Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tidaholms kyrka och kyrkogård är belägna centralt i Tidaholm. Den nya kyrkplatsen har i sin direkta närhet tingshus, församlingshem, skola och stadshus samt platsen för Agnetorps medeltidskyrka.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av kallmur med kalkstensstolpar och trädrad från kyrkans byggnadstid. Träd och grusgångar bidrar till 1800-talets parkkaraktär. Många av gravarna har stenram eller järnstaket och grusade ytor.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan uppfördes 1841 i nyklassicistisk stil efter ritningar av Fredrik Blom. Dess nuvarande framtoning med nygotisk lanternin, tornur, tempelgavlar, slätputsade omfattningar och gesimser är ett verk av Folke Zettervalls genomgripande renovering 1892 liksom korutsprång med trefönstergrupp. Den treskeppiga interiören tillkom vid Axel Forsséns renovering 1935 och är ett helgjutet exempel på dennes arbeten. Då insattes den gamla kyrkans ovanliga altaruppsats i rokoko. Dopfunt av trä och ett antal huvudbaner i barock uppsattes även. Fönstren fick antikglas och bänkinredningen nytillverkades. Altarring, predikstol och läktare återstår från sekelskiftet och är ritade av F A Wahlström respektive I G Clason. Orgelfasaden härrör från 1841 års Söderlingorgel. Färgsättningen i övervägande blåa nyanser är från renoveringen 1970. Två 1500-talsklockor och en romansk relief stammar från Agnetorps rivna kyrka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans exteriör vittnar om såväl nyklassicismens som det sena 1800-talets stilideal. - Interiören är ett exempel på 1930-talets fria omdaningar av 1800-talets kyrkorum. - Inredning och inventarier från Agnetorps rivna kyrka.
- Orgelfasad från byggnadstiden.
- Inredning från sekelskiftets och 1935 års renoveringar.
- Kyrkogårdens grusgångar, stenmur, träd och stenramsgravar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Korutsprång, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
TIDAHOLMS KYRKA - Kyrkan från 1841 består av ett långhus med utkragande mittportal och smalare, rakslutet kor från 1892 i öster. Norr om koret är en sakristia från 1911 med överbyggd trappa till pannrum från 1920 på östsidan. I väster är ett torn med utkragande portal.
FASAD - Kyrkan vilar på en putsad, skråkantad sockel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Portrisaliterna, de breda hörnkedjorna och takfotsgesimserna samt fönsterkrönens omfattningar är slätputsade och vitkalkade. Risaliterna kröns av tempelgavlar med uppskjutande spetsar som bär kors av koppar. I den södra är en rund ventil, liksom i korets gavelröste. Koret saknar hörnkedjor, liksom sakristian. Långhusets takfotsgesimser löper horisontalt över gavlarna och fortsätter runt tornet. Klockvåningens bjälklag är förankrat med ankarslutar. I varje sida av våningen är en rundbågad ljudglugg med raka parluckor, klädda med liggande brunmålad panel. Dessa härrör sannolikt från 1892. I tornets takfot är i varje sida en urtavla som skjuter upp i takfallen. Dessa tillkom 1892 och bär svarta romerska siffror mot en vit botten. Armaturer i anslutning till portarna är från 1935.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1935 - om inget annat anges - och har brunmålade karmar, bågar och spröjs av trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. De rundbågade långhusfönstren har korspost och sex öppningsbara lufter med sex rutor var, med undantag av lunetterna som har fyra. Lufterna har hörnbeslag. Mitt- och västportens överljus är i två våningar. Nedtill är liggande fönster med tre lufter. De på sidorna är kvadratiska med nio antikglas i blyspröjs och i det mellersta är en ljusarmatur och två rutor. Överst är en lunett med två sannolikt ursprungliga lufter som har fyra blåsta glasrutor var. I korets östvägg är en rundbågad trefönstergrupp där det mellersta fönstret har tio rutor och sidofönstren åtta. Det stickbågade sydfönstret har enkel öppningsbar luft med 30 svagt färgade antikglas i blyspröjs. Sakristian har två rundbågade fönster med korspost och fyra öppningsbara lufter, varav de nedre har två rutor var. Ovan västportens tempelgavel är två smala rektangulära fönster med två rutor var i enkla lufter. Nästa våning har ett litet rektangulärt fönster i norr och söder, båda med enkla ospröjsade lufter.
PORT - Mitt- och västport är raka pardörrar från 1935 med kopparklädsel. De rundbågade smygarna har överljus. Västportens smyg är i två språng och mittportens har en trappa av kalksten. Den raka sakristiporten från 1911 är klädd med stående brunmålad pärlspont och bär liljeformade gångjärnsband. Porten sitter i en grund rundbågad smyg med slätputsad rundblindering i tympanon. Framför porten är en kalkstenstrappa med sentida järnräcke. Ned till källartrappan är en stickbågad port från 1920 av stående brunmålade brädor.
TAK - Långhus, kor och sakristia bär flacka sadeltak med täckning av kopparplåt i förskjutna hakfals. De profilerade takfötterna är av vitmålat trä. Över källartrappan är ett välvt tak med samma täckning. Torntaket tillkom 1892 och utgörs av en flack huv som bär en åttasidig öppen lanternin. Denna har fyra rundbågade öppningar med järnstaket och krönande spetsgavlar i vars topp är förgyllda kors. Lanterninen bär i sin tur en spetsig spira som kröns av ett förgyllt kors på kula. Hela taket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Den profilerade vitmålade takfoten bärs av konsoler med diamantrustik och gör på mitten av varje sida en rundbåge för de uppskjutande urtavlorna. Portrisaliterna och tornets nedre gesims är alla avtäckta med kopparplåt. Alla takfall utom tornet har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Stuprören är mindre väl placerade mitt på långsidornas fasader.
TIDAHOLMS KYRKA - Kyrkan från 1841 består av ett långhus med smalare rakslutet kor i öster, vilket utökats in i långhuset. Norr om koret är en sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören är ljus och präglas av Axel Forsséns renovering 1935 då kyrkan blev treskeppig. Pelare och övrig inredning är hållen i främst mörkt blågrönt så att en kontrast bildas mot väggarnas och takets ljusa ytor. Alla portar och dörrar är målade i gråa nyanser och härrör från 1935 om inget annat anges. Alla fönster härrör likaså från 1935 och har karmar och bågar av gråmålat trä om inget annat anges.
LÅNGHUS - Långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal med vindfång i murens bredd samt överljus. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste delvis skyms av läktaren. Väster om denna axel är en grund läktarunderbyggnad. Under läktarens södra del har två bänkrader slopats för att skapa en plats för kyrkkaffe och lekhörna. Bakom den bakre norra bänkraden är en manöverpulpet i ljust trä. Bänkkvarteren indelas av mittgång med tvärgång mot mittporten, samt sidogångar. I tvärgången står en ljusbärare i smide. Över bänkkvarteren hänger sex mässingskronor och mot koret i sidoskeppen hänger vita högtalare. GOLV - Golvet består av fernissade furubrädor, sannolikt från 1935.
VÄGG - De tidstypiskt jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Under fönstren är uthuggna radiatornischer. På väggarna sitter tre stycken vridbara rektangulära grå nummertavlor från 1971, med enkelt utförande. På nordväggen hänger ett epitafium över Anders Olander och på ömse sidor om mittporten huvudbaner över Georg och Gustaf Adolf Papegoja.
PORT - In till läktarunderbyggnaden och mittportens vindfång är raka pardörrar med fyra halvfranska fyllningar per dörrhalva. Mittporten har ett profilerat, äldre foder.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har korspost med sex öppningsbara innanlufter. Lunetthalvorna har tolv svagt färgade antikglas var i blyspröjs, de övriga 24. Smygarna följer fönstrens form och har fönsterbänkar av slipad kalksten. Mittportens överljus består av en lunett i likhet med de ovan beskrivna.
TAK - Taket utgörs över mittskeppet av ett tunnvalv, klätt med träfiberskivor som i sin tur är överdraget med glasfiberväv och målat i en ljus blågrön ton. Tunnvalvet bärs av två bjälkar med profilerad och marmorerad infodring mot mittskeppet. Dessa vilar i sin tur på fyra pelarpar med utanpåliggande fyllningar och lyktkapitäl. Fyllningarna är bruna medan pelarna i övrigt bär blå lasyr. Sidoskeppens tak är plana och indelas i fält av lister som löper från pelarna. Fälten är klädda med glasfiberväv och allt är vitmålat. Samma gäller taket under läktaren. Taket i mittportens vindfång är ett flackt vitmålat tunnvalv.
KOR - Koret upptar långhusets östra ände och har en smalare rak utbyggnad i öster där altaret är placerat. Den västra delen har en fönsteraxel medan utbyggnaden har en trefönstergrupp i östväggen, ett fönster i sydväggen och en dörr till sakristian i nordväggen. Vid den nordöstligaste pelaren står predikstolen med uppgång från öster. I nordost står en kororgel och i söder dopfunt samt ambo i gråmålat trä. Över dopfunten hänger en ljuskrona av trä från sent 1600-tal och i norr och söder en mässingskrona.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och täcks av rektangulära slipade plattor av röd och grå kalksten från 1971. Inom altarringen ligger golvet ännu ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. In mot korutbyggnaden är en rundbåge i hela dess vidd. På dess insida sitter skenor med vita strålkastare. I utbyggnadens nordvägg sitter en piscina av koppar. Bakom dopfunten hänger en textil. Kororgeln döljer ett mindre huvudbaner som hänger på nordväggen.
INNERDÖRR - In till sakristian är en rak dörr från 1892 med utanpåliggande fyllningar från 1935. Den sitter i en stickbågad smyg.
FÖNSTER - Fönsteraxeln i väster är som i långhuset. Trefönstergruppen är rundbågad med högre mittfönster. De har enkla lufter med träspröjs som bildar kvadratiska rutor, i vilka sitter nio antikglas i blyspröjs. Lunetterna har åtta. Mittfönstret har tio dylika rutor, sidofönstren åtta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande gråmålade fönsterbänkar. Det stickbågade sydfönstret har enkel öppningsbar luft med 30 svagt färgade antikglas i blyspröjs. Smygen följer fönstrets form och har en fönsterbänk av polerad kalksten.
TAK - I den västra delen är det en fortsättning av långhustaket. I utbyggnaden är ett tunnvalv av vitmålade brädor med något utdraget anfang.
FAST INREDNING
ALTARE - Det långsträckta altaret av vitmålat trä härrör från 1935 och står ett stycke från väggen med altaruppsatsen fastgjord på baksidan.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett bildhuggeriarbete i rokoko, vilket skänktes kyrkan 1758 av Charlotta Falkenberg enligt predellans centralt placerade kartusch. Hela verket är översållat med förgyllda rocailler i relief. Från den förkroppade predellan reser sig ett högt och smalt korpus med en friskulptur av Kristus på korset. Detta krucifix är skuret 1935 av K J R Johansson, vilken framtog altaruppsatsens ursprungliga färg detta år. Krucifixet på Daretorps snarlika altaruppsats har tjänat som förebild. Ursprungligen fanns även de två rövarna, liksom på Daretorps. Krönet med relief av ett brinnande hjärta och två änglaflykter inom en gloria bryter igenom alla tillstymmelser till entablement. Det hela omges av två formmässigt nästan upplösta pilastrar som kröns av var sin änglaflykt. Från predellans sidor reser sig två kolonner som saknar arkitektonisk funktion och från sina kapitäl binds samman med corpus medelst osymmetriska rocailler. Bortsett från förgyllningen är altaruppsatsen målad i blåa nyanser.
ALTARRING - Den långsträckta halvrunda altarringen härrör från 1892 och utgörs av en balustrad med små kannelyrförsedda kolonnetter i grå bemålning och förgyllning. Knäfallet är stoppat och klätt med blågrått tyg medan armstödet saknar detta och är målat blått.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1935 består av 21 rader i norr och 16 i söder där de två bakre slopats. Mot kor, tvärgång och läktarunderbyggnad är skärmar med halvfranska fyllningar. De lutande ryggarna har på baksidan bokstöd och krokar. Vid golvet är fotstöd. På sitsarna ligger dynor från 1990. De raka gavlarna har blågrönt marmorerade fyllningar och krönlist med tandsnitt. Bänkarna bär utvändigt blå lasyr och gröna krönlister medan de invändigt är gråmålade.
PREDIKSTOL - Den femsidiga klassicistiska predikstolen och dess trappa härrör från 1908. Korgen har en förkroppad bas som vilar på en kraftig kolonn med kompositakapitäl. Korgens sidor har raka fyllningar från 1935 med mandorlaformade reliefer av attributen för evangelisterna och Kristus. Dessa omgivs av akantusrelief. Arbetet är utfört av K J R Johansson. Fyllningarna flankeras av pilastrar som bär rundbågar inom vilka är fyllningar med änglaflykter i relief. På hörnen står joniska halvkolonnetter. Entablementet är förkroppat och på detta står ett timglas från den gamla kyrkan. Trappräcket bärs av smäckra kolonnetter med kannelyrer och avslutas med fyrkantiga fyllningsförsedda poster. Det åttasidiga ljudtaket från 1935 är sammanfogat med pelaren. Från dess himmel svävar en förgylld duva. Takets nederdel har ovanpå krönlistens hörn stjärnor. Taket avslutas med en kupol i vars topp är ett kors på stor kula. Predikstol och ljudtak bär en grön bemålning med brunmarmorerade lister och förgylld dekor.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 32 stämmor. Den är byggd av Grönlunds orgelbyggeri AB, Gammelstad, år 1996. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1841 års Söderlingorgel. Denna består av ett högre korgbågat mittfält som flankeras av två lägre raka. De skiljs åt av pilastrar med kannelyrer och palmettkapitäl. Mittfältets entablement har tandsnitt och bär en skuren lyra med omgivande lagerkvistar. På sidofältens entablement är lagerkransar med korsade trumpeter. Sidorna pryds av kraftigt skurna voluter. All dekor är förgylld medan övriga fasaden är försedd med grå lasyr.
KORORGEL - Kororgeln består av en manual, pedal och elva stämmor. Den är byggd av Walter Thür orgelbyggeri AB i Torshälla 1973. Den omålade träfasaden har på fronten tre rektangulära pipfält med vikluckor.
LÄKTARE - Läktaren från 1908 vilar på tre pelarpar längs mittgången (varav ett i läktarunderbyggnaden) och två pelare vid nord- och sydväggen. Dessa är från 1935 samt har fasade sidor och är gråmålade. Läktarbröstet vilar på ett kraftigt entablement och utgörs av en balustrad med kolonnetter av samma slag som altarringen. Mittpartiet gör en svagt rundad utkragning. Bemålningen är samma grå färg och lila lister. På baksidan är bröstet klätt med blågrönt målade träfiberskivor från 1935. Ovanpå bröstet är en grå järnstång. Golvet utgörs av fernissade furubrädor från 1996. Bänkinredningen är borttagen. I nordväst och sydväst är förråd från 1971. Bakom orgeln är mot söder en mellanvägg från 1996, klädd med ljust målad lockpanel.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är ett bildhuggeriarbete i bondbarock från omkring 1700 med tillhörande lock. Den runda cuppan har en kraftig relief med fruktgirlander och bärs av en kerub som står på en rund fot med kronbladsrelief och tre kulfötter. Locket har även det kronbladsrelief och en krönande knopp. Bemålningen är guld och rött.
LJUSKRONA I TRÄ - Träkronan är ett bildhuggeriarbete från ca 1700 av samma hand som dopfunten. Fyra skulpterade människoarmar samt en krönande ängel bär ljushållarna.
HUVUDBANER - Huvudbaneret över Johan Papegoja (död 1667) visar släktens vapensköld med en papegoja på en stock. Denna omges av en kraftig broskornamentik och kröns av en hjälmprydnad. På bärstången sitter en textkartusch. Bemålningen domineras av rött, guld och silver. Det grovt skurna huvudbaneret över Gustaf Adolf Papegoja (död 1675) visar släktens vapensköld. Denna omges av broskornamentik samt akantuskorgar och kröns av en hjälmprydnad. Baneret sitter på en bevarad stång med textkartusch. Bemålningen domineras av rött, guld och silver. Huvudbaneret över Georg Papegoja (död 1693) visar släktens vapensköld med hjälmprydnad omgivet av kraftigt skurna akantusflikar och nedtill en textkartusch. Bemålningen domineras av rött, guld och silver. Ett mindre baner med oläslig textkartusch har en oval vapensköld med släkten Dückers horisontala vita band i silver och blått. Denna kröns av hjälmprydnad och akantus. Bemålningen domineras av silver och guld. I tornet förvaras ytterligare två huvudbaner över släkten Dücker. Dessa är av ansenlig storlek och välgjorda bildhuggeriarbeten. De har båda inramning i form av rikt genombrutna akantuskorgar och stora hjälmprydnader med uppåtlyfta armar. Den mer välbevarade är över Gustaf och Nils Dücker (döda 1695 respektive 1698) och har kartusch som bärs av en numera ensam kerub. Det mer fragmentariska baneret är över Johan Gustaf Dücker (död 1694).
EPITAFIUM - Epitafiet över Ander Urlander uppsattes 1700 enligt textkartuschen. Bildhuggaren är sannolikt Johan Ullberg d.ä. i Velinga. Det är ett välskuret barockarbete i vars mitt Kristus skildras som segrare i friskulptur, stående på ett klot som lyftes av en kraftigt skulpterad änglaflykt. Kristusfiguren står mot en bakgrund av skyar i relief och omges av en oval och rikt genombruten akantuskrans. Ovan denna är en skildring av den Helige Ande i gestalt av en duva, likaså i friskulptur. Postamentet över duvan vittnar om ett nu försvunnet krönstycke. Epitafiet omges av kraftigt skurna lagerkvistar och barn med blomstergirlander. Bemålningen domineras av grönt, brunt och guld.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ingång med överljus i väster och port till långhuset i öster. I norr är en murad, slätputsad och vitmålad trappa från 1971 med steg av slipad kalksten och räcke i svartmålat smide. Under denna står ett bokbord och i söder en sockenkista. Från taket hänger en mässingskrona.
GOLV - Golvet består av rektangulära plattor av slipad grå och röd kalksten från 1971. VÄGG - Väggarna är klädda med vitmålad glasfiberväv. I östväggen söder om porten är en inmurad huggen sandsten med en ristad figur i långbyxor. Sannolikt kan det vara en tidigmedeltida stiftarbild som härrör från gamla kyrkan. Norr om porten hänger ett huvudbaner över Johan Papegoja. På sydväggen hänger en stor oljemålning över Tidaholm, utförd 1941 av Evald Gillbrand.
PORT - Båda portarna är raka pardörrar. Ytterporten har tre utanpåliggande fyllningar per dörrhalva och överljus. Porten i öster har fyra halvfranska per dörrhalva. Den sitter i en djup stickbågad smyg.
FÖNSTER - Överljuset till ytterporten utgörs av två kvadratiska lufter med nio svagt färgade antikglas i blyspröjs, mellan vilka sitter i en ljusarmatur. De har samma foder som porten.
TAK - Taket är plant och klätt med vitmålad glasfiberväv.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1971 har handikapptoalett och kapprum i norr och städskrubb samt förråd i söder. I väster och öster är portar till vapenhus och långhus.
GOLV - Golvet är belagt med linoleummatta.
VÄGG - Väggarna är klädda med vitmålad glasfiberväv. I kapprummet sitter kapphängare och skåp för elcentral. PORT - Portarna behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - De två innerdörrarna är raka med tre halvfranska fyllningar.
TAK - Taket indelas av lister i fält klädda med vitmålad glasfiberväv.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i väster med vindfång och dörr till kor i söder. På ömse sidor om kordörren är inbyggnader från 1935 i form av en toalett i öster och ett förråd i väster. I öster och norr är fönster, framför sistnämnda är ett skrivbord i ljust trä och invid detta ett äldre skåp. I taket hänger en empirekrona.
GOLV - Golvet är belagt med linoleummatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Inbyggnadernas väggar består av stående vitmålad träpanel. INNERDÖRRAR - Alla portar och dörrar är raka med utanpåliggande fyllningar. Endast toalettdörren är slät. FÖNSTER - De rundbågade fönstren har korspost med fyra öppningsbara lufter, varav två i lunetten. Dessa sistnämnda har åtta råglas var i blyspröjs, övriga har 18. Smygarna följer fönstrens form och har fönsterbänkar av polerad kalksten.
TAK - Taket består av slätspont från 1935 med grön lasyr och breda vitmålade lister. TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I norr är kring trappuppgången ett smidesräcke. I väster är en lunett i golvnivå och en inbyggd trappa samt skrubb bakom en vitmålad träpanel. I öster är en rak pardörr till läktaren. Golvet täcks av heltäckningsmatta, väggarna är slätputsade och vitkalkade. I taket är vitmålad pärlspont från 1892.
VÅNING 3 - Kring trappuppgången i väster är ett äldre träräcke. I söder är en trappa av obehandlat trä, sannolikt från 1892. I väster är två smala fönster i en rund smyg. Golvet är består av sentida obehandlade bräder. Till trappan är en lucka. Väggarna bär slevstruken puts. I taket är synliga bilade bjälkar. I rummet förvaras två nyklassicistiska nummertavlor med kannelyrförsedda kolonner och lyrkrön. De härrör sannolikt från 1841. Vidare finns här spelbordet till 1952 års orgel.
VÅNING 4 - Kring trappuppgången i söder är ett räcke. I väster är en sannolikt ursprunglig trappa. I norr och söder är små fönster. I öster är en plåtlucka in till vinden. Golvet består av äldre obehandlade bräder. Väggarna är som ovan liksom taket. I rummet förvaras två huvudbaner över släkten Dücker.
VÅNING 5 - Klockvåningen har en klockstol i vilken hänger tre klockor. Storklockan är gjuten 1578 och bär inskription. Mellanklockan är gjuten 1865. Lillklockan är gjuten 1530 och bär inskription. I söder är en trappa av obehandlat trä, sannolikt från 1892. Våningen har ännu ett bjälklag i höjd med klockorna. Från detta är i norr en stege upp till urkammaren.
VÅNING 6 - Urkammaren har väggar av obehandlad stående slätspont och tak av vitmålad slätspont. Röstena kring urtavlorna är av tegel. Mitt i rummet står urverket som är tillverkat 1892 av F W Tornberg, Stockholm. Upp till lanterninen leder en trästege från 1892.
LANTERNIN - Den öppna lanterninen är helt klädd med kopparplåt. I taket hänger en slagklocka för tornuret från 1892.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 06, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Fronton, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
1822 drev baronerna Rudbeck och von Essen igenom en sammanbyggnad av medeltidskyrkorna i Agnetorps och Baltaks församlingar. Särskilt Baltaksborna var motsträviga och opponerade sig emot att man kallat deras kyrka för "ful och skröplig". Rudbeck skänkte ett stycke mark för bygget invid Tidaholms bruk, inte långt från den sedermera raserade gamla kyrkan i Agnetorp. Ritningar upprättades av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Grunden lades 1838 och byggnadsarbetet var helt avslutade 1841. Byggmästare var Jan Bergström från Slöta. Baron Rudbeck bekostade även införskaffandet av en Söderlingorgel.
Kyrkan genomgick en inre och yttre omdaning i nygotisk stil 1892. Arkitekt var Folke Zettervall. Alla dörrar nygjordes och portsmygarna försågs med risaliter och tempelgavlar. Alla hörn fick rusticerade omfattningar. Tornet försågs med en ny spetsigt avslutad lanternin och tornur. Koret fick en raksluten utkragning med dekorerad trefönstergrupp och en liten sakristia i norr. Innertakets flacka tunnvalv byttes mot ett åstak med synlig takstol. Inredningen nygjordes i sin helhet efter ritningar av F A Wahlström. Sist tillkom läktare och predikstol, båda ritade av arkitekt Isak Gustaf Clason 1908. Samma år installerades ett nytt orgelverk av C A Härngren, Lidköping, med behållande av den gamla fasaden. Interiören fick en ny, rik färgsättning med kvaderimitation och bårder på väggarna. Sakristian utvidgades åt norr 1911 av arkitekt Gustaf Lindén. 1920 installerades centralvärme med lågtrycksånga. Pannrummet inrymdes under sakristian.
1934-35 utfördes en ny, total omgestaltning av kyrkorummet, ledd av arkitekt Axel Forssén. Kyrkan gjordes treskeppig med ett nytt, tunnvälvt innertak av masonit, buret av två pelarrader. Bänkarna med sina skurna gavlar ersattes av nya med raka gavlar. 1892 års altarprydnad i form av ett hjulkors ersattes av den gamla kyrkans altaruppsats i rokoko, vars ursprungliga färgsättning framtogs av konservator K J R Johansson. Denne skar även ett kompletterande krucifix i stil med det på Daretorps snarlika altaruppsats. Predikstolen försågs med reliefer i fyllningarna. Ett ljudtak tillkom även. Ett antal begravningsvapen konserverades och uppsattes. Dopfunten befriades från sentida övermålningar. Alla fönsterbågar nygjordes och försågs med svagt färgade antikglas. Läktarpelarna gavs en enklare form och bröstningens baksida kläddes med masonit. Nya ljuskronor av mässing införskaffades. Interiören fick en ny, ljus och enhetlig färgsättning. Borta var sekelskiftets bårder och schabloner. Elektricitet drogs in för belysning och orgelfläkt. Sakristian försågs med ny skåpsinredning och vindfång. I vapenhuset revs den södra läktartrappan och under den norra inrymdes en skrubb. Uppvärmningen med lågtrycksånga moderniserades. Väst- och mittportarna nygjordes och kläddes med kopparplåt. Ovan dessa placerades ytterbelysning. Alla fasader avfärgades. 1951 försågs orgeln med ett nytt, pneumatiskt verk av Olof Hammarberg, Göteborg.
1970-71 renoverades kyrkan av arkitekt Anders Ekman. Vid detta tillfälle tillkom en läktarunderbyggnad med kapprum och toalett samt biutrymmen på läktaren, sistnämnda bl.a. för ett ryggpositiv byggt av Lindegrens orgelbyggeri, Göteborg. I vapenhuset revs den norra läktartrappan och ersattes av en ny. Nytt golv av kalksten inlades där och i koret. En ny "gladare" färgsättning med blått, grönt och grått komponerades av Olle Hellström. Denne konserverade även altaruppsatsen. En högtalaranläggning installerades. Korbänkarna slopades för att ge rum åt dopplats. Fasadernas puts lagades och avfärgades med silikatfärg. Två år senare införskaffades en kororgel.
1989-90 ommålades interiören efter befintlig färgsättning. Väggarna rengjordes. 1994 byttes plåt på lanterninen och tornets takfall. Korskulan fick ny förgyllning. Vid samma tillfälle utbyttes rötskadat virke. Tornfasadernas sentida cementlagningar och silikatfärg borttogs emedan de uppvisade stora spjälkningsskador. Putsen lagades och avfärgades med kalk. 1995-96 förfärdigades ett nytt orgelverk av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Den gamla fasaden behölls med ny färgsättning. Läktaren fick nytt golv.
År 1758 Fast inredning - altaruppsats
Från Agnetorps kyrka
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1840-1841 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor torn.
Arkitekt: Fredrik Blom
Byggmästare: Jon Bergström, Slöta
År 1841 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1892 Specifika inventarier - tornur
År 1892 Underhåll - målningsarbete, interiör
Nymålning med kvaderimitation och bårder på väggar.
Arkitekt: F A Wahlström
År 1892 Fast inredning - port
Nya portar och dörrar.
År 1892 Fast inredning - bänkinredning
Nygotisk öppen bänkinredning.
Arkitekt: F A Wahlström
År 1892 Fast inredning - altarring
Arkitekt: F A Wahlström
År 1892 Fast inredning - altare
Arkitekt: F A Wahlström
År 1892 Fast inredning - altaruppsats
Hjulkors med glödlampor. (Förvaras nu på Tidaholms museum)
Arkitekt: F A Wahlström
År 1908 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Isak Gustaf Clason
År 1908 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Isak Gustaf Clason
År 1908 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1920 Teknisk installation - el
Centralvärme med lågtrycksånga. Pannrum under sakristia.
År 1934-1935 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Sigurd Larsson, Tidaholm
År 1934-1935 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Långhuset görs treskeppigt med tunnvalv av masonit i mittskepp, buret av två pelarrader. Bänkarna får nya enkla gavlar. Predikstolen förses med reliefer. Nya fönsterbågar med antikglas insätts. Vindfång och ny skåpsinredning i sakristia. Rivning av ena läktartrappan i vapenhus.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: K J R Johansson, Skövde
Byggmästare: Sigurd Larsson, Tidaholm
År 1934-1935 Fast inredning - port
Nya väst- och mittportar.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Sigurd Larsson, Tidaholm
År 1934-1935 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning och orgelfläkt. Nya armaturer.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1934-1935 Underhåll - målningsarbete
Interiört ny färgsättning med slopning av 1892 års dekor.
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: Joh. D. Kjellander
År 1934-1935 Konservatorsarbeten
Gamla kyrkans altaruppsats befrias från övermålningar, kompletteras och ersätter hjulkors. Ett antal begravningsvapen konserveras och uppsättes. Även en barockdopfunt befrias från övermålning.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1970-1971 Underhåll - målningsarbete
Exteriör putslagning och avfärgning med silikatfärg. Interiört ny färgsättning.
Konservator: Olle Hellström
År 1970-1971 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1973 Fast inredning - orgel
Kororgel
Orgelbyggare: Valter Thür
År 1989-1990 Underhåll - målningsarbete, interiör
Rengöring och ommålning enligt befintlig färgsättning.
År 1994 Underhåll - takomläggning
Utbyte av plåt och rötskadat virke på lanternin.
År 1994 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Borttagning av cementlagningar på torn. Putslagning, borttagning av silikatfärg och avfärgning med kalk.
År 1995-1996 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt verk och nytt golv på läktare.
År 2007 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
År 2007 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Bygge av ny ramp
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 2007 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats flyttas till norra sidan.
År 2007 Fast inredning - altare
Ändring av altare.
År 2007 Fast inredning - bänkinredning
Borttagning/avkortning av bänkar.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 2007 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol. Den gamla borttogs och bevarades.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
Tidaholms kyrka, stencil, 1996
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin