Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tråvads kyrka är uppförd på en medeltida kyrkplats invid ån Lidan med två intilliggande skolbyggnader från omkring 1900. I norr ligger stationssamhället Tråvad.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av kallmur med grindstolpar av kalksten och smidesgrindar samt trädrad. Raka grusgångar sammanlänkar kyrkan och muröppningarna. På kyrkogården finns tre gravhällar från 1600- och 1700-talet. Kyrkogården har en sentida och klart urskiljbar utvidgning åt norr.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1873 har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med hörnkedjor av sandstenskvadrar från gamla kyrkan och mittportal med tempelgavel. Det spetsiga torntaket med lanternin ger kyrkan ett nygotiskt drag. Portar och rundbågsfönster är ursprungliga. På fasaden är två gravhällar fastsatta, varav en porträttgravhäll. Den ljusa interiören har inslag från olika epoker men har ändå bibehållit en del av den ursprungliga karaktären vilket yttrar sig i tidstypiskt tredingstak, predikstol med ljudtak, altare, altarring, nummertavlor och läktare (något ombyggd). Altaruppsats, lös träskulptur och huvudbaner i barock samt medeltida dopfunt härrör från den gamla kyrkan. Orgeln från 1902 är oförändrad. Ny öppen bänkinredning och läktarunderbyggnad tillkom vid Axel Forsséns renovering 1951. Den ljusa färgsättningen är från 1973. I tornet hänger en tidigmedeltida lillklocka och i vapenhuset står en liljesten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge vid Lidan med intilliggande äldre skolbyggnader. - Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på den sena nyklassicismens sockenkyrkor, med ursprungliga portar och fönster.
- Interiören bär fortfarande huvudsakligen prägel av byggnadstidens ideal.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- Medeltida dopfunt, lillklocka och liljesten.
- Altaruppsats, huvudbaner och träskulptur i barock.
- Oförändrad orgel från 1902.
- Kyrkogård med stenmurar, grindstolpar, smidesgrindar, trädrad, grusgångar och gravhällar.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
TRÅVADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1873 och består av ett långhus med fullbrett kor i nordost. Detta har en något smalare tresidig avslutning och sakristia i nordväst. I sydväst är ett torn och på långhuset är en något utkragande mittportal med fronton.
FASAD - Sockeln består av skråkantad granit. Väggarna är spritputsade och vitkalkade. Kring alla öppningar är slätputsade omfattningar. Tornets har hörnkedjor av huggen sandsten från den gamla kyrkan. Över dess portal är en stor rektangulär kalkstensplatta med förgylld inskription som minner om kyrkans tillkomst. Klockvåningens bjälklag är markerat med en kraftigt profilerad tegellist, avtäckt med kopparplåt. De rundbågade ljudgluggarna har två språng. Ljudluckorna utgörs av rundbågade ursprungliga parluckor med svart fjällpanel. Hälften av dem har infattade träjalusier. De olika bjälklagen är förankrade med ankarslut i hörnkedjorna. På långhusets gavel är de två täckhällarna från den Mannercrantzka gravtumban fastgjorda med järnklamrar. Den norra hällen bär årtalet 1726 och har släktvapnet inom en rundbåge med joniska kolonner. I svicklarna är allegoriska figurer som symboliserar Bedrövelsen och Tålamodet. Hällen är sannolikt huggen av Jon Stenhammar. Den södra hällen är en porträtthäll i djup relief från 1600-tal. På hällen är i stiliserad återgivning en officer i rustning och hans maka. Texten är svårläst till följd av nötning. Hällarna uppsattes 1973. Vid tornmuren är en nött häll med årtalet 1705 lutad. Denna har en rundbåge som innefattar en medaljong.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är - om inget annat anges - ursprungliga och har foder, bågar och spröjs av trä med grå bemålning. Majoriteten av alla glasrutor är blåsta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. De rundbågade långhusfönstren har två poster och nio lufter, varav de flesta är öppningsbara och några har beslag. Korets östfönster har samma utförande. Rutorna är försedda med ursprungliga glasmålningar med en uppgående sol i lunetten och ett Kristusmonogram omgivet av akantusslingor. De flankerande rundbågade fönstren härrör från 1936 eller 1951 och har dubbel korspost och åtta öppningsbara lufter. Portarnas överljus utgörs av lunetter med tre rätvinkliga lufter. Sakristians rundbågade fönster har korspost och fyra lufter. Tornets bottenvåning har två smala rundbågade fönster med tre lufter. Mellanvåningen har två små rosettfönster med enkel luft och fyra rutor. Lanterninens fyra rundbågade fönster har enkel luft och tolv rutor. Hälften av dem härrör från 1951.
PORT - Alla portar är ursprungliga. De två huvudportarna är raka pardörrar som 1973 försetts med kopparbeklädnad. Även handtagen är sentida. De gjutna gångjärnsbanden har en sirlig förgylld utformning. Båda portarna sitter i rundbågade smygar med överljus och kalkstenstympanon. Sistnämnda bär förgyllda bibelord. Framför tornporten är en trappa av slipad kalksten med ramp av samma material åt sidan. I vägg och längs ramp är smidesräcken. Trappa och ramp anlades 2003. Mittportalen har kvar sin ursprungliga lilla kalkstenstrappa. Sakristians port är en rak dörr med kopparbeklädnad av samma ålder som ovannämnda. Handtaget är från 1951. Framför porten är en hög ursprunglig kalkstenstrappa med sentida smidesräcken.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som skjuter ut över mittportalens tempelgavel. Sistnämnda kröns av ett förgyllt kors. På nockänden mot den något lägre koravslutningen är ett smäckert och enkelt smideskors. Koravslutningens tak är valmat över alla sidor. Sakristian har ett flackt sadeltak. Alla dessa takfall täcks av skiffer. Torntaket utgörs av en fyrsidig huv med skiffertäckning. Denna bär upp en åttasidig lanternin med fyra fönster. Den krönande åttasidiga spiran avslutas med ett förgyllt kors på kula. Lanternin och spira är täckta av kopparplåt med förskjutna hakfals. Takfötterna består av rött tegel i form av karnis och hålkäl. Nedanför denna löper ett parti med huggen sandsten från den gamla kyrkan. Sistnämnda skiljs från väggarnas putsytor av en rundstav i samma material. Denna list fortsätter horisontalt på långhusgaveln. Även takfötterna fortsätter ett stycke in på gavlarna med sadeltak. Sakristians takfot saknar dock sandstensutsmyckning. Mittportalens krönande tempelgavel består helt av sandstenskvadrar. Alla takfall har hängrännor och stuprör av koppar. På tornet är rören diskret placerade på hörnen mot långhuset. Vindskivor är klädda med kopparplåt.
TRÅVADS KYRKA - Salkyrkan från 1873 består av långhus som i nordost övergår i ett fullbrett kor med en något smalare tresidig avslutning. Nordväst om detta är en sakristia. I sydväst är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Här nedan refereras vädersträcken som om koret låg rakt i öster. Den välproportionerade interiören har ett lugnt ljusflöde och ljusa färger. Stilmässigt kan interiören räknas som enkelt nyklassicistisk med vissa tidstypiska inslag.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittport med vindfång i smygen. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittportalen ingår i den ena. I väster är en orgelläktare med underbyggnader, vilka skymmer den västligaste fönsteraxeln. Bänkkvarteren indelas av en mittgång med tvärgång till mittporten, samt sidogångar. Över kvarteren hänger var sin mässingskrona. Över läktaren hänger två kristallkronor. I tvärgången står en äggformad ljusbärare i smide. I mittgången under läktaren finns ett bokbord i ljust trä. Predikstolen är placerad vid nordväggen, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - Brädgolvet med sin mörka fernissa lades 1951.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en smutsvit plastfärg. Läktarunderbyggnadernas väggar består av stående brädor med gräddvit bemålning. Mot långhuset har de mässingslampetter. I söder är en glasmonter med nyckel och oblatjärn från den gamla kyrkan. Väster om mittporten är en gråmålad träskiva med skulpturer från den gamla kyrkans predikstol. Mot koret är på samma vägg ett huvudbaner. Mellan fönstren finns vidare några högtalare. Under fönstren sitter vitmålade radiatorer.
PORT - De båda portarna är ursprungliga raka pardörrar med sentida handtag. De har tre par halvfranska fyllningar och är målade i grått och vitt. Mittporten är något högre och sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren är från 1951 och har två poster samt nio lufter. Foder och bågar är av trä och gråmålade. De rundbågade smygarna vidgas mot rummet och har sluttande fönsterbänkar med grå bemålning. Mittportens överljus är en lunett med tre lufter. I motsvarande fönstersmyg på nordsidan står den ursprungliga altarprydnaden.
TAK - Det ursprungliga tredingtaket indelas i fält av enkla lister. Där emellan är det klätt med träpanel. Hela taket är ljust gråmålat. Mellan taket och den gråmarmorerade taklisten är ett hålkäl klätt med gråmålade pärlspontade brädor. Under läktaren är ett gråmålat tak av spontade brädor.
KOR - Koret har i norr dörr till sakristian och trappa till predikstolen. I den norra halvan står en ambo av standardtyp i ljust trä och ett piano i mörkt träfodral. Dessa harmoniserar föga med interiören. I söder står dopfunten. Vid sidorna står nummertavlorna. Korpartiet belyses av en fönsteraxel och två fönster som flankerar altaret.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg högre än detta. Inom altarringen är golvet klätt med heltäckningsmatta. VÄGG - Som långhus. Till koravslutningen kragar väggen in något. Bakom altaruppsatsen är ett 1936 igensatt fönster. Sakristiedörren sitter i en rundbågad nisch av samma höjd som fönstren. I denna hänger över dörren ett epitafium. Väster om altaret sitter en Johannesfigur.
INNERDÖRR - Till sakristian är en ursprunglig rak dörr med halvfranska fyllningar och sentida handtag samt lås. Bemålningen är i grått och vitt.
FÖNSTER - Som långhus. Avslutningens rundbågade innanfönster är från 1936 och har korspost med lunett och åtta öppningsbara lufter. Dessa har 16 färgade antikglas var i blyspröjs. Lunetthalvorna har tio glas.
TAK - Som långhus, fast valmat över koravslutningen. I hålkälen sitter två gråa strålkastare. FAST INREDNING
ALTARE - Det ursprungliga altaret av trä står vid väggen två trappsteg över korgolvet. Sidorna har halvfranska fyllningar och grön lasyr. Altarskivan består av slätspontade brädor med grå bemålning.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett arbete i bondbarock, sannolikt från 1695 och av samma bildhuggare som gjort den motsvarande samt predikstolen i Längjums kyrka. Verket utgörs av två våningar. Nedtill är en predella vars lagerkransade utbuktande textkartusch berättar om restaureringen 1936. Det kvardratiska mittpartiet har en kalvariegrupp i hel- och halvskulptur med bevingade kerubansikten i hörnen. Denna omges av kopplade vridna kolonnetter som bär upp en arkitrav. Kolonnetterna har en djup och på sina ställen skulptural relief av vinrankor. Framför dem och på arkitraven står små helskulpturer av evangelisterna med sina attribut. På sidostyckena är grovt skuren akantusornamentik och friskulpturer av Moses och Aron. I krönet är en lagerkransad medaljong med en djup relief föreställande den fjättrade Kristus ledsagad av två änglar. Tempelkrönet har på sidorna liggande änglar och i mitten en seraf samt initialerna B. A. och S. I. Bemålningen utgörs av brun marmorering och blåa bakgrunder.
ALTARRING - Den ursprungliga tresidiga altarringen är något avkortad och står därmed ett litet stycke från väggen. Ringen har kvadratiska fyllningar med genombruten dekor i form av tre- och fyrpass. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg. Bemålningen är ljus med beigt och grått.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1951 består av 15 rader i söder och 17 i norr. Mot kor och tvärgång är skärmar med stående halvfranska fyllningar och tandsnittslister. Ryggarna är lutande och har på baksidan bokbräda och handskbräda, samt järnkrokar. Vid golvet är fotbräda. Sitsarna har radiatorer på undersidan. De raka gavlarna har utanpåliggande fyllningar och krön med tandsnittslist. Bemålningen utgörs av grön lasyr, medan fyllningarna är marmorerade i blågrått. Den bakre norra bänken har en inbyggd manöverpulpet i ljust trä.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga femsidiga predikstolen har trappa och ljudtak från samma tid. Korgens sidor och trappskärmen har stående helfranska fyllningar med skuren bladornamentik i hörnen. Krönet har nedtill en list med skurna blommor och upptill ett litet hålkäl med kannelyrer. Bokstödet har formen av en uppslagen bibel. Nedtill har korgen en rundstav med skurna cirklar, vilka rymmer bladdekor. Den åttasidiga nederdelen har triangulära fyllningar av samma art som ovan. Det åttasidiga baspartiet är kanisformat. Trappskärmen avslutas med en smäcker rund post som upptill har en pinjekotte. Från det åttasidiga ljudtaket svävar en förgylld duva. Längs sidorna löper nedtill en rundbågsarkad samt en bård av samma slag som på korgens krön. På ovansidan är genombruten akantusornamentik. Ljustaket avslutas upptill med ett litet kors. Bemålningen går i beigt och ljusgrått med förgylld dekor och bakgrunder i blått och rött.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och nio stämmor. Den byggdes av Thorsell & Erikson i Göteborg år 1902 och är ej förändrad. Spelbordet är fristående och vänt mot öster. Fasaden utgörs av tre höga och smala fält med tempelkrön. Mellan dem är lägre fält. I vinklarna är skuren växtornamentik. Det mellersta partiet är högst och har i tympanon en strålande treenighetstriangel med det allseende ögat. De övriga två har snäckor. Alla kröns av urnor. Bemålningen utgörs av beigt och grått med förgylld dekor.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs upp av fyra par pelare längs mittgången, de två västra paren ingår nu i underbyggnadernas väggar. Vid ytterväggarna är två pilastrar. Alla har de utanpåliggande fyllningar och fasade kapitäl. Läktarbröstet gör en rundad sentida utkragning över mittgången och smyckas av helfranska fyllningar. Den mellersta fyllningen är mycket bred och har en relief i form av en lyra och en flöjt omgivna av växtornamentik. Bjälklaget har en skuren meanderbård. Allt är målat i olika gråa nyanser med lister och dekor i förgyllning. Läktaren har i norr fyra ursprungliga gradänger med tre bänkrader. Dessa utgörs av de ursprungliga bänkarna som har ryggar med liggande pärlspont och rundade gavlar med ovala fyllningar. Golvet täcks av heltäckningsmatta och mot fönstersmygarna är trägaller. På sydsidan av orgelhuset är en trappa med spjälräcke av trä. Kring läktartrappans uppgång är en enkel barriär.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade dopfunten av sandsten har en rund cuppa med skrånande undersida. På cuppans liv är en smäcker bård med hjärtpalmetter, vilken omges av repstavar. Den fyrsidiga foten övergår till en rund form upptill, där den avslutas med en kraftig repstav. Funten har uttömningshål, vilket vid sidan av dekoren talar för en datering till 1200-talets förra hälft.
NUMMERTAVLOR - De ursprungliga vita nummertavlorna sitter i klassicistiska ramar, vars krön och sidor har skurna akantusornament. I vinkeln mot de smala fötterna är lövsågade voluter. Postamenten är kraftiga och har ursprungliga lösa stegar av trä med grå bemålning. Nummertavlornas ramar, fötter och postament är målade i gråa nyanser med förgylld dekor.
HUVUDBANER - Baneret över släkten Mannercrantz är enligt uppgift från 1717. Vapnet med bl.a. två brinnande granater kröns av en hjälm med en turbanklädd man hållandes en brinnande granat. På sidorna är en mycket rikt skuren och genombruten akantusornamentik. Nedtill är en textkartusch med inskription från dess restaurering 1939. Bemålningen går i blått, grönt och guld.
EPITAFIUM - Epitafiet har en oval lagerkransad medaljong med Maria och barnet i relief. På sidorna är akantusdekor, likaså i relief och nedtill en textkartusch som berättar att överstelöjtnanten Mannercrantz förärade kyrkan denna bild år 1726. Utförandet i bondbarock påminner om altaruppsatsen.
ÄLDRE ALTARPRYDNAD - Den ursprungliga altarprydnaden är ett brunmarmorerat kors med skuren svepeduk och törnekrona.
JOHANNESFIGUR - Johannesfiguren är skuren i ek och saknar idag bemålning. Den härrör från 1300-talets förra hälft och har varit en del av en kalvariegrupp.
PREDIKSTOLSFIGURER - Från den gamla kyrkans predikstol i barock finns figurerna kvar. Dessa består av evangelisterna och Kristus i halvskulptur, samt basunänglar i helskulptur. Vidare finns serafimer, snäckor och sköldar med akantusinramning. En ängel har burit timglaset. Bildhuggararbetet är av bättre kvalitet än på altaruppsatsen, vilket talar för en annan mästare.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har port i öster och dörr till koret i söder. I norr är ett fönster med skrivbord framför. I väster är ett bönealtare framför ett med masonit igensatt fönster.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulkalkade. I söder är inbyggda skrudskåp från 1951 med enkla kvadratiska fyllningar på luckorna. Ramstyckena är gråmålade och fyllningarna grönmålade.
PORT - Porten är rak och härrör från 1973. Den har helfranska fyllningar och är målad i grått och grönt. FÖNSTER - Det rundbågade innanfönstret härrör från 1936 och har korspost och enkel luft med tre rutor. Varje ruta har åtta färgade antikglas i blyspröjs. Foder och bågar är gråmålade. Den grunda rundbågade smygen har en rak gråmålad fönsterbänk.
TAK - Taket är klätt med masonitskivor från 1951 och gråmålat. I mitten hänger en bladformad mässingsarmatur. VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster samt fönster i norr och söder. Vid sydväggen står en av de ursprungliga gråmålade bänkarna.
GOLV - Golvet består av de ursprungliga kvadratiska kalkstensplattorna.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I nordväggen är en dubbel liljesten fastgjord. PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr med halvfranska fyllningar och sentida handtag. Bemålningen är i grått och vitt. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Långhusporten behandlas ovan och sitter i en djup rak smyg.
FÖNSTER - De ursprungliga rundbågade fönstren har enkel öppningsbar luft med två blåsta rutor. Foder, bågar och spröjs är av trä och gråmålade. Smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar. Portens överljus utgörs av en ursprunglig lunett med tre öppningsbara lufter.
TAK - Det flackt tunnvälvda brädtaket från 1951är obehandlat och har en samtida glas- och smidesarmatur. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaderna härrör från 1951 och sträcker sig till andra pelarparet. I söder är vid västväggen en svängd läktartrappa med heltäckningsmatta och ledstång av trä. Under denna är en inbyggd toalett som nås via ett kapprum. I norr är ett förråd med elcentral på västväggen och ett inbyggt skåp med halvfranska fyllningar i söder. På östväggen är enkla sentida skåp med släta vita luckor.
GOLV - Golven är belagda med parkettimiterande plastmatta.
VÄGG - Väggarna utgörs av stående plank som är målade gräddvita i kapprummet och gråa i förrådet. INNERDÖRRAR - De raka dörrarna från 1951 har halvfranska fyllningar och ljusgrön lasyr. Till toaletten är en slät dörr.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Det ursprungliga spontade brädtaket är målat vitt i söder och grått i norr. TORN - Alla fönster, golv, dörrar, trappor och tak är ursprungliga om inget annat anges. VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en rak dörr till läktaren. Denna är gråmålad med halvfranska fyllningar. Från denna leder en cementtrappa från 1951. Golvet från samma år består av ohyvlade brädor. Väggarna är behandlade som i långhuset. I norr och söder är rosettfönster. I väster är en trappa av trä med omålade steg. Ledstången är sentida. Taket är klätt med gråmålad slätspont. I rummet förvaras bl.a. grindarna till altarringen.
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen har golv av obehandlade brädor och en trappa av samma slag i väster. Väggarna är slätputsade och omålade. Taket är nyligen klätt med gipsskivor och har fått en brandsäker lucka. I väster är en samtida gipsplatta med lucka in till vinden.
VÅNING 4 - I våning 4 hänger klockorna. Golv är som i våningen under. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Taket består av obehandlade brädor. Ljudgluggarnas fönsterbänkar utgörs av ituhuggna gravhällar från 1600-talet. I söder är en trästege till huv och lanternin. Den medeltida lillklockan har inskription med majuskler upptill och en palmettbård nedtill. Den uppvisar likheter med klockan i Saleby och är sannolikt från 1200-talets första hälft. Storklockan göts 1748 i Skara av Nils Billsten. Båda har elektrifierad ringning. Överst är den åttasidiga lanterninen som till golv och väggar är klädda med obehandlad stående träpanel. Väggarna är fullklottrade med namnteckningar från ett sekels hantverkare och besökare. Rummet har fyra rundbågade fönster. Spirans takstol är öppen.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Fronton, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas.
År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum och elcentral. Nya isolerande golv lades över de gamla och korgolvet utökades åt väster. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet, kortades och fick nya raka gavlar samt fotstöd och skärmar mot kor och tvärgång. Altarringen miste sina grindar. I vapenhuset togs trappan bort och taket ersattes av ett tunnvalv så att fönstren blev helt synliga. En ny läktartrappa anordnades i långhuset. För att bl.a. få plats med kör utökades läktaren och fick två nya bärande pelare. Sakristian fick skåpsinredning. Hela kyrkan ommålades.
År 1973 gjordes en ny invändig renovering, varvid en toalett inrymdes under läktartrappan, interiör och exteriör ommålning genomfördes och altaruppsatsen konserverades. 2004 utvidgades läktarunderbyggnaden och sakristian fick ny skåpsinredning.
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1695 Fast inredning - altaruppsats
År 1748 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1902 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Agi Lindegren
Orgelbyggare: Kaspar Thorsell, Göteborg
År 1936 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Igensättning av mellersta korfönstret och insättande av antikglas i resterande.
Konservator: Olle Hellström
År 1936 Konservatorsarbeten
Altaruppsats i barock konserveras och inlemmas i kyrkorummet medan mantelkors flyttas.
Konservator: Olle Hellström
År 1940 Konservatorsarbeten
Huvudbaner och medeltida skulptur.
Konservator: Olle Hellström
År 1951 Teknisk installation - värme
Kaminer ersätts av elvärme.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951 Underhåll - målningsarbete
Exteriör och interiör ommålas.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951 Teknisk installation - el
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Axel Forssén
År 1973 Teknisk installation - VA
Toalett
År 1973 Underhåll - målningsarbete
Interiör och exteriör ommålning.
Konservator: Uno Kullander
År 1973 Konservatorsarbeten
Altaruppsats
Konservator: Uno Kullander
År 2003 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ny trappa i väster med handikappramp.
År 2003-2004 Teknisk installation - el
Ny elinstallation.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Informant, komminister
Larv, Längjum, Tråvad - en hembygdsbok, 1978.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Larsson,Johannes från Varola:Byggmästare"; "Nyström,Axel Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin