Motivering (skydd): VÄRDEBEDÖMNING
Råssnäskyrkan har ett kulturhistoriskt värde som exempel på de stadsdelskyrkor som uppfördes i samband med städernas tillväxt. Kyrkan har även ett immateriellt värde genom sin uttalade förklaring att den ska verka bland människorna i bostadsområdet och att det är barnoch ungdomsverksamheten som är dess grundpelare. Detta kommer också i uttryck i de lokaler som kyrkan disponerar som har vuxit och förändrats med tiden och med anpassning till samhället. Lokalerna är ett redskap för verksamheten. Kyrkorummet är välbevarat med sin råa struktur med synliga järnbalkar i taket och fasadtegel på väggarna och kalkstensgolv. Alla armaturer har bevarats samt altare, predikstol, dopfunt och knäfall, dekorativa fönsteröppningar och de lösa stolarna. Möbleringen med stolarna i V-formation vilket bidrar till känslan av gemenskap vilket var den ursprungliga tanken med möbleringen.
• Arkitektoniskt värde. Kyrkorummet har ett arkitektoniskt värde med en medveten utformning och uttryck med materialval med anknytning till Motala som järnbalkar, tegel och kalksten.
• Tidstypiskt. Kyrkorummet är tidstypiskt då arkitekterna under 1960 – 70 –talet gärna använde mörkt tegel och lät dagsljus stråla in genom begränsade öppningar. De geometriskt olika fönsteröppningarna är ett exempel liksom förkärleken för omålat trä som i altare, dopfunt och predikstol. De grönlaserade stolarna är också ett uttryck för 1970-talet.
• Tillgängligt. Kyrkan arbetar med en stor verksamhet som hela tiden har ökat. Det finns en uttalad önska att kyrkan ska vara vardagsnära och folklig och finnas där människorna finns. Man arbetar med att skapa mötesplatser och gemenskap.
MÅL OCH REKOMMENDATIONER
• Kyrkorummen bör bevaras så att den ursprungliga utformningen ej förändras. • Fasadmaterial i tegel och järnbalkar i tak, golvmaterial, fönsteröppningar, glasmålning bör bevaras.
• Lös inredning såsom, stolar, altare, dopfunt, orgel, armaturer bör bevaras och skyddas. • Kyrkan bör ej byggas till så att kyrkobyggnaden påverkas.
• En vård och underhållsplan bör tas fram som ett hjälpmedel i att kontinuerligt underhålla byggnaden och att värna om dess karaktär.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2012)
Tomten är begränsad och går endast en meter utanför kyrkan i söder. I väster gränsar den till en asfalterad väg till köpcentret. I norr gränsar tomten till gatan. I öster utgör kyrkobyggnaden gräns till skolgårdens asfalterade bollplan. På norra sidan av tomten ligger ett uthus för sophantering.
Klockstapeln står i anslutning till kyrkan och är byggd av samma rödbruna
tegel.
Övriga byggnader
Klockstapeln ligger i nära anslutning till kyrkan och är byggd av samma rödbruna tegel. Klockorna skyddas av brunmålad träpanel. Mellan klockstapeln och kyrkobyggnaden sitter ett konturformat kors i två halvor. De båda klockorna är gjutna vid Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. De har den ursprungliga psalmtexten av Anders Frostenson från 1970. Texten ändrades något innan den trycktes i psalmboken men då klockorna redan var gjutna vart det svårare att ändra.Norr om kyrkan ut mot gatan finns ett soprum som är byggt i tegel och fasaderna har synligt tegel och grå cementskivor. Dörren är av slät plåt.
Klockstapeln
Inventeringsår 2016
Råssnäs stadsdelskyrka invigdes 1976 och är ritad av Motalas stadsarkitekt Ragnar Molin. Kyrkan uppfördes i ett rödbrunt tegel med verksamhetslokaler som har mer än fördubblats med åren. Redan 1980 byggdes den till, men den stora förändringen gjordes 2006 med nya tjänsterum och körrum samt utökade verksamhetslokaler för
barnverksamheten. Kyrkorummet är dock oförändrat sedan 1976 med tegelklädda väggar och med den ursprungliga inredningen bevarad.
RÅSSNÄSKYRKAN Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2011/2012.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Molin,Ragnar:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin