Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Hedvigs kyrka med sitt ursprung i den Tyska församlingen bildar tillsammans med f d kyrkogården och den påkostade offentliga och kommersiella bebyggelsen runt Tyska torget en kulturhistoriskt värdefull miljö.
F d kyrkogården
Den f d kyrkogården är ett exempel på de stadskyrkogårdar som upphörde att användas som kyrkogårdar i början av 1800-talet, när bl a hälsoaspekter gjorde att de flyttades utanför städerna. Stödmuren, trädkransen och gräsytorna är viktiga att bevara. Trots att de inte är ursprungliga kan de ses som rester av den ursprungliga användningen som kyrkogård.
Kyrkobyggnaden
Hedvigs kyrka tillhör de få kyrkor i Östergötland som uppfördes under 1600-talet. Trots vissa förändringar har den kvar sin "tunga" karaktär, som en förenklad barockbyggnad. Hela tornöverbyggnaden har senare klätts med koppar men äldre ornament har rekonstruerats och även de hör hemma i barockens arkitektur. Kyrkan har en ovanlig utformning av tornet och en ovanlig fasadbehandling. Fasadbehandlingen är en moderniserad variant av den ursprungliga tegelimitationen. Torn och fasad ger kyrkan en speciell karaktär. Interiören domineras av Agi Lindegrens målning i 1890-talets tolkning av barock. Detta är den enda kyrka i Östergötland där Agi Lindegren var verksam där man i så stor utsträckning har sparat hans tillägg och det gör interiörmåleriet även restaureringshistoriskt intressant. Många inredningsdetaljer är av mycket stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Där märks framför allt predikstolen, Pehr Hörbergs altartavla och dopfunten i sandsten. De är också inventarier som finns kvar från tiden innan kyrkan användes som rikssal vid riksdagen år 1800. I tornet finns flera inslag av ålderdomlig karaktär, framför allt på klockvåningen, som berättar om kyrkans historia "bakom kulisserna". De små väggskåpen och gaslampan i tornvåningen är exempel på föremål som aldrig varit särskilt framträdande i kyrkan. Sakristian är ett av de få exemplen i Östergötland på arkitekten Fredrik Wilhem Scholanders verksamhet som kyrkoarkitekt.
Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59 präglar delvis kyrkorummet genom bänkinredningen och läktarunderbyggnaden. Tidstypiska inslag är utformningen av vapenhuset med golv och tak, dörrarna med handtag som stiliserade fiskar och brudkammaren med karosseripanel.
Kyrkan har även ett mycket stort samhällshistoriskt värde då den uppfördes för Tyska församlingen. Detta visar på den tid i Norrköpings historia då näringslivet hade ett mycket stort inslag av tyskar. Det var inte fallet bara i Norrköping och intressant är också de täta kontakterna med Tyska församlingen i Stockholm.
Sammanfattning
" Hedvigs kyrka är en av länets få kyrkor uppförda under 1600-talet. Dess samband med Tyska församlingen i Norrköping har ett mycket stort samhällshistoriskt intresse.
" Interiören är en av få bevarade interiörer från Agi Lindegrens restaureringar i nybarock anda.
" Flera inventarier och delar av inredningen har en mycket hög konstnärlig och hantverksmässig kvalitet. Detta gäller bl a predikstolen från 1727, Pehr Hörbergs altartavla och altaruppsats samt sandstensdopfunten i renässans. Även altaret, som tidigare stått i S:t Olai kyrka har ett högt konstnärligt värde.
" Brudkammaren uppvisar en gestaltning som inte är typisk för 1950-talets kyrkliga restaureringar, men för många andra offentliga miljöer.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Hedvigs kyrka invigdes 1673 som församlingskyrka till den nybildade Tyska församlingen i Norrköping. Kyrkan byggdes i en förenklad barock med korta och breda proportioner och kraftiga strävpelare. Den ligger i västöstlig riktning och har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr och ett lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i tegelstensimitation med vita fogar. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med dubbla takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt. Tornet avslutas med en hög träöverbyggnad med kantig lanternin med fyra urtavlor och svängd spira, allt klätt med koppar. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågarna i trä är spetsbågiga. Huvudingång och två sidoingångar finns i väster. Hedvigs kyrka ligger i stadsmiljön vid Tyska torget.
F D KYRKOGÅRDEN
Runt Hedvigs kyrka anlades en kyrkogård med muromgärdning och ingångsportal. 1811 beslutade man att upphöra med begravningar på kyrkogården och istället använda den nya kyrkogård som anlagts för stadsförsamlingen utanför staden. Under tidigt 1800-tal anlades många kyrkogårdar utanför rikets städer, bl a beroende på hälsoaspekter. I Hedvigs församling beslutade man sedan att riva ned gravöverbyggnader och stensätta gravplatserna. Kyrkogårdsmuren och ingångsportalen skulle säljas.
I dag omgärdas Hedvigs kyrka av en gräsmatta med enstaka stora lövträd i en trädkrans och buskar. Gräsmattan avgränsas av en låg stödmur av granitstenar i ett skift. I väster leder en bred trappa av granit upp från Tyska torget. Området runt kyrkans torn och västparti är belagt med gatsten och i sydväst ligger en gång med gatsten. I nordväst leder en uppfartsramp av gatsten till kyrkan och den övergår sedan i en asfalterad gång till sakristian. En asfalterad gång leder även från norr till sakristians ingång. Söder om kyrkan finns ett minnesmonument över kyrkoherde Erik Perwe i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - NORRKÖPINGS HEDVIG
BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: 7370, 1995: 12761
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Norrköpings tyska församling bildades 1613. Från 1775 fanns både tysk och svensk kyrkoherde. Förklarad territoriell 1864.
LÄGE OCH OMGIVNING - /&/.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan byggdes ursprungligen för den tyska församlingen i Norrköping 1670-73, delvis med byggnadsmaterial som på riksänkedrottning Hedvig Eleonoras befallning togs från Johannisborgs slott. Kyrkan består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, som ursprungligen även inrymde sakristia. Västtorn planerades från början men byggdes först 1693, efter lokalt upprättade ritningar. Den befintliga sakristian tillkom 1860-61.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör har i flera omgångar genomgått omfattande förändringar. Vid ryssarnas härjningar 1719 brändes kyrktaket, tornspiran och det mesta av inredningen, me-dan väggarna däremot stod kvar och kunde användas för återuppbyggnaden. Märkligt nog synes också det befintliga treklöverformade innervalvet ha överlevt branden. Först in på 1730-talet var iståndsättningen avslutad, men redan 1752 fick man problem med sättningar. Efter ritningar av murmästare J. G. Strubel ombyggdes tornet och västgaveln. Återigen visade sig tornet inte hålla och till sist revs de övre våningarna 1758, varefter den nuvarande träöverbyggnaden tillkom. År 1800 skulle kyrkan användas som rikssal vid en riksdag och inredningen kasserades till stor del eller togs tillfälligt bort. Bara Pehr Hörbergs altartavla från 1797 fick vara kvar liksom den stora målning av kung David och hans orkester som tjänstgjorde som fasad framför orgelverket (den senare togs sedermera ner och förstördes vid en förrådsbrand). Av den borttagna inredningen var det bara predikstolen från 1727 som återställdes. Vid restaureringen 1890-94, under ledning av arkitekt Agi Lindegren, förvärvades ny bänkinredning, valvet målades dekorativt och två glasmålningar skaffades till koret. Vid Kurt von Schmalensees restaurering, som slutfördes 1959, fick kyrkan sin nuvarande yttre karaktär med ny fasadputs, sakristian och vapenhuset ominreddes, golvet lades om och bänkarna byttes åter ut.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i sandsten från 1590-talet har ursprungligen stått i Stegeborgs slottskyrka.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Schmalensee, K von: Hedvigs kyrka i Norrköping. Linköpings stifts kyrkor. 3:e uppl. 1978. .
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Föreningen Gamla Norrköping, nr 22, Norrköping 1993.
Helmfrid, Björn, Norrköpings tyska församling - dess genesis och tidiga historia,
Hörberg, Pehr, Min lefwernes beskrifning, utgiven av Risinge Hembygdsförening och Östgöta
konstförening. Andra upplagan, Norrköping 1968.
Kalm, Ingvar, Hedvigs församling under 300 år, Lund 1980.
Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet;
Med öppna ögon, Miljöer och hus i Norrköping, Norrköping.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin