Motivering (skydd): Kyrkan och kyrkogården har tillsammans med den intilliggande gårdsbebyggelsen ett stort miljömässigt värde. Kyrkogården
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden
Kyrkan utgör en god representant för de små medeltida kyrkor som kontinuerligt förändrats och tillbyggts till följd av bl a nya liturgiska ideal och befolkningsökningen. Kyrkans exteriör karakteriseras i huvudsak av två byggnadsperioder, den omfattande om- och tillbyggnaden 1784-85 och tornets tillkomst 1927. Det på 1920-talet tillbyggda tornet med sin originella öppna bottenvåning är, såväl interiört som exteriört, i det närmaste intakt sedan uppförandet och utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn. Det sena 1800-talets tillägg i fasaden är tidstypiska gjutjärnsbågar och nya panelade dörrar med nationalromantiskt smide. Från den medeltida byggnadsepoken kvarstår delar av den norra korsarmen och delar av den norra och södra långhusväggen. Korsarmarna, som sannolikt tillkom redan under 1200- eller 1300-talet, utgör mycket ovanliga och tidiga exempel på dylika i Östergötland med motsvarigheter i bl a Örtomta och Landeryds kyrkor. Det bevarade medeltida murverket utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Ett ovanligt inslag är även de ålderdomliga solbänkarna av kalksten.
Kvillinge kyrka representerar även de medeltida kyrkor som om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall bekostade ägarna till bl a Krusenhov och Malmö ett nytt kor i mitten av 1700-talet.
Det ljusa och luftiga kyrkorummet präglas av nyklassicismens byggnadsideal medan inredningen i stort sett härstammar från sent 1800-tal. Ombyggnaden 1894 gav interiören en ny inredning i tidens ideal med bl a nytt innertak, ny orgelläktare och öppna bänkar. Dessa tillägg har ett arkitektur- och restaureringshistoriskt värde.
Kyrkan har ett flertal äldre inventarier och fast inredning av mycket hög kvalitet, däribland predikstol, mässingsdopfunt, altarring och draperimålat altare. Hörbergs altartavla har stora regionala och konsthistoriska värden och utgör ett av hans tidigaste kyrkliga arbeten.
Sammanfattning
Det medeltida murverket i långhuset och kvarvarande delen av korsarmen utgör värdefulla historiska dokument. Korsarmarna, som tillkom under 1200-eller 1300-talen, utgör tidiga intressanta exempel på sådana.
Interiören präglas av olika tiders tillägg, men har dock bevarat byggnadstidens, d v s det sena 1700-talets, karaktär med ett stort och luftigt kyrkorum och en del äldre inredning, som predikstol, dopfunt, altartavla, altarring och altaret med sin ålderdomliga målning. Den omfattande ombyggnaden på 1890-talet med bl a sina nya träkonstruktioner och paneler utgör ett betydelsefullt inslag i kyrkans byggnadshistoriska utveckling.
Det år 1927 tillbyggda tornet med sin specifika utformning med öppen bottenvåning utgör ett välbevarat exempel på 1920-talets arkitektursyn.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Kvillinge är en medeltida socken och de äldsta delarna av den nuvarande kyrkan härstammar från en stenkyrka som sannolikt uppfördes under 1100-talet. Kyrkan har sedan ombyggts vid ett flertal tillfällen och dagens kyrkobyggnad fick sin huvudsakliga utformning 1784-85 av byggmästare Törngren och arkitekt Jacob Wulff. Tornet tillkom dock först 1927 efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare femsidigt kor, sakristia mitt på långhusets nordsida samt torn i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaken belagda med svartmålad falsad plåt och tornets spira med kopparplåt. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan slutet av 1800-talet försedda med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Interiören präglas till hög grad av en omfattande renovering, som utfördes 1894.
Kyrkomiljön
Kvillinge kyrka är belägen ca fem kilometer norr om Norrköping vid kanten av den öppna Kvillingeslätten och vid foten av en långsträckt skogsklädd förkastningsbrant. Vägen följer branten och kantas delvis av bebyggelse. Öster om kyrkan, gränsande mot kyrkogården, ligger en väl sammanhållen gårdsmiljö. Söder om kyrkan är den f d prästgården belägen med en mangårdsbyggnad från omkring år 1800, men senare ombyggd.
Kvillinge kyrka 1950 och 2007.
Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i öster och väster med vita putsade grindstolpar med grindar av smidesjärn. På kyrkogårdens sydöstra del uppfördes ett bisättningskapell 1955 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping.
Vid Ättetorps komministerboställe i Åby, som revs 1984, invigdes 1918 en ny begravningsplats.
En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.
Inventeringsår (2006)
Kvillinge kyrka
Kvillinge är en medeltida socken och de äldsta delarna av den nuvarande kyrkan härstammar från en stenkyrka som sannolikt uppfördes under 1100-talet. Kyrkan har sedan ombyggts vid ett flertal tillfällen och dagens kyrkobyggnad fick sin huvudsakliga utformning 1784-85 av byggmästare Törngren och arkitekt Jacob Wulff. Tornet tillkom dock först 1927 efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt kor, sakristia mitt på långhusets nordsida samt torn i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaken belagda med svartmålad falsad plåt och tornets spira med kopparplåt. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan slutet av 1800-talet försedda med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Interiören präglas till hög grad av en omfattande renovering, som utfördes 1894.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i öster och väster med vita putsade grindstolpar med grindar av smidesjärn. På kyrkogårdens sydöstra del uppfördes ett bisättningskapell 1955 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Vid Ättetorps komministerboställe i Åby, som revs 1984, invigdes 1918 en ny begravningsplats. Kyrkogården ligger nedanför förkastningsbranten vid Kvillinge, halvvägs mellan samhällena Jursla och Svärtinge norr om Norrköping. Kyrkogården är relativt långsträckt i öst-västlig riktning, med ett tillägg i sydöst som ger den en oregelbunden form. Allmän karaktär
Kyrkogården norra del präglas av en öppen gräsyta med ett mycket stort antal ålderdomliga gravvårdar av synnerligen blandat slag. I den västra delen finns det flera grusade gravar. Den södra delen av kyrkogården präglas av dess rygghäckar. Mot den östra sidan finns rester av en gammal allmän linje, varav nio vårdar finns kvar. De håller på att ersättas av moderna vårdar. Hela anläggningen omges med en kyrkogårdsmur och en hög och tät trädkrans. Den norra halvan ligger i ursprunglig markhöjd medan den södra halvan av kyrkogården fyllts ut med ca 1,5 m jord.
Omgärdning
I väster finns en kyrkogårdsmur av kluven och huggen granit, lagd utan bruk i oregelbunden skiftgång. Muren fortsätter på norra sidan. I öster utgörs gränsen av en kyrkogårdsmur som är sammanbyggd med en bod på halva sträckan. Muren täcker inte hela sidan, utan byggnadens vägg utgör gräns för resten av sidan. I söder är kyrkogårdsmuren en stödmur bestående av 0,1-1,0 m stor delvis sprängd sten, lagd utan bruk. Trädkransen består av sex höga kastanjer i väster. I norr består trädkransen av tio träd. Två askar längst i öster och varannan lönn och kastanj på resten av sträckan. Trädkransen består på den södra sidan av tolv höga kastanjer, varav två rödblommande i mitten, se den översta bilden på nästa sida.
Ingångar
Huvudingången i väster, är en pargrind i järnsmide mellan enkla fyrsidiga grindstolpar. Grindarna är ornerade i tre nivåer med enkla spjälor, kors och vågor. I nordöst finns två likartade grindar ut mot den mindre parkeringen. Den nordligare av de två leder in mot 1:a kvarteret och den sydligare mot minneslunden och 3:e kvarteret. Båda ingångarna har samma sorts järnsmidesgrindar som västra ingången, men står mellan fyrsidiga vitputsade grindstolpar med huvor av grön falsad plåt. Båda är krönta av kulor och i utpräglad empirstil.
Vegetation
Den norra kyrkogården är helt öppen och saknar helt vegetation med undantag av att ett par av gravarna flankeras av höga tujor. Från huvudingången i väster löper en allé av åtta formklippta ca 2 m höga lövträd. Gravraderna söder och öster om kyrkan är skilda av rygghäckar huvudsakligen relativt låga tujor och häckar av oxbär. Några av gravvårdarna på kyrkogården omgärdas av låga buxbomshäckar. Sydöst om kyrkan växer en mycket hög tuja och två hagtornsträd står strax sydväst om kyrkporten. Längs med kyrkans södra vägg finns häckväxter av en mängd olika typer, bland annat ölandstok, tuja, jasmin m.m.
Gångsystem
Gångarna består av naturgrus. En huvudgång leder från den västra grinden upp till kyrkan som också omges av en gång. En gång leder från den södra av de nordöstra ingångarna och fram till gravkapellet. De båda nordöstra gångarna är också förbundna av en gång. I övrigt är alla grusgångar inne i kvarteren borttagna.
Gravvårdstyper
Det finns många olika typer av gravvårdar på Kvillinge kyrkogård. Invid kyrkans nordöstra sida finns flera högresta, äldre gravvårdar. I kv. 2 vid det sydvästra hörnet finns flera stenomgärdade grusgravar. Även på den norra sidan finns flera stenomgärdade vårdar. Utmed den södra sidan finns en blandning av äldre, högresta vårdar, en del med omgärdning, linjevårdar samt nyare, moderna vårdar. Det finns totalt nio linjevårdar kvar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet vårdar togs bort. Vårdarna är i regel små och enkla. Vanliga är exempelvis träkors eller små plattor av sten. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så att man kan följa ordningen på gravläggningarna.
Titlar förekommer på ett par av vårdarna. De som finns på Kvillinge kyrkogård är exempelvis olika kyrkliga titlar som Prost, Kantor, Kyrkoherde, Kyrkvärden. Vidare finns olika yrkestitlar som Skogvaktare, Skolläraren, Sågmästaren, F.d. Mjölnaren m.m. Det finns ett par kvinnliga titlar. Dessa är Hustrun, Mamsell, Lärarinnan och Fru. Militära yrken finns också representerade genom Majoren, Fanjunkaren och Kommendörkapten. Det finns fyra vårdar med titeln Trädgårdsmästaren. Endast ett fåtal av vårdarna bär namn efter gården eller orten där de avlidna kom ifrån. På de äldre vårdarna finns några stycken med den äldre stavningen för Kvillinge – Quillinge. För att nämna några förekommer också Ringby, Krusenhof, Simonstorp, Aspbacken, Grantorp och Hults bruk. Det finns invid kyrkans nordvästra sida flera uppställda järnkors samt en häll, den är dessvärre helt oläslig.
Minneslund
Minneslunden är belägen norr i kyrkogårdens nordöstligaste hörn. En stenram av huggen 1 x 0,3 m stor sten jämnar ut en mindre höjdskillnad. På stenramen växer en 0,6 m hög idegranshäck som omgärdar lunden i alla väderstreck utom i norr där kyrkogårdsmuren utgör avgränsningen. I mitten finns en rund brunn byggd av huggna granitstenar och bildad kring en röd natursten. I brunnens kanter finns hål för blomsterinsättning. På ena sidan brunnen finns en stensättning av gatsten, där också två parkbänkar ställts. På den andra sidan finns en rund blomsterrabatt och en gräsmatta. I lunden står också det traditionella, rundade metallskåpet för ljus.
Byggnader
I den sydöstligaste delen av kyrkogården finns ett souterrängbyggt gravkapell från 1955 i den södra muren. Det är tillbyggt på baksidan. Framifrån syns en vitputsad byggnad under ett falsat grön plåttak och med en grön metallport. På baksidan har takfallet förlängts så att ett ca 3 m brett garage kunnat tillfogas. I den södra muren, strax väster om kapellet finns en inmurad källare.
Strax utanför gravkapellet finns en arbetslokal bestående av ett gråmålat mindre hus med stående panel under ett mörkt tegeltak.
I östra muren ingår en långsmal uthusbyggnad tillhörande prästgården. Huset består av tolv timrade sektioner skilda av vita knutningar. Huset har ett tvåkupigt tegeltak och vita knutar och fönster.
Övrigt
Det finns undanställda gravvårdar utmed förrådets västra och östra vägg.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
1:a kvarteret
Kvarteret utgör den norra delen av kyrkogården, med undantag av fyra gravrader längst i nordväst.
Allmän karaktär
Kvarteret består av en öppen gräsyta utan häckar. Bland gravarna finns ett relativt stort antal stenramsgravar. Gravvårdarna är till övervägande del mycket ålderdomliga. Äldst är de som står nordöst om kyrkan, där 1700-tal och tidigt 1800-tal dominerar.
Omgärdning
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren på norra och östra sidan. På södra sidan ligger kyrkan och väster om, kv. 2. På den norra sidan finns en trädkrans av ask, lönn och kastanj.
Ingångar
Det finns en ingång på den nordöstra sidan.
Vegetation
Förutom trädkransen är det sparsamt med vegetation i kv. 1. Det finns exempelvis inga rygghäckar. Däremot finns det ett par gravvårdar som omges av exempelvis olika barrväxter, t.ex. tujor. Några gravar omgärdas av en låga buxbomshäckar. Utmed den västra huvudingången finns formklippta lövträd.
Gångsystem
En grusgång leder från ingången fram förbi kyrkan och går ut i den västra huvudingången.
Gravvårdstyper
Bland gravarna finns ett relativt stort antal stenramsgravar. Gravvårdarna är till övervägande del ålderdomliga. Äldst är de som står nordöst om kyrkan, där 1700-tal och tidigt 1800-tal dominerar. Här finns bland annat flera stora hällar som troligtvis tidigare legat som kyrkgolv. Det finns också höga bautastenar. En liten kalksten har en Thorvaldsenmedaljong. Denna typ av medaljonger med olika motiv tillverkades från mitten av 1800-talet. Det finns två gravar som förutom sin äldre grusbeläggning, även har sina äldre järnstaket kvar.
Flertalet av vårdarna i kv. 1 bär någon form av titel. Exempelvis finns det titlar som hör de övre samhällsklasserna till som Öfverjägmästare, Justitierådmannen, Riddare, Prost, Kammarherre och Bruksinspectoren. Det finns tre med titeln Banvakten/ F.d. Banvakten. Utöver dessa finns exempel på flera olika yrken som Trädgårdsmästaren, Läraren, Snickaren, Fabrikör, F.d. Mjölnaren och Fiskaren. En ovanlig yrkestitel är Masmästaren. En person med det arbetet ansvarade för driften av en masugn.
2:a kvarteret
Kvarteret utgör hela den västra sidan och halva södra sidan.
Allmän karaktär
Kvarteret består av 23 raka rader gravar med rygghäckar på den del som ligger söder om kyrkan medan den övriga södra delen och den norra delen saknar häckar. De västra delarna av kvarteret innehåller ett relativt stort antal grusade gravar.
Omgärdning
Kvarteret omges av kyrkogårdsmuren och trädkransen i väster och söder. I norr gränsar kvarteret till kyrkan och i öster till kv. 3. En gräsmatta skiljer kv. 2 och 3 åt.
Ingångar
Den västra ingången leder in till kvarteret.
Vegetation
De fyra östligaste gravraderna skiljs åt av två rygghäckar. Båda är nord-sydligt orienterade och utgörs av 0,5 m hög tuja. Vid en grav står två hagtornsträd och ett par andra vårdar flankeras av tujor.
Gångsystem
Den enda grusgång som finns kvar är den som sträcker sig runt kyrkan.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är huvudsakligen från 1940-1970-talet. I den västra delen av kvarteret finns ett relativt stort antal stenramsgravar. Närmast kyrkan står ett par äldre, mest anmärkningsvärd är en i form av en klassisk pelare, utförd i järn, från mitten av 1800-talet, se bilden nedan. En grav är försedd med en järnkedja. Det finns flera olika titlar på vårdarna i kvarteret. Det finns exempelvis Fiskaren, Banvakten, Trädgårdsmästaren, Kyrkoherde, Skogvaktare och Mamsell.
3:e kvarteret
Kvarteret utgör den östra delen av den halva delen av den södra delen av kyrkogården Dessutom sträcker sig kvarteret ytterligare en bit åt öster fram till prästgården.
Allmän karaktär
Kvarteret utgörs av 18 nord-sydliga gravrader på åtskilda av rygghäckar. Kvarterets östligaste del har varit kyrkogårdens linjevårdsområde och nio linjevårdar daterade mellan 1926 och 1944 finns kvar. I övrigt finns bara helt moderna vårdar.
Omgärdning
På den södra sidan avgränsas kyrkogården av stödmuren. På den östra sidan finns en byggnad som hör till prästgården som muren går tätt intill. Den norra sidan omgärdas dels av muren en bit men också till kvarter 1 och kyrkan. I väster gränsar kvarteret till kv. 2.
Ingångar
I nordöst finns en ingång vid parkeringen.
Vegetation
Gravraderna är indelade av rygghäckar. Från väster finns sex häckar av 0,6 m höga tujor och en lika hög oxbärshäck. Sydöst om kyrkan växer en hög tuja, se den översta bilden på nästa sida. Vid den norra muren, i hörnet mot kv. 1, finns ett tallbuskage.
Gångsystem
Från ingången i den norra muren löper en grusgång fram till kyrkan där den går runt kyrkan till västra sidan. Från samma ingång går en annan grusgång rakt fram till gravkapellet i södra muren.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är huvudsakligen från sent 1900-tal. Några enstaka äldre linjevårdar finns kvar. Systemet med linjegravar växte fram i slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde utmed en linje varefter dödsfallen inträffade. I och med det kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar få sina viloplatser långt ifrån varandra. Från början innebar systemet inte någon direkt statusskillnad. Men under 1800-talet kom det att bli en gravform för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet linjevårdar togs bort. De här vårdarna var ofta enkelt utformade med små vårdar i sten eller enkla träkors. Här i kvarter 3 finns ett par linjevårdar kvar.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - KVILLINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1753, 1900: 4220, 1995: 7896
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Simonstorp utbruten 1655.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger fem km norr om Norrköping, ensam utefter en väg i kanten av den väst-östliga förkastningsbranten mellan Bråviken och sjön Glan. Från platsen har man en storslagen utsikt över det rika jordbrukslandskapet i söder samt Norrköpings stad. Prästgården Gräslinge ligger ute på slätten söder om kyrkan.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, tresidigt avslutat kor, sakristia mitt på långhusets nordsida samt västtorn. Kyrkan har en förhållandevis komplex byggnadshistoria, vilken i sina huvuddrag kan rekonstrueras utifrån en avbildning från 1600-talets senare hälft och en uppmätning från slutet av 1700-talet. Kyrkan uppfördes under äldre medeltid, men dess ursprungliga planform är inte känd. Ett västtorn uppfördes antingen samtidigt eller strax efteråt (det återges under 1600-talet med ljudöppningar av romansk typ). Senare under medeltiden, ovisst när, tillbyggdes rymliga korsarmar i söder och norr. Det ursprungliga koret revs och ersattes med ett rakslutet korparti av långhusets bredd. Under senmedeltiden vidgades långhuset i söder, varvid det nära kvadratiska kyrkorummet välvdes i två skepp. En sakristia i norr tillbyggdes troligen innan medeltidens utgång. Vid tiden för 1600-talsavbildningen fanns ett vapenhus i söder, vars utformning av gavel och takfall tyder på att det tillbyggts tidigare under samma århundrade. Ett murat vapenhus av okänd tillkomsttid fanns också framför tornet i väster. År 1748 revs kyrkorummets mittpelare och valven ersattes med trätak. Samtidigt byggdes det nuvarande tresidiga koret i öster. År 1784-85 byggdes kyrkan om efter ett förslag från murmästare Törnberg, som reviderats av Jacob Wulff vid ÖIÄ. Den senmedeltida sakristian revs, tillika med det södra vapenhuset. Den norra korsarmen behölls som sakristia. Västgaveln, tornet och västra vapenhuset revs, och kyrkan förlängdes västerut. Ett tänkt tornbygge fick skrinläggas på grund av tekniska svårigheter. Det nuvarande västtornet byggdes 1927 efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör fick ett tidstypiskt gustavianskt utseende vid 1780-talets ombyggnad. Fasaderna är vitputsade och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Westerbergs torn från 1927 kröns av en slank spira i historiserande form, snarast av renässanskaraktär. Ingång via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Vid en restaurering på 1890-talet, efter förslag av F. R. Ekberg, ersattes trätunnvalvet med nuvarande tredingstak med synlig takstol och pärlspontpanel. Inredningen förnyades delvis. Vid slutet av 1960-talet restaurerades kyrkan av Kurt von Schmalensee, vilken sparade 1890-tals-inredningen men gav den en ljusare färgsättning. Dessutom utfördes den nuvarande läktarunderbyggnaden med brudkammare, kapprum, förråd m.m. Predikstolen härrör från år 1700. Nuvarande altare tillkom vid 1780-talets ombyggnad, liksom altartavlan av Per Hörberg från 1788. Bänkinredningen och läktaren förnyades 1894, medan orgelfasaden ritades av Albert Törnqvist redan 1879. Kororgeln tillkom 1989.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är gjord av mässing 1664. På väggarna hänger ett större antal begravningsvapen från 1600-1700-talen. En klockbod vid Kvillinge kyrka såldes 1927 till Björnsnäs herrgård och nyttjas där som gårdskapell.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Först 1927 byggdes ett torn för kyrkklockorna. Den gamla klockboden såldes till Björnsnäs där den kom att fungera som gårdskapell. De båda klockorna är tillverkade 1693 respektive 1758.
Gravkapellet på Kvillinge kyrkogård invigdes 1955.
1968 utfördes restaureringsarbeten inne i kyrkan. Då fann man en tidigare okänd gravkammare längst fram i kyrkgången. Där hittades sex kistor. Två namn gick att utläsa från fyndet, Krusenbjörn, forna ägare till Krusenhof, samt Juringius från Hults Bruk. För övrigt finns inne i kyrkan flera begravningsvapen från de adliga ätterna och högt uppsatta personer som levt i trakterna kring Kvillinge kyrka.
1989 gjordes en arkeologisk undersökning i samband med dräneringsarbeten. Kyrkans grundmurar framkom vid grävningarna. Inga förhistoriska lämningar hittades i de upptagna schakten.
2001 gavs tillstånd att få anlägga en minneslund på Kvillinge kyrkogård. Förslaget var att den skulle anläggas i det nordöstra hörnet. I det området hade gravrätterna gått ut och gravvårdarna tagits bort. Minneslunden var tänkt att utformas i en kvadratisk form, avgränsad av nya häckar av idegran. I minneslunden skulle två soffor placeras och i centrum, en minnessten omgiven av planteringar och med plats för blomvaser. Intill häcken mot väster var det enligt ansökan tänkt att placera ett träkors, något som länsstyrelsen ansåg borde utgå.
KVILLINGE KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kvillinge församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin