Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Jungs kyrka ligger på en medeltid kyrkplats i en radby med prästgård och kyrkstall. Denna by följer en liten rullstensås i Varaslättens fullåkersbygd. Byn domineras av en tvättmaskinsfabrik och närheten till E20.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den närmast kvadratiska kyrkogården omges av en kallmurad stödmur med häckar och trädrad, samt grind med kalkstensstolpar. Flera av gravarna har stenramar. Åt norr är en avskiljd utvidgning från 1970- och 80-talen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans välbevarade exteriör från 1834 vittnar om tidens empirestil med brett långhus, rundbågsfönster samt torn med öppen lanternin och flacka takfall. Den tresidiga koravslutningen är en kvardröjande tradition från 1700-talet. Sakristian från 1871 har en säregen anslutning till koret. I denna sitter en medeltida port från den gamla kyrkan. Övriga portar är samtida med kyrkan. Interiören har genom flera renoveringar under 1900-talet mist mycket av sin ursprungliga stramhet. En ombyggd predikstol härrör från 1700-talets förra hälft. Av den ursprungliga inredningen kvarstår ombyggd läktare och altarring samt mantelkors. Altarväggen bär en nu dold fresk av G E Ström från renoveringen 1934, då även bänkinredningen tillkom. Utrymmet under läktaren omgestaltades 1967 respektive 1990. Dopfunten är medeltida liksom klockorna. I vapenhuset sitter några gravhällar från 1600- och 1700-talet, bl.a. två porträttgravhällar. I tornet förvaras en orgelfasad i jugend från 1915.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans läge i en radby med intilliggande prästgård och kyrkstall.
- Kyrkans exteriör är en god representant för empirestilens sockenkyrkor.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- G E Ströms altarfresk.
- Predikstol och medeltida dopfunt samt klockor från gamla kyrkan.
- Kyrkogård med stenmur, trädrad, smidesgrind och gravar med stenram.
Inventeringsår (1998)
Byggnadsdel (1998): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
JUNGS KYRKA - Salkyrkan i empire uppfördes i sin helhet år 1834. Den består av ett brett långhus med ett grunt vapenhus framför mittporten i söder. I väster är ett torn som rider på gavelröstet. I öster är ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster om detta är en sakristia från 1871med gång längs korets sydöstra vägg.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg utkragande sockel med grå spritputs. Tornsockeln är oputsad och består av granit och gnejs. I sydsidan är en inmurad liljesten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Ett undantag utgör tornet och västgaveln som har en brädriven puts. Vapenhusets front är slätputsad och begränsas av breda lisener, vilka bär upp en arkitrav med rundbågad fronton. Mot dess vägg står ett gravkors från 1690 lutat. I långhusets västgavel syns en skråkantad sandstenskvader från den gamla kyrkan, sannolikt en sockelsten eller altarskiva. I samma gavel syns även takstolens yttersta tass och remstyckenas ändar. Över tornporten är en rundbågad kalkstensplatta med förgylld inskription om byggnadsåret och regenten. Kring plattan är en rundstav av kalksten. Tornfasaden präglas av de många ankarjärn som förankrar bjälklagen, samt ett antal dragjärn. I varje tornsida är en stickbågad ljudglugg. I dessa är ursprungliga stickbågade parluckor, klädda med tjärad fiskbenspanel.
FÖNSTER - Alla fönster härrör - om inget annat anges - från 1967 och har foder, bågar samt spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har solbänkar av kalksten från samma år. De rundbågade långhusfönstren har fem lufter, varav lunetten har tre rutor. Sakristians rundbågade fönster har två lufter med två rutor var. Portarnas överljus utgörs av sannolikt ursprungliga lunetter med sju rutor. I tornets nedre mellanvåning är ett runt fönster med nio rutor, även detta är sannolikt ursprungligt.
PORT - Västporten är en i sin helhet ursprunglig rak pardörr med tjärad fiskbenspanel och rund låsplatta, samt dörring med kulor. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en trappa av kalkstenshällar, varav den översta är en nött gravhäll från 1600- eller 1700-talet. I väggen är järnräcken. Även mittporten är en ursprunglig rak pardörr med tjärad fiskbenspanel. Denna har överljus i frontonen. Framför porten är en kalkstenstrapp, som delvis består av två delar från en 1600-talsgravhäll. I sakristians gång är en smal och rak port från den gamla kyrkan, sannolikt medeltida. Denna är beslagen med järnlameller och nitar. Långt ned på porten sitter en dörring. Porten har en brun bemålning och sitter i en smyg som följer dess form. I smygens tak är en inmurad kalkstenshäll med initialerna A M T, E T D samt stiliserade blommor i hörnen. Sannolikt rör det sig om ett epitafium över pastor Emil Fogelberg och hans hustru från 1718, omnämnt 1829. Upp till porten är en lång trappa av kalksten med järnräcken. Under sakristian är i öster en rak källarport från 1934, beslagen med plåt. Ned till denna för en betongtrappa med järnräcken.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över korets avslutning. Den ursprungliga takfoten utgörs av en gråmålad rundstav av trä. Det flacka sakristitaket är valmat, medan dess gång täcks av ett pulpettak. Nämnda takfall täcks av rektangulära skifferplattor. Från sakristian reser sig en hög skorsten av vitt tegel. Torntaket utgörs av en svagt karnisformad huv med öppen fyrsidig lanternin. Huven täcks av skiffer. Lanterninen har stickbågade öppningar med järnstaket. Den är klädd med plåt som målats med blymönja. Lanterninen kröns av en mindre huv med samma form och ett kopparkors. Den täcks av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Tornets ursprungliga takfot är ett gråmålat hålkäl av trä. Vapenhusets välvda tak täcks av plåt som målats med blymönja. På gavelkrönet är ett försilvrat kors på kula. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt, med undantag av vapenhuset där de är av vitmålad plåt.
JUNGS KYRKA - Salkyrkan från 1834 består av ett långhus med fullbrett kor i öster. Detta har tresidig avslutning. Bakom koret är en sakristia som nås via en gång längs korets sydöstra sida. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning och i söder är ett mindre vapenhus utanför mittporten. Interiören präglas av empire, men har mist något av sin ursprungliga enkelhet genom att rummet under de sista renoveringarna fått en något överlastad karaktär. En ljus färgsättning har förvisso bibehållits och de stora fönstren släpper in mycket ljus.
LÅNGHUS - Det tidstypiskt breda rektangulära långhuset har ingång i väster och söder. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. I väster är en orgelläktare, vilken skymmer den västligaste fönsteraxeln. Bänkkvarteren indelas av en mittgång med tvärgång ut mot mittporten. Över mittgången hänger två stora mässingskronor. I tvärgången står en rund ljusbärare i smide. Under läktaren är en öppen yta som skiljs från övriga rummet av en vitmålad spjälvägg av trä. På dennas insida är kapphängarna placerade och mot mittgången är gråmålade hyllor för psalmböckerna. Detta arrangemang härrör från 1967 liksom de två symmetriskt placerade läktartrapporna. Under dessa är förråd och städskrubb inrymda. Trapporna har räcken med spjälor av samma slag som ovan. Dessa har dock en ljus betsning. Trappstegen av trä har infattade linoleummattor. På den norra långsidan står predikstolen, något omgiven av bänkrader.
GOLV -Det fernissade brädgolvet lades 1967 i gångarna, i övrigt är det från 1934. VÄGG - Väggarnas puts är kvastad och vitkalkad. I höjd med bänkryggarna är en grågrön bröstning av träfiberskivor, vilken döljer radiatorerna. Väggarna under läktartrapporna är klädda med vitbetsad slätspont. På norra långsidan hänger en textil av Elisabet Hilting på temat "Såsom hjorten längtar till vattnet". Mellan fönstren sitter mässingslampetter från 1967.
PORT - Till vapenhusets vindfång är en rak parställd balansdörr med helfranska fyllningar och knoppformade mässingshandtag. Den har en bemålning i gröna nyanser med grå lister och härrör sannolikt från 1934. Porten till mittportens vindfång är en ursprunglig stickbågad pardörr av stående gråmålade brädor. Mot vindfånget är den klädd med fiskbenspanel. Insidan har ursprunglig skjuthasp och trähandtag. Porten sitter i en stickbågad smyg och har överljus.
INNERDÖRRAR - Pardörrarna till trappskrubbarna är raka och klädda med en vitbetsad stående panel. FÖNSTER - De rundbågade fönstren härrör från 1967 och har korspost samt lunett, i allt fem lufter. Varje luft är öppningsbar och har på insidan nio rutor av antikglas i blyspröjs, lunetten har sju. Foder och bågar är av trä och gråmålade. Smygarna är rundbågade och har svagt sluttande fönsterbänkar av slipad kalksten från samma tid. Mittportens överljus utgörs av en ursprunglig lunett med enkel luft och sju glas i blyspröjs. Fönstret sitter i en rundbågad smyg med en liten träkrona från 1700-tal.
TAK - Taket utgörs av det ursprungliga tidstypiskt flacka tunnvalvet, klätt med ljust gråmålade brädor av något varierande bredd. Den enkla taklisten är blåmålad. Under läktaren är ett ursprungligt vitmålad brädtak.
KOR - Det tresidigt avslutade koret har i sydost dörr till sakristia. Koret har en fönsteraxel samt ett fönster i den nordöstra väggen. I söder är dopfunt och golvur från 1780, samt en ambo som väl harmoniserar med inredningen. I norr är en kororgel, ett svart digitalt piano, en nummertavla och en äldre träbänk. Över koret hänger en liten mässingskrona och en träkrona från 1700-talet.
GOLV - Som långhus fast ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. I söder är ett dopaltare från 1967 av slipad kalksten. Ovanför detta hänger en textil med stiliserat treenighetsmotiv. Bakom altaret är en rundbågad nisch efter ett 1861 igenmurat fönster. Denna har en övermålad fresk av Gunnar Erik Ström från 1934.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak gråmålad dörr från 1934 med liggande halvfranska fyllningar. Dörren sitter i en hög och djup rundbågad smyg. Över den hänger en röd textil med Maria och barnet.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket och är valmat över koravslutningen. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1967 är klätt med masonitskivor som på fronten har en blå bemålning. Det står ett trappsteg högre än koret.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1861 är skuret av trä och består av ett kors med svepeduk och törnekrona. Detta står på en bibel och har mot foten ett lutat ankare och ett brinnande hjärta, samt ett palmblad. Tillsammans symboliserar de dygderna Tro, Hopp och Kärlek. Allt är förgyllt utom den vitmålade svepningen.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen är delvis ursprunglig och står ett litet stycke från väggen. De svarvade balusterdockorna är från 1880. Dessa är brunrosa. Knäfall och armstöd är stoppade.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1934 består av 13 rader i söder och 16 i norr, dessa går ända in till väggen. Mot kor och tvärgång är skärmar med stående fyllningar. Ryggarna är lutande och har utanpåliggande fyllningar. På baksidan är bok- och fotbräde. Under sitsarna är radiatorer.De närmast trapetsoida gavlarna har fyllningar som följer denna form. Fyllningarna är vitmålade medan bänkarnas gavlar och skärmar i övrigt är ljust blågråa. Invändigt har bänkarna en brun lasyr.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen och dess trappa med skärm är ursprunglig. Korgens sidor har enkla halvfranska fyllningar och en hålkälad gesims. Ursprungligen har fyllningarna haft allegoriska figurer. Bokbrädan stöds av en konsol. Korgens åttasidiga bas smalnar av nedåt och har släta sidor. Denna är från 1967. Skärmen är odekorerad och avslutas med en post som överst har en knopp med akantusrelief. I vinkeln mot skärmen är en genombruten bladdekor. Det sjusidiga ljudtaket från 1967 är platt och kröns av ett genombrutet kors. Färgsättningen på predikstolen går i rödbrunt, grönt och grått. Ljudtakets undersida är mörkblå.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 18 stämmor. Den byggdes 2000 av Magnussons orgelbyggeri AB. Den smala fasaden från 1857 års Söderlingorgel består av tre rundbågsfält, varav det mittersta och högsta kröns av en stickbågad fronton. I vinkeln mot de andra är förgyllda voluter. Bemålningen består av ljust grön och grå lasyr.
KORORGEL - Kororgeln har en manual, pedal och sex stämmor. Den är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1987. Den enkla standardiserade fasaden har en symmetrisk uppbyggnad med höga och smala fält. Bemålningen går i grått och blått.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på tre pelarpar längs mittgången. Dessa är senare och har en brunrosa kulör samt rundstavar på hörnen. Bröstet gör en tresidig utkragning över mittgången och smyckas av enkla halvfranska fyllningar. Bemålningen är gräddvit med förgyllda lister. Överst är ett smidesräcke. Läktaren har tre sentida gradänger av slipade, obehandlade brädor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den välproportionerade dopfunten av sandsten består av två delar. Den runda cuppan har skrånande undersida samt två begränsande repstavar. Den runda foten avslutas upptill med en vulst och är tillverkad 1948. Funten har uttömningshål och hör hemma omkring 1200.
NUMMERTAVLA - Den ursprungliga nummertavlan i gråmålat smide har en smäcker utformning med utskjutande ljusbärare med förgyllda löv och en krönande förgylld sol.
GRAVHÄLLAR - I vapenhuset finns på sydväggen en häll från 1718 över kyrkoherden Erik Peter Fogelberg med fru. Texttavlan har en krönande fronton med Kristi uppståndelse i relief. På nordväggen märks två porträtthällar, båda är mycket nötta och har änglaflykter i hörnrundlarna. Den västra skildrar Nils Månsson Dreffenskjöld i rustning med sin maka Catharina Swenske (död 1636). Den östra skildrar en prästfamilj från mitten av 1600-talet.
VAPENHUS I VÄSTER- Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I söder är ett bokbord av ljust trä samt den gamla plåtklädda sockenkistan.
GOLV - Golvet består av rektangulära slipade kalkstensplattor från 1967.
VÄGG - Väggarna har en kvastad och vitkalkad puts. Med järnklamrar lät man 1967 förankra ett antal gravstenar av kalksten från 1600- och 1700-tal. I sydväggen finns även en häll som minner om korutvidgningen 1772.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr av stående gråmålade brädor och med utanpåliggande lås. Porten har överljus och sitter i en rundbågad smyg med en liten träkrona från 1700-talet. Till vindfånget är en rak pardörr från 1934 med samma utförande som den från långhuset.
FÖNSTER - Överljuset utgörs av en sannolikt ursprunglig lunett som behandlas närmare under exteriör. TAK - Det plana mörkbetsade brädtaket härrör från 1967.
VAPENHUS I SÖDER -
GOLV - Kalkstensplattor från 1967.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitkalkad.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr av stående gråmålade brädor med utanpåliggande lås. Porten har överljus i form av en lunett med enkel luft.
TAK - Taket är tunnvälvt, slätputsat och vitkalkat.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i söder och fönster som tjänar som bönealtare i öster. I norr är inbyggda skrudskåp från 1967 med släta gråmålade dörrar. I väster är ännu ett inbyggt skåp från samma tid. I det sydöstra hörnet står ett enkelt skrivbord.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna har en kvastad och vitmålad puts.
INNERDÖRR - Dörren är rak och gråmålad med halvfranska fyllningar. Den härrör från sent 1800-tal. FÖNSTER - Det rundbågade fönstret från 1967 har mittpost och två öppningsbara lufter med antikglas i blyspröjs. TAK - Som vapenhus.
GÅNG - Sakristigången har port i söder och dörr till kor och sakristia i norr. I väster är en dörr till toalett. GOLV - Golvet utgörs av tegel.
VÄGG - Som sakristia. På nordväggen sitter plåtar från gravvårdar från sent 1700-tal. INNERDÖRRAR - Dörrarna behandlas alla ovan. Toalettdörren är en rak gråmålad dörr från 1934 med halvfranska fyllningar.
TAK - Det sluttande mörkbetsade brädtaket är från 1967.
TORN - I nästan alla våningar är dragjärn.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en djup stickbågad smyg med en rak ursprunglig dörr till läktaren. Denna är av gråmålade brädor. Golvet är belagt med träimiterande linoleummatta. Väggarna är klädda med vitmålad glasfiberväv. Taket täcks av vitmålade masonitskivor. I norr och öster är el- och textilskåp med släta vita luckor. I norr är en inbyggd ursprunglig trappa av obehandlat trä. I väster är ett runt fönster. I söder står den nationalromantiska fasaden och spelbordet till den gamla Nordforsorgeln från 1915. Arkitekt var O Hökerberg.
VÅNING 3 - Den mellersta mellanvåningen har golv av sentida obehandlade brädor med en gipslucka över trappan. Kring denna är ett ursprungligt räcke. Väggarna är putsade och omålade. I taket är sentida bjälkar. I väster är en delvis sentida trappa. Vid ena väggen står en smidesflöjel med årtalet 1853.
VÅNING 4 - Golvet av obehandlade brädor är ursprungligt. Väggarna är som ovan. I taket är bjälkar. I söder är en trappa.
VÅNING 5 - Klockvåningen har golv av ursprungliga obehandlade plankor. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I taket är synliga bjälkar. I söder är en sentida trappa i söder. Lillklockan är medeltida och har minuskler. Storklockan är likaså medeltida, men utan inskription. Båda har elringning. Från huven är en sannolikt ursprunglig stege upp till lanterninens lucka. Denna och lanterninens golv är klätt med gråmålad plåt. I taket är vitmålade sannolikt ursprungliga brädor.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 05, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
År 1830 beslöt Jungs sockenstämma att bygga en ny kyrka istället för den gamla som var så "mörk, trång och smal samt förfallen". Till följd av den allmänna nöden som varit så utlystes rikskollekt och 1834 kunde så sockenmännen själva uppföra sin kyrka. För ritningarna svarade Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Den gamla kyrkans stenmaterial återanvändes i bygget. I nya kyrkan inlemmades även den gamla predikstolen efter viss ombyggnad och dopfunten. Kyrkorummet kompletterades med orgel först 1857. Orgelbyggare var den berömde Johan Niklas Söderling.
1859 var det redan dags för takomläggning. 1861 uppsattes ett mantelkors framför det karaktäristiska östfönstret, vilket då igenmurades. Tio år senare byggdes en ny sakristia eftersom den gamla stod "hotande till fall". Passagen mellan kor och sakristia anordnades genom ett av korfönstren. 1874 fick kyrktaket ny spåntäckning, torntaket skiffer och lanterninen kopparplåt. 1880 ombyggdes altarringen och predikstolen försågs med dekor. 1885 ommålades interiören. På grund av kylan i kyrkan så införskaffades 1888 en kamin. 1891 ommålades innerväggarna och 1909 försågs de med en enkel målad fältindelning och en schablonmålad akantusslinga kring altarets fondvägg. 1913 lades taken om. 1915 fick kyrkan en ny orgel med nationalromantisk fasad ritad av Oskar Hökerberg och pneumatiskt romantiskt verk från Nordfors & Co i Lidköping. 1922 borttogs den främre bänkraden. 1929 skedde ommålning av exteriören och innanfönster insattes.
Till sitt 100-årsjubileum 1934 genomgick kyrkan en renovering efter ritningar av arkitekt Sten Branzell. Kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. De obekväma bänkarna ersattes av nya med större avstånd och korbänkarna togs bort. Även mantelkorset försvann och istället försågs fönstersmygen med en tidstypisk fresk av Gunnar Erik Ström, föreställande Nedtagandet från korset. Altarringens grindar igensattes och ändarna avkapades. De sentida ornamenten på predikstolen avlägsnades. Sakristian fick en ny dörr och det kvarvarande fönstret ovan denna igensattes. Interiören genomgick en total om- och nymålning där fältindelning och schabloner målades över. 1940 drogs elektricitet in för belysning och orgelfläkt. 1949 installerades elringning för klockorna. 1961 ommålades exteriören och tornet fick hängrännor och stuprör av kopparplåt.
1967 genomfördes en renovering med Anders Ekman som arkitekt. Fasadens puts lagades med cement och målades med silikatfärg. De vittrade solbänkarna och rötade fönstren utbyttes. Nytt golv lades i gångarna och slipades i bänkkvarteren. På församlingens begäran satte man en skiva för Ströms fresk och återbördade mantelkorset. Koret försågs med dopaltare och predikstolen med ny fot samt ljudtak. De tre bakre bänkraderna slopades. Den obekväma trappan i vapenhuset revs och rummet försågs med nytt golv och tak. Nya läktartrappor anordnades i kyrkorummet och tillfredställde med sina skrubbar behovet av biutrymmen. På läktarens sydsida togs bänkarna bort för att ge plats åt kör. Sakristian fick ny skåpsinredning. Båda vapenhusen försågs med nya långhusportar. Interiören fick en ny färgsättning och målades med emulsionsfärg.
1972 utökades orgelverket kraftigt. 1975 installerades elvärme. 1987 uppvisade tornet bomputs vilket kunde förklaras med 1967 års kalkcementputs och silikatfärg, samt de många överputsade och rostande ankarslutarna. Tornet omputsades och vitkalkades. Ankarslutarna behölls fria. Plåttaken målades med ny blymönja och vapenhusets gesims lagades. Samma år införskaffades en kororgel. 1990 skärmades utrymmet under läktaren av med en spaljé som rymmer klädhängare och psalmbokshyllor. Arkitekt var Sture Svensson. 2000 installerades en ny orgel av Magnussons orgelbyggeri med användande av 1857 års fasad.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1300-1550 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stor- och lillklocka
År 1700-1750 Fast inredning - predikstol
År 1857 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1859 Underhåll - takomläggning
År 1861 Fast inredning - altaruppsats
Mantelkors. Östfönster igensätts.
År 1874 Underhåll - takomläggning
År 1885 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1888 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1891 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1909 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Schablonmåleri
År 1913 Underhåll - takomläggning
År 1915 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
Arkitekt: Otar Hökerberg
År 1929 Underhåll - målningsarbete, interiör
Byggmästare: Albert Sahlgren
År 1934 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Karl Andersson, Vedum
Arkitekt: Sten Branzell
År 1934 Underhåll - målningsarbete, interiör
Byggmästare: Karl Andersson, Vedum
Arkitekt: Sten Branzell
År 1934 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Fresk på igensatt östfönster ersätter mantelkors. Altarringen ombyggs.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1934 Teknisk installation - värme
Centralvärme
Konstruktör: Erik O Johansson, Stockholm
Byggmästare: Karl Andersson, Vedum
Arkitekt: Sten Branzell
År 1940 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
Konstruktör: Einar Andersson, Skara
År 1961 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Uppsättning av hängrännor och stuprör.
År 1967 Fast inredning - port
Ny port mellan vapenhus och långhus.
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Evald Johansson, Varola
År 1967 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Evald Johansson, Varola
År 1967 Underhåll - omputsning
Omputsning av exteriör med KC-puts.
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Evald Johansson, Varola
År 1967 Underhåll - målningsarbete, interiör
Silikatfärg
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1967 Specifika inventarier - textilskåp
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Evald Johansson, Varola
År 1975 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1987 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1987 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 2002 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel inspirerad av Söderlingsorgeln från 1857.
Hökerbergs orgelfasad från 1915 ställs i tornet.
Hantverkare - Målare: Per-Inge Johansson
År 2005 Underhåll - exteriör
Avser tornets lanternin. Reparation av stomme, ny plåtavtäckning samt översyn av skiffertak.
Ventilation anordnad.
Nya hängrännor- och stuprör.
År 2006 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Dekormålning, en ranka kring altarfönstret, vilket tidigare funnits.
Hantverkare - Målare: Stig Enström
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Jungs sockenbok, 1989.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Blom,Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin