med altartavlan har hög konstnärlig kvalitet. De är dessutom tillverkade av konstnärer/hantverkare som har varit mycket verksamma i hela eller delar av länet.
Orgeln har ett högt musikhistoriskt intresse och dess fasadutformning med bemålat nät i ljudöppningarna är relativt ovanlig.
Av speciellt intresse när det gäller Konungsunds kyrka är marmorsockeln och gravvårdarna av marmor som visar på Marmorbrukets tidigare koppling till Konungsunds socken.
Inventeringsår (2007)
Exteriör beskrivning
Kyrkans planlösning består av ett rektangulärt långhus med ett indraget, rundat korparti i öster, sakristia mitt på norra långsidan, torn i väster med västingång samt en sydportal mitt på södra långsidan. Kyrkan är byggd i gråsten med inslag av tegel och sockeln är av huggen marmor, delvis behuggen med räfflor. De putsade fogarna är mycket distinkta. Under marmorsockeln syns gråsten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt. Fönsteromfattningarna liksom den profilerade takfoten är slätputsade. Långhusets sadeltak och sakristians valmade sadeltak är täckta med falsad svartmålad plåt i småplåtsformat med hakfalsarna i nivå. Korets konformade tak har ett viss nivåskillnad till långhustaket och är belagt med skivtäckt plåt med enstaka ståndfalsar. Den plåttäckta pyramidformade takhuven saknar helt ståndfalsar. Ståndrännor och vinklade stuprör är av svartmålad plåt. Rundbågiga fönster i långhus och kor med svartmålade gjutjärnsbågar och spröjsning. I överdel består spröjsningen av spetsbågar med trepass i cirklar mellan bågarna. Fönstren är troligen inte original. Uppgift saknas om deras tillkomst, men det är sannolikt andra delen av 1800-talet. En del solbänkar är av kalksten och en del av marmor. Sakristian har ett rakslutet tvåluftsfönster på norra fasaden med spröjsade träbågar. Huvudportalen på sydsidan är markerad med en nyklassicistisk tempelportik med två svagt koniska putsade kolonner. De vilar på en granitbas och den västra kolonnen står på en äldre gravhäll. De avslutas med doriska kapitäl och bär upp en tempelgavel av trä med en fris med metoper och triglyfer, d v s omväxlande släta och räfflade skivor som har sitt ursprung i verkliga konstruktioner. (I gavelfältet sitter ett äldre brandförsäkringsmärke.) Raksluten pardörr som är klädd med skivtäckt kopparplåt, troligen från 1950-talets restaurering. Liggande överljus med spröjsning i spetsbågemönster av gjutjärn. Trappstegen till både syd- och nordportalen kläddes med kalkstensskivor 1998. Västingången utgörs av en hög rundbågig och slätputsad nisch med en låg raksluten pardörr klädd med profilerad panel i finskbensmönster. Ålderdomlig smidd låsbricka med ursparade kors. Liggande överljus med spröjsning i spetsbågemönster av gjutjärn. Trappräcken i enkelt järnsmide. Förutom västportalens överljus är ett runt fönster med träspröjs tornets enda fönster. Det sitter i västfasaden. I tornets södra fasad finns en slätputsad nisch med solbänk. Troligen rör det sig om ett igensatt fönster och Tempelmans ritningar visar ett fönster här. Igensättningen märks dock inte tydligt inne i tornet. Rakslutna plåtklädda tornluckor med profilerad överliggare. Tornet kröns av gavelfält med profilerad omfattning och de bär upp den pyramidformade tornhuven. I tornet finns takkupor med välvt tak. Takkuporna liksom deras parluckor är plåtklädda och vitmålade.
På korets östfasad finns en inskriptionstavla av kalksten (?) med texten: KONUNG ERIC XI LÄT BYGGA KONUNGSUNDS KYRKA 1228 UNDER KONUNG GUSTAF IV ADOLPHS REGERING OMBYGGDES KYRKAN MED TORN AF KONUNGSUNDS FÖRSAMLING 1809
Interiör beskrivning
Långhuset har golv av kalkstensplattor i gångarna. I bänkkvarteren ligger ett upphöjt trägolv med smala fernissade eller lackade brädor. Kalkstensgolvet lades in 1955-56. Väggarna är putsade och avfärgade i gråvitt, delvis troligen med flammig målning och delvis smutsade. Putsat tunnvalv i något ljusare gråvit kulör med en profilerad putsad taklist med förgylld övre list. Listen går utmed långsidorna och även i koret. Sydportalen utgörs av en hög rundbågig nisch med en raksluten pardörr som innerdörr. Dörren är grönmålad och har profilerade speglar. Liggande överljus med ospröjsad innerbåge av trä. Mittemot sydportalen ligger ingången till sakristian. Den utgörs av en låg raksluten nisch med en dörr med tre liggande speglar, grönmålad. Över dörren finns ett marmorepitafium över bl a Elisabeth Austrin, d 1741. Sluten bänkinredning i fyra kvarter, öppen mot sidogångarna. Sitsar och ryggstöd är laserade i gult och ryggstödens baksida med psalmboksstöd är brunlaserade. Bänkluckorna är målade i ljust blågrönt med grå profilerade speglar. På mellanstyckena är de upphöjda speglarna blåmålade. På norra långhusväggen, invid koret, står predikstolen på ett sentida tegelmurat fundament som är slammat och målat i vitt. Predikstolens korg är flersidig och försedd med renässansdekor. I nischerna finns målade framställningar av de fyra evangelisterna samt Kristus. Evangelisten Matteus bild har ersatts med en målad blomma. Mellanrummet mellan nischerna utgörs av vegetativa motiv i relief. Även bokstödet är dekorativt utformat. Ljudtaket har en förgylld duva och kröns av en förgylld korsglob.
Orgelläktaren i väster har en rak läktarbarriär med liggande speglar. Speglar och ramverk är målade i en gröngrå lasyr och speglarna markeras av bl a en förgylld list. Två par brunmålade läktarpelare med förgylld kannelyr på östra sidan flankerar mittgången. Läktartaket är omålat. Under läktaren står två gravhällar uppställda och vid södra väggen står dopfunten från 1780-talet i kolmårdsmarmor. Den grunda dopskålen vilar på en fyrsidig avfasad och profilerad grov bas. Läktaren har ett brädgolv täckt med textilmattor. Gradänger och bänkar saknas. En låg rundbågig öppning leder till tornet. Den rakslutna pardörren är omålad och försedd med ett ålderdomligt lås. Orgeln från 1853 är tillverkad av Anders Jonsson i Ringarum. Fasaden är lasyrmålad i relativt mörkt grått och spelbordet är av träfanér. Dekoren, som bl a utgörs av lyror och blommor är snidad eller målad på tunt nät. Orgeln kröns av en stråltriangel.
Koret ligger ett trappsteg högre och är rundat och något indraget. Golvet är mönsterlagt med kalkstensplattor med fasade kanter. Väggarna är putsade lika långhusets, liksom hjälmvalvet med dess profilerade taklist. De två korfönstren är lika långhusfönstren och har samma typ av innanfönster. Altaret är murat i tegel, klätt med kolmårdsmarmor och med en altarskiva av marmor. Altarfronten är dekorerad med ett inristat kors. Öppen altarring med svarvade ljusgrå dockor. Överliggare och sockel är målade i mörkgrått och knäfallet är skinnklätt. Altartavlan är målad 1802 av Pehr Hörberg och föreställer Kristus välsignar barnen. Den omges av en altaruppsats med två par pilastrar med joniska kapitäl som bär upp ett entablement (en överliggare som består av vissa delar, användes ofta i de nyklassicistiska altaruppsatserna). Den gröngråmålade altaruppsatsen kröns av en halvcirkel med stråltriangel och två kontursågade sädeskärvar. Altaruppsatsen är ritad av Pehr Hörberg och tillverkad av Carl Fredrik Beurling.
Dopfunt från 1200-talet i granit med repstav runt cuppan och utvändig avrinningskanal i foten. Två ovala nummertavlor krönta av rosetter och med lagerblad och med namntavlor nedtill. De är daterade till 1802 och enligt namntavlan bodde givarna i Wickelstad, Husby socken.
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är täckt av sentida kalkstensplattor och de putsade väggarna är avfärgade i vitt. Det laserade brädtaket går inte ända fram till västportalen vars överljus bildar ljusinsläpp i vapenhuset och första tornvåningen. Torntrappan är brädinklädd och nedre delen består av en lång fällbar lucka som döljer ett förvaringsutrymme under trappan. Trappan upp till första tornvåningen är sentida. I vapenhusets norra del finns en dörr till elcentralen. I väster en raksluten grönmålad pardörr med slät panel och ett kraftigt stocklås. Liggande överljus med spetsbågig spröjsning av gjutjärn. Mot långhuset är det en raksluten pardörr med slät grönmålad panel och ålderdomligt lås. I vapenhuset står två gravvårdar av kolmårdsmarmor uppställda.
Sakristian ligger mitt på långhusets norra sida. Golvet är ett äldre, men lackat, trägolv. Putsade väggar avfärgade i vitt. Väggen mot långhuset är mycket tjock. Taket utgörs av ett omålat brädtak. I söder en rundbågig hög portal med raksluten trädörr. Slät panel på insidan och tre liggande speglar mot långhuset. I norr ett kopplat rakslutet tvåluftsfönster i en stickbågig öppning. Invändiga gråmålade fönsterluckor av trä, släta på insidan och med en stående profilerad spegel på utsidan. Träklädd fönsterbänk. Ett altare av murat tegel och med putsad yta står nedanför fönstret. Den profilerade altarskivan är klädd med skinn eller skinnimitation. I altarets front finns en skåplucka. Två förvaringsutrymmen finns i muren mot långhuset. På östra väggen hänger en dekorerad bräda som eventuellt kan utgöra en äldre dörrpost.
Tornets första våning har tjockt putsade väggar, bjälklagstak och plankgolv. Då inte golvet går ända fram till västväggen får våningen ljus från västportalens överljus som här omramas av ett korgbågigt valv. Mot fönstret avslutas golvet med ett enkelt spjälstaket som skydd. Det rundbågiga dörrpartiet in mot orgelläktaren, liksom själva dörren, är plåtklätt. I tornrummet förvaras ett par äldre gravhällar. Tornets andra våning har bjälklagstak, tjockt putsade väggar och plankgolv. I väster finns ett runt tvåluftsfönster med en öppningsbar del, träspröjsning. I tornrummet förvaras bl a äldre bänkluckor med eller utan profilerad spegel. De två klockorna har en automatiserad ringning och hänger i klockvåningen. Båda klockorna är omgjutna av Magnus Hultman i Norrköping, storklockan år 1751 och lillklockan år 1742. Väggarna är putsade och våningen täcks av ett omålat brädtak. Ljudöppningarnas tak är brädklädda. Stege upp till tornhuven.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Ersattes av en ny dopfunt på 1600-talet och har stått på Svensksunds gård fram till 1978, sedan åter till kyrkan. (Det framgår ej om den kom till Svensksunds gård redan på 1600-talet.)
se historik
År 1400-1449 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Målningsspår funna på ribbtegel.
se historik
År 1400-1449 Valvslagning
Troligen valvslogs kyrkan under denna period. Ribbtegel med målningsfragment har tillvaratagits.
se historik
År 1600-1799 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
I samband med de arkeologiska undersökningarna 1955 påträffades tegel från den gamla kyrkan. På det fann man bl a spår av blå övermålning som tolkades som eventuellt draperimålning eller liknande.
se historik
År 1650 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillverkad av Anders Larsson snickare. Flyttades med till nya kyrkan. Byggdes om på 1860-talet.
se historik
År 1650 Specifika inventarier - kyrkklocka
Församlingen bytte till sig storklockan i Stockholm. Omgjöts bl a 1751.
se historik
År 1655 Specifika inventarier - dopfunt
Enligt inventarieförteckningen 1655 har kyrkan en ny dopfunt köpt av Esbiörn i Svinsund.
se historik
År 1689 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades av Måns Grijs i Norrköping.
se historik
År 1690 Fast inredning - predikstol
Predikstol, ljudtak.
se historik
År 1696 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla med motivet Nattvarden målad av Måns Grijs.
se historik
År 1742 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av lillklockan av Magnus Hultman i Norrköping.
se historik
År 1750 Fast inredning - orgel
Tillverkad i Riga och inköpt från Häradshammars kyrka.
se historik
År 1751 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av storklockan som även fick inskription. Magnus Hultman, Norrköping
se histoprik
År 1780-1789 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt i kolmårdsmarmor.
se historik
År 1801-1802 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Byggmästare: Casper Seurling
Arkitekt: Olof Tempelman
År 1802 Specifika inventarier - altartavla
Kristus välsignar barnen av Pehr Hörberg. Skänkt av dåvarande kyrkoherden Joh. Schenmark och hans hustru Anna Charlotta Juringius.
se historik
År 1802 Fast inredning - altaruppsats
Ritad av Pehr Hörberg och utförd av C F Beurling.
se historik
År 1853 Fast inredning - orgel
Utförd av Anders Jonsson i Ringarum.
se historik
År 1860-1869 Fast inredning - predikstol
1600-talets predikstol byggdes om.
se historik
År 1861 Fast inredning - orgel
Tillbyggd av A P Kullbom, Linköping
se historik
År 1861 Fast inredning - altaruppsats
Nytillkomna dekorelement, "Nyströmsla blommor". Eventuellt tillkom en rundbåge över entablementet.
se historik
År 1861 Fast inredning - altarring
Tillägg i dekor i form av en blomma eller ett kryss.
se historik
År 1861 Fast inredning - läktare
Tillägg i läktarbarriärens dekor i form av en blomma eller ett kryss.
se historik
År 1935 Konservatorsarbeten
Altartavlan rengjordes. Predikstolens 1700-talsfärger i guld, blått och grått togs fram och konserverades. Konservator?
se historik
År 1955-1956 Teknisk installation - el
Belysning och elvärme. Järnkaminen togs bort, AEG, Norrköping.
se historik
År 1955 Arkeologisk undersökning
Medeltidskyrkan uppmättes och en hel del ribbtegel med målningsfragment tillvaratogs.
se historik
År 1955-1956 Fast inredning - altarring
Troligen ny altarring.
se historik
År 1955-1956 Fast inredning - bänkinredning
Förslag till omändring av bänkar. resultatet blev dock helt ny bänkinredning.
se historik
År 1955-1956 Fast inredning - altare
Nytt altare av kolmårdsmarmor. Kurt von Schmalensee.
se historik
År 1965 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg.
se historik
År 1980 Underhåll - exteriör
Putsning och avfärgning samt ommålning av detaljer. Fyra gravvårdar flyttas in i kyrkan.
se historik
År 1980 Underhåll - interiör
Inredningen målades grå med mörkare fyllningar i grått och blått med förgyllda inslag i bänkinredningen. Nytt golvbjälklag i sakristian. Arkitekt Claes Franki.
se historik
Arkitekt: Claes Franki
År 1996 Underhåll - exteriör
Putsarbete, avfärgning och ommålning av detaljer.
se historik
År 1997 Specifika inventarier - textilskåp
Textilskåp.
se historik
År 1998 Underhåll - exteriör
Lagning av fasadputs och avfärgning med kalkfärg. Målning av snickerier och gjutjärnsfönster. Trapporna kläddes med kalkstensskivor.
se historik
KONUNGSUNDS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Konungsunds församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Lindqvist, G.: Konungsunds kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1997.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin