Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, gravkapellet, kyrkogårdsmuren med sitt tidstypiska gjutjärnsstaket i nygotik och den timrade boden bildar tillsammans med det intilliggande gravfältet och runstenarna en tydligt avläsbar historisk miljö, som speglar en lång kontinuitet.
KYRKOGÅRDEN: Gravkapellets exteriör är i det närmaste intakt sedan uppförandet på 1890-talet. Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras den kulturhistoriska bedömningen.
KYRKOBYGGNADEN: Furingstads medeltida kyrka har trots sentida förändringar påtagligt behållit sin småskaliga romanska karaktär. Stora delar av kyrkans murverk i tornet, långhuset och delar av koret är från den första byggnadsperioden på 1100-talet och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. I murarna kan det dessutom finnas ytterligare delar av runstenar. Över valven finns medeltida träkonstruktioner, bemålade fönsteröppningar m m bevarade, vilket utgör ett mycket intressant och värdefullt forskningsmaterial. Lillkyrkan eller korsarmen representerar en företeelse som har varit vanlig, men som nu tillhör en av få bevarade i Östergötland.
Interiören har genom valven och de framtagna kalkmålningarna en senmedeltida karaktär som tillsammans med förändringarna från 1888 års renovering, som t ex gjutjärnsfönstren med färgat och mönstrat glas och korgolvet, präglar kyrkorummet. Pehr Hörbergs altartavla är intressant ur ett regionalt och konsthistoriskt perspektiv.
-Det medeltida murverket och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex delar av takstolen med den bevarade styrplankan, de bemålade fönsteröppningarna, sydportalens sandstensomfattning m m utgör värdefulla historiska dokument.
-Kalkmålningarna från 1400-talet och 1600-talet är representativa för länets äldre kalkmålningstradition.
-Orgelverket och fasaden från 1888 är i stort sett bevarade i originalskick och har ett stort kulturhistoriskt och musikaliskt värde.
-Dopfuntsfoten är en av kyrkans få bevarade medeltida inventarierna och visar på en lång historisk kontinuitet.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Furingstad är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talet med ett rektangulärt långhus med ett smalare kor samt torn i väster. Kyrkorummet valvslogs och försågs med kalkmålningar på 1400-talet. Kyrkan fick sin nuvarande exteriöra utformning vid en omfattande renovering 1888, då bl a de nuvarande gjutjärnsfönstren tillkom. Kyrkan är putsad och det branta sadeltaket täckt av svart bandplåt. Ingångar finns bl a genom tornets västsida och via en korsarm på norra sidan. Kyrkorummet har en senmedeltida prägel med målade valv. Kyrkogården omgärdas av ett gjutjärnsstaket, vilket tillkom på 1890-talet samtidigt med gravkapellet nordöst om kyrkan. Kyrkomiljön visar på en tydlig historisk kontinuitet genom det närbelägna bygravfältet och de sekundärt placerade runstenarna.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av ett gjutjärnstaket i nygotik, från 1897, uppbyggt på ett stenfundament. Grindstolparna är av granit och krönta av järndekorationer i form av akantusblad. Kyrkogården utvidgades mot norr 1923 och entréparti och gjutjärnsstaket flyttades ut. Strax nordöst om kyrkan finns ett gravkapell från 1896.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - FURINGSTAD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 534, 1900: 537, 1995: 298
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl 10 km ostsydost om Norrköping i ett typiskt sprickdalsläge, på högsta punkten i det fornlämningstäta landskapet, väl synlig med vida utblickar. På kyrkogården finns bårhus. Närmast kyrkan finns f.d. klockargård, f.d. ålderdomshem samt f.d. skola, nu församlingshem. Prästgården ligger strax väster om kyrkan vid Vallerstad.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med korsarm i norr, ett smalare och rakavslutat kor, en sakristia på korets nordsida samt ett torn i väster. Byggnadshistorien är oviss. Av den ursprungliga stenkyrkan, uppförd under äldre medeltid, torde dock återstå betydande mursträckningar i såväl långhus som kor. Huruvida koret i sin nuvarande, påfallande långsträckta form är resultat av en senare ombyggnad är inte säkert känt, men får hållas för troligt (ombyggnaden har då skett senast under senmedeltiden, när valven slogs). Västtornet, med invändig murtrappa, härrör sannolikt också från äldre medeltid. En sakristia, den nuvarande, och ett vapenhus, rivet 1888, tillbyggdes troligen under medeltiden. Dateringen av korsarmen eller "nykyrkan" i norr är osäker. Enligt uppgift var den ursprungligen ett sidokapell med valv, vilka dock raserades 1732.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör, delvis präglad av restaureringen 1888, då de stora, stickbågiga fönsteröppningarna fick sin nuvarande form. Västtornet har förändrats i flera etapper. År 1738 byggdes en tornhuv av spån av byggmästaren Jon Månsson från Östra Husby och ljudgluggar upptogs i tornets översta våning. Spiran är nu plåttäckt. Huvudingång i väster (medeltidskyrkans sydportal igensattes 1888). Kyrkorummet har murade ribbvalv, troligen från 1400-talet. Ursprungligen var troligen takstolen synlig; ovan de nuvarande valven är alltjämt takstolen, med ornerad styrplanka, bevarad. Viktiga restaureringar har skett 1888 och 1941-42, när kalkmålningarna från 1400-talet i korvalvet samt från 1620-tal i långhuset framtogs och konserverades. De senmedeltida målningarna visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Målningarna från 1600-talet är attribuerade till Åtvidsmästaren och återger Kristi historia och passion. Vid restaureringen på 1940-talet insattes en masonitvägg mellan långhus och korsarm samt den ursprungliga polykromin på predikstolen från 1660-talet framtogs. Altartavla av Pehr Hörberg från 1803.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av de medeltida inventarierna återstår endast en dopfuntsfot (den nuvarande dopfunten är av järn och tillverkad 1895).
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet.
Brandförsäkringshandlingar i Brandförsäkringsverket. Fnr 9430, 26121, 28959, 35666 samt 55921. Mikrokort via SVAR
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09
Nisbeth, Åke, Bildernas predikan, medeltida kalkmålningar i Sverige. Värnamo 1996.
Reby, Arne, Furingstad kyrka, 1972.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1875-1877.
Sveriges Bebyggelse. Landsbygden. Östergötlands län IX, Uddevalla 1951.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Kartor
Häradsekonomisk karta 1878
Ekonomisk karta 1948 och 1980, blad 8G 8g Furingstad
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin