Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hångsdala kyrka ligger i en utskiftad by på Falbygdens uppodlade kalkstensplatå. Megalitgravar visar på jordbrukskontinuitet från neolitikum. Invid kyrkan finns en välbevarad prästgård från 1860 och i en hage en rest liljesten med rundat krön.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en stödmur med trädrad och smidesgrind. Från kyrkogårdsentrén löper en grusgång fram till kyrkan och omger denna. Det rika och varierade gravbeståndet uppvisar bl.a. en dubbel liljesten, fyra hällar och två stenar från 1600- och 1700-talen, tre vårdar med järnstaket och ett flertal med stenram.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans välproportionerade och putsade exteriör speglar tre tider. Från romansk tid är långhus och kor med absid. En sakristia är från senmedeltid. Från 1600-talet är vapenhus med särpräglat tälttak och två inmurade porträttgravstenar. Från 1903 är ett satt nyromanskt torn med utbyggt vapenhus i väster. Sistnämndas västvägg domineras av en komposition med ett rundfönster och tre rundbågsfönster. Alla ytterfönster och portar härrör från denna tid. Ett undantag är den medeltida järnklädda sydporten. Den avskalade interiören präglas av sina senmedeltida vita kryssvalv. Långhuset som sträcker sig in i tornet ger ett långsmalt intryck. Inredningen är helt från 1903 i nystil, med undantag för Johan Ullberg den äldres predikstol och släktingen Jonas Ullbergs altaruppsats från tidigt 1700-tal. Skulpturer till bl.a. predikstolens nu försvunna ljudtak förvaras i tornet. Dopfunt och klockor är medeltida, liksom en piscina som förvaras i tornet och sannolikt även altaret.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en typisk Falbygdsby med kontinuitet från neolitisk tid, i miljön ingår en prästgård. - Kyrkan är en god representant för en romansk absidkyrka som fått en nyromansk utvidgning omkring 1900. - Interiören har, trots 1903 års utvidgning, genom sina valv en senmedeltida karaktär. - Medeltida dopfunt, sydport och klockor.
- Predikstol och altaruppsats samt övrig träskulptur i barock.
- Inredning, portar och ytterfönster från 1903.
- Kyrkogård med stödmur, trädrad, smidesgrind, grusgång, liljesten, gravkonst från 1600- och 1700-tal, stenramar och järnstaket.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2004)
Kyrkan ligger med koret åt öster i den norra hälften av en rektangulär kyrkogård. Runt densamma löper en kallmurad stödmur av kalksten med sentida rad av lövträd. I murens norra sida finns en sten med inskription som bl.a. minner om kyrkans reparation 1813. Muren har tre öppningar, en centralt i väster, en i söder mitt för prästgården och en i sydost mot en bod. Den västra omges av granitstolpar som bär en smidd pargrind från omkring 1900. Från denna och den södra öppningen löper raka grusgångar fram till kyrkan, vilka omsluter denna. Gravarna ligger i nord-sydliga rader. Ett flertal har stenram och grusad yta. Tre stycken har järnstaket. På ömse sidor om vapenhuset ligger en gravhäll från 1600-talet och vid dess västvägg står två gravstenar med änglaflykter, varav den ena bär årtalet 1703. Direkt norr om kyrkan ligger en dubbel liljesten och ännu en 1600-talshäll. På den norra stödmuren ligger en i två stycken sönderbruten och mycket vittrad häll av samma slag.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Hångsdala kyrka, Instutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet, 1998
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin