Motivering (skydd): Kyrkobyggnaden
Dagsbergs kyrkas exteriör domineras framför allt av de omfattande ombyggnader som skedde under 1770- och 1780-talen, då långhuset förändrades och tornet nybyggdes. Kyrkans exteriör karakteriseras dock av tre tidsperioder, det f d vapenhusets trappstegsgavel vittnar om den medeltida byggnadsepoken, tornet med sin karakteristiska svängda tornhuv från den omfattande om- och nybyggnationen i slutet av 1700-talet och ytskikten visar på restaureringsidealen omkring 1960. Stora delar av kyrkans murverk härstammar från medeltiden och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik.
Kyrkans interiör präglas framför allt av den omfattande renoveringen som utfördes av arkitekt Kurt von Schmalensee 1958-1963. Bland kyrkans fasta inredning och specifika inventarier bör framför allt Pehr Hörbergs altartavla nämnas, vilken har stora konsthistoriska värden och även är intressant ur ett regionalt perspektiv. Även predikstolen, dopfunten med sin ovanliga bevarade bemålning och de stora skulpturerna, som förvaras i gravkapellet, har stora konsthistoriska värden.
Sammanfattning
Den högt belägna kyrkan har ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med bybebyggelsen och de f d skolbyggnaderna och ålderdomshemmet en kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden, som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum.
Kyrkan präglas idag med stor tydlighet av tre större byggnadsperioder; den medeltida stenkyrkan med bl a det bevarade f d vapenhuset, 1700-talets om och nybyggnad och Kurt von Schmalensees omfattande omgestaltning på 1960-talet.
Kyrkan har ett flertal specifika inventarier och fast inredning av högt kulturhistoriskt värde, såsom predikstolen, altartavlan, dopfunten med bevarad bemålning samt de mycket ovanliga, stora skulpturerna föreställande Tron och Hoppet.
Kyrkans medeltida murverk, spåren efter valvslagningen, portaler och övriga medeltida byggnadsdetaljer utgör ett värdefullt historiskt dokument.
Inventeringsår (2007)
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, f d vapenhus i söder, som nu används som sakristia, samt torn i väster. Vapenhusets västra vägg sticker ut något i förhållande till långhusets västra vägg, vilket har sin förklaring i att det tidigare anslöt mot det medeltida tornets södra vägg. Vapenhuset har på södra sidan en trappstegsgavel, vilken enligt en anteckning från 1959 då var täckt med munk- och nunnetegel. Fasaderna är slätputsade med en ädelputs, som härrör från den omfattande renoveringen 1958-1963 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. Putsen har något överhäng gentemot den svartgråfärgade spritputsade sockeln. I putsen markerar ritsar medeltida öppningar och skarvar mellan olika byggnadsdelar. På vapenhusets södra sida finns en markering efter en äldre rundbågig sydportal. På kyrkans södra sida finns en vertikal rits som markerar en äldre övergång mellan långhus och kor och på östra sidan finns ytterligare en vertikal rits som markerar två byggnadsskeden. På korets sydöstra del finns även en högt placerad igenmurad rund öppning, som har tolkats som en del av gavelns medeltida blindering. Tornet har synliga ankarjärn. De stora rundbågiga fönsteröppningarna är sedan renoveringen 1958-1963 försedda med kopplade småspröjsade fönster med antikglas. På korets östra sida är fönsteröppningarna smalare och försedda med sidohängda enluftsfönster. Fönstren är målade i en gråblå ton. Tornets ljudöppningar är försedda med bruna jalusiluckor. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat mot öster, vapenhuset har sadeltak och tornet har en utsvängd huv. Samtliga tak är sedan 1958-1959 klädda med kopparplåt med förskjutna falsar samt med ståndrännor och stuprör av koppar. Även fönsterblecken är koppartäckta. Takfoten är inklädd med brunmålade smala brädor.
Huvudingången är via tornet i väster. Portalen är flersprångig med rusticeringar. Portens nederkant samt portalens skoning är inklädd med kopparplåt. Porten, som tillkom 1958-1963, är rundbågig och dörrbladen är klädda med en gråmålad kassettindelning. Trappstenar av granit. Över porten finns en kalkstenstavla med följande inskription; DÅ GUSTAF III WAR KONUNG, GREF FR RENSTIERNA LANDSHÖFDING, DOCT PET FILENIUS BISKOP, SECRET OST PET ÅHLIN INNEHADE BRÅBORG, AND IAC IURINGIUS VICARIUS PASTOR, RENOVERADES DENA KYRKA OCH UPBYGDES DETTA TORN MED SOKNEMÄNS OMKOSTNAD OCH FLIT GUDI ALLENA TILL ÄRO ÅR 1777. Det dröjde dock till 1782 innan tornet var färdigbyggt. En ingång finns även på korets södra sida. Den flersprångiga portalen är spetsbågig medan dörrbladet som troligen tillkom 1958-1963 eller 1984, är mindre och rundbågigt och med samma typ av konstruktion som i västportalen.
Interiör beskrivning
Långhusets golv består av kalkstensplattor från renoveringen 1958-1963. Väggarna är putsade och målade i en vaniljgul ton. I putsen gjordes vid omputsningen 1958-1963 ritsar i putsen som markeringar efter medeltida valv på norra sidan. På södra väggen finns en högt sittande igenmurad rundbågig fönsteröppning. I nord- och sydvästra hörnen finns de medeltida pelarna som bar upp valven bevarade. På södra väggen finns även en relativt stor kvadratisk nisch i muren, med oklar funktion. Taket härrör från renoveringen 1958-1963 och består av ett plant kassettak, målat i vitgult. I väster finns en rundbågig dörröppning till vapenhuset, som sedan 1958-1963 är försedd med dubbeldörrar av furu med ett genombrutet mönster med öppningar täckta av opaka plastskivor. Över dörren finns ett runt fönster med färgat glas i blyspröjs som ger ett indirekt ljus från tornets västfönster via tornkammaren. På södra sidan finns en öppning med kalkstensomfattning efter den ursprungliga sydportalen bevarad. Dörrbladet tillkom 1958-1963 och består av brunlaserad furupanel med ett rundbågigt överljusfönster med antikglas i blyspröjs. Bänkinredningen, som tillkom 1958-1963, är indelad i två kvarter med asymmetrisk indelning. Bänkkvarteren är slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. Bänkluckorna är nygjorda med en äldre bänklucka som förebild och målade i blått med grå marmorering. Enligt arkivmaterialet framgår att ny bänkinredning gjordes år 1700. Bänkarnas insidor är laserade i rödbrunt. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster. Korgen med tillhörande ljudtak är rikt dekorerad med skurna ornament, kolonner och med sekundära skulpturer. Den nuvarande färgsättningen härstammar från en konservering 1958, då de ursprungliga färgerna framtogs. Trappan och räcket nygjordes sannolikt i samband med konserveringen. Orgelläktare saknas i väster.
Korets golv ligger två trappsteg högre än långhusgolvet och består av kalkstensplattor med fasad kant. Väggar och tak har samma ytbehandling som långhuset. I söder finns en koringång med en spetbågig portal och en mindre, sedan 1960-talet eller 1984 insatt gråmålad enkel spegeldörr. Innerbågarna i korets kopplade östfönster är försedda med antikglas i blyspröjs. På korets norra sida finns en slät grå enkeldörr med överljusfönster med antikglas i blyspröjs som leder till ett inbyggt förråd från renoveringen 1958-1963. Förrådet har ett tegelgolv. Altaret är uppmurat 1958-1963 med en äldre kalkstensskiva, som tidigare var ilagd i vapenhusets golv. Altarringen är halvrund och öppen mot öster. Den består av gråmålade svarvade balusterdockor och tillkom sannolikt vid renoveringen 1892, alternativt uppges en ny altarring 1810. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och signerad af Pehr Hörberg år 1807. Den omges av en altaruppsats med gråmålade pilastrar med förgyllda kannelyrer. Nederpartiet omgjordes i samband med renoveringen 1958-1963 och består av smala gråmålade brädor. I korets sydöstra hörn finns sedan 1961 en kororgel. Den är byggd av Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. Dopfunten är av sten och tillverkad under 1600-talet med spår av bemålning i en enkel marmorimitation och förgyllning. Kyrkan har två nummertavlor med ovala förgyllda ramar.
Sakristian är sedan ombyggnaden 1778-1779 belägen i det f d vapenhuset på långhusets södra sida. En romansk rundbågig portal leder från långhuset in till sakristian. Golvet består sedan renoveringen 1958-1963 av ett tegelgolv lagt i fiskbensmönster. Väggarna är vitkalkade och taket består av det på 1400-talet slagna ribbvalvet. I söder finns en markering efter den ursprungliga sydingången. I nischen finns en upptagen fönsteröppning. Ett likadant fönster finns även på den östra väggen.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett mönsterlagt kalkstensgolv. Väggarna är slätputsade och målade i gulvit ton och det plana taket består av brunlaserade furubrädor. I väster leder dubbla gråmålade rundbågiga spegeldörrar från 1958-1963 till ett vindfång, som skapats i murnischen. På södra sidan finns en rektangulär fönsteröppning. Tre enkla gråmålade dörrar leder till förråd i väster och på norra och södra sidan. På norra sidan finns även en dörr som leder till torntrappan.
Tornets övre våningar nås via en trappa på vapenhusets norra sida. Trappan är av brunlaserad furu. Tornets första våning har ett golv av smala furuplankor. Det plana taket är inklätt med en pärlspontpanel sannolikt från renoveringen 1892. Tornkammarens södra del är avdelad med en vägg klädd med pärlspontpanel med bakomliggande förråd och trappa till tornets övre våningar. På den östra väggen finns en igenmurad stickbågig öppning till en tidigare orgelläktare. I nischen har ett runt fönster med färgat glas i blyspröjs placerats. I väster finns en rund fönsteröppning med gråmålade kopplade bågar. Den andra våningen har ett obehandlat äldre brädgolv. I väster och norr finns smalare rektangulära ljusöppningar. I öster finns en plåtlucka till långhusvinden. På våningsplanet förvaras bl a en äldre bänklucka, som varit förebild för de nuvarande bänkluckornas utformning. Däröver finns en halvvåning och däröver klockvåningen. Kyrkan har två klockor. Storklockan omgöts 1790 av Anders Billsten i Norrköping och lillklockan omgöts 1839 av F Seippel och J G Lilliedahl i Stockholm.
Långhusvinden når man via en plåtlucka i tornets andra våning. Takstolen nygjordes i samband med renoveringen 1958-1963 då den äldre takstolen var kraftigt angripen av husbock. Den äldre takstolen över det f d vapenhuset är dock bevarad.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår 2011
Fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig flersprångig korportal och samtidigt tillbyggdes en korsarm mot norr. Vid undersökningarna kunde man även konstatera att kyrkan utvändigt vid detta tillfälle sannolikt varit vitslammad. Vid 1300-talets slut eller något senare byggdes en sakristia mellan den norra korsarmen och korets norra sida. Nästa större ombyggnadsskede företogs under 1400-talets andra hälft då långhuset utvidgades mot norr, vilket innebar att den norra ytterväggen hamnade i liv med korsarmens och sakristians norra väggar. Kyrkorummet valvslogs och blev tvåskeppigt. Det norra skeppet kallades under 1700-talet för lilla kyrka eller nykyrkan. Sakristian kvarstod som ett rum i kyrkorummets nordöstra hörn och tornet hamnade genom utvidgningen asymmetriskt mot söder. I söder tillbyggdes ett vapenhus med trappstegsgavel. Även koret har varit försett med trappstegsgavel, vilket bevarade anfangstenar indikerar. Gaveln har varit prydd med blinderingar av vilka en rundel påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna. Även vapenhuset valvslogs och kyrkorummet försågs med kalkmålningar i form av ribbdekorationer i engelskt rött. Kalkmålningarna har tillskrivits Olof målare, som utförde likartade kalkmålningar i Tingstad kyrka 1463. Bitar av målat glas påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna, vilket tyder på att kyrkan har haft påkostade målade glasfönster.
Vid en biskopsvisitation 1699 påpekades det att valvet och pelarna på norra sidan skulle borttagas emedan de likasom dela kyrkan o. hindra folket att se prästen. Diskussionerna kan följas i sockenstämmoprotokollen, men inte förrän på 1770-talet realiserades planerna. I protokollen framgår även behovet av reparationer av kyrkan efter Ryssens härjningar. 1723 uppges det Arbetslön till dem som bröto 3000 tegel av Bråborgs slott till kyrkans förnödenhet. Var och till vad teglet användes är oklart. Murmästare Måns Månsson gav 1771 ett förslag till ett nytt torn. Han antogs 1774 och arbetet påbörjades 1776 med om- och nybyggnationen av långhuset, medan det dröjde ytterligare några år innan tornet stod klart. Sakristians murar mot långhuset revs, valven togs ner och ersattes av ett flackt trätunnvalv. År 1780 var byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping sysselsatt med ritningar till tornet och 1781 antogs hans ritningar och året därpå var tornet färdigt. Det nya tornet försågs med västportal, d v s huvudingången förlades till tornets västra sida istället för den under medeltiden vanligen förekommande sydingången. Tornets två övre våningar inreddes till magasin för spannmål. I det äldre tornet hade bottenvåningen, som kallades för struten precis som i Furingstad kyrka, varit inredd med sittplatser för församlingsborna. Det medeltida vapenhuset omgjordes till sakristia och den ursprungliga sydingången igensattes troligen vid samma tillfälle. Det dröjde dock innan kyrkan var färdiginredd och först 1807 var den nya altartavlan klar. Den var målad av målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816), som var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altarringen var färdig 1810 och 1811 försågs kyrkan med en ny orgel.
Nästa större förändring utfördes 1892 under ledning av byggmästare C G Svensson i Norrköping. Förändringarna som följde det rådande modet innebar bl a att kyrkorummets valv kläddes in med spontad panel, väggarna försågs med bröstningspanel och tidstypiska öppna bänkar målade i en ekådring tillkom. Även orgelläktaren ombyggdes efter de rådande idealen.
Interiören före ombyggnaden på 1950-60-talen.
På 1950-talet blev det åter aktuellt med en renovering. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att ta fram ett ombyggnadsförslag. Schmalensee hade storartade planer för ombyggnaden av Dagsbergs kyrka. Ett första förslag var att bygga om kyrkan till en treskeppig basilika. Anledningen till detta var att kyrkans bärande takkonstruktion var mycket bristfällig och kolonnerna skulle hjälpa till att bära upp trycket från taket. Byggnadsstyrelsen sade dock nej. När renoveringsarbetena påbörjats konstaterades det att takstolsvirket var kraftigt angripet av husbock. Långhusets takstol nytillverkades och taken belades med kopparplåt. I kyrkorummet avlägsnades i stort sett samtliga tillägg som tillkommit 1892, även orgelläktaren. Riksantikvarieämbetet skrev i ett yttrande 1958: Då den befintliga orgelläktaren äger ett ganska obetydligt kulturhistoriskt värde och dessutom i vissa avseenden är mindre väl anpassad till interiören har ämbetet i princip intet att erinra mot att den avlägsnas. 1700-talets kyrkorum omgjordes till en modern tolkning av medeltidskyrkan med ett plant kassettak, på den medeltida sakristians plats i korets nordöstra hörn inbyggdes ett förrådsrum som egentligen var avsett som dopkapell. Som pendang på korets södra sida placerades en kororgel inom ett skrank. I en tidningsartikel från kyrkans invigning 1961 står det Stadsarkitekt von Schmalensee, som blivit tackad för ett utomordentligt gott och konstnärligt arbete (han har inte restaurerat, han har s k a p a t Dagsbergs kyrka sades det!).
I samband med den omfattande renoveringen utfördes, som tidigare nämnts, byggnadsarkeologiska undersökningar. När kaminen som var placerad i en nisch efter den igenmurade korportalen revs ner påträffades en medeltida järnbeslagen dörr. Denna dörr satt kvar på sin ursprungliga plats till 1984, då en förändring av korets södra sida utfördes. Dörren har inte påträffats under det pågående inventeringsarbetet. Däremot finns det bland arkivhandlingarna för Dagsbergs kyrka i Antikvarisk topografiskt arkiv en anteckning om en kyrkdörr av furu och järn, som deposition från Nordiska museet 23002:72.
År 2000 genomfördes vård- och underhållsinsatser i form av ommålning av kyrkorummet som då fick behålla sin färgsättning från Kurt von Schmalensees renovering.
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1100-1249 Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. (GL)
1100-1299 Nybyggnad torn i väster. (GL)
1300-1350 Specifika inventarier Dopfunt av grå gotländsk kalksten med spetsbågedekorationer på cuppan. Fragment påträffades vid byggnadsarkeologiska undersökningar 1958. Förvaras nu i gravkapellet. (GL, Ömd)
1300-1399 Ändring ombyggnad, det ursprungliga koret ersattes av ett nytt större korparti av långhusets bredd. (GL)
1300-1399 Nybyggnad - korsarm byggdes i norr. (GL)
1300-1399 Nybyggnad sakristia i norr. (GL)
1450-1499 Ändring ombyggnad, långhuset utvidgades åt norr och korsarmens norra mur inlemmades i det då tillkomna rektangulära kyrkorummets mursträckningar. (BR)
1450-1499 Nybyggnad vapenhus med trappstegsgavel på södra sidan. (BR)
1450-1499 Valvslagning kyrkorummet valvslogs i två skepp och även vapenhuset valvslogs. (BR) 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar i valven. (BR)
1600-1699 Fast inredning predikstol, renoverad 1892 och 1958. (BR, ÖLM)
1600-1699 Specifika inventarier dopfunt av sten. (SvB)
1695 Ändring ombyggnad, fönstret vid predikstolen utvidgades, förhus och torn rappades och vitmenades. Takspån till tornet, vapenhusets tak tjärades. (S-ÖLM)
1700 Ändring ombyggnad, beslöts att göra ny panel över lilla kyrkan samt nya bänkar i hela kyrkan, Anders Snickare, Färjestaden. (S-ÖLM)
1702 Ändring ombyggnad, interiör, sakristians golv höjdes 1 aln. (S-ÖLM)
1703 Ändring ombyggnad, nytt fönster i östra gaveln. (S-ÖLM)
1703 Arkitekturbunden utsmyckning valv och fönsteromfattningar fick en målning i svart och ultramarin av målaren Christofer Fock. (GL)
1705 Vård/underhåll, interiör, predikstol, bänkar, valv, panelen i lilla kyrkan, bänkarna i sakristian och funten målades. (I-ÖLM)
1719 Vård/underhåll, lagning av fönsterrutor av Ryssen sönderslagne. (S-ÖLM)
1722 Vård/underhåll, järnportarna vid kyrkan lagades som av Ryssen blevo sönderslagna, av Johan Smed vid Broborg. (S-ÖLM)
1724 Vård/underhåll, exteriör, kyrkan och tornet reparerades och vitmenades av Petter Murmästare. (S-ÖLM) 1724 Ändring ombyggnad, interiör, stengolv lades i koret, bänkarna lagades. (S-ÖLM)
1738-1739 Ändring ombyggnad, fönstren förstorades, Petter murmästare, snickare Ljungman. (S-ÖLM)
1757 Förslag - Ändring ombyggnad, interiör, pelarna och valven föreslogs tas ned och ersättes av ett panelat tak, sakristians inre murar skulle tas ned, altaret placeras mitt för mellersta gången, struten neder under tornet omgöras till sakristia, predikstolen flyttas närmare altaret. Ej utfört. (S-ÖLM)
1760 Ändring ombyggnad, fönstret vid predikstolen gjordes lika stort som de nyare fönstren, även fönstret i struten skulle göras större. (S-ÖLM)
1775 Rivning trätornet (vilket sannolikt avsåg klockstapeln) nedtogs, murmästare Måns Månsson, smeden Silfversten. (S-ÖLM)
1776-1777 Vård/underhåll, vitlimning över kyrkofönstren, 20 rutor i de gamla fönstren, Carl Frisk. (S-ÖLM) 1777 Ändring ombyggnad, interiör, pelarna och valven borttogs och ersattes av ett panelat brädtak. (S-ÖLM) 1777 Arkitekturbunden utsmyckning draperimålning på korets östvägg, finns nu bakom altartavlan. (BR, ÖLM)
1778-1779 Vård/underhåll, exteriör, de runda kyrkfönstren lagades. (S-ÖLM)
1778-1779 Ändring ombyggnad, interiör, vapenhuset fick ny funktion som sakristia, plank till sakristiegolvet. (S-ÖLM)
1779 Fast inredning ny orgelläktare, ombyggdes på 1890-tal. (ATA)
1781-1782 Nybyggnad torn av sten. Byggmästare Abraham Pousette, murmästare Petter Stenström, Stavsjö. (S-ÖLM)
1782-1783 Fast inredning orgelverk av orgelbyggare Wåhlander. (S-ÖLM)
1790 Specifika inventarier storklockan omgöts av Anders Billsten, Norrköping. (AR)
1807 Specifika inventarier altartavla målad av Pehr Hörberg. (BR)
1810 Fast inredning ny altarring. (ATA)
1811 Ändring fast inredning ett äldre orgelverk, byggt av orgelbyggare Wåhlander, ersattes av ett nytt verk byggt av direktör Eberhardt, Stockholm. (ATA)
1839 Specifika inventarier lillklockan omgöts av F Seippel och J G Lilliedahl, Stockholm. (ATA, Fa)
1863 Restaurering fast inredning, predikstolen renoverades, även 1958-1961. (AR)
1890-92 Fast inredning ny orgel byggd av E A Zetterqvist & Söner, Örebro, med fasad efter ritningar av arkitekt Albert Gellerstedt, Överintendentsämbetet, ersattes av en kororgel 1961. (AR, Fa)
1892 Ändring ombyggnad, interiör, nytt trägolv, nya öppna bänkar målade i ekådring, takvalvet kläddes med spontad panel, vattrivning och kalkavfärgning av väggarna, bröstningspanel till fönstrens nederkant, ny altarring med svarvad balustrad, ombyggnad av läktarens fyra pelare och komplettering med fyra nya pelare. Ett kalkstensgolv som låg i en del av koret flyttades till vapenhuset. Ett nytt trägolv lades ovanpå det gamla i sakristian. Byggmästare C G Svensson, Norrköping. (Fa, ÖC 1961-12-11)
1892 Ändring fast inredning, predikstolen från 1600-talet restaurerades, A Lundberg. (ÖLM)
1916-1917 Teknisk installation ny kamin från Ebbes bruk. (ATA, Fa)
1916-1917 Ändring ombyggnad, interiör, kaminen placerades i korportalens nisch. Arkitekt Gustav Linden. (ATA, Fa)
1916-1923 Ändring ombyggnad, exteriört, spåntaket ersattes av svartplåt. (Fa)
1923 Ändring ombyggnad, interiör, innanfönster, ommålning av interiören. En medeltida altarskiva som fungerat som trappsten vid västportalen flyttades in i vapenhusets golv, flyttades åter 1961. Arkitekt K Martin Westerberg, Stockholm. (Fa)
1949 Teknisk installation - elektrisk klockringningsanläggning, AEG Norrköping. (Fa)
1958 Byggnadsarkeologiska undersökningar. Ett runstensfragment påträffades i muren i kyrkans nordöstra hörn. Delar av tidigmedeltida gravmonument framkom. I långhusets södra vägg framkom den ursprungliga romanska sydportalen samt ett igensatt romanskt fönster. En igenmurad nisch på södra väggen återupptogs. Rester av draperimålningar från 1770-talet påträffades bakom altartavlan och på södra väggen. En medeltida altarskiva i vapenhusets golv placerades på ett nytt altare i den nyrenoverade kyrkan. En medeltida järnbeslagen dörr fanns bevarad i den igenmurade koringången. Östergötlands länsmuseum. (GL, ÖLM)
1958 Arkitektbunden utsmyckning mycket fragmentariska medeltida kalkmålningar i form av cirkelsegment och figurdetaljer påträffades. (ÖD 1958-12-03)
1958-1959 Ändring ombyggnad, exteriör, de två runda fönstren på långhusets västra sida murades igen och korfönstren minskades till sin halva bredd, nya kopplade fönster. Den äldre spritputsen ersattes av ädelputs. Takkonstruktionen som var skadad av husbock och röta ersattes av nya takstolar, ny takbeläggning av kopparplåt ersatte den äldre svartplåten. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÖLM, ÖD 1958-12-22, ATA)
1958 Konservering fast inredning, predikstolen som var vitmålad med förgyllda ornament och figurer konserverades och målades i vad som uppfattades som de ursprungliga färgerna, färgdokumentation utfördes och det konstaterades att figurerna var sekundära, Hörbergs altartavla konserverades, konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (GL, ÖLM)
1958-1963 Ändring ombyggnad, interiör, nytt gjutet betongbjälklag och golvbeläggning av kalksten, sakristians trägolv ersattes med tegelgolv, trätunnvalvet från 1700-talet ersattes av ett plant kassettak med profilerade träreglar samt tretexskivor i fälten. Väggpanelen borttogs. Orgelläktaren, som delvis var angripen av husbock monterades ner. Två skulpturer som tidigare flankerade altaruppsatsen placerades i de förminskade nischerna för korfönstren, förvaras nu i gravkapellet. Pärlspontpanelen i vapenhusets tak ersattes av slätspontade brädor, som oljelaserades. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (BR, ÖLM, ATA)
1961 Fast inredning kororgel på södra sidan av koret, byggd av A Magnusson, Göteborg. (AR) 1961 Teknisk installation ingjutna värmerörslingor i golvet. (ÖLM)
1961 Nybyggnad fristående pannrumsbyggnad placerades söder om tornet. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, Lars Lagerström Konstruktionsbyrå, Norrköping. (ÖLM, ATA)
1975 Ändring specifika inventarier klockorna fick nya kläppar, gjutna hos Bergholtz klockgjuteri. (Fa)
1985 Ändring ombyggnad, interiör, inbåsningen för kören framme i koret som tillkom 1958-63 borttogs. Arkitekt Jerk Alton, Stockholm. (ATA)
1985 Ändring ombyggnad, den igensatta korportalen med sin i yttervägg bevarade medeltida järndörr togs upp som utrymningsväg och en ny dörr insattes. (ÖLM)
1987 Teknisk installation hinderljus monterades på tornet, föranlett av att landningsbanan på Norrköpings flygplats förlängdes. (ÖLM)
2000 Vård/underhåll, interiör, ommålning av väggar och tak i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian i samma kulör som tidigare. Väggarna i kyrkorummet och vapenhuset ommålades med en emulsionsfärg och sakristian avfärgades med kalkfärg. Arkitekt Owe Axelsson, Måleri & Fasad AB Br Ek, Norrköping. (ÖLM)
2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
AR Reby, Arne, Dagsbergs kyrka. Klockrike 1970.
ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Fa Manuskript till Vård- och underhållsplan för Dagsbergs kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping.
GL Lindqvist, Gunnar, Rapport från de byggnadsarkeologiska undersökningarna 1958- 1961. I Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv.
S ÖLM - Avskrift av sockenstämmoprotokoll m m. I Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv.
SvB - Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952.
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
ÖD Östergötlands Dagblad
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Dagsbergs kyrkomiljö - Ljunga, K62, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.
Dagsberg [KE59] utgör område av riksintresse för kulturmiljövården.
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Manuskript till Vård- och underhållsplan för Dagsbergs kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping.
Reby, Arne, Dagsbergs kyrka. Klockrike 1970.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Styrestad
Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 9f Lindö
År 1300-1350 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av grå kalksten med spetsbågedekorationer på cuppan. Fragment påträffades vid byggnadsarkeologiska undersökningar 1958. Förvaras nu i gravkapellet.
se historik
År 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Arkitekturbunden utsmyckning-kalkmålningar i valven.
se historik
År 1600-1699 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sten.
se historik
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
Predikstol, renoverad 1892 och 1958.
se historik
År 1700 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Beslöts att göra ny panel över lilla kyrkan samt nya bänkar i hela kyrkan, Anders Snickare, Färjestaden.
se historik
Hantverkare - Snickare: Anders Snickare
År 1703 Arkitekturbunden utsmyckning
Valv och fönsteromfattningar fick en målning i svart och ultramarin av målaren Christofer Fock.
se historik
Hantverkare - Målare: Christofer Fock
År 1705 Underhåll - interiör
Predikstol, bänkar, valv, panelen i lilla kyrkan, bänkarna i sakristian och funten målades.
se historik
År 1719 Underhåll - fönster
Lagning av fönsterrutor "av ryssen sönderslagne".
se historik
År 1722 Underhåll
Järnportarna vid kyrkan lagades "som av Ryssen blevo sönderslagna", av Johan Smed vid Broborg.
se historik
Hantverkare - Smed: Johan Smed
År 1724 Underhåll - exteriör
Tornet reparerades och vitmenades av Petter Murmästare.
se historik
Hantverkare - Murare: Petter Murmästare
År 1775 Rivning
Trätornet (vilket sannolikt avsåg klockstapeln) nedtogs, murmästare Måns Månsson, smeden Silfversten.
se historik
Hantverkare - Smed: Silfversten
År 1776-1777 Underhåll - fönster
Vitlimning över kyrkofönstren, 20 rutor i de gamla fönstren, Carl Frisk.
se historik
År 1777 Arkitekturbunden utsmyckning
Draperimålning på korets östvägg, finns nu bakom altartavlan.
se historik
År 1778-1779 Underhåll - exteriör
De runda kyrkfönstren lagades.
se historik
År 1779 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare. Ombyggdes på 1890-talet.
se historik
År 1781-1782 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn - Torn av sten, byggmästare Abraham Pousette, murmästare Petter Stenström, Stavsjö.
se historik
Hantverkare: Petter Stenström
År 1782-1783 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk byggt av orgelbyggare Wåhlander.
se historik
Orgelbyggare: Wåhlander
År 1790 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgjöts av Anders Billsten, Norrköping.
se historik
År 1807 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla målad av Pehr Hörberg.
se historik
År 1810 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
se historik
År 1811 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ett äldra orgelverk byggt av orgelbyggare Wåhlander, ersattes av ett nytt verk byggt av direktör Eberhardt, Stockholm.
se historik
År 1839 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgjöts av F Seippel och J G Lilliedahl, Stockholm.
se historik
Klockgjutare: F Seippel
Klockgjutare: J G Lilliedahl
År 1890-1892 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgel byggd av E AA Zetterqvist & Söner, Örebro, med fasad aefter ritningar av arkitekt Albert Gellerstedt, Överindendentsämbetet, ersattes av en ny kororgel 1961.
se historik
År 1892 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1600-tal restaurerades. A Lundberg.
se historik
År 1916-1917 Teknisk installation - värme
Ny kamin från Ebbes bruk.
se historik
År 1949 Teknisk installation
Elektrisk klockringningsanläggning, AEG, Norrköping.
se historik
År 1958 Byggnadsarkeologisk undersökning
Byggnadsarkeologiska undersökningar. Ett runstensfragment påträffades i muren i kyrkans nordöstra hörn. Delar av tidigmedeltida gravmonument framkom. I långhusets södra vägg framkom den ursprungliga romanska sydportalen samt ett igensatt romanskt fönster. En igenmurad nisch på södra väggen återupptogs. Rester av draperimålningar från 1770-talet påträffades bakom altartavlan och på södra väggen. En medeltida altarskiva i vapenhusets golv placerades på ett nytt altare i den nyrenoverade kyrkan. En medeltida järnbeslagen dörr fanns bevarad i den igenmurade koringången. Östergötlands länsmuseum.
År 1958 Konservatorsarbeten
Predikstolen som var vitmålad med förgyllda ornament och figurer konserverades och målades i vad som uppfattades som de ursprungliga färgerna, färgdokumentation utfördes och det konstaterades att figurerna var sekundära. Hörbergs altartavla konserverades, konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
se historik
År 1961 Fast inredning - orgel
Kororgel på södra sidan av koret, byggd av A Magnusson, Göteborg.
se historik
År 1961 Teknisk installation
Ingjutna värmeslingor i golvet.
se historik
År 1961 Nybyggnad
Fristående pannrumsbyggnad placerades söder om tornet. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, Lars Lagerström Konstruktionsbyrå, Norrköping.
se historik
År 1987 Teknisk installation
Hinderljus monterades på tornet, föranlett av att landningsbanan på Norrköpings flygplats förlängdes.
se historik
År 2000 Underhåll - interiör
Ommålning av väggar och tak i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian i samma kulör som tidigare. Väggarna i kyrkorummet och vapenhuset ommålades med en emulsionsfärg och sakristian avfärgades med kalkfärg. Arkitekt Owe Axelsson, Måleri & Fasad AB Br Ek, Norrköping.
se historik
DAGSBERGS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Dagsbergs församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006 .
Reby, A: Dagsbergs kyrka. 1970..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin