Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, gravkapellet, kyrkogårdsmuren med sitt tidstypiska gjutjärnsstaket i nygotik och den timrade boden bildar tillsammans med det intilliggande gravfältet och runstenarna en tydligt avläsbar historisk miljö, som speglar en lång kontinuitet.
KYRKOGÅRDEN: Gravkapellets exteriör är i det närmaste intakt sedan uppförandet på 1890-talet. Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras den kulturhistoriska bedömningen.
KYRKOBYGGNADEN: Furingstads medeltida kyrka har trots sentida förändringar påtagligt behållit sin småskaliga romanska karaktär. Stora delar av kyrkans murverk i tornet, långhuset och delar av koret är från den första byggnadsperioden på 1100-talet och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. I murarna kan det dessutom finnas ytterligare delar av runstenar. Över valven finns medeltida träkonstruktioner, bemålade fönsteröppningar m m bevarade, vilket utgör ett mycket intressant och värdefullt forskningsmaterial. Lillkyrkan eller korsarmen representerar en företeelse som har varit vanlig, men som nu tillhör en av få bevarade i Östergötland.
Interiören har genom valven och de framtagna kalkmålningarna en senmedeltida karaktär som tillsammans med förändringarna från 1888 års renovering, som t ex gjutjärnsfönstren med färgat och mönstrat glas och korgolvet, präglar kyrkorummet. Pehr Hörbergs altartavla är intressant ur ett regionalt och konsthistoriskt perspektiv.
-Det medeltida murverket och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex delar av takstolen med den bevarade styrplankan, de bemålade fönsteröppningarna, sydportalens sandstensomfattning m m utgör värdefulla historiska dokument.
-Kalkmålningarna från 1400-talet och 1600-talet är representativa för länets äldre kalkmålningstradition.
-Orgelverket och fasaden från 1888 är i stort sett bevarade i originalskick och har ett stort kulturhistoriskt och musikaliskt värde.
-Dopfuntsfoten är en av kyrkans få bevarade medeltida inventarierna och visar på en lång historisk kontinuitet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
Fasadkulör (2004): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft en öppen takkonstruktion där takstolen har varit synlig. Över korvalvet finns en ornerad styrplanka bevarad och två ornerade virkesbitar finns sedan 1906 på Historiska museet i Stockholm. Bitarna är ornerade med rankornamentik av tidig romansk karaktär. Över valven finns även resterna av två fönstervalv bevarade. De är placerade på långhusets södra sida respektive korets södra mur. Runt valvöppningen är putsen målad med tegelimitation och på insidorna av nischen finns två målade kors, vilka har tolkats som biskopens invigningskors. Mellan kor och sakristia finns även en högt belägen öppning, vars funktion är oklar. Sakristian, som också är valvslagen, är uppförd under medeltiden, dock senare än långhuset. I tornets tredje våning finns på västra sidan en smal ingång till ett utrymme i muren. Detta kan eventuellt vara rester efter en invändig trappa.
På 1620-talet försågs valven i kyrkorummet med nya kalkmålningar, vilka har attribuerats till Åtvidsmästaren och återger Kristi historia och passion. Under 1600-talet fick kyrkan även sin nuvarande predikstol, vilken ska vara tillverkad av snickaren Lars Olufsson på Näs. Predikstolen är placerad på södra väggen. På norra sidan finns en korsarm eller nykyrka, som uppfördes 1732 eller ombyggdes vid det tillfället. Det finns olika uppgifter om korsarmens tillkomst. Enligt en uppgift var det ursprungligen ett sidokapell med valv, vilka dock ska ha raserats 1732. Andra uppgifter tyder på att den nybyggdes 1732 eftersom kyrkan då var för trång. Den stora takytan bärs upp av en spännbockskonstruktion. År 1738 överflyttades klockorna från en klockstapel till tornet, som i samband med det byggdes om med en ny tornhuv och ljudgluggar togs upp i tornets översta våning.
År 1803 togs ett fönster upp i tornets västra sida i den s k struten. Struten var benämningen på ett mycket smalt kilformat utrymme i tornets bottenvåning. Mot den norra muren fanns bänkar och i södra tornmuren mot långhuset en invändig trappa till läktaren och tornets andra våning. Samma år övermålades kalkmålningarna och kyrkorummet målades vitt efter tidens ideal. Samtidigt tillkom altartavlan, som är målad av Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Klockaren och organisten Magnus Ulander uppger i sin sockenbeskrivning 1855 att altaret är murat av tegel med en marmorskiva. Det nuvarande altaret är ett enkelt svartmålat träaltare och altarringen är sluten.
Exteriören präglas i hög grad av den omfattande restaurering som utfördes 1888, då bl a de stora rundbågiga fönsteröppningarna med gjutjärnsfönster fick sin nuvarande form. Ett äldre, troligen medeltida, vapenhus vid sydportalen revs och en ny huvudingång togs upp i tornets västmur. Den s k struten utvidgades och den invändiga trappan i muren sattes igen och ersattes av en ny trappa till läktaren från vapenhuset. Tornspiran förändrades återigen, ljudgluggarna från 1700-talets förändring murades igen. Interiören försågs med nya bänkar i tre kvarter och koret med mönstrade klinkerplattor. 1600-talsmålningarna i valven framtogs och fylldes i och påbättrades av målaren Victor Stillström i Linköping. Kyrkorummet försågs samtidigt med en ny orgel med orgelfasad i nyrenässans, byggd av Carl Elfström i Ljungby. För att vidga orgelläktaren gjordes en ny öppning mot tornet. Vid restaureringen upptäcktes även runstenar inmurade i kyrkan. De uppges ha suttit i västra tornmuren och i södra kyrkmuren. Dessa är nu uppställda utanför kyrkan.
Nästa större förändring i kyrkorummet utfördes 1941-1942 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. En masonitvägg sattes upp mellan korsarmen och kyrkorummet, bänkarna och läktarbarriären från 1888 förändrades och kalkmålningarna från 1400-talet i korvalvet frilades och de påbättrade 1600-talsmålningarna i långhuset restaurerades. Några år senare renoverades fasaden och putsen knackades ner. Då framkom bl a resterna efter den ursprungliga sydportalen med en sandstensomfattning. Fasaden putsades om med en ädelputs. Därefter har taket under 1980-talet försetts med ny bandtäckt plåt. Kyrkan har idag tre ingångar; huvudingång genom tornet i väster samt ingångar till sakristia och korsarm.
Bland övriga inventarier finns en dopfuntsfot av kalksten från 1100-talet. Dopfunten som är i bruk är av järn och koppar och tillverkad 1895. I vapenhuset finns gravstenar från 1600-talet uppställda. De har tidigare varit placerade i korgolvet.
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntsfot av kalksten
År 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i korvalvet och sannolikt även i långhuset.
År 1620-1629 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i kor och långhus. Attribuerade till Åtvidsmästaren.
År 1660-1661 Fast inredning - predikstol
Predikstol av snickaren Lars Olufsson på Näs.
Hantverkare - Snickare: Lars Olufsson
År 1661 Fast inredning - läktare
Läktare i väster.
År 1666 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan köpt från Kimstad, omgjuten 1707. (Inv 1828)
År 1707 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgjuten i Norrköping. (Inv 1828)
År 1756 Fast inredning - orgel
Orgel byggd av Jonas Wistenius, Linköping, ombyggdes 1859 och ersattes 1888 av ny orgel. (Inv 1828)
Orgelbyggare: Jonas Wistenius
År 1758 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasad med prydnader, målning och förgyllning av bildhuggaren Nils Österbom.
Konstnär - Bildhuggare: Nils Österbom
År 1803 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1803 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar och korvalvet vitstrukits. (Inv 1828)
År 1815 Underhåll - exteriör
Långhusets och tornets spåntak tjärades med tjära, kimrök, blyhartz mm.
År 1859-1860 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1756 reparerades och utökades av orgelbyggare Kullbom, ersattes av en ny orgel 1888.
Orgelbyggare: Anders Petter Kullbom
År 1878 Teknisk installation - värme
Kaminer installerades i kyrkorummet och i sakristian.
År 1878 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna förändrade och oljemålade.
År 1888 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Den vita färgen i korvalven borttogs och de äldre målningarna frilades, påbättrades och dekorationsmålades av Målaren Victor Stillström, Linköping.
Konstnär - Dekormålare: Victor Stillström
År 1888 Teknisk installation - värme
Ny kamin installerades i södra hörnet av nykyrkan.
År 1888 Fast inredning - orgel
Orgel byggd av Carl Elfström, Ljungby, ersatte orgeln från 1756. Restaurerad 2001.
Orgelbyggare: Carl Elfström
År 1889 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten.
År 1895 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av järn och koppar.
År 1939 Teknisk installation - el
Förslag till elektrisk uppvärmnings- och belysningsanläggning.
År 1941-1942 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningarna från 1400-talet i korvalvet frilades och de påbättrade målningar från 1620-talet i långhuset restaurerades. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
Konservator: Bertil Bengtsson
År 1949 Underhåll - exteriör
Tornet, putsen knackades ner på en del av tornets nordsida. Understa putslagret ett kalkbruk som målats med rödaktig kalkfärg. Arkitekt Kurt von Schmalensee.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1950 Underhåll - exteriör
putsen nedknackades; resterna av en sydportal från 1100-talet med sandstensomfattning, en fönsteröppning ovan valven med målad dekor bl a i from av korsoch på östra sidan spåren av ett på 1600-talet upptaget fönsteröppning. Dessutom spår av medeltida puts och en röd 1700-talsputs. Den medeltida putsen sparades, därefter omputsning med s k aktiverad eller piskad puts, däröver ädelputs av bl a marmorkross.
År 1976 Fast inredning - läktare
Skyddsräcke på läktaren.
År 1985 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av plåttak på torn och långhus med bandtäckning av svartlackerad galvaniserad stålplåt.
År 2001 Fast inredning - orgel
Restaurering av orgeln från 1888 av orgelbyggare Tomas Svenske AB.
År 2002 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk utredning inför ombyggnad av lågspänningskrets vid kyrkan.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet.
Brandförsäkringshandlingar i Brandförsäkringsverket. Fnr 9430, 26121, 28959, 35666 samt 55921. Mikrokort via SVAR
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09
Nisbeth, Åke, Bildernas predikan, medeltida kalkmålningar i Sverige. Värnamo 1996.
Reby, Arne, Furingstad kyrka, 1972.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1875-1877.
Sveriges Bebyggelse. Landsbygden. Östergötlands län IX, Uddevalla 1951.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Kartor
Häradsekonomisk karta 1878
Ekonomisk karta 1948 och 1980, blad 8G 8g Furingstad
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin