Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, bårhuset och kyrkogården tillsammans med sockenstugan och skolan bildar en kyrkomiljö som vittnar om platsens tidigare betydelse som sockencentrum.
Kyrkogården
Kyrkans ekonomibyggnad är utformad i enlighet med kyrkans karaktär och uppvisar omsorg om detaljer.
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan tillhör de nyklassicistiska kyrkor som nybyggdes under 1800-talets första hälft till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Kyrkan har med sina ljusa spritputsade fasader med rundbågiga fönsteröppningar, sadeltak och låga tornhuv bevarat sin yttre karaktär väl. Även kyrkorummet har behållit mycket av sin ursprungliga utformning präglat av ljus och rymd med putsat tunnvalv, sluten bänkinredning, altartavla med omfattning, altare, altarring, predikstol och nummertavlor. Kyrkan är intressant ur ett regionalt perspektiv då delar av inredningen är utförd av regionalt anknutna hantverkare som konstnären Pehr Hörberg och bildhuggaren Niclas Österbom. Kyrkan har flera ålderdomliga drag såsom att bänkkvarteren har återanvända detaljer samt sluter an till ytterväggarna, bänkar på gradänger finns bevarade på läktaren och det putsade altaret bär spår av en draperimålning som sannolikt är originalfärgskikt. Altarringen och predikstolen tillhör 1700-talet och kommer ursprungligen från Östra Husby gamla kyrka. De är intressanta såväl genom sitt konsthistoriska värde som genom att de visar på samhörigheten med Östra Husby socken.
Sammanfattning
" Kyrkans exteriör är representativ för den nyklassicistiska stilen med vitputsade fasader, symmetriskt placerade rundbågiga fönster, sadeltak och låg tornhuv.
" Interiören har en sengustaviansk utformning präglad av ljus och rymd med putsat tunnvalv, höga fönsteröppningar och en tresidig koravslutning. Större delen av inredningen tillhör byggnadstiden men det finns också äldre inredning i barockstil, t ex altarringen och predikstolen som ursprungligen har tillhört Östra Husby gamla kyrka.
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med jämnbrett, tresidigt kor i öster och en bakomliggande raksluten sakristia, torn i väster samt en senare utbyggnad i norr. Stommen är av gråsten och tegel, fasaderna och sockeln är spritputsade och avfärgade i vitt. Takets vitputsade list är profilerad. Långhus och kor täcks av ett sadeltak som är valmat i öster, sakristians tak är valmat. Tornet täcks av en låg fyrsidig huv som i likhet med övriga takfall täcks med svartmålad plåt med jämna falsar. Koret pryds av en dekorativt utformad vindflöjel. Stuprören är av vitmålad plåt. Långhusets och korets fönsteröppningar är rundbågiga och försedda med vita träbågar med spröjsning. Solbänkarna är klädda med kopparplåt. Sakristian och utbyggnaden i norr har rektangulära fönsteröppningar med vita spröjsade träbågar. Tornet har mot väster ett runt fönster med vit träspröjs. Ljudluckorna är rundbågiga, dubbla och av svartmålat trä. Huvudingången är förlagd till tornet i väster och utgörs av en något indragen raksluten dubbeldörr med brunbetsad liggande panel. Den senare tillkomna utbyggnaden i norr är försedd med en egen ingång som utgörs av en raksluten enkeldörr av trä.
Långhuset är orienterat i öst-västlig riktning och har ett oljat pigmenterat trägolv, putsade väggar i bruten vit ton och ett vitputsat tunnvalv som avslutas nedåt av en profilerad taklist. Innanfönstren har grågröna träbågar med spröjsning som överensstämmer med ytterbågarnas spröjsverk. Dörren mot vapenhuset i väster är en raksluten grön dubbeldörr med spegelindelning som insattes 1961. Bänkarna är indelade i två kvarter som ansluter mot väggarna i söder och norr. De tillhör originalinredningen och tillkom 1809. De bakre bänkraderna i väster är borttagna. Bänkkvarteren är slutna med raka gavlar dekorerade med kannelerade pilastrar och luckorna är spegelförsedda. Bänkarnas pilastrar och beslag tros ha tillhört bänkarna från Kristine kapell. Bänkarna är hållna i en grågrön ton. I långhusets nedre västra del står en atlasfigur skulpterad i trä som ursprungligen har burit upp en predikstol, men det är oklart om det har varit den nuvarande predikstolen. Läktaren är uppburen av grågröna kvadratiska pelare med förgyllda kannelyrer. Läktarens undertak består av ett vitmålat brädtak. Läktarbarriären är rak med ett framskjutet mittparti, samt målad i grågrönt och försedd med rektangulära fyllningar. Mittdelen blev framflyttad vid restaureringen 1926. Läktaren nås via tornets första våning och har en stickbågig enkel grå bräddörr. Golvet är ett oljat trägolv, bänkar på gradänger finns bevarade på den södra sidan. Det är öppna bänkar med raka gavlar målade i grågrönt. Orgeln är tillverkad 1852 av orgelbyggaren Johan Lund i Stockholm, och fasaden är målad i brutet vitt med sparsmakad förgylld dekor.
Koret är jämnbrett med långhuset och har en tresidig avslutning. Det ligger ett steg högre än långhuset och har ett lackat trägolv och ett vitputsat hjälmvalv. Väggar och fönster har samma utformning som i långhuset. På den norra sidan finns en bänk som kan vara sekundärt placerad emedan den står lös. Bakom altaruppsatsen finns en dörr till sakristian . Altaruppsatsen med pilastrar med förgyllda kannelyrer som uppbär en arkitrav är tillverkad 1813 av förgyllare Bång och målad av målare Svahn i Norrköping. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg 1810 och föreställer "Kristus i Getsemane". Det ursprungliga halvrunda murade och putsade altaret finns bevarat men ett altarbord i trä har placerats ovanpå och täcks av ett antependium. Fragment av en draperimålning i blått och rött kan ses på altarets framsida. Altarringen är femsidig och målad i grönt med blå fyllningar i geometriska former med förgylld växtdekor, samt har ett grönt textilklätt knäfall. Liksom predikstolen tillhörde den Östra Husby gamla kyrka och tillkom på 1740-talet, men inköptes på auktion 1808 av sjökapten Kjellander som skänkte den till Kvarsebo. Den främre delen är tillfälligt borttagen för att skapa mer utrymme i koret. På var sida om altaruppsatsen står två nummertavlor med ovala förgyllda ramar med dekorerat överstycke. De tillverkades 1809 av förgyllare Bång i Stockholm. Innanför altarringen står två förgyllda gueridoner i trä från ca 1700. Predikstolen är placerad i korets norra del och nås via en trappa från koret. Den var ursprungligen placerad längre åt väster men flyttades in mot koret på 1850-talet. Korgens originalfärgsättning togs fram 1961 och den är rikt dekorerad med skulpterade figurer i rött och guld mot blå botten. Ljudtaket har en rik förgylld genombruten ornamentik. Ryggstycket utgörs av ett snidat draperi i rött och blått. Predikstolen är tillverkad 1750 av Niclas Österbom i Norrköping och tillhörde ursprungligen Östra Husby gamla kyrka. Den inköptes på auktion och skänktes 1807 av ryttmästaren Gert Klingspoor på Mauritzberg. Eventuellt bars korgen ursprungligen upp av en atlasskulptur i trä som nu finns placerad i långhusets västra del. Dopfunten är av omålat trä och har en rund form med snidade detaljer. Den skänktes 1914 av Kvarsebo kyrkliga syförening.
Sakristians ingång är placerad bakom altartavlan, en enkel raksluten mattgrön bräddörr vars utsida är klädd med liggande panel. Här ligger ett oljat trägolv, väggarna är vitputsade och taket är plant och vitputsat. Innanfönstren är rektangulära med grå träbågar utan spröjs. Ett galler finns mellan ytter- och innanfönster. En vitlaserad skåpinredning med bl a textilförvaring finns längs norra väggen. Inom glas och ram finns kyrkans originalritning, granskad och godkänd av Gustaf III 1781.
Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har oljat trägolv, vitputsade väggar och ett plant omålat trätak. Ytterdörren i väster är en rak dubbel oljad bräddörr placerad i en stickbågig öppning. Mot långhuset i öster finns en raksluten grön dubbeldörr med spegelindelning, placerad i en stickbågig öppning. Längs den norra väggen finns en trätrappa till tornet som har en brun, panelklädd underbyggnad som innehåller elskåp.
Tornet nås via en trappa från vapenhuset. Den första våningen har ett brunmålat trägolv, väggarna är vitputsade och taket är plant med synliga blå bjälkar. Här finns orgelbälgen, en skåpinredning och ingång till läktaren. Via en lucka i taket kommer man upp till den andra våningen som har ett trägolv, gråstensväggar och ovanliggande bjälklag som tak. En ingång finns till långhusvinden. Härovan finns klockvåningen med en storklocka gjuten 1936 på M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och en lillklocka gjuten 1847 hos J A Beckman i Stockholm. De två ovanliggande våningarna utgörs av tornhuvens uppbyggnad i trä, och här förvaras tornets gamla kors och kula.
Fasadkulör (2006): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:
Fram till 1600-talet tillhörde invånarna i Kvarsebo Östra Husby socken. Med anledning av de besvärliga färderna över Bråviken under vintern byggdes det ett träkapell i Kvarsebo i början av 1600-talet. Kyrkan var belägen i närheten av Kvarsebo färjeläge och kallades Kristine kapell efter Carl den IX:s drottning Christina av Holstein-Gottorp. Hon besökte ofta Skenäs kungsgård, Rönö eller Stegeborgs slott, och utverkade att Kvarsebo fick bilda en egen församling. Grunden skall ha lagts 1615 av gästgivaren Casper Hartwijk som troligen även bekostade kapellets målning som huvudsakligen bestod av bibelspråk. Inhugget i vapenhuset fanns namnet Knut Jansson 1617 som sägs ha varit kapellets byggmästare. På 1740-talet genomfördes en omfattande reparation med hjälp av insamlade kollektmedel. På 1760-talet fick man tillstånd att ta timmer från kronans skogar för att iståndsätta kapellet, men förfallet fortsatte och beslut fattades 1780 att bygga en ny kyrka i sten. Det gamla kapellet såldes på auktion 1809 men kyrkogården var i bruk ända fram till 1860-talet, och idag markeras platsen av ett träkors.
Ritningar till den nya kyrkan godkändes 1781 av Gustaf den III, men det skulle dröja ända till 1807 innan byggnadsarbetena påbörjades. Det är okänt vem som är ansvarig för ritningarna som är utförda i nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor och en bakomliggande raksluten sakristia. Den nya kyrkplatsen förlades 400 meter norr om det gamla kapellet, i det nuvarande samhället. Uppdraget som byggmästare gick till provinsialbyggmästare Anders Sundström i Nyköping och hans verksgesäll Anders Österberg lade kyrkans grund. Bräder till innertaket togs från den gamla kyrkan. Då den ursprungliga ritningens tornavslutning med lanternin ansågs alltför kostsam levererade Anders Sundström en ritning till en huv. Takfallen var spånklädda och troligen rödfärgade, och fasadputsen tycks ha varit en spritputs avfärgad i ljust guldockra färgton. Kyrkan var långt ifrån färdig när den invigdes julottan 1808. Vissa inventarier såsom altarringen och predikstolen, hade inköpts på en auktion 1808 som hölls på Östra Husby gamla kyrkas inventarier. Altarringen skänktes av sjökapten Kjellander och tillverkades på 1740-talet. Predikstolen är tillverkad 1750 av den skicklige bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping som även har tillverkat predikstolarna i domkyrkan i Linköping, Vårdsberg och Örtomta. Den är rikt dekorerad med ornament och skulptur, skänkt av ryttmästaren Gert Klingspor på Mauritzberg. Nya bänkar byggdes 1809, och troligen användes delar från den gamla kyrkans bänkinredning. År 1810 levererades Pehr Hörbergs altartavla "Kristus i Getsemane" men omfattningen som troligen också var ritad av Hörberg var inte färdig förrän 1813. Tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Kyrkan försågs med en orgel 1852 tillverkad av orgelbyggaren Johan Lund från Stockholm. En restaurering på 1890-talet tycks huvudsakligen ha rört ommålning av kyrkorummet, och 1900 utbyttes takets spånbeklädnad mot plåt. År 1926 ommålades interiören i vitt, bänkarna och läktarbarriären ändrades. Fasaderna blev omputsade 1958, och 1961 genomfördes en invändig restaurering efter förslag av arkitekt Ragnar Jonsson. Den syftade till att i viss mån återställa interiören i dess ursprungliga skick, och predikstolens och altarringens originalfärgsättning framtogs. En tillbyggnad innehållande wc och förråd gjordes 1988 på kyrkans norra sida, och 1998 omputsades kyrkan.
År 1615 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Uppförd av timmer. Kallades Kristine kyrka efter Carl den IX:s drottning. Grunden lades av gästgivaren Casper Hartwijk, byggmästare sägs ha varit Knut Jansson.
Byggmästare: Knut Jansson
År 1781 Ritning godkänd / bygglov
Ritningarna till ny kyrka godkändes av Gustaf III.
År 1807 Fast inredning - predikstol
Predikstol från Östra Husby gamla kyrka, tillverkad 1750 av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping och skänkt till Kvarsebo kyrka av ryttmästaren Gert Klingspoor i Mauritzberg. Eventuellt hör en atlasfigur i trä till som "stöd".
Konstnär - Bildhuggare: Niclas Österbom
År 1807-1808 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Jacob Wulff
År 1808 Fast inredning - altarring
Altarring skänkt av sjökapten Kjellander som hade köpt den på auktion av Östra Husby gamla kyrkas inventarier där den uppsattes på 1740-talet.
År 1809 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning. Färdigmålades 1815.
År 1810 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla "Kristus i Getsemane" av Pehr Hörberg.
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1813 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, tillverkad av förgyllare Bång i Stockholm och målad av målare Svahn i Norrköping
År 1847 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka och storklocka gjutna i Stockholm.
År 1852 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades åt öster och delar av dess trappräcke nygjordes.
År 1852 Fast inredning - orgel
Orgel av orgelbyggaren Johan Lund, Stockholm.
Orgelbyggare: Johan Lund
År 1890-1899 Underhåll - interiör
Restaurering av interiören, huvudsakligen ommålning.
År 1902 Underhåll - interiör
Målningsarbete interiör i en gulvit färgton.
År 1926 Underhåll - interiör
Ommålning av interiören i vitt, förändring av bänkinredning genom ökning av bänkavståndet, läktarbarriärens mittparti framflyttades, nya golv, nya innerdörrar.
År 1936 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ny storklocka med malm från den gamla lillklockan från 1847.
År 1937 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1949 Underhåll
Orgeln restaurerades av bröderna Moberg, Sandviken.
År 1961 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Interiör restaurering som syftade till att återföra kyrkan till dess ursprungliga karaktär, främst avseende färgsättning. Predikstolens och altarringens ursprungliga färger framtogs, omkalkning av väggar och tak. Borttagande av bänkar under läktare, ny inredning i sakristian. Konservering av äldre inventarier. Restaurering av orgeln av bröderna Moberg, Sandviken. Slottsarkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm. Konservator Nils Källe.
Konservator: Nils Källe
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1974 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Restaurering av orgeln av bröderna Moberg, Sandviken.
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
Textilskåp i sakristian.
År 1998 Underhåll - exteriör
År 2005 Konservatorsarbeten
Konservering av äldre bemålade inventarier. Konservator Östergötlands länsmuseum.
KVARSEBO KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kvarsebo församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Nisbeth, Åke, Kvarsebo kyrka, 2:a upplagan med tillägg av Göran Bjarnegård, Uddevalla
1987.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Arkitektgruppen GKAK AB:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin