Motivering (skydd): Kyrkan och kyrkogården har tillsammans med den intilliggande gårdsbebyggelsen ett stort miljömässigt värde. Kyrkogården
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden
Kyrkan utgör en god representant för de små medeltida kyrkor som kontinuerligt förändrats och tillbyggts till följd av bl a nya liturgiska ideal och befolkningsökningen. Kyrkans exteriör karakteriseras i huvudsak av två byggnadsperioder, den omfattande om- och tillbyggnaden 1784-85 och tornets tillkomst 1927. Det på 1920-talet tillbyggda tornet med sin originella öppna bottenvåning är, såväl interiört som exteriört, i det närmaste intakt sedan uppförandet och utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn. Det sena 1800-talets tillägg i fasaden är tidstypiska gjutjärnsbågar och nya panelade dörrar med nationalromantiskt smide. Från den medeltida byggnadsepoken kvarstår delar av den norra korsarmen och delar av den norra och södra långhusväggen. Korsarmarna, som sannolikt tillkom redan under 1200- eller 1300-talet, utgör mycket ovanliga och tidiga exempel på dylika i Östergötland med motsvarigheter i bl a Örtomta och Landeryds kyrkor. Det bevarade medeltida murverket utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Ett ovanligt inslag är även de ålderdomliga solbänkarna av kalksten.
Kvillinge kyrka representerar även de medeltida kyrkor som om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall bekostade ägarna till bl a Krusenhov och Malmö ett nytt kor i mitten av 1700-talet.
Det ljusa och luftiga kyrkorummet präglas av nyklassicismens byggnadsideal medan inredningen i stort sett härstammar från sent 1800-tal. Ombyggnaden 1894 gav interiören en ny inredning i tidens ideal med bl a nytt innertak, ny orgelläktare och öppna bänkar. Dessa tillägg har ett arkitektur- och restaureringshistoriskt värde.
Kyrkan har ett flertal äldre inventarier och fast inredning av mycket hög kvalitet, däribland predikstol, mässingsdopfunt, altarring och draperimålat altare. Hörbergs altartavla har stora regionala och konsthistoriska värden och utgör ett av hans tidigaste kyrkliga arbeten.
Sammanfattning
Det medeltida murverket i långhuset och kvarvarande delen av korsarmen utgör värdefulla historiska dokument. Korsarmarna, som tillkom under 1200-eller 1300-talen, utgör tidiga intressanta exempel på sådana.
Interiören präglas av olika tiders tillägg, men har dock bevarat byggnadstidens, d v s det sena 1700-talets, karaktär med ett stort och luftigt kyrkorum och en del äldre inredning, som predikstol, dopfunt, altartavla, altarring och altaret med sin ålderdomliga målning. Den omfattande ombyggnaden på 1890-talet med bl a sina nya träkonstruktioner och paneler utgör ett betydelsefullt inslag i kyrkans byggnadshistoriska utveckling.
Det år 1927 tillbyggda tornet med sin specifika utformning med öppen bottenvåning utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn.
Inventeringsår (2007)
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med smalare femsidigt kor, sakristia mitt på långhusets nordsida samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Tornet, som uppfördes 1927, har grundmurar gjutna av betong och en öppen bottenvåning. Kyrkans sockel är spritputsad och avfärgad i grått, medan tornets sockel är av granit. På sakristians norra sida syns en gräns mellan den äldre sockeln och tillbyggnaden mot väster. De vita fasaderna är slätputsade med spår av underliggande gultonad och rosafärgad puts. Vid tidigare putsnedknackningar framkom att kyrkan tidigare varit rosafärgad med en mörkare rödfärgad sockel. Den kraftigt profilerade taklisten är vitputsad. På den västra delen av långhusets norra och södra långhusmurar finns ankarjärn. På tornets södra och norra sidor finns ritsar efter den förstärkning av västgaveln som var avsedd för det ursprungliga tornbygget. På korets östra sida kan man skönja spåren efter ett igenmurat lågt sittande runt fönster. Långhusets tak är ett sadeltak, som delvis är valmat mot koret, korets tak är valmat mot öster och sakristian har ett pulpettak. Taken är sedan 1989 täckta av svartmålad galvaniserad plåt med jämna falsar. Långhuset har ståndrännor och stuprör av svart plåt. Tornets huv och spira är kopparplåtsklädda. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan slutet av 1800-talet försedda med grönmålade gjutjärnsbågar. Korets gjutjärnsbågar har försetts med frostat glas i blyspröjs. På norra sidan av sakristian finns ett rundbågigt kopplat fönster med antikglas i blyspröjs, tillkommet 1955, placerat i en korgbågig nisch. På sakristians östra sida finns ett litet rundbågigt fönster med antikglas i blyspröjs, även detta härstammar från renoveringen 1955. Solbänkarna är av kalkstensplattor av olika ålder och typer. Tornets ljudöppningar är stickbågiga och försedda med grönmålade luckor klädda med liggande grönmålad slät panel. Huvudingången är via tornets öppna bottenvåning. Tornet har rundbågiga öppningar i söder, väster och norr, vilka är klädd med lågerhuggen kalksten. Porten i långhusets västra gavel härrör från renoveringen 1894 och utgörs av en pardörr med grönmålad stående slätpanel med nationalromantiskt smide. En ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Portalen är placerad i en rusticerad mittrisalit med överljusfönster med gjutjärnsbågar. Portarna är av samma typ som i västingången. Till ingången finns en äldre brant trappa med steg av kalksten. På sakristians västra sida finns sedan 1955 även en ingång med en stickbågig dörr klädd med grönmålad liggande panel och med ett rombformat fönster med antikglas.
Långhusets golv är lagt med kvadratiska kalkstensplattor, sannolikt tillkomna 1968. I det nordöstra hörnet finns en gravhäll. I sidogångarna och i bänkkvarteren finns ett trägolv av breda lackade brädor. Väggarna är vitputsade och taket är sedan renoveringen 1894 försett med ett tredingstak med dekorativ takstol och pärlspontpanel. Taket är sedan 1968 målat i en ljus grå färg. Till vapenhuset i väster, till sakristian i norr och till ett vindfång i söder finns gråmålade rikt dekorerade pardörrar med en ramkonstruktion med bl a pärlspontpanel från renoveringen 1894. Vindfånget, som bildats i muren i söder, har ett golv av äldre kvadratiska kalkstensplattor. Ytterportarnas insidor består av gråmålad fiskbensmönstrad panel. Fönsteröppningarna har gråmålade innanfönster med två lufter. Den öppna bänkinredningen, som tillhör 1894 års renovering, är indelad i fyra kvarter. Bänkarna, med höga gavlar och ryggar med pärlspontpanel, är målade i grått och rödbrunt. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från väster. Den skänktes till kyrkan år 1700 av Bengt Bengtsson på Lund och har en flersidig korg med tillhörande ljudtak. Korgen är försedd med kolonner och skulpturer föreställande Kristus och evangelisterna. Predikstolen är förändrad vid flera tillfällen och är sedan 1968 målad i gråa toner i likhet med bänkarnas målning. Mitt emot predikstolen på södra sidan finns en kororgel, byggd 1989 av Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg.
Orgelläktaren i väster, som tillkom 1894, bärs upp av kraftiga rödbruna pelare med konsoler. Den raka barriären har ett genombrutet mönster. Väggen mot vapenhuset härrör från 1894 och består av en fantasifull panel med bl a diagonalställd pärlspontpanel. Orgelläktaren nås via den norra läktarunderbyggnaden. Trappan härrör från 1894 års renovering, stegen är senare täckta av en grå linoleummatta. Orgelläktarens golv består av breda obehandlade brädor. På den södra sidan finns de äldre gradängerna och läktarbänkarna bevarade. Den norra sidan ombyggdes sannolikt 1968 för kören med nya gradänger. Orgeln, som tillkom 1882 med fasad ritad av arkitekt Albert Törnqvist, är målad i en grönblå ton med sparsamma förgyllningar. Verket är byggt 1937 av O Hammarberg i Göteborg.
Korets golv är beläget två steg högre än långhusets golv. Golvet är av samma typ som i långhuset med två gravhällar i söder och norr. Väggar, innanfönster och tak har samma ytskikt och utformning som i långhuset. Altaret, som sannolikt tillhör inredningen från 1784-85, är av trä med dekormålad framsida med draperimålning på grå marmoreringsmålad bakgrund. Även sidorna och ovansidan är marmoreringsmålade. Altartavlan föreställande Jungfru Marias kyrkogång är signerad Pehr Hörberg f. 1788. Under målningen finns följande text; 1788 FÖRÄRAD GENOM SAMMANSKOTT AF FÖRSAMLINGENS BARN OCH TJENSTEFOLK. Luc. Cap. 2v. 22.39. Omramningen är gråmålad med änglafigurer och tillkom i samband med renoveringen 1894. Altarringen ansluter mot ytterväggarna i söder och norr och tillhör sannolikt originalinredningen från 1784-85. Den har konkava och konvexa partier med gråmålade profilerade speglar. Dopfunten av mässing med rik dekor är daterad ANNO 1664 och skänkt av överstelöjtnant Johan Adolf Stuart och hans hustru Anna Stuart på Lida. Församlingen fick en förfrågan från Statens Historiska Museum 1893 om de ville deponera eller skänka dopfunten till museet, men de ansåg att den prydde kyrkorummet och ville behålla den. Kyrkorummet har två nummertavlor av olika karaktär. Båda är dock rektangulära med förgyllda ramar.
Sakristian är sedan ombyggnaden 1784-1785 belägen på långhusets norra sida i den f d korsarmen, som då utökades mot väster. Golvet är beläget fyra trappsteg högre än långhusgolvet och består sedan renoveringen 1955 av rektangulära kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket är sedan 1955 inklätt med räfflade plywoodskivor. På västra väggen finns en rundbågig dörröppning som leder till ett vindfång som skapats i murnischen. Dörrbladet är täckt med en grå slät skiva och har ett litet rombformat fönster. Ytterdörrens insida har samma typ av påspikade skivor. Fönsteröppningarna i norr och öster har kopplade gråmålade bågar. Den norra fönsteröppningen är även försedd med fönsterluckor med utsidan klädd med nitade gråmålade järnplåtar. Nedanför det lilla rundbågiga fönstret i öster finns ett litet altare. I sakristian finns sedan 1996 liggande textilförvaring.
Vapenhuset är beläget i långhusets västra del. Väggarnas och takets panelinklädnad tillkom vid renoveringen 1894. Den är sedan 1968 målad i ljusgrått. Över dörren till långhuset finns en målad text: SALIGA ÄRO DE SOM HÖRT GUDS ORD OCH GÖMMER DEM. I norr och söder finns enkeldörrar med samma utformning som övriga dörrar från 1894 års renovering. Den norra leder till ett kapprum och till trappan till orgelläktaren. Utrymmet är inklätt med grålaserad slät panel och med golv täckt av en grå linoleummatta. På den södra sidan finns väntrum, handikappstoalett och städutrymmen. Väntrummet har samma ytskikt som i det norra utrymmet.
Tornet nås från en dörr i långhusets västra vägg bakom orgeln. Tornets första våning har ett golv av obehandlade brädor, vitputsade väggar och bjälklagstak. På den östra väggen syns spåren efter en igenmurad rundbågig fönsteröppning. På den västra väggen finns ett runt fönster. Nästa våning har samma utformning, väggarna är dock omålade. I söder och norr finns kvadratiska fönsteröppningar. På den östra väggen finns en högt sittande plåtlucka som leder till långhusvinden. På nästa våning finns klockbockskonstruktionen. Kyrkan har två klockor. Storklockan är gjuten 1693 av Mikael Baders änka i Stockholm och lillklockan är gjuten 1758 av Magnus Hultman i Norrköping.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2010
Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Kyrkans medeltida byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd, men sannolikt bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Samtidigt med kyrkobyggnaden eller strax efter uppfördes ett torn i väster. Under 1200- eller 1300-talet försågs kyrkan med korsarmar i norr och söder och sannolikt breddades koret vid samma tillfälle. Nästa ombyggnad innebar att kyrkan utvidgades åt söder i höjd med södra korsarmens sydgavel, en sakristia tillbyggdes på korets norra sida och kyrkorummet valvslogs.
Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, som förvaras i Kungliga biblioteket i Stockholm. Avbildningen visar kyrkan med ett kort och brett långhus med rakslutet kor och sadeltak i två fall. I väster finns ett slankt torn med spetsig spira och på långhusets södra sida ett vapenhus eller gravkor. År 1748 bekostade friherrinnan Christina Oxenstierna en ombyggnad av kyrkan som bl a innebar ett helt nytt tresidigt kor i öster även det med tak i två fall, samt att de medeltida valven ersattes av ett trätunnvalv. Redan på 1770-talet påbörjades en diskussion i församlingen att den ökande befolkningen behövde en större kyrka. Efter fler förslag fastslogs en ritning utförd av en murmästare Törngren med revideringar av arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. Ombyggnaden, som utfördes 1784-1785, innebar att hela kyrkans västparti revs och långhuset tillbyggdes åt väster. Den medeltida sakristian på korets norra sida revs och en ny sakristia inrättades i den norra korsarmen som utvidgades något åt väster. Den norra korsarmen kallades i slutet av 1700-talet för then gamble Munkakiyrkian. Ovanpå långhusets förlängning i väster avsågs att bygga ett torn, som skulle vila på pelare inne långhuset och på långhusets västgavel. Tornbygget påbörjades, men ganska snart insåg man att det var en allt för komplicerad konstruktion och byggnationen avbröts. Klockorna placerades istället i en klockbod, som uppfördes 1788. Kyrkan fick en ny altartavla 1788, vilken målades av Pehr Hörberg och utgör ett av hans första kyrkliga uppdrag. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Först 1824 försågs kyrkan med en ny orgel, vilken byggdes av hovrättskommissarien och orgelbyggaren Johan P Åberg.
I den landsomfattande inventeringen angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande som utfärdades i en kunglig förordning 1828 finns en mycket noggrann beskrivning av Kvillinge kyrka 1830. Där framgår bl a att mitt- och korsgångarna var belagda med kalksten med flera hela eller delar av äldre gravhällar och sidogångarna med brädgolv. Bänkarna var målade i perlferg och svarta ränder i öfra kanten. Orgelläktaren och altarringen hade samma färg. Kyrkans väggar var hvitmenade och valvet och orgeln var vitmålade. Även predikstolen var vitmålad med förgyllda ornament.
Nästa större förändring skedde 1894 då kyrkorummet renoverades. Det finns olika uppgifter om vem som var ansvarig för restaureringsritningarna. Sannolikt har arkitekterna Gustaf Paulson och Paul A Löfgren i Norrköping tagit fram ritningar, som sedan granskades och intygades att de var lika originalet av arkitekt Fredrik Ekberg vid Överintendentsämbetet. Eventuellt kan dock Ekberg även ha utfört ritningarna. Interiören fick en utformning i enlighet med tidens ideal och den nya tidens, d v s industrialismens, byggnadsmaterial. Den nya snickeriindustrins möjligheter utnyttjades bl a i ett nytt innertak indelat med dekorativa konsoler och pärlspontpanel. De äldre slutna bänkkvarteren ersattes med nya öppna bänkar. Ett vapenhus inbyggdes under en nytillverkad orgelläktare i väster.
Kvillinge kyrka ca 1900.
År 1882 bildades en tornbyggnadsfond av frivilliga gåvor, men först 1927 stod ett nytt torn färdigt. Tornet uppfördes efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg (1892-1963). Han beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Samtidigt med tornbygget i Kvillinge ritade han även ett torn till Yxnerums kyrka i Åtvidabergs kommun. Klockboden såldes och placerades vid Björnsnäs herrgård och ombyggdes till gårdskapell.
Under 1900-talet har en del förändringar utförts i kyrkobyggnaden, bl a har sakristian ombyggts, färgsättningen i kyrkorummet har ljusats upp och läktarunderbyggnader tillkommit. År 1965 föreslog Kurt von Schmalensee att bl a takets konsoler skulle avlägsnas för att få en lugnare interiör. Byggnadsstyrelsen motsatte sig dock förslaget då de ansåg att även 1894 års interiör har ett arkitektoniskt värde.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1100-1199 Nybyggnad kyrka av sten, sannolikt med rektangulärt långhus med smalare kor med absid. (ÅN) 1100-1199 Nybyggnad torn i väster med hög spetsig spira, samtida med långhuset eller något senare, revs 1784. (ÅN)
1200-1399 Nybyggnad korsarmar i söder och norr, den norra ingår delvis i den nuvarande sakristian. (ÅN) 1200-1399 Ändring ombyggnad, det ursprungliga koret revs och ersattes med ett rakslutet korparti av långhusets bredd. (ÅN)
1200-1529 Nybyggnad sakristia vid korets norra sida, revs 1784. (ÅN)
1400-1529 Ändring ombyggnad, långhuset vidgades åt söder till södra korsarmens sydgavel och kyrkorummet valvslogs. (ÅN)
1600-1699 Nybyggnad vapenhus i söder, revs 1784. (BR)
1664 Specifika inventarier dopfunt av mässing, skänkt av överstelöjtnant Johan Adolf Stuart och hans hustru Anna Stuart på Lida. (ÅN)
1693 Specifika inventarier storklockan göts av Mikael Baders änka, Stockholm. (ÅN)
1700 Vård/underhåll, kyrkan vitlimmades ut- och invändigt av murmästaren Christian van Barel. (ÅN) 1700 Fast inredning predikstol, skänkt av rusthållaren Bengt Bengtsson på gården Lund, ny trappa och målning 1769, ändring 1784-85 och 1894. (ÅN)
1748 Ändring ombyggnad, kyrkorummets mittpelare revs och valven ersattes med trätunnvalv, nytt tresidigt kor i öster med sadeltak i två fall i likhet med långhuset. Koret bekostades delvis av friherinnan Christina Oxenstierna till Malmö, Krusenhov och Ströja. (ÅN)
1748 Arkitekturbunden utsmyckning draperimålning runt östfönstret, fragment påträffades 1968. (ÅN)
1758 Specifika inventarier lillklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping. (ÅN)
1769 Ändring fast inredning predikstolen försågs med ny trappa och ommålades, ändrades även 1784-85 och 1894. (ÅN)
1784-1785 Ändring ombyggnad, kyrkan ombyggdes, västgaveln, tornet och västra vapenhuset revs och kyrkan förlängdes västerut. Den medeltida sakristian och det södra vapenhuset revs. Den norra korsarmen utökades något åt väster och byggdes om till sakristia. Ett tornbygge påbörjades men fullföljdes aldrig. Ritningar av murmästare Törnberg, arkitekt Jacob Wulff, Överintendentsämbetet. Murmästare Jonas Lindqvist, Skänninge. (ÅN)
1784-1785 Fast inredning altare och altarring. (ÅN)
1788 Nybyggnad Klockbod uppfördes på kyrkogården, såldes 1927. (ÅN)
1788 Specifika inventarier altartavla framställande Jungfru Marias kyrkogång, målad av Pehr Hörberg, med tillhörande omfattning även målad av Hörberg, skänkt av församlingsbor, restaurerad 1877, ny omfattning 1894. (ÅN)
1824 Fast inredning orgelverk byggt av hovrättskommissarien och orgelbyggaren Jonas P Åberg. (ATA)
1877 Ändring ombyggnad, nya järnfönster med färgat glas i koret. (AR)
1877 Restaurering specifika inventarier altartavlan restaurerades. (AR) 1877 Teknisk installation Gurneyska ugnar. (AR)
1882 Fast inredning orgel, fasad ritad 1879 av arkitekt Albert Törnqvist, orgelverket byggt av orgelbyggarfirman Marcussen & Søn, Aabenraa, nytt verk 1937. (BR)
1894 Ändring ombyggnad, interiör, trätunnvalvet ersattes av ett tredingstak med synlig takstol och pärlspontpanel, nya bänkar, läktaren förnyades. Ett nytt vapenhus inbyggdes under läktaren. Altartavlans målade omfattning ersattes med en ny ornamenterad omfattning. Predikstolens färg avlutades och den skulpterade dekoren kompletterades delvis. Arkitekterna Paul Löfgren och Gustav Paulson, Norrköping eller F R Ekberg, Överintendentsämbetet. (ÅN, ÖLM)
1927 Nybyggnad torn i väster med öppen bottenvåning. Koppar till plåttaket levererades av Finspongs metallverk. Arkitekt Karl Martin Westerberg. Byggmästare Vilh Gustafsson, Linköping. (ÅN, ÖD 1927-12-09)
1927 Teknisk installation elektrisk klockringning. (ÖD 1927-12-09)
1927 Ändring klockboden från 1788 såldes till Björnsnäs och iordningställdes där till gårdskapell. (ÅN)
1935 Teknisk installation kaminerna var utbrända och reparerades. (ATA)
1937 Ändring fast inredning, orgelverk byggt av O Hammarberg, Göteborg. (ÅN)
1938 Teknisk installation elektrisk värmeinstallation. (ATA)
1945-50 Grundförstärkning grundförstärkning av kyrkans västra grundmurar, förstärkning av kyrkans grund mellan kyrkans sydvästra hörn och yttertrappan utanför ingångsporten i södra fasadmuren. Dragstag vid läktarbarriären. Civilingenjör Nils Royen, Stockholm. (ATA)
1948 Vård/underhåll, exteriör, lagning av sprickor och omputsning av fasaden. (ATA)
1955 Ändring ombyggnad, interiör, sakristian omändrades med bl a ny inredning. Golvet höjdes och eventuellt anbringades betongmurar utmed ytterväggarna för att få bort fukten. Under pärlsponttaket från 1894 spikades breda ospontade brädor. En medeltida fönsteröppning med fönsterbänk i huggen kalksten frilades i östväggen och ett nytt altare anordnades nedanför fönstret. Järnfönstret på norra sidan ersattes av ett kopplat träfönster med antikglas i blyspröjs. En ny dörröppning upptogs i den västra väggen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÅN, ÖF 1954-03-13)
1956 Husbocksangrepp påträffades i torn och valv. (NT 1956-12-15)
1956 Konservering altartavlan konserverades av konservator Bertil Bengtsson, Östergötlands museum. (ÖLM)
1968 Ändring ombyggnad, interiör, de tre bakre bänkraderna avlägsnades och utrymmena under läktaren förstorades och inreddes till brudkammare, kapprum och förråd. De tre främre bänkraderna togs bort. Trappan till koret förändrades och golvet i mittgången höjdes. Gravhällarna i mittgången flyttades till koret. Två gravkammare påträffades under golvet. Brädgolvet i koret ersattes av kalkstensplattor. Eventuellt delvis nytt golv på läktaren och förstärkning av läktartrappan, som inbyggdes i läktarunderbyggnaderna. Ändrad färgsättning, en målade dekorerad bård i koret övermålades och väggarnas kvaderimitation övermålades. Taket målades ljus grått. Fragment av en draperimålning påträffades runt östfönstret. Predikstolen renskrapades och ommålades i ursprungsfärger. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Ingenjör Ture Jangvik, Kommunernas konsultbyrå, Linköping. (ÅN, ÖLM)
1977 Vård/underhåll, exteriör, putslagningar, översyn av plåten på kyrkobyggnaden och grindstolparna samt ommålning av fasader, snickerier och plåt. Claes Fraenki arkitektkontor AB, Norrköping. (ATA)
1987 Ändring ombyggnad, interiör, den södra läktarunderbyggnaden ombyggdes med bl a handikappstoalett. Byggnadsingenjör Lennart Kjellberg. (ÖLM)
1989 Ändring ombyggnad, exteriör, långhusets äldre beläggning av svartplåt ersattes med ett nytt plåttak. (ÖLM, NT 1989-04-22)
1989 Arkeologisk förundersökning i samband med dräneringsarbetet norr och öster om kyrkan. Stenläggningar framkom. Östergötlands länsmuseum.(ÖLM)
1989 Ändring ombyggnad, interiör, första bänken på södra sidan borttogs för att ge plats för en kororgel. (ATA) 1989 Fast inredning kororgel, byggd av Ernst Burgman, Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Ritad av arkitekt Ulf Oldaeus. (ÅN)
1996 Specifika inventarier textilförvaringsskåp i sakristian. Kerstin Jacobsson Arkitektateljé AB. (ATA)
2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
AR - Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877.
ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
NT Norrköpings Tidningar
ÅN Nisbeth, Åke, Kvillinge kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1994.
ÖF Östergötlands Folkblad
ÖD Östgöta Dagblad
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Nisbeth, Åke, Kvillinge kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1994.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
År 1100-1349 Nybyggnad
Långhus. Den norra långhusmuren kvarstår i dagens kyrka
År 1200-1399 Nybyggnad
Korsarmar i söder och norr, den norra ingår delvis i den nuvarande sakristian.
se historik
År 1664 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av mässning, skänkt av överstelöjtnant Johan Adolf Stuart och hans hustru Anna Stuart på Lida.
se historik
År 1693 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjöts av Michael Baders änka, Stockholm.
se historik
År 1700 Underhåll
Kyrkan vitlimmades ut- och invändigt av murmästare Christian van Barel.
se historik
År 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol skänkt av rusthållaren Bengt Bengtsson på gården Lund. Ny trappa och målning 1769. Ändring 1784-85 och 1894.
se historik
År 1748 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålning runt östfönstret, fragment påträffades 1968.
se historik
År 1758 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjöts av Magnus Hultman, Norrköping.
se historik
År 1784-1785 Fast inredning - altare
Altare och altarring.
År 1788 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla förställande jungfru Marias kyrkogång, målad av Pehr Hörberg med tillhörande omfattning, även målad av Pehr Hörberg, skänkt av församlingsbor. Restaurerad 1877, ny omfattning 1894.
se historik
År 1788 Nybyggnad
Klockbod uppfördes på kyrkogården. Såldes 1927.
År 1824 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk byggt av hovrättskommissarien och orgelbyggaren Jonas P Åberg.
se historik
År 1877 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan restaurerades.
se historik
År 1877 Teknisk installation - värme
Gurneyska ugnar.
se historik
År 1882 Fast inredning - orgel
Fasaden ritad 1879 av arkitekt Albert Törnqvist. Orgelverket byggt av orgelbyggerifirman Marcussen & Son, Aabenraa. Nytt verk 1937.
se historik
År 1927 Teknisk installation
Elektrisk klockringning.
se historik
År 1935 Teknisk installation - värme
Kaminerna var utbrända och reparerades.
se historik
År 1938 Teknisk installation - värme
Elektrisk värmeinstallation.
se historik
År 1945-1950 Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkninga v kyrkans västra grundurar, förstärkning av kyrkans grund mellan dess sydvästra hörn och yttertrappan utanför ingångsporten i södra fasadmuren. Dragstag vid läktarbarriären. Civilingenjör Nils Royen, Stockholm.
se historik
År 1948 Underhåll - exteriör
Lagning av sprickor och omputsning av fasaden.
se historik
År 1956 Konservatorsarbeten
Altartavlan konserverades av koservator Bertil Bengtsson, Östergötlands museum, Linköping.
se historik
År 1956 null
Husbocksangrepp på träffades i torn och valv.
se historik
År 1977 Underhåll - exteriör
Putslagningar, översyn av plåten på kyrkobyggnaden och grindstolparna samt ommålning av fasader, snickerier och plåt. Claes Fraenki arkitektkontor AB, Linköping.
se historik
År 1989 Fast inredning - orgel
Kororgel byggd av Ernst Burgman, Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. ritad av arkitekt Ulf Oldeus.
se historik
År 1996 Specifika inventarier - textilskåp
Textilförvaringsskåp i sakristian. Kerstin Jacobsson Arkitektateljé,
se historik
KVILLINGE KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kvillinge församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin