Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Levene kyrka och kyrkogård ligger i en bymiljö med rötter i järnålder i norra delen av Varaslätten. Norr om kyrkan finns en kungsgård som skall ha varit hemvist för kungarna Håkan Röde och Stenkil. Invid denna ligger en hembygdsgård. Längre åt norr finns prästgården och Levene äng med fossilt odlingslandskap och gravfält från järnålder.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården består av två klart urskiljbara årsringar, varav den äldre, medeltida, ligger i norr och saknar kvartersindelning. Här finns bl.a. en gravtumba och grunden till det Reuterska gravkoret. I den omgivande kallmuren finns smidesgrind och kalkstensstolpar samt ligger tre delar av en unggotisk fönsteromfattning. Flera träd, enstaka och i rader står på kyrkogården. Invid koret står landets högsta runsten. Ett antal grusgångar genomlöper kyrkogården. Vid kyrkogårdens västra ände står ett vitslammat bårhus från 1950-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan är ett gott exempel på en i flera etapper utvidgad medeltidskyrka. Långhuset av gråsten utvidgades under tidigt 1600-tal åt väster och fick sitt karaktäristiskt spetsiga torn och takryttare av trä, vars tjärade spånytor utgör en kontrast mot de vitkalkade murarna. Utvidgningen finansierades av socknens store godsägare Reuter som även lät uppföra ett gravkor. Dennes porträttgravhäll är uppsatt på väggen och inne i kyrkan hänger hans porträtt. 1791 fick kyrkan ett nytt fullbrett rundat kor. Sedan dess är den enda större förändringen av exteriören det 1887 rivna Reuterska gravkoret. Interiören fick sin nuvarande prägel vid 1937 års restaurering, då den gavs en helgjuten barockdräkt i form av altare, altarring, dörrar, öppen bänkinredning, pneumatisk orgel och akantusdekorerat tak. Altaruppsats och predikstol härrör från 1676 respektive 1744. Läktaren och dess bänkrader är det enda som i kyrkorummet kvarstår av en större renovering 1891. Under läktaren är en halvöppen inbyggnad från 1969. I vapenhuset är sex inmurade gravhällar från 1600- och 1700-tal. Vidare finns två liljestenar, en inne och en ute. Kyrkan har dopfunt, lås till ytterport och lillklocka från medeltid. I vapenhuset finns 6 inmurade gravhällar från 1600- och 1700-tal.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan, intilliggande kungsgård, prästgård, gravfält och fornåkrar utgör en samlad och kulturhistoriskt omistlig miljö med kontinuitet sedan järnålder.
- Kyrkans exteriör representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts till kontinuerligt under 1600- och 1700-talet.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Skiffertaket är ett regionalt särdrag.
- Interiören präglas av 1930-talets barockimiterande restaurering.
- Altaruppsats och predikstol i barock.
- Läktare från 1891.
- Interiörens tillägg från 1930-talet.
- Pneumatiska orglar är idag sällsynta.
- Medeltida dopfunt, lås och klocka.
- Gravvårdar från medeltid, 1600- och 1700-tal.
- Kyrkogård med kallmur, trädrad, smidesgrind, grindstolpar, fragment av unggotiskt fönster, grusgångar och runsten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
LEVENE KYRKA - Salkyrkan består av ett medeltida långhus av gråsten som 1626 byggdes till åt väster och 1791 fick ett fullbrett rundat kor i öster. Tornet i väster och långhusets takryttare tillkom vid 1600-talets mitt. Mitt på långhusets södra sida är sakristian, vilken torde ha rests under senmedeltid som vapenhus.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg oregelbunden sockel av gråsten. De ojämna gråstensmurarna bär borstad puts och är vitkalkade. I västgaveln är bokstäver och siffror i svartmålat järn: "16 J R K H 26" som minner om Johan Reuter och makan Karin Hands utvidgning år 1626. Större delen av texten kan enbart syns inifrån tornet. På sakristians västvägg är en fastgjord liljesten. Vid grunden efter gravkoret är en i väggen fastmurad porträttgravhäll. Denna skildrar i stiliserad relief landshövdingen och översten Johan Henriksson Reyter (död 1644) i rustning tillsammans med sin maka Karin Hand. Båda står i adorantpose. På sidorna är deras barn och vapensköldar. Ovanför den breda kalkstenshällen är en putsad fronton. Tornet stolpkonstruktion vilar på en kallmur. Det är brädfodrat och utvändigt klätt med kluvna och tjärade spån. På hörnen är nedtill små infodrade strävor.
FÖNSTER - Alla fönster har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. De rundbågade långhusfönstren har ytterfönster från 1937 med korspost och fem öppningsbara lufter. Varje luft har sex rutor av gult antikglas. Smygarna följer fönstrens form och har vittrade solbänkar av kalksten, avtäckta med kopparplåt. I sakristian är ett kvadratiskt fönster med mittpost och två öppningsbara lufter från samma tid. De har åtta rutor av antikglas var. Smygen följer fönstrets form och har samma solbänk som ovan. Sakristiportens överljus utgörs av en lunett med enkel luft och sex antikglas i tjärade spröjs. Tornets bottenvåning har på nordsidan ett rektangulärt fönster från 1950-talet med enkel öppningsbar luft och fyra rutor. Ett likadant fönster från 1891 sitter i sydsidan en trappa upp. I översta våningen är i varje sida ett kvadratiskt fönster från samma tid med enkel luft och fyra rutor. I torntakets åttasidiga lanternin är fyra rektangulära ljudluckor av stående tjärad panel.
PORT - Den bastanta västporten från 1937 är rak och bred. Den består av stående tjärade ekplank med kraftiga nitar och dörring. Stocklåset är från en äldre port och sannolikt medeltida. Det breda profilerade fodret är likaså i tjärad ek. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken. Sakristiporten från 1891 är likaså rak och av tjärad ek fast med en smäckrare utformning och utanpåliggande stående fyllningar från 1937. Den sitter i en rundbågad smyg i två språng med överljus. Framför porten är en kalkstenstrapp.
TAK - Långhuset täcks av ett ovanligt brant sadeltak som är valmat över korrundningen. På nocken sitter en skorsten. Taktäckningen är skiffer. Taket härrör till sin västra hälft från 1626 och till sin östra från 1791. På mitten tronar en åttasidig takryttare med hög spetsig spira, i vars topp sitter ett kors på förgylld kula med likaså förgyllda kulor på korsarmarna. Hela takryttaren är klädd med kluvna och tjärade spån. Takskägget har sågtandsprofil och spånen är dekorativt anbringade på takfallen. Sakristian täcks av ett sadeltak med sexsidiga skifferplattor. Långhus, kor och sakristia har synliga vitmålade hammarband. Torntaket utgörs av en huv med åttasidig sluten lanternin och spetsig spira. I dess topp är ett smäckert smidesornament med förgylld kula. Liksom takryttaren täcks torntaket av kluvna och tjärade spån i dekorativt mönster och med sågtandat skägg. Alla takfall utom takryttaren har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
LEVENE KYRKA - Salkyrkan består av ett smalt långhus med fullbrett rundat kor i öster. I söder är sakristia och i väster ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören bär ett starkt drag av barock genom predikstol, altaruppsats och tak. Detta utseende tillkom till stor del vid 1937 års restaurering. Mot de vita väggarna och ljusa taket kontrasterar den mörka inredningen. De högt sittande fönstren ger ett behärskat ljusflöde.
LÅNGHUS - Det långsmala långhuset har ingång i väster via vapenhuset. I söder är en dörr till sakristian. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av läktaren. Bänkkvarteren indelas av en mittgång med tvärgång till sakristian. Över mittgången hänger två mässingskronor och en kristallkrona. Över tvärgången hänger en malmkrona från 1600-talet, vilken är ett ryskt krigsbyte. Under läktarens bakre hälft är en yta från 1969 som skiljs från övriga långhuset medelst gråbetsade spjälväggar. Den norra delen har gråbetsade träskåp för textilförvaring, samt en monter med mässhake från omkring 1800. Till en manöverstation i den bakre bänkradens rygg är en liten dörr i spjälväggen. I söder är en traditionellt utformad kapphängare och ett föga anpassat bord med stolar i ljust trä. Mot mittgången är på båda sidor brokiga draperier.
GOLV - Golvet består i gångarna av polerade kvadratiska kalkstensplattor från 1937. I bänkkvarteren är brädgolv med mörk fernissa från samma år. I utrymmena under läktaren är golvet något högre och täcks av heltäckningsmatta.
VÄGG - De något ojämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Upp till bänkryggshöjd är liggande brädpanel med brun lasyr. Kring sakristiporten är en svagt röd och grön draperimålning. Över denna hänger ett porträtt i olja. På nordväggen hänger ytterliggare två oljemålningar. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. I fönstersmygarna mot koret är två vita högtalare.
PORT - Till vapenhuset är en rak pardörr från 1937. Den har två par halvfranska fyllningar med grå marmorering och bruna ramstycken. Porten sitter i en rak smyg.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från 1937 med stående halvfranska fyllningar. Sistnämnda bär brun strukturmålning och ramstyckena brun lasyr.
FÖNSTER - De högt sittande rundbågsfönstren har korspost. Innanfönstren från 1927 har tre lufter med foder, bågar och spröjs av vitmålat trä. Lufterna har två rutor var. Fönstren sitter i korgbågade smygar med sluttande gråmålade fönsterbänkar. På dessa sitter mot fönstren små vita radiatorer.
TAK - Det plana taket är av grå slätspont och längs kanterna dekorerat i barockstil. Dekoren utgörs av en akantusbård i grisaille mot brun botten. På sidorna begränsas den av palmett- och äggstavslist i samma utförande. Taket och dess bemålning härrör från 1937. Över läktaren är en gjutjärnsventil och kring orgeln är i taket infattade strålkastare från 1993.
KOR - Det rundade koret har en fönsteraxel. I norr är predikstol och piano. I söder står dopfunt och smidesljusbärare. Över koret hänger en kristallkrona från 1850-talet, samt två små mässingskronor.
GOLV - Golvet av slipade rektangulära kalkstensplattor härrör från 1937 och ligger två trappsteg högre än långhuset.
VÄGG - Som långhus. Bakom altaret är en rak nisch. På nordväggen hänger en oljemålning. I sydväggen är ett inmurat dopaltare från 1937 av polerad kalksten. På samma vägg hänger en vridbar nummertavla. Nedtill på väggarna sitter gråa radiatorer.
FÖNSTER - Som långhus. För sydfönstrets smyg sitter nedtill en plexiglasskiva. TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående altaret från 1937 består av polerade kalkstensskivor. Altaruppsatsen är fastgjord vid dess bakre del. På altaret står två mässingsljusstakar i barock.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett skuret barockarbete från 1676. På predellan är en lagerkransad textkartusch med ett bibelord, flankerat av änglaansikten. Corpus utgörs av en närmast kvadratisk oljemålning på trä. Denna skildrar mot en mörk bakgrund den korsfäste Kristus med Maria och Johannes. Målningen flankeras av två karyatider, varav den högra med sitt ankare symboliserar Hoppet. De bär en arkitrav med utkragande reliefskurna ansikten och en gesims med äggstavslist. På sidorna är en rik broskornamentik ur vilken två hårfagra mansgestalter växer fram. Den krönande frontonen består av en oval textkartusch med tillverkningsåret. Texten är mycket fragmentarisk. Mot denna kartusch lutar sig två sjöjungfrur och på krönet är en änglaflykt samt en strålande treenighetstriangel med det allseende ögat. Bemålningen utgörs av grönt, rött, blått och guld. Bildhuggaren är med stor sannolikhet Nils Bratt d.ä., från Kinne-Vedum. Altaruppsatsen har sin förebild i Göteborgsmästaren Hans Swants altaruppsats från 1663 i Skara domkyrka och har samtida paralleller av en grövre hand i Essunga och Laske-Vedum.
ALTARRING - Den rätvinkliga tresidiga altarringen från 1937 står ett gott stycke från väggen. Den har omväxlande rektangulära och runda fyllningar med grå marmorering. Ramstyckena bär grå lasyr. Gesimsen pryds av ett förgyllt tandsnitt och har en grönmarmorerad krönlist. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grönt tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1937 består av 18 rader i söder och 20 i norr. Dessa går ända in till väggen. Mot kor och tvärgång är skärmar med utanpåliggande fyllningar. De mot koret har frukt- och blomklasar i barockinspirerad brun grisailleteknik. De lutande ryggarna har liggande fyllningar och på baksidan bokbräda. På sitsarna ligger lösa bruna dynor. Under sitsarna är folievärme. De raka gavlarna har utanpåliggande fyllningar med fruktrankor i grön grisaille på grön botten. Bänkarna är utvändigt målade med ljusbrun strukturmålning och invändigt med lasyr i samma nyans. Krönlisterna har en mörkbrun täckmålning.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen och dess ljudtak är rikt skurna arbeten i barock. Korgens sidor består av två våningar. På själva basen är fyllningar med frukt- och blomsterreliefer. På hörnen är konsoler. Den förkroppade gesimsen har skurna äggstavar. På sidornas överstycken är rundbågade fyllningar som kantas diamantrustik. I fyllningarna står halvskulpturer av evangelisterna och Kristus, med sina respektive attribut. På hörnen är halvkolonnetter med joniska kapitäl. Över dem är på entablementet änglaansikten i halvskulptur. På bokstödets undersida är en änglaflykt i relief. Korgen avslutas nedtill med volutkantade ovala kartuscher. Foten av brädor är femsidig och härrör från 1937. Trappskärmen och dess gråmarmorerade halvfranska fyllningar är från samma år. Det åttasidiga ljudtaket har i himlens kassett en ros i relief. Takets nedre list bär på hörnen änglaansikten i halvskulptur. Ovanpå taket är på sidorna runda kartuscher inom brutna frontoner med broskornamentik. Den ena kartuschen bär årtalet 1744 och den centrala bär två vapensköldar i relief, varav den vänstra tillhör Reuter och den högra von der Osten. På hörnen står keruber med Jesu pinoredskap. Bemålningen på predikstolen utgörs framför allt av blått, brunt och svart med marmorerade lister och viss förgylld dekor.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har två manualer, pedal och 14 stämmor. Den är byggd 1937 av Nordfors & Co. i Lidköping. 1971 byggdes den om av Smedmans orgelbyggeri i samma stad. Fasaden går ända upp till taket och utgörs av fem rektangulära fält, varav det mittersta och de på sidorna kragar ut något. Gesimsen har en grön marmorering.
LÄKTARE - Läktaren härrör från 1891. Den vilar på sex brunmarmorerade pelarpar med fasade hörn. Bjälkarnas ändträn är karnisprofilerade. Bröstet utgörs av en enda långsträckt fyllning med grön marmorering. Ovanpå denna är ett järnräcke i samma kulör. Läktaren har sluttande gradänger av mörkt fernissade brädor från 1891. I norr är åtta intakta bänkrader av 1891 års modell med soffliknande mjukt profilerade gavlar och ryggar av liggande pärlspont. I söder är fem rader. I gångarna är heltäckningsmatta. Mot fönstersmygarna är sentida träspjälor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade dopfunten är huggen i sandsten och är tämligen vittrad. Den runda cuppan har skrånande undersida och har uppenbarligen mist sitt krön. Foten är rund och har formen av en attisk bas. Dopfunten har centralt uttömningshål och torde kunna dateras till omkring år 1200.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära gråmålade nummertavlan sitter i en förgylld ram med lyrkrön och på underkanten en snäcka. Den härrör sannolikt från omkring år 1800.
OLJEMÅLNING - Ovannämnda porträtt i olja föreställer Johan Henriksson Reuter, landshövding och överste för Västgöta regemente. Denne ägde Levene kungsgård. Reuter skildras i tidstypisk röd dräkt mot mörk bakgrund. I ena hörnet är hans vapensköld.
De övriga oljemålningarna är skänkta 1793. Den ena skildrar Jesus som den gode herden och de övriga två den fångne Jesus. Den första och en av de andra förefaller ha samme mästare.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i öster och väster. I söder är en trappa från 1927 av fernissade brädor. I norr är toalett, elcentral och förråd från 1969. Trappa och nämnda sidoutrymmen skiljs av med murade mellanväggar från 1937. Vid den södra står ett bokbord.
GOLV - Golvet utgörs av polerade kalkstensplattor från 1937.
VÄGG - Ytterväggarna är klädda med ohyvlade gråmålade brädor från 1937. Tornkonstruktionens strävor ligger utanför. Mellanväggen är slätputsad och vitkalkad. Mot mittgången är sex inmurade gravhällar av kalksten från 1600- och 1700-talet. Vid trappan är överstycket till en liljesten med palmettkors.
PORT - Den kraftiga ytterporten är en rak och bred dörr av stående spontade ekplank med fernissa. Den härrör från 1937 medan stocklåset kommer från en äldre, sannolikt medeltida port. Långhusporten behandlas ovan och sitter i en rak smyg.
INNERDÖRR - Till toaletten är en rak och slät grå sentida dörr.
TAK - I taket är gråmålade ohyvlade brädor från 1937.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång med vindfång i söder och dörr till långhus i norr. På ömse sidor om vindfånget är inbyggda skåp från 1937, det östra med tvättställ och det västra med textilförvaring. I öster är ett fönster med ett ekbord framför. I det nordöstra hörnet är en bönealtare från samma år med brunlaserade spjälor.
GOLV - Golvet täcks av heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
INNERDÖRRAR - Till vindfång och skåp är raka pardörrar från 1937 med stående halvfranska fyllningar i brun marmorering. Ramstyckena bär brun lasyr.
FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret har mittpost och två öppningsbara innerlufter från 1937. Det sitter i en djup smyg som vidgas mot rummet. Fönsterbänken utgörs av en polerad kalkstensplatta från samma år.
TAK - Taket består av ett barockimiterande spegeltak av bräder från 1937. I plafonden är målerier i grisaille på grå botten. Kring lampfästet är målat ett rikt dekorerat kors och kring listen ett lagerband. Kälet är gråmålat och taklisten är brunmarmorerad.
TORN - Allt är av obehandlat trä om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Till läktaren är en rak dörr från 1891 med ljusmålad liggande panel och utanpåliggande lås. Den sitter i en djup stickbågad smyg. I söder är ett fönster. Golvet består av mörkt fernissade brädor från 1891. Väggarna visar tornets konstruktion av stolpar och korssträvor, de förra är ursprungliga. Brädfodringen utanpå dessa är sentida. I öster är den putsade och vitkalkade långhusgaveln med järnsiffror och initialer från 1626. I taket är synliga bilade bjälkar. I norr är en trappa av brädor med mörk fernissa. I rummet förvaras 1891 års klassicerande altare, altarkors, altarring, predikstol och nummertavla i vitt och guld med klädsel av röd plysch samt det rosettfönster som detta år anbringades i korets östvägg.
VÅNING 3 - Högt upp på väggarna är tre kvadratiska fönster. Brädgolvet är sentida. Väggen är som ovan. Korsande bjälkar i rummets halva höjd ger ytterligare stadga åt konstruktionen. I den putsade och kalkade långhusgaveln är överst en korsblindering och nedtill en blind rundbågad trefönstergrupp. I taket är bilade bjälkar. I väster är en trappa. I rummet förvaras en urtavla av plåt från 1700-talet, liksom ett urverk. Vidare märks en smidesspira med tupp, en flöjel med initialerna R M C B, kistor och bänkar. Via trappan nås huven och den slutna lanterninen där klockorna hänger. Lillklockan är sannolikt från 1200-talet, medan storklockan är gjuten av Nils Billsten i Skara år 1755. Båda har elringning och luckorna automatiserad öppning.
Fasadkulör (2004): Impregneringsbehandlad, Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Takryttare, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Traditionen vill göra gällande att kyrkan restes av konung Håkan Röde på 1000-talet. Men det mest sannolika är att nuvarande byggnad uppfördes under 1200-talet i gråsten med smalare rakt kor. Från denna tid härrör lillklocka och dopfunt. Närheten till kungsgården talar för att en storman stod som patronus. Rimligen har det funnits en föregångare i trä knuten till denna gård. Under 1300-talet försågs kyrkan, under influens från Skara domkyrka, med minst ett unggotiskt lansettfönster, varav delar av huggen sandstensomfattning ligger i kyrkogårdsmuren. Sannolikt under senmedeltid tillkom ett vapenhus framför sydportalen och en liten sakristia norr om koret. Varken långhus eller kor välvdes någonsin.
Under 1600-talets förra hälft bodde på Levene gård landshövding Johan Henriksson Reuter och dennes fru Karin Hand. Dessa lät 1626 förlänga långhuset åt väster, vilket en inskription på gaveln avslöjar. Under 1640-talet lät de även bekosta torn, takryttare, spåning av tak, fönster och bänkinredning. Ett gravkor uppfördes även på kyrkans norra sida. Detta var av gråsten med hörn av huggen kalksten och kopparklädd lökkupol. 1666 målades kyrkan och en ny predikstol uppsattes. 1676 införskaffades en ny altartavla. Omkring 1680 målades kyrkan in- och utvändigt samt innertaket blev "målat på ziratligaste vis, som för tiden mäst brukas, sampt väggarna och kring fönstren med målade guardiner prydat såsom funten och prästestolarne". 1688 omspånades tornen och en läktare uppfördes samt målades året därpå. 1694-95 uppfördes invid denna i norr en "musichläktare". 1708 omspånades takryttaren och tornet försågs med ett urverk, skänkt av överstelöjtnant Henrik Johansson Reuter. 1713 anordnades, efter påtryckningar från biskopen, en vinkällare under koret. 1722 utfördes en ny bänkinredning, vilken slöts fyra år senare. 1744 skänktes en ny predikstol med ljudtak av nämnde Henrik Reuter och dennes fru Anna von der Osten Sacken. 1752 var det ånyo dags för omspåning av tak och torn. Två år senare dekorerades interiören av målaren Lars Hasselbom, vilken verkade i Läcköskolans anda. I samband med detta inskaffades en storklocka. 1758 reparerades tornuret på bekostnad av Per Philip Hierta. Reuterska gravkoret hade förfallit under 1700-talet och 1785 efterlystes arvingarna. När dessa dök upp ville de endast lägga beslag på takets kopparplåt, vilket församlingen motsatte sig och för att värna minnet av kyrkans mecenat övertog man ägandet av gravkoret som samma år omputsades.
En omvälvande ombyggnad av kyrkan utfördes 1791, varvid koret gjordes fullbrett och fick en rundad avslutning. I rundningen inrymdes en ny sakristia. Ny dörr insattes i västra vapenhuset, bänkinredning ombyggdes och tornuret lagades. Tre år senare reparerades gravkorets tak. 1803 målades kyrkan och två år senare spånades tornets västgavel. 1819 igenmurades valvet mellan gravkoret och långhuset, emedan snö och regn drog in i kyrkrummet. I den nya muren insattes gravhällen och uppmålades. 1825 rödfärgades och tjärades tak, ryttare och torn. Året därpå brädfodrades tornet. På 1830-talet påbörjades en process med myndigheterna kring det förfallna gravkoret som skulle vara till dess rivning 1887. 1833 lades tegel på vapenhustaket. 1839 reparerades kyrkans södra takfall. 1848 fick kyrkan fick nya och större fönster. 1859 reparerades tornet och 1862 ersattes långhustakets spåntäckning av skiffer.
Nästa större renovering skedde 1891 för att i tidens anda skapa ett ljusare kyrkorum. Arkitekt var Fredrik Liljekvist. Predikstol, altaruppsats, läktare, dörrar, portar och öppen bänkinredning nygjordes i klassicerande stil med målning i företrädesvis vitt och guld. Bakom altaret uppsattes ett skrank i samma stil och i korets östvägg uppbröts dörr och rosettfönster som försågs med färgat glas. Innertaket försågs med vit pärlspont och på golvet göts cement. Väggarna avplanades och slätputsades. I koret insattes en kamin.
1926-28 utfördes omfattande reparationer med intendent Anders Roland som arkitekt. Klocktornets med tiden allt mer ostadiga konstruktion hade efter hand stagats och förstärkts så att dess inre blivit mycket rörigt. Detta revs bort och ersattes av nya systematiskt anordnade förstärkningar och stag. Långhusets skiffertäckning omlades. Ryttare och torn fick nya spån samt en ny spira för den förras del. Exteriörens spritputs bilades ned och den underliggande slätputsen lagades samt målades. Hängrännorna togs ned. Vid arbetena påträffades i västgaveln de två delarna av en runsten som togs ut, hopsattes och upprestes på kyrkogården. Den Reuterska gravhällen befriades från en svart bemålning och fick ny, bättre plåtavtäckning. Kyrkorummet försågs med innanfönster.
1936-37 fullföljdes det påbörjade arbetet med en inre restaurering efter ritningar av arkitekt Ärland Noreen. Målsättningen var att återge kyrkorummet dess barockkaraktär. Skranket i koret revs bort och den gamla predikstolen och altaruppsatsen i barock återbördades (efter att ha varit deponerade i Skövdes soldathem sedan 1917 då de också konserverades). Ljudtaket hämtades ned från tornet och konserverades. Altare och altarring nygjordes, liksom bänkinredning. Takets pärlspont kläddes med slätspont som försågs med barockimiterande grisaillemåleri. Innerväggarnas oljemålning och cementlagningar togs bort. Därefter togs åter deras ojämna yta fram och kalkades. Golvet belades med kalksten i gångar och kor samt med bräder i bänkkvarter. Fönster och dörr i sakristian igensattes. Det södra vapenhuset omvandlades till ny sakristia med skåpsinredning, vindfång, nytt dekorerat tak och fönster i öster. Vapenhuset fick nytt golv av kalksten och två murade mellanväggar mot norr och söder, i vilka sex 1600-och 1700-talsgravhällar från kyrkogården fastsattes. I princip alla portar och dörrar nygjordes. Nya ytterfönster med antikglas insattes. Kaminen byttes ut mot centralvärme i form av lågtrycksånga, för vilket ett pannrum anordnades under koret. För första gången fick kyrkan också en orgel. På bekostnad av Skaraborgs regemente markerades platsen för Reuterska gravkoret med en låg mur.
1949 försågs kyrkan med elektricitet för belysning och 1958 för värme. 1964 uppsattes hängrännor och stuprör av kopparplåt, för att minska skador på väggarna. Dessa försågs samtidigt med silikatfärg. 1969 gjordes en inre renovering av arkitekt Lars Rune Bengtsson för att dels råda bot på utrymmesbristen. Under läktaren togs fyra bänkrader bort för anordnande av kapprum och skåpsinredning. I vapenhuset inrymdes toalett, städkrubb och ny elcentral. Väggarna ommålades. Taket i sakristian ommålades och isolerades och rummets skåp fick ny inredning. Altaruppsatsen konserverades vid samma tillfälle och ljudluckorna fick automatiserad öppning. 1971 byggdes orgelverket om. 1980 tjärades spånen på torn och ryttare. 1990 anordnades en manöverpulpet under läktaren. 1992 tjärades spånen ånyo och året därpå försågs bänkarna med folievärme, läktaren med strålkastare, interiörens väggar kalkades och inredningen ommålades. Den befintliga färgskalan bibehölls. Den främre bänkraden togs bort för att utöka koret. Nederdelen av exteriörens puts bilades ned och gjordes om. 2000 tjärades torn och ryttare.
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1640-1644 Underhåll - takomläggning
År 1640-1644 Fast inredning - bänkinredning
År 1666 Underhåll - målningsarbete
År 1666 Fast inredning - predikstol
År 1676 Fast inredning - altaruppsats
Sannolikt av Nils Bratt d.ä. i Kinne-Vedum.
År 1680 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålningar
År 1680 Underhåll - målningsarbete
År 1688 Fast inredning - läktare
År 1688 Underhåll - exteriör
Omspåning
År 1694-1695 Fast inredning - läktare
År 1708 Underhåll - exteriör
Omspåning. Insättning av urverk.
År 1722 Fast inredning - bänkinredning
År 1744 Fast inredning - predikstol
År 1752 Underhåll - exteriör
Omspåning
År 1754 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär: Lars Hasselbom
År 1755 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1803 Underhåll - målningsarbete
År 1825 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Torn
År 1833 Underhåll - takomläggning
Tegel på vapenhus.
År 1862 Underhåll - takomläggning
Skiffer ersätter spån på långhus.
År 1890-1891 Teknisk installation - värme
Kamin
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Underhåll - omputsning
Interiör samt målning.
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Fast inredning - skrank
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Fast inredning - altaruppsats
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1890-1891 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1917 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol konserveras samt flyttas till Skövde soldathem.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1926-1928 Underhåll - omputsning
Exteriör, målas därefter.
Arkitekt: Anders Roland
Byggmästare: Carl Nilsson
År 1926-1928 Underhåll - stomme
Omspåning och förstärkning av torn.
Arkitekt: Anders Roland
Byggmästare: Carl Nilsson
År 1936-1937 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Konservatorsarbeten
Ljudtak
År 1936-1937 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Barockdekor i tak.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1936-1937 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Teknisk installation - värme
Centralvärme
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Fast inredning - altare
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1936-1937 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1949 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1958 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1964 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Arkitekt: Gustav Anderved
År 1968 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Lars Rune Bengtsson
År 1968 Teknisk installation - VA
Toalett
Arkitekt: Lars Rune Bengtsson
År 1968 Konservatorsarbeten
Altaruppsats
År 1968 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Lars Rune Bengtsson
År 1980 Underhåll - exteriör
Tjärning av spån.
År 1992-1993 Teknisk installation - värme
Folievärme
Byggmästare: Tage Brolin
År 1992-1993 Underhåll - exteriör
Tjärning av spån.
Byggmästare: Tage Brolin
År 1992-1993 Underhåll - målningsarbete, interiör
Byggmästare: Tage Brolin
År 2000 Underhåll - exteriör
Tjärning av spån.
År 2002 Underhåll - exteriör
Tjärning av spånklädsel på torn och takryttare.
Nya stuprör på torn.
Ommålning av fönster.
År 2011 Underhåll - exteriör
Tjärning av spånbeklädnad på torn och takryttare.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin