Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fyrunga kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i en by kring ett vägkors på Varaslätten. Lövträd knyter samman bebyggelsen. I söder finns välbevarade skolbyggnader från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla kyrkogården ligger på en kulle och kringgärdas av kallmur, syrenhäck och äldre trädrad som inbäddar den i grönska. Kyrkan ligger på en platå i den västra delen av kyrkogården, medan gravarna är belägna i den östra. Axialiteten är påtaglig med en rak grusgång som mittaxel. Invid kallmuren finns tre gravkors och mot kyrkans ena gavel en porträttgravhäll.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nygotiska centralkyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av Ludvig Hedin. Byggnaden är ett i området särpräglat exempel på den oscarianska tidens kyrkobyggande, vilket domineras av salkyrkor. Exteriören är tämligen oförändrad och kröns av ett litet centraltorn. Koret är vänt mot väster. Interiören förvandlades genom renoveringen 1952 till en salkyrka då den norra och södra korsarmen skärmades av under läktarna och en port togs upp i öster. I övrigt återstår dock mycket av den ursprungliga inredningen i form av bänkar, predikstol, altarprydnad, altarring och läktare. Karaktäristisk är rummets resning ovan läktarna med pärlspontklädda valv. Den pneumatiska orgeln byggdes 1912 av Eskil Lundén i Göteborg. Den medeltida dopfunten och dess dekor är unik. På väggarna sitter figurmålade fyllningar från gamla kyrkans läktarbröst. Den ljusa färgsättningen tillkom 1988. I tornet hänger en tidigmedeltida lillklocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i en väl sammanhållen bymiljö med äldre intilliggande skolbyggnader. - Kyrkans föga förändrade exteriör är ett ovanligt exempel på det sena 1800-talets centralkyrkor, med såväl ursprungliga fönster som portar.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören bär, trots ändringar, fortfarande huvudsakligen prägeln av byggnadstidens ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Rester av äldre dekorerat läktarbröst.
- Medeltida dopfunt och klocka.
- Den pneumatiska orgeln av Lundén.
- Kyrkogårdens grusgång, stenmur, trädrad, smidesgrind och gravvårdar från 1600- och 1700-talet.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den nygotiska centralkyrkan ligger med koret åt väster på en platå i den västra delen av en liten rektangulär kyrkogård. Denna kantas av syrenhäckar och en rad av gamla askar och lönnar, samt en kallmur av gråsten som i öster bildar stödmur. Här finns en öppning med grindstolpar av huggen gråsten och en smidd gråmålad pargrind från 1876. Från denna leder en rak grusgång via ett par trappor upp till kyrkan och omgärdar densamma. Gravarna är förlagda till den lägre östra hälften av kyrkogården och ligger i nord-sydliga rader. I sydost är flera gravar med stenram eller järnstaket. Vid kallmuren i norr står tre gravkors från 1600-talet lutade. I kyrkogårdens sydvästra hörn är ett uthus och en gallerförsedd pargrind med betongstolpar.
ÄLDRE KYRKA - Den gamla kyrkan restes sannolikt på 1200-talet av gråsten. 1795 tillkom torn i väster. 1809 utvidgades slutligen koret och fick en tresidig avslutning. Innertaket var försett med takmålningar, bl.a. föreställande Korsfästelsen. Redan 1842 började större reparationer diskuteras. Så småningom växte tanken på en helt ny kyrka fram och denna revs ned 1874. Dekorerat läktarbröst, dopfunt och klockor tillvaratogs.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FYRUNGA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 351, 1900: 562, 1995: 178
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt med prästgård och mindre bebyggelsekoncentration, en knapp km öster om Lidan. Till prästgården leder en allé. Till kyrkomiljön hör även en skola. Fyrunga socken ligger öster om Vara.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talets första hälft. Enligt inventeringsprotokollet 1828, ATA, var kyrkan "... i början uppbyggd av huggen sandsten, med stenhvalf över koret, i dåvarande skick lång, mörk och trång. Samma källa uppger att kyrkan 1808 erhöll ett korparti av långhusets bredd. En teckning av Ernst Wennerblad från 1873 visar den gamla kyrkans utformning med rektangulärt långhus och tresidigt korparti, sakristia i norr och torn vid västgaveln. Västtornet hade, enligt minnestavla, uppförts 1795. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av byggmästare Peter Anders Pettersson. Kyrkan uppfördes med grekisk centralplan, med altaret i den västra korsarmen; utbyggd polygonal sakristia i väster. Ingångar ursprungligen på nord- och sydgavlarna. Vid en genomgripande restaurering 1952 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson, bröts en ny portal upp i öster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nygotisk exteriör med vitputsade murytor, kopplade spetsbågiga fönsteröppningar och takryttare med spira över korsmitten. Exteriören är i huvudsak oförändrad, förutom den efter Niklassons förslag uppbrutna och med omfattning försedda östportalen. Korskyrkans skiffertäckta sadeltak och kopparklädda spira omlades senast 1993. Ingångar ursprungligen i nord- och sydgaveln. Östportalen samt förändringar i kyrkorummet under Niklassons ledning gav centralkyrkan en mer betonad axialitet; korsarmarnas läktare underbyggdes till sakristia och ekonomiutrymmen (ingångarna från kyrkorummet till den gamla sakristian igensattes, varefter den togs i bruk som arkivrum). Kyrkorummet täcks av ett spetsigt kryssvalv med horisontell pärlspontpanel. Den nuvarande färgsättningen, i olika nyanser av gult, härrör från restaureringen 1988-89. Snickerier och inredning i huvudsak från byggnadstiden, däribland läktare, predikstol och öppna bänkar. Altarprydnaden består av det ursprungliga korset med svepning, mot en bred korsram från 1952.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Wennerblad, E: Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena af 1800-talet. 1902.
Malmström, K: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920. 1990.
Dahlberg, Markus: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin