Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Skarstads kyrka är uppförd på en medeltida kyrkplats som ligger på ett litet impediment ute på den uppodlade Varaslätten. Kyrktornet är ett landmärke. Invid kyrkplatsen finns den välbevarade prästgården från sent 1800-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården som utvidgats under 1920-talet, omges av en kallmur samt trädrad med äldre grindstolpar av kalksten i väster och smidd pargrind. De äldre delarna kring kyrkan saknar kvartersindelning medan utvidgningen präglas av rätvinkliga grusgångar och lövhäckskantade gravstensrader. Några gravhällar härrör från 1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1859 ritades av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Adolf Hawerman som gemensam för socknarna Skarstad och Hällum. Salkyrkan har torn i väster och absid med sakristia i öster. Nyklassicism blandas med nygotiska element i arkitekturen. Tornet har strävpelare och lanternin med spetsigt tak. Portarna kröns av spetsiga vimperger med trappmotiv. Fönstren är rundbågiga. Interiören är rent nyklassicistisk med sitt flacka tunnvalv och den monumentalt uppbyggda altarväggen i empire med mantelkors. Även altare, altarring, predikstol, läktare och nummertavlor är ursprungliga. På korväggen är tidstypiska dekorationsmålningar från 1904. Bänkinredning och läktarunderbyggnad tillkom vid Adolf Niklassons renovering 1949. Den sammanhållande färgsättningen är från 1991. Orgeln byggdes av Johan Niklas Söderling i Göteborg år 1867 och är en av ytterst få bevarade verk av hans hand i Sverige. På ena långsidan sitter två reliefhuggna kalkstenshällar från omkring 1700 och en liljesten. Från medeltid härrör dopfunt och två dopfuntsfötter. I tornet förvaras en predikstol och altaruppsats i barock samt en medeltida storklocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans karaktär av landmärke i slättlandskapet.
- Kyrka och prästgård bildar tillsammans en kyrkomiljö.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på 1800-talets eklekticism i kyrkobyggandet. - Interiörens prägel av byggnadstidens ideal.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- Dekormålning från 1904.
- Kyrkans Söderlingorgel är en av de äldsta i bruk varande i Västergötland. - Medeltida liljesten, dopfunt, dopfuntsfötter och storklocka.
- Gravhällar från 1700-talet.
- Kyrkogård med kallmur, grindstolpar, smidesgrindar, trädrad och grusgångar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
SKARSTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman och består av långhus utan markerat kor i öster, samt en smalare och lägre femsidig sakristia öster om denna. I väster är ett torn, vilket liksom den södra långsidans vimpergförsedda mittportal getts en viss nygotisk utformning.
FASAD - Den utkragande sockeln är spritputsad och gråmålad, samt avtäckt med kopparplåt. Väggarna är spritputsade och vitkalkade. Vimpergerna kring portarna är dock slätputsade. Tornets hörn markeras av lisener och strävpelare med kopparavtäckning och slätputsade profilerade lister under dessa fall. Varje bjälklag är förankrat med ankarjärn. Klockvåningen har ett par rundbågade gluggar i varje sida. Dessa har ursprungliga rundbågade parluckor av trä med kopparbeklädnad. I några gluggar är insatta gröna träjalusier.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har foder, bågar och spröjs av trä med grå bemålning. Glasrutorna är blåsta. Smygarna följer fönstrens form och solbänkarna är avtäckta med kopparplåt. De rundbågade långhus- och absidfönstren har korspost och fem lufter med sex rutor var, lunetten har tolv rutor. I tornets bottenvåning är två rundbågade fönster med fem lufter. Varje luft har tre glas, förutom lunetten som har fyra. I mellanvåningen är två rundbågade fönster med enkel öppningsbar luft och fem rutor. Under tornets taklist är små gluggar i hörnen. Lanterninens rundbågade fönster har enkla lufter från 1949 med 14 rutor.
PORT - Båda portarna är ursprungliga raka pardörrar vars övre hörn har rundade avfasningar. De har stående grönmålad träpanel och ursprungliga smideshandtag och låsplattor. Portarna sitter i raka smygar infattade i spetsiga vimperger. På dessas sidor är pilastrar som bär upp rösten med blinda trefönstergrupper. Mellan blinderingarna och porten är rektangulära kalkstenshällar med förgyllda inskriptioner. Västportalens häll minner om kyrkans tillkomst, medan mittportalens bär ett bibelord. Vimpergerna kröns av smideskors. Framför västporten ligger en nött kalkstenshäll och mittporten har en kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak som gör en utkragning över mittportalens uppskjutande vimperg. Vindskivorna av vitmålat trä är avtäckta med kopparplåt. Sakristians tak är valmat över alla sidor och har i korgaveln en avtäckning i form av inmurade kalkstenshällar. Nämnda takfall täcks av diagonalt lagd skiffer. Deras takfötter är av gråmålat trä med profil av kanis och rundstav. På korgaveln löper foten horisontalt och går över i sakristians. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv med åttasidig lanternin. Varje sida har fönster och spetskrön med kopparkula. Den avslutande åttasidiga spiran kröns av ett förgyllt kors på kula. Torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Tornets två stuprör är diskret placerade på de östra hörnen.
SKARSTADS KYRKA - Salkyrkan från 1859 ritades av Johan Adolf Hawerman och består av ett brett långhus med fullbrett rakslutet kor i öster. Bakom detta är en rymlig och ljus sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören är ett gott exempel på sen nyklassicism med rymd och ljus, samt en delvis ursprunglig tung empireinredning som förankrar rummet. Östväggens dekorativa målningar från 1904 förtar något av rummets enkelhet, men harmoniserar ändå relativt väl med den påkostade inredningen i koret och understryker via sacra-motivet. Färgsättningen är ljus med vitt och blått, samt rött som kontrastfärg. Den målade dekoren utfördes av Arthur Almqvist och Axel Malmström. Ursprunglig inredning gjordes av kyrkosnickare A. Johansson. Alla portar och dörrar har helfranska fyllningar och en bemålning i två gråa nyanser. Alla fönster har bågar och foder, samt i förekommande fall spröjs, av trä med ljusblå bemålning.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal med vindfång utbyggt i rummet. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av läktaren med dess underbyggnad. Bänkkvarteren indelas av e n mittgång med tvärgång till mittporten. Längs väggarna är sidogångar. I tvärgången står ett omålat träbord för ljus. Över bänkkvarteren hänger tre par mässingskronor, samt över läktaren två mindre. Alla härrör från 1949.
GOLV - Brädgolvet med sin mörknade fernissa härrör från 1949.
VÄGG - Alla väggar - inklusive underbyggnadens mellanvägg av trä - är slätputsade och vitkalkade. Nedanför fönsterbänkarna är en röd bröstning som avgränsas av en ljusblå bård. På nordväggen är några hällar fastgjorda med järnklamrar. I väster är en liljesten och längre åt öster ett epitafium och en sten från gamla kyrkans gravkor. Vid smygarna sitter högtalare.
PORT - Båda portarna är raka pardörrar. Västporten är från 1949 och är en balansdörr, samt sitter i ett gråmålat profilerat foder. Den ursprungliga mittporten har kvadratiska fyllningar och sitter i ett utbyggt gråmålat vindfång av trä. Handtaget är från 1949. Över porten är ett rektangulärt grönt fält med biskopens bibelord från invigningen. Vindfånget har en stickbågad fronton.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren från 1949 är rundbågade och har korspost med fem ospröjsade lufter. Fodret har nedtill en kondensränna av plåt med behållare. De rundbågade smygarna har sluttande fönsterbänkar med grå oljefärg.
TAK - Det flacka tunnvälvda taket är klätt med pärlspontade brädor från 1904, vilka målats i samma ljusblå kulör som fönstren. Den smala taklisten är starkt påtaglig med sin röda bladprydda bård. Denna uppbärs av en ljusblå list med enkla konsoler. Över läktaren är två vita strålkastare.
KOR - Det rektangulära koret har en fönsteraxel och symmetriska dörrar till sakristian i öster. I norr är predikstolen och en korbänk, vilka har en gemensam skärm. I denna del står vidare ett piano i mörkt träfodral och en ambo, likaså i mörkt trä. I söder är en motsvarande korbänk, samt dopfunt och smidd ljusbärare. I ändarna av altarringen är nummertavlorna placerade.
GOLV - Som långhus, fast två trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. Över sakristiedörrarna är runda blinderingar med målad dekor från 1904. I rundlarna är ax omgivna av vinrankor i brun grisaille på grå botten. Kring rundlarna är nyromanska rankmotiv och orden "Ära vare Gud i höjden" och "Frid vare på jorden". I söder och norr är två oljemålningar. Taklisten löper horisontalt längs östväggen så att ett stickbågat fält bildats. I detta är målerier från 1904 i form av en strålande treenighetstriangel med ögat samt två flankerande basunänglar och tistlar. På sydväggen är ett dopaltare av kalksten från 1961. Under taklisten är på nord- och sydväggen en skena med vita strålkastare.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är ursprungliga raka dörrar. På insidans övre fyllning har de texter till åminnelse om kyrkans tillkomst. Handtagen är från 1949. Dörrarna sitter i stickbågade smygar.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det med altaruppsatsen ihopbyggda altaret är ursprungligt och av trä med gråmarmorerade fyllningar och ramstycken i grå oljemålning. På fronten är en förgylld sol med Kristusmonogram. Altaret står ett trappsteg högre än korgolvet.
ALTARUPPSATS - Den ursprungliga monumentala altaruppsatsen av trä är utformad som en triumfbåge med tempelkrön. Mittfältets rundbåge rymmer ett enkelt kors med törnekrona och fladdrande svepeduk. Bakgrunden utgörs av målade skyar. Pilastrarna kröns av kraftigt skurna kapitäl med palmbladsdekor, vilken går igen i bågen. Kring sistnämnda är tre stora stjärnor. Gesimsen utgörs av en bred meanderlist. På krönet är en genombruten relief med bl.a. blommor som omger ett svärd korsat med en pil under ett hjärta. Altaruppsatsen är målad i nyanser av grått med förgyllt kors och skuren dekor. Pilastrarnas fyllningar är gråmarmorerade.
ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen står något från väggen och utgörs av en balustrad med runda dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rött tyg. Ringen är målad i gråa nyanser med förgyllda lister.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1949 utgörs av 15 rader i söder och 18 i norr. Vid västväggen är ytterliggare en rad, samt i koret två slutna rader. Mot kor och tvärgång, samt läktarunderbyggnad är skärmar med liggande halvfranska fyllningar. Ryggarna är lutande och har bokbräda. Sitsarna är 1991 försedda med folievärme. De enkla raka gavlarna har utanpåliggande fyllningar med blå marmorering, vilken går igen i skärmarna. I övrigt är gavlar och skrämar målade med grå oljefärg. Invändigt har bänkarna brun lasyr. Korbänkarnas skärmar saknar marmorering. Den bakre södra bänken i långhuset har en inbyggd manöverpulpet från 1991. Den södra korbänken har bara kvar sina skärmar.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med trappa och ljudtak är ursprunglig. Korgens konkava sidor pryds av ömsom kvadratiska, ömsom ovala fyllningar. Dessa återger i reliefform budtavlorna, tron och hoppet, treenigheten och nattvarden. Hörnens halvkolonetter smyckas av vinrankor i relief. Den påtagligt utkragande baslisten är försedd med lagerkransar. Den åttasidiga basen är kanisformad och avslutas med en lagerbladsförsedd knopp på ett enkelt postament. Sidorna på basen har ömsom skurna fjäll, ömsom blomreliefer. På korgens krön är en bokbräda som stöds av en uppgående sol. Det sjusidiga ljudtaket binds samman med korgen av en panel på väggen med en sjuarmad ljusstake i relief. Även ljudtakets sidor är konkava och från dem hänger genombrutna skurna girlander med blommor och druvklasar. På ljudtakets toppiga krön är ett stort kors på kula. I ljudtakets klarblå himmel är en strålande treenighetstriangel med Jahve på hebreiska. Trappan har en skärm med enkla fyllningar, försedda med lagerblad i relief. Den kraftiga fyrkantiga posten kröns av en urna. Predikstolens bemålning utgörs av gråa nyanser med kontrasterande inslag av rött. All skuren dekor är förgylld, liksom korset och kulan.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och elva stämmor. Den byggdes 1867 av Johan Niklas Söderling i Göteborg. 1949 utökades den med en stämma och 1974 restaurerades verket av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Fasaden, med inbyggt spelbord, utgörs av ett högt rundbågat mittfält omgivet av pilastrar vilka bär upp ett horisontalt krön med en lyra flankerad av horn. De lägre rektangulära sidostyckena kröns av bladornament. Färgsättningen utgörs av vitt och grått samt förgyllda lister och bildhuggeriarbeten.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs upp av tre par kolonner längs mittgången och några halvkolonner. Dessa är gråmarmorerade och alla utom det främre paret står nu inne i läktarunderbyggnaden. Bröstet gör en rak utkragning på mitten och smyckas av en rundbågsarkad med gråmarmorerade fyllningar. Listerna är förgyllda medan pilastrarna är vitmålade. På arkitraven över mittgången står "Loven Gud i hans helgedom!". Läktaren har sex ursprungliga gradänger av trä med mörknad fernissa. I söder är sex bänkrader och i norr tre. Mot fönstersmygarna är skärmar. Mellan orgelhuset och bröstets utkragning är små trägrindar med fyllning till organistens utrymme. Gradängerna avgränsas från orgelhuset medelst ursprungliga vitmålade träräcken med spjälor som i läktartrapporna. Bakom orgelhuset är klädskåp för kör från 1991.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är huggen av sandsten i ett stycke. Den är rund och smalnar av nedtill foten. Avsaknaden av uttömningshål talar för en datering till 1200-talets andra hälft.
DOPFUNTSFÖTTER - Se vapenhus.
NUMMERTAVLOR - De ursprungliga nummertavlorna är vita och sitter i ramar med spetsiga krön och nederstycken. I dessa är enkla reliefer av överst en harpa och nedtill ett horn. Bemålningen utgörs av två gråa nyanser och förgyllda lister som reliefer. Bakom tavlorna är ursprungliga trätrappor.
OLJEMÅLNINGAR - De två mörknade dukarna härrör från 1700-talets första hälft. Den ena duken skildrar Korsfästelsen och har en förgylld, sannolikt samtida rokokoram. Den andra skildrar Nattvarden och kan ha suttit i den nedplockade altaruppsats från 1699 som ligger i tornet.
EPITAFIUM - Den reliefhuggna kalkstenshällen skall vara avsedd för kyrkoherde Bengt Ludenius (död 1715). I ett ovalt lagerkransat mittfält syns den uppståndne Kristus med segerfana. Han flankeras av allegoriska figurer som symboliserar tron och hoppet (korset och ankaret). Nedtill är en rak kartusch med ett senare bibelord i förgyllning. Längs sidorna är flankerande basunänglar, timglas och blomsterrankor.
STEN FRÅN GRAVKOR - Den rektangulära kalkstenshällen har varit inmurad i familjerna Hiertas och Reenstiernas gravkor. Den har familjernas vapen i relief samt initialer och årtalet 1700.
PREDIKSTOL FRÅN ÄLDRE KYRKA - I tornet förvaras en ganska medfaren predikstolskorg i barock, vilken förärades den gamla kyrkan år 1724 av Mertha Hierta på Rangeltorp. Korgens fyra sidor uppvisar rundbågade fält med evangelisterna i halvskulptur. På hörnen är halvkolonnetter. Korgen bär spår av ursprunglig rödgrön marmorering.
ALTARUPPSATS FRÅN ÄLDRE KYRKA - I tornet förvaras en isärplockad altaruppsats. Denna förärades gamla kyrkan år 1699 av Mertha Hierta och är ett mycket väl skuret barockarbete. Alla element förefaller vara bevarade, fast har mist mycket av sin bemålning. På predellan är en textkartusch. Postament med utskurna kerubansikten har burit upp vridna halvkolonnetter med vinrankor i relief och kompositakapitäl. På sidorna har varit genombruten akantus. Sannolikt har ovannämnda målning av Nattvarden utgjort altartavla. Nästa bjälklag har haft ett krucifix i helskulptur omgivet av enkla halvkolonnetter. Fint skurna helskulpturer av evangelisterna har flankerat altaruppsatsen två våningar. Hiertas vapen och en nu oläslig kartusch har sannolikt suttit på det brutna krönet, flankerat av liggande keruber.
MADONNA - En tronande madonna med barnet finns nu på Statens historiska museum. SAKRISTIA - Den halvrunda sakristian har symmetriska ingångar från koret i väster. I öster är tre fönster. Vid västväggen är ett skrivbord flankerat av skrudskåp från 1993. Skåpsluckorna har enkla fyllningar och är liksom skrivbordet betsat i vitt och grått. Framför det mellersta fönstret är ett bönealtare i ljust trä från 1949 med en skiva av polerad kalksten. På fronten är ett hjulkors.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. I västväggen är ett inmurat epitafium över kyrkoherde Johannes Timberg (död 1765). Under fönstren är radiatorer.
INNERDÖRRAR - Behandlas ovan.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Det plana taket utgörs av pärlspontade brädor med ljusblå bemålning. Från dess mitt hänger en av de ursprungliga kristallkronorna.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster samt ursprungliga trappor av trä. Trappstegen är sannolikt från 1949 och fernissade. De enkla räckena med sina spjälor avslutas med runda bastanta poster som kröns av var sin kula. På undersidan är trapporna klädda med pärlspontad panel. Trapporna är målade med grå oljefärg. I västväggen är ett par gråa ledstänger från 1991. Under trapporna står två ursprungliga enkla och gråmålade träbänkar. I söder står även två tidigmedeltida dopfuntsfötter av sandsten med uttömningshål och enkel utformning utan dekor.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Över östporten är i rött målat "Bevara din fot när du går till Guds hus&" Under trapporna är slitna gravhällar av kalksten från 1600-talet, fastgjorda med järnklamrar 1949. Den norra hällen har ristad ornamentik och härrör från seklets förra hälft.
PORT - Båda portarna är ursprungliga. Ytterporten är en rak pardörr av ansenlig höjd, vars övre hörn har rundade avfasningar. Handtag och lås är ursprungliga. Smygen är djup och stickbågad. Östporten är en rak pardörr med handtag från 1949. Den sitter också i en djup och stickbågad smyg.
FÖNSTER - De ursprungliga rundbågade fönstren går ända upp i nästa våning. De har korspost och fem lufter med tre blåsta glas vardera. Lunetten har fyra glas.
TAK - Som sakristia. I taket hänger en ursprunglig sexarmad bronskrona.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Underbyggnaden från 1949 rymmer i norr ett samlingsrum och i söder ett öppet kapprum, samt handikapptoalett och elcentral från 1991 vid västväggen. Vid mellanväggen till samlingsrummet står en sockenkista från 1732 och i öster är ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med masonit och vitmålade. Vid sydmuren är ett lågt skåp från 1991. PORT - Portarna behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - Dörrarna från 1991 är raka och har mässingshandtag och gråmålade profilerade lister. FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Det ursprungliga släta brädtaket är målat med grå oljefärg. I samlingsrummet hänger en träkrona och i övriga delar är smidesarmaturer med frostat glas.
TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en ursprunglig rak dörr till läktaren. Denna sitter i en djup stickbågad smyg. Golv, väggar och tak är som i bottenvåningen. Från taket hänger en bronskrona. Kring trappuppgångarna är ursprungliga gråmålade träräcken med bänkar. Rummet delas av en mellanvägg från 1949 av vitmålad masonit på träreglar. I denna är en rak och slät vit dörr. I väster är en ursprunglig trätrappa med obehandlade steg som har en fin patina. Det målade räcket har en rund post med krönande klot. I taket är en gipslucka till nästa våning.
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen har rundbågade fönster i norr och söder. I öster är en järnlucka till vinden. Väggarna är putsade och golvet utgörs av sentida ohyvlade brädor. I taket är synliga bjälkar. I väster är en ursprunglig obehandlad trätrappa upp till klockvåningens taklucka. I rummet försvaras en predikstol från den gamla kyrkan, liksom dess altaruppsats vars skulpturer ligger i en trälår. På en av bjälkarna hänger samma kyrkas nummertavlor från omkring 1700. Vidare finns här 1859 års åttasidiga klassicistiska dopfunt av ek med åtta kolonetter.
VÅNING 4 - I våning 4 hänger klockorna. Rummet delas av ett ursprungligt bjälklag i höjd med klockorna. Väggarna är som i våningen under. Taket består av obehandlade brädor. I väster är en trappa av obehandlade brädor. Storklockan är medeltida och saknar inskription. Lillklockan är gjuten av C. A. Norling i Jönköping år 1872. Från en avsats med sina små ljusgluggar i hörnen leder en stege upp i den åttasidiga lanterninen. Väggar och golv är klädda med ursprunglig zinkplåt, på vilken hantverkare sedan dess satt sina namn. I taket är obehandlade brädor.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kors - På kula, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Den blev gemensam för socknarna Hällum och Skarstad emedan den förra bara hade en liten förfallen träkyrka som revs ned. Pengar hade lånats för bygget. 1867 kompletterades kyrka med en Söderlingorgel. 1872 skedde en ny takomläggning och fyra år senare lades ny järnplåt på det bristfälliga torntaket, vilket redan var rötskadat. 1888 insattes kamin i kyrkan. 1899 företogs putslagning och målning av exteriören. Interiören åtgärdades 1904 varvid korväggen dekorerades och det spruckna innertaket kläddes med pärlspont. År 1913 läckte det åter från skiffertaket, varför detta fick repareras. 1922 var det åter bekymmer med torntaket, vilket ledde till att järnplåten byttes ut mot zink. 1928 företogs invändig ommålning. 1933 omputsades exteriören, varvid även sockeln putsades. 1938 byttes övre torntakets plåt mot koppar och rötskadat virke ersattes.
En stor renovering genomfördes 1948-49 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Kyrkorummet var onödigt stort, särskilt med tanke på att Hällum projekterade ett eget kapell. Biutrymmen saknades å andra sidan. Läktaren fick en underbyggnad med arkiv, kapp- och transformatorrum. Kaminerna byttes ut mot elvärme. I kyrkrummet lades ett nytt isolerande övergolv. Bänkarna nygjordes och sidogångar skapades. En gravhäll från 1600-talet och en liljesten sattes in i långhuset. Hela kyrkan målades och i öster utfördes grundförstärkningar. Yttertaket genomgick även en reparation. 1955 genomfördes utvändiga reparationer. Putsen var i dåligt skick och det nedre torntaket läckte in. Fasaderna försågs med sprutputs och kalkades. Alla avsatser avtäcktes med kopparplåt. 1968 flagnade färgen, putsen fick åter lagas och målades med silikatfärg. Sockeln försågs med cementhaltig sprutputs. Luckor och torntak fick ny kopparplåt. 1974 restaurerades och tillbyggdes Söderlingorgeln av Smedmans i Lidköping efter en lång strid mellan församling och myndigheter emedan orgeln upplevdes som omodern. 1984 genomfördes tilläggsisolering. 1989 uppvisade syd- och västfasaden så stora putsskador att de fick omputsas och nykalkas. Detta torde kunna härledas till 1968 års arbeten. Taket reparerades vid samma tillfälle. 1991 ommålades interiören till sin ursprungliga färgsättning. Kormålningarna rengjordes och altaruppsatsen konserverades. Bänkarna försågs med folievärme och en manöverpulpet installerades. I läktarunderbyggnaden anordnades handikapptoalett och nya dörrar hängdes upp. I sakristian inrättades en ny textilförvaring två år senare. 1997 lades skiffertaket om.
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1250-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1699 Fast inredning - altaruppsats
Förvaras nu i tornet.
År 1724 Fast inredning - predikstol
Förvaras nu i tornet.
År 1867 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1872 Underhåll - takomläggning
Långhus
År 1876 Underhåll - takomläggning
Torn
År 1888 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1898-1899 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Axel Jonson
År 1904 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: A Almqvist, Vara
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
År 1904 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korvägg
Hantverkare - Målare: A Almqvist, Vara
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
År 1922 Underhåll - takomläggning
Torn. Järnplåt byts mot zinkplåt.
År 1928 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
År 1933 Underhåll - omputsning
Exteriör och torn.
År 1938 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på lanterninen och dess tak.
År 1948-1949 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Adolf Niklasson
Byggmästare: Simon Andersson
År 1948-1949 Underhåll - grundförstärkning
Arkitekt: Adolf Niklasson
Byggmästare: Simon Andersson
År 1948-1949 Underhåll - målningsarbete
Arkitekt: Adolf Niklasson
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1948-1949 Teknisk installation - el
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konstruktör: Sigurd Lidén
Byggmästare: Simon Andersson
År 1948-1949 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
Byggmästare: Simon Andersson
År 1955 Underhåll - exteriör
Avfärgning av fasader och uppsättning av nya hängrännor och stuprör.
År 1968 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på tornets och lanterninens takfall.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1968 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Silikatfärg
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1984 Ändring - tilläggsisolering
År 1989 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av södra och västra fasaden.
Byggmästare: Tage Brolin
År 1991 Teknisk installation
Folievärme, manöverpulpet och handikapptoalett.
År 1991 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1991 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och väggmålningar i kor.
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
År 1997 Underhåll - takomläggning
Långhus
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Fåglefelt, Bengt, Beskrivning över Skarstad kyrka, 1993
Lundahl, Ivar, Det medeltida Västergötland, 1961
Skarstad, en hembygds- och sockenbok, 1970.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hawerman,Johan Adolf:Arkitekt"; "Persson,A:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin