Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fyrunga kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i en by kring ett vägkors på Varaslätten. Lövträd knyter samman bebyggelsen. I söder finns välbevarade skolbyggnader från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla kyrkogården ligger på en kulle och kringgärdas av kallmur, syrenhäck och äldre trädrad som inbäddar den i grönska. Kyrkan ligger på en platå i den västra delen av kyrkogården, medan gravarna är belägna i den östra. Axialiteten är påtaglig med en rak grusgång som mittaxel. Invid kallmuren finns tre gravkors och mot kyrkans ena gavel en porträttgravhäll.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nygotiska centralkyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av Ludvig Hedin. Byggnaden är ett i området särpräglat exempel på den oscarianska tidens kyrkobyggande, vilket domineras av salkyrkor. Exteriören är tämligen oförändrad och kröns av ett litet centraltorn. Koret är vänt mot väster. Interiören förvandlades genom renoveringen 1952 till en salkyrka då den norra och södra korsarmen skärmades av under läktarna och en port togs upp i öster. I övrigt återstår dock mycket av den ursprungliga inredningen i form av bänkar, predikstol, altarprydnad, altarring och läktare. Karaktäristisk är rummets resning ovan läktarna med pärlspontklädda valv. Den pneumatiska orgeln byggdes 1912 av Eskil Lundén i Göteborg. Den medeltida dopfunten och dess dekor är unik. På väggarna sitter figurmålade fyllningar från gamla kyrkans läktarbröst. Den ljusa färgsättningen tillkom 1988. I tornet hänger en tidigmedeltida lillklocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i en väl sammanhållen bymiljö med äldre intilliggande skolbyggnader. - Kyrkans föga förändrade exteriör är ett ovanligt exempel på det sena 1800-talets centralkyrkor, med såväl ursprungliga fönster som portar.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören bär, trots ändringar, fortfarande huvudsakligen prägeln av byggnadstidens ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Rester av äldre dekorerat läktarbröst.
- Medeltida dopfunt och klocka.
- Den pneumatiska orgeln av Lundén.
- Kyrkogårdens grusgång, stenmur, trädrad, smidesgrind och gravvårdar från 1600- och 1700-talet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Väster, Sakristia - Väster, Takryttare
Inventeringsår (2004)
FYRUNGA KYRKA - Centralkyrkan från 1874 består av korta korsarmar med koret i den västra. Utanför detta är på västgaveln en låg femsidig sakristia. Över korsmitten reser sig mindre torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av granit. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Omfattningarna är slätputsade, liksom de utkragande portpartierna som kröns av vimperger. På den norra korsarmsgaveln sitter öster om porten en rektangulär kalkstensplatta med byggnadsår och bibelord i förgyllning. På varje korsarmsgavel är symmetriska korsformade ankarslutar. Det fyrsidiga tornet är klätt med kopparplåt. Dess spetsbågade ljudgluggar sitter om par och har kopparklädda jalusier från 1993.Mot kyrkans västgavel står en porträttgravhäll av kalksten lutad. Den har varit sönderhuggen i fyra stycken men är nu ihopsatt med järn. Den nötta hällen visar i djup relief en skägglös man med dragen sabel och dennes maka, samt två barn. Mellan dem är en man på en stegrande häst. Hällen torde höra hemma under 1600-talets förra hälft. Sannolikt är det den Tobias (?) i Biatorp (1630 eller 1660) som omnämns i 1918 års snabbinventering.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är spetsbågade och ursprungliga. Smygarna följer deras form och har sluttande solbänkar av kalksten. Foder, bågar och spröjs är av gråmålat trä och de enkla lufterna är öppningsbara. Spröjsningen är utformad som två mindre spetsbågar. I korsarmsgavlarnas övre hälfter är trefönstergrupper. Dessas mittfönster har 17 rutor, liksom fönstren på korsarmarnas sidor. De lägre flankerande fönstren har 13 rutor. Fönstren på ömse sidor om östporten har nio rutor. Sakristians fönster har sju rutor. Portarnas överljus är spetsbågade och har tre lufter med tre rutor var. Även här bildar spröjsningen mindre spetsbågar.
PORT - Alla huvudportar har raka kopparklädda pardörrar som sitter i spetsbågade smygar med tre språng. Östporten togs upp 1952. Dörrhalvorna har var sin vriden dörring av järn. I tympanon är ett utkragande kors. Framför porten är en trappa av lågerhuggen kalksten och i väggen är ett järnräcke. Över tympanon är en modern plastig armatur. De ursprungliga nord- och sydportarna har överljus och kalkstenstrappor. Sakristieporten är en ursprunglig och enkel rak dörr, klädd med gråmålad plåt. Porten sitter i en spetsbågad smyg.
TAK - Kyrkan har ett brant korstak med skiffertäckning. De uppskjutande gavelmurarna täcks av grå plåt. På de markerade krönen är kors av koppar med kulförsedda ändar. Det flacka sakristietaket är valmat över alla sidor och täcks av skiffer. Takfötterna av rött tegel är hålkälade. I hörnen mellan korsarmarna har stuprören anbringats, dessa är liksom hängrännorna av kopparplåt. Tornet har en åttasidig spira som blir fyrsidig vid basen. Denna kröns av ett likadant kors som gavlarna. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfals.
FYRUNGA KYRKA - Centralkyrkan består av ett kvadratiskt långhus med fyra grunda korsarmar där alla är lika långa. I den västra är koret och i övriga är läktare. Under läktaren i norr är elcentral och förråd, under den södra är sakristia och skrudkammare. Båda har kapprum och läktartrappor. Dessa underbyggnader tillkom 1952 och har förtagit interiörens ursprungliga karaktär av centralkyrka med bänkrader i alla armar. I övrigt återstår den ursprungliga nygotiska inredningen närmast i sin helhet. Allt härrör från byggnadsåret 1874 om inget annat anges. Färgsättningen är ljus och varm.
LÅNGHUS - Långhuset har ingång i öster med vindfång, i söder och norr. Den östra togs upp 1952. Fönstren är placerade i korsarmarnas gavlar över läktarna, samt i dessas sidor där de delvis skyms av läktarna och underbyggnader. Bänkkvarteren indelas av en mitt- och en tvärgång. Över gångarna hänger fyra kristallkronor. Under läktaren i öster hänger två träkronor från 1700-talet. I den norra delen av tvärgången står en rund ljusbärare i smide.
GOLV - Golvet utgörs i gångarna av kalkstenshällar samt gravhällar från 1600-tal med änglaflykter i hörnen. I bänkkvarteren är golvet högre och utgörs av brädor från 1952 med mörk fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och bär en ljusgul kalkfärg. Läktarunderbyggnadernas väggar är klädda med masonitskivor som målats i en likartad kulör. På dessa hänger fyllningarna från gamla kyrkans läktarbröst. I den östra korsarmen hänger en nummertavla från 1751 och en inglasad mässhake från samma sekel.
PORT - Portarna till vindfång och läktarunderbyggnader härrör från 1952 och är raka parställda balansdörrar med fyllningar av råglas. Ramstyckena bär en ljusbrun lasyr. Ytterporten i öster är från samma år mer har en mörkare lasyr och marmorerade helfranska fyllningar.
FÖNSTER - Innanfönstrens lufter från 1931 är enkla och spetsbågade. Foder, bågar och spröjs är av gråmålat trä. Lufterna är spröjsade som två mindre spetsbågsfönster. Smygarna är spetsbågade och har svagt sluttande fönsterbänkar. Fönstren i korsarmsgavlarna utgörs av trefönstergrupper. Mittfönstret är högre och har åtta rutor per halva. Sidofönstren har sex per halva. Fönstren på korsarmarnas sidor har sju rutor per halva. I östgaveln flankeras porten av små fönster med tre rutor per halva.
TAK - Taket utgörs av ett spetsbågat kryssvalv, klätt med vitmålade liggande brädor. Kring kronornas fästen är gråmålade järnrosetter. I den östra korsarmens nordsida är en rak lucka med lås in till vinden. Denna är klädd med samma vitmålade brädor. Under läktaren består taket av vitmålade brädor.
KOR - Koret har en fönsteraxel och över altaruppsatsen en trefönstergrupp. I söder är predikstolen och i norr en korbänk och dopfunten. I söder står vidare ett piano och en brunlaserad ambo. Över koret hänger en kristallkrona av samma typ som de övriga.
GOLV - Golvet ligger två trappsteg högre än långhuset och består av gråmålade brädor. VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om altaret hänger nummertavlorna. I norr är ett dopaltare av polerad kalksten med Thorvaldsens Kristus i gips. Över dopaltaret hänger en oval alabasterrelief av Justin föreställande Kristi dop. På motsatt sida hänger en motsvarande med Korsfästelsen.
FÖNSTER - Som långhus. Trefönstergruppen har dock färgat antikglas i blyspröjs, insatt 1952. TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1952 ligger ett trappsteg högre och är klätt med gråmålade träskivor. ALTARUPPSATS - Det gråmarmorerade träkorset har svepeduk och törnekrona. Den korsformade mörkblå fondväggen tillkom 1952.
ALTARRING - Altarringen är numera tresidig sedan grindarna borttogs 1952. I fyllningarna är fyrpassformade genombrytningar. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rosa tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är i det närmaste orubbad, med undantag för en borttagen rad i väster och i östra ändens norra hälft. I sistnämndas ställe har bokbord och manöverpulpet inrymts. Således är det elva rader i söder och tio i norr. Dessa löper ända in till väggarna. Mot tvärgång och kor är skrämväggar med svagt fyrpassformade och marmorerade fyllningar. Ryggarna är lutande och utgörs av liggande pärlspontade brädor. På baksidan är bok-, handsk- och fotbräda. Sitsarna har på undersidan radiatorer. De soffliknande gavlarna har en mjukt svepande vågform. Dessa har en mörkgrön strukturmålning medan bänkarna i övrigt har en ljusbrun lasyr. Invid väggarna är liggande gråmålad pärlspontad panel. Korbänken har en skärm av samma slag som ovan och en dörr med ursprungligt lås och gångjärn.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen har ursprunglig trappa och ljudtak. Korgens sidor har enkla halvfranska fyllningar med skurna listverk. På sockeln är en fris med enkla blomreliefer. Gesimsen kröns av ett bokstöd i form av en bok med lyror på pärmen. Korgen vilar på en åttasidig fot med brun strukturmålning. Trappskärmen är utformad som korgen. Det åttasidiga ljudtaket har nedtill en utskuren spetsbågsfris och ovanpå gesimsen skurna bladornament. Ljudtaket är svagt spetsigt och kröns av ett förgyllt kors. Predikstolens bemålning är ljust grå med lister och dekor i guld.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den är byggd av Eskil Lundén i Göteborg år 1912. Det gråmålade spelbordet är fristående och vänt mot väster. Orgelverk och fasad tar upp hela korsarmsgaveln. Det ursprungliga mittpartiet utgörs av tre spetsbågar med vimperger och fialer prydda med krabbor och murgrönsblad. Bemålningen är grå med kontrasterande lister i rött och blått. På sidorna är en enkel grå skärmvägg med luckor. Denna kröns av mot ytterkanterna stigande ljustgult målad öppen brädpanel från 1952.
LÄKTARE - Läktaren som löper runt tre sidor av interiören vilar på tolv pelare mot rummet. På väggarnas hörnpartier är pilastrar. De har alla hålkälad abakus och fasade hörn. Bemålningen är en brun marmorering. Bröstet har kvadratiska halvfranska fyllningar med fyrpassblinderingar. Arkitraven smyckas av en meanderbård och gesimsen av en skuren blomsterfris. Krönlisten har en grå marmorering. I övrigt är bröstet ljust gråmålat med förgyllda lister och dekor. Ovanpå krönlisten är gråmålade järnräcken. De smala läktartrapporna befinner sig i de östra sidorna av södra och norra korsarmen. De är vinklade gråmålade trätrappor från 1952. Norra och södra läktaren har tre gradänger med bänkrader. Läktargolvet utgörs av gråmålade brädor. De enkla vitmålade trappbarriärerna är från 1952, liksom gradängernas små trappor. Bredvid orgeln står ett jugendskåp med gamla handlingar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den unika dopfunten av sandsten består av två delar. Den rundade cuppan avslutas nedtill med en liten vulst. Den likaså runda foten har upptill en stor vulst. Dekoren är särpräglad och förefaller ha inspirerats av smide. Cuppan har längs krönet klor med hängen, vilket tycks gå igen i en annan tappning på fotens bas. Fotens vulst har sicksackdekor. Funten har uttömningshål och kan därmed dateras till omkring 1200.
NUMMERTAVLOR - De raka gråmålade tavlorna vilar på konsoler och omges av rikt skuren bladdekor som kulminerar i ett lyrkrön. Detta är allt förgyllt.
ÄLDRE LÄKTARBRÖSTFYLLNINGAR -
Från den gamla kyrkans läktare härrör sex målade fyllningar. Fyra skildrar evangelisterna med deras symboler, den femte Kristus. Dessa är alla välgjorda och karaktärsfulla arbeten från tidigt 1700-tal. Den sjätte fyllningen har ett bibelord i frakturstil på grå botten och är sannolikt samtida.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i öster och fönster i väster. I norr är en vägg med skrudskåp, emellan dem är en spetsbågad smyg med bönealtare. I söder står ett skrivbord. Allt härrör från 1952.
GOLV - Golvet utgörs av ett brädgolv med mörk fernissa.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRRAR - Dörren är rak slät och bär en brun lasyr.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är klätt med en vitmålad lockpanel.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Den södra underbyggnaden har i väster sakristia och i öster ett kapprum, samt under läktartrappan en skrudkammare. Den norra underbyggnaden har i väster elcentral och i öster kapprum samt under läktartrappan ett förråd. Underbyggnaderna har ytterport med vindfång och port till långhus.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med ljusgult målade masonitskivor.
TAK - Taket är ursprungligt och består av vitmålade brädor.
PORT - Till vindfånget är ursprungliga raka pardörrar med helfranska fyllningar och överdelar med råglas från 1952. De bär en ljusbrun lasyr. Ytterportarna är likaså ursprungliga och är raka pardörrar med helfranska fyllningar. Dessa har samma utformning som bänkskärmarnas. Dessa har en ljus marmorering medan ramstyckena bär en mörkbrun lasyr. Ytterportarna har överljus i form av ett spetsbågat fönster med enkel luft.
INNERDÖRR - Till skrudkammare, sakristia, förråd och elcentral är raka och släta dörrar från 1952 med ljusbrun lasyr.
F.D. SAKRISTIA - Den gamla femsidiga sakristian nås numera enbart via en port i dess västvägg. I östväggen är två symmetriska igenmurade dörröppningar till koret.
GOLV - Golvet utgörs av obehandlade brädor.
VÄGG - De nedsotade väggarna är slätputsade och vitkalkade. I väggen mellan de igenmurade kordörrarna är ett inbyggt gråmålat skåp med gamla handlingar.
PORT - Porten är rak med halvfranska fyllningar och vit bemålning. Den sitter i en spetsbågad smyg. FÖNSTER - I väggarna på ömse sidor om porten är spetsbågade fönster med enkel luft och järnspröjs i vilka sitter sju rutor.
TAK - Taket är klätt med gråmålad pärlspont.
TORN - Tornet befinner sig över korsmitten och nås via en ursprunglig trästege och fastspikade steg på valvets ovansida. I tornet hänger en tidigmedeltida lillklocka och en storklocka som är gjuten av Nils Billsten i Skara år 1796.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 02
Byggnadsdel (2004): Korsarm, Kor - Väster, Sakristia - Väster, Torn - Centraltorn
Inventeringsår 2001
Centralkyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. Kaminer insattes först 1901. År 1912 införskaffades en orgel. 1929 insattes nya kaminer och två år senare innanfönster. 1946 flyttades klockorna ut från tornet till en nyuppförd klockstapel, ritad av arkitekt Ärland Noreen. Klockringningen hade nämligen orsakat stora skador på tornkonstruktionen och passagen upp till denna var besvärlig.
1952 genomfördes en genomgripande renovering som resulterade i att centralkyrkans interiör fick prägel av långkyrka. För ritningarna svarade arkitekt Adolf Niklasson. De vanprydande kaminerna ersattes av elvärme. Kyrkan försågs med en ny ingång med vindfång i öster, vilken då hamnade rakt emot koret och upplevdes som mer "naturligt". De "störande" symmetriska sakristidörrarna i koret igensattes och sakristian omvandlades till förrådsutrymme. Kyrkan hade brist på biutrymmen, varför inbyggnader gjordes under läktarna i de norra och södra korsarmarna. Här inrymdes ny sakristia, kapprum, förråd och elcentral. Läktarna sänktes något för att besökarna där skulle se bättre. Korfönstren försågs med antikglas för att dämpa motljuset, altarväggens draperimålning borttogs och korset fick en ny omfattning. Altaret utökades och altarringen kortades samt kläddes in med plywood. Främre bänkraden borttogs och nytt golv lades in i bänkkvarteren. Såväl invändigt som utvändigt genomfördes putslagningar och ommålning. Interiören fick en grågulaktig nyans. Kopparplåtstäckningarna lagades. Tornet förstärktes och klockorna flyttades tillbaka samt försågs med elringning. Klockstapeln såldes till Årsta Kyrkostiftelse i Brännkyrka, Stockholm. Den mörka orgelläktarens fönster öppnades upp och en ny ljusgenomsläppande inramning till orgeln anordnades.
1974 utfördes reparation av taket. 1988 ommålades interiören på nytt, emedan den blivit tämligen nedsmutsad. Målningen skedde i ljusa varma färger med övervägande gult. Altarringens plywoodbeklädnad från 1952 avlägsnades. 1993 befanns tornets rötskador vara så långt gångna att konstruktionen till stor del måste nyuppföras och förses med ny kopparplåt. Även korset nygjordes, liksom ett kors på den västra korsarmen. Skiffertaket sågs över.
År 1150-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1796 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1901 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1912 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Eskil Lundén
År 1929 Teknisk installation - värme
Kaminer
År 1952 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1952 Underhåll - målningsarbete
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1952 Underhåll - takstol
Förstärkning av torn
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1952 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1974 Underhåll - takstol
Byggmästare: Tage Pettersson, Edsvära
År 1988 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: Thord Gustavsson
År 1993 Underhåll - takomläggning
Hantverkare - Plåtslagare: Gert Johansson, Slutarp
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1993 Underhåll - takstol
Reparation av torn.
Byggmästare: Kenneth Johansson
Wennerblad, E: Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena af 1800-talet. 1902.
Malmström, K: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920. 1990.
Dahlberg, Markus: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Pettersson,Peter Anders:Arkitekt"; "Hedin,Ludvig:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin