Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bitterna kyrka har ett dominerande läge på en bergsknalle i ett kuperat odlingslandskap mellan Varaslätten och Edsveden. Kyrkan ligger vid ett vägskäl som även har f.d. lanthandel, motorverkstad och församlingshem.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan ligger på ett krönläge i den nordöstra delen av kyrkogården. Kring kyrkogården är kallmurar med grindstolpar och järngrindar, samt trädrad. Genom kyrkogården löper rätvinkliga grusgångar. Flera gravar härrör från omkring 1900. Väckelsepastorn Mårten Landahl ligger här begravd. I ena hörnet av kyrkogården står en stegbod och bod från 1800-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd av gråsten under 1200-talet och fick 1807 nytt kor med den då något ålderdomliga tresidiga avslutningen. I norr är en sakristia som är något yngre. Tornet i väster är från 1857 och har en lanternin med nygotisk spira. På tornet sitter en gravhäll från 1700-talet. Interiören präglas av flera olika tider, senaste stora renoveringen skedde 1963. På långsidorna sitter två gravhällar från 1600-talet, varav en porträttgravhäll. Predikstolen är från omkring 1700, läktaren från 1807 liksom karaktäristiska gustavianska takmålningar och draperingar. Från omkring 1900 stammar altarring och orgelfasad samt de i senare tid ombyggda bänkarna. Altartavlan målades 1913 av Anna Virgin och predikstolen försågs vid renoveringen 1936 med målningar av Gunnar Erik Ström. Från medeltid härrör dopfunt, krucifix, stavkorshäll och storklocka samt fragment av en dopfunt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har tillsammans med affär och verkstad ett framträdande läge i landskapet. - Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som utvidgades på 1700- och 1800-talet. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar. - Predikstol med målningar av G E Ström.
- Läktare och målningar från 1807.
- Bevarad inredning från omkring 1900.
- Altartavla av Anna Virgin.
- Medeltida dopfunt, stavkorshäll, krucifix och klockor.
- Gravhällar från 1600- och 1700-talet.
- Kyrkogård med kallmur, grindstolpar, järngrindar, trädrad, grusgångar och gravvårdar från förra sekelskiftet samt bodar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
BITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1807 med medeltida murverk i söder och väster. I öster är ett tresidigt avslutat kor från samma år. Norr om detta är en sakristia från 1840. I väster är ett torn från 1857, vars ena mur rider på långhusgaveln.
FASAD - Långhus och kor har putsad och omålad sockel. Tornets låga granitsockel är något utkragande. Sakristian har en hög sockel av huggen granit i tre skift, sannolikt tillkommen i samband med byggande av pannrum i sluttningen år 1936. Kyrkans väggar är spritputsade och vitkalkade, omfattningarna är slätputsade. Tornets bjälklag är förankrade med ankarjärn. Över västporten är en rektangulär inmurad kalkstenshäll som med förgylld inskription minner om byggnadsåren 1807 och 1857. I varje sida av tornet är en stickbågad ljudglugg med likadant formade parluckor med stående grå panel, sannolikt från 1936. I långhusets södra långsida har den medeltida rundbågade sydportalen markerats, liksom långhusets tidigare utsträckning. Även två äldre rundbågade fönstersmygar av ansenlig storlek är markerade, den ena inom det medeltida murverket och den andra inom nuvarande kor. På tornets nordvägg är en gravhäll från 1715 fastgjord med järnklamrar. Den har en avtäckning med kopparplåt.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är - om inget annat anges - från 1963 och har foder och bågar av gråmålat trä och solbänkar av slipad kalksten av samma ålder. Långhus, kor och tornets bottenvåning har rektangulära fönster med tresidiga krön och korspost med fyra lufter. Dessa sitter i korgbågade smygar. I tornets mellanvåning är åt väster ett ursprungligt rosettfönster med bågar och spröjs av gjutjärn. Glasen är blåsta och de mellersta är även mörktonade. Fönsterblecket är av plåt. Sakristifönstret är kvadratiskt och sitter i en korgbågad smyg.
PORT - Västporten är en ursprunglig stickbågad pardörr klädd med kopparplåt från 1963. Porten har en enkel dörring och en nyckel som fungerar som handtag. Smygen är stickbågad. Framför porten är en låg trappa av slipad kalksten med ramp åt norr och smidesräcke i väggen. Denna härrör från 1963. Den stickbågade korporten är likaså klädd med kopparplåt och av okänd ålder. Smygen följer portens form och framför denna är en granithäll. Invändigt är porten igensatt. Sakristiporten är en rak dörr med diagonalt ställd gråmålad panel och rak smyg. Den härrör sannolikt från 1913. Framför porten är en kalkstenstrappa från 1963 med smidesräcke.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Sakristian har ett sadeltak. Båda täcks av enkupiga lertegel och har gråmålade vindskivor av trä. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv som bär en öppen åttasidig lanternin med rundbågade öppningar i varje sida. Fyra av dem kröns av spetsgavlar med klot. Den smäckra spiran avslutas med ett kors på kula av koppar. Hela torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är av trä och enkelt formade med grå bemålning.
BITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med i öster ett fullbrett kor med tresidig avslutning och norr om detta en sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören präglas av olika epoker med övervägande klassicism. Rött och smutsgult kontrasterar mot ljusgrått i rummets färgsättning. Sparsmakad dekor på väggar och tak är utförd 1808 av Alingsåsartisten Johan Lundgren.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset. Rummet har tre fönsteraxlar och i väster en läktare. Två läktartrappor från 1963 är symmetriskt arrangerade längs västväggen. De har steg av furu och grönbetsade spjälräcken. Under varje trappa är en skrubb. Bänkkvarteren inramas av en mittgång och sidogångar. Över mittgången hänger en kristallkrona i nyrenässans och en mässingskrona i barock. Över läktaren hänger två smärre mässingskronor. Under läktaren är en liten öppen yta med en oval ljusbärare i smide och ett par kapphängare i rostfritt stål.
GOLV - Det fernissade brädgolvet härrör från 1910.
VÄGG - Väggarnas slätputs följer murytornas små ojämnheter och har en ljus smutsgul bemålning. Längs taklisten är en målad drapering i rött och gult från 1808. Längs golvet är en målad grå bård. I västväggen är söder om porten en markering som visar den medeltida kyrkans rundbågade västportal med arkivolt av huggen sten. I den södra långsidan är invid västväggen en snarlikt utformad sydport markerad. Mellan det västra och mellersta fönstret har på samma sida markerats en rundbågad fönstersmyg. Mellan det mellersta och östra fönstret är i nordsidan en inmurad porträttgravhäll. Mellan fönstren sitter tennlampetter. Under fönstren är radiatorer.
PORT - Porten från 1963 är en rak pardörr med liggande omväxlande helfranska och utanpåliggande fyllningar i renässansmanér. Bemålningen består av två gråa nyanser. Porten sitter i en djup rak smyg.
INNERDÖRRAR - Till trappskrubbarna är raka dörrar från 1963 med stående vitmålad panel. FÖNSTER - Innanfönstren härrör från 1963 och har tresidiga krön och korspost med fyra lufter. De nedre lufterna har 18 rutor av antikglas och de övre 17. Foder och bågar är av trä och gråmålade, spröjsen är av bly. Fönstren sitter i korgbågade smygar med svagt sluttande fönsterbänkar. Det mellersta norra fönstrets nedre lufter är öppningsbara och tjänar som nödutgång. Upp till smygen är ett par enkla järnstänger i väggen.
TAK - Takets flacka tunnvalv har en klädsel från 1913 av smala brädor. Denna är målad i en ljus gråblå färg. Den enkelt profilerade taklisten har en grå marmorering på smutsgul botten. Mot koret är vita strålkastare och högtalare, de förra på taklisten. Under läktaren är taket klätt med vitbetsad plywood från 1963.
KOR - Det femsidiga koret har dörr till sakristia i norr och predikstol väster om denna. Altaret flankeras av två fönster. Vid predikstolen står en liten ålderstigen tramporgel och en vitmålad ambo av trä. I söder står dopfunt och piano. Över koret hänger två små mässingskronor.
GOLV - Golvet som ligger ett trappsteg högre än långhuset består av slipade rektangulära hällar av grå kalksten som lades 1963. I detta golv ligger även sex nötta gravhällar av kalksten från sent 1600-tal, flera med änglaflykter i hörnrundlarna.
VÄGG - Som långhus. Kring altaruppsatsen är en målad drapering från 1808 i rött och gult. På ömse sidor om korfönstren sitter nummertavlor. I söder är en inmurad gravhäll över kyrkoherde Lekander. Över predikstolen sitter ett krucifix.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak dörr från 1963 med fyllningar och bemålning av samma slag som på långhusporten. Dörren sitter i en korgbågad smyg.
FÖNSTER - Som långhus fast med patinerat antikglas i blått och grönt. Smygarna går ända ned till golvet och har fönsterbänkar av polerad kalksten.
TAK - Som långhus, fast valmat över östväggens tre sidor. Över altaret är ett sexsidigt fält med det ursprungliga taket från 1808. Detta består av breda brädor som dekormålats med skyar och änglar som omger en strålande triangel med Jahve inskrivet på hebreiska.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1963 står ett trappsteg högre än korgolvet. Det är murat, slätputsat och vitmålat. Altarskivan av slipad grå kalksten har lågerhuggna sidor.
ALTARUPPSATS - Den rektangulära altartavlan är målad med olja på duk år 1913 av Anna Virgin. Det är en mörk skildring av Kristus på korset. Ramverket i grönt betsad ek utgörs av två pilastrar med förgyllda kannelyrer, vilka bär en arkitrav med den förgyllda texten "Så älskade Gud världen&" och en gesims med tandsnitt.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen från 1899 har fasade hörn och står ett stycke från väggen. De kvadratiska fyllningarna har rundlar med skuren dekor av komminister Johan Herman Hallén. På fronten syns evangelisternas attribut och i övrigt utgörs dekoren av fyrpass och virvelhjul. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rött tyg. Ringen är målad i två ljusgråa nyanser.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1910 utgörs av tio rader i norr och söder. Mot koret är skärmar med stående halvfranska fyllningar. Ryggarna är lutande och har liggande halvfranska fyllningar och på baksidan bokbräde, fotbräde och nya mässingskrokar. Under sitsarna är radiatorer. De rätvinkliga gavlarna har enkla armstöd och saknar dekor. Gavlarna är rödmålade, medan bänkarna invändigt och skärmarna är målade i två ljusgråa nyanser. De främre och bakre raderna togs bort 1936, respektive 1963. Sistnämnda år kortades även raderna på yttersidorna, vilket fyllningarna där visar. Gavlarna miste sina skurna krön 1936.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen och dess trappskärm är ett enkelt barockarbete. Ljudtaket kan sannolikt dateras till 1807. Korgens sidor, samt trappskärmen har långsmala raka helfranska fyllningar. Dessa dekorerades 1936 med målningar av Gunnar Erik Ström, vilka skildrar Kristus och evangelisterna, samt på skärmen hur Gustav Vasa mottager Olaus Petris bibelöversättning. Korgens och skärmens gesims är kraftigt profilerad. Bokstödet är ursprungligt. Korgens åttasidiga bas smalnar av nedåt. Det sjusidiga ljudtaket kantas nedtill av en lövsågad dekor. Från himlens strålande sol svävar en förgylld duva som skänktes 1963. Det flacka taket kröns av ett kors på kula. Detta är liksom solen förgyllt. Korg, skärm och ljudtak är målat i blått och grått med gråmarmorerade lister.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den är byggd av Frede Aagaard i Månsarp år 1967. En komplettering utfördes 1971 av John Grönvall i Lilla Edet. Spelbordet är inbyggt i fasaden från den orgel som byggdes 1900 av Thorsell & Eriksson i Göteborg. Fasaden utgörs av ett högre mittparti med tempelgavel och akroterion. I det tandsnittskantade tympanon är en lagerkrans i relief. De lägre sidostyckena har horisontala krön med urnor i hörnen. Alla tre fält kantas av pilastrar med äggstavsprydda kapitäl. Bemålningen utgörs av ljust grågrönt och förgyllning. Ryggpositivet ansluter i stil till fasaden och är ritat av Finn Ditlevsen. Det har fem stående smala fält av olika höjd med skurna utsmyckningar i hörnen.
LÄKTARE - Läktaren från 1807 vilar på två mörkt gråmålade pelare från 1963 med enkla fyllningar. Bröstet gör över mittgången en rätvinklig utkragning från 1884, i vars mitt ett ryggpositiv anbringats. Bröstet pryds av helfranska fyllningar och är målat i två ljusgråa nyanser och har förgyllda lister. Mot trapporna är enkla grå barriärer från 1963.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är huggen av sandsten och är tvådelad. Den runda cuppan har en rundad undersida. Längs dess liv löper en fint huggen relief av slingrande palmetter. Den runda foten smalnar av uppåt och avslutas med en vulst. Dopfunten har uttömningshål och tillhör en grupp funtar som kännetecknas av ovannämnda "liljestensdekor". Den kan således dateras till 1200-talets förra hälft.
NUMMERTAVLOR - De gråa nummertavlorna har tresidiga krön och sitter i förgyllda ramar. På krönen är skurna lyror av mörkbetsad ek med förgylld dekor. Sannolikt härrör de från 1913.
GRAVHÄLL - Hällen över kyrkoherde Jonas Lekander (död 1697) och hans fru bär årtalet 1690 och skildrar den korsfäste Kristus inom en medaljong, omgiven av pilastrar med joniska kapitäl som bär en bruten båge.
PORTRÄTTGRAVHÄLL - Hällen av kalksten porträtterar kyrkoherde Magnus Andreae, död 1633, och hans fru i djup relief. Till vänster om kyrkoherden står två söner och till höger om frun en dotter. I hörnen är rundlar med änglaflykter. Hällen räknas till den s.k. Skaraborgsgruppen.
KRUCIFIX - Det bemålade lilla senmedeltida krucifixet sitter på ett sentida träkors. STAVKORSHÄLL - Hällen av sandsten har ett stavkors på rund kulle, vars korsarmar slår ut i prunkande palmetter. Hällen är sprucken på mitten och torde dateras till omkring 1200.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I söder är bakom en mellanvägg trappa från 1936 och under denna elcentral. Vid fönstret i norr står ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Golvet utgörs av slipade rektangulära kalkstenshällar från 1963.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I hörnen är par av bastanta grönmålade pilastrar från 1857 som bär upp bjälklaget. Norr om långhusporten är en stavkorshäll fastgjord med järnklamrar. Mellanväggen från 1963 består av stående vitmålade brädor, vilket även gäller dess dörrar.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig stickbågad pardörr av stående gråmålade brädor. Låset är ett utanpåliggande smidesarbete som i likhet med gångjärnsbanden är svartmålat. Smygen är djup och stickbågad. Långhusporten behandlas ovan.
FÖNSTER - Som långhus, fast med enbart åtta rutor per luft.
TAK - Det gråmålade brädtaket härrör från 1936.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i väster och dörr till kor i söder. I norr är ett fönster med ekskrivbord framför. Vid västväggen är väggfasta skrudskåp från 1963 med vikdörrar av ek med spetsbågade utanpåliggande fyllningar. Vid östväggen är ett enkelt bönealtare.
GOLV - Som långhus. Det ligger fyra trappsteg lägre än korgolvet.
VÄGG - Som långhus. Över bönealtaret hänger en textil.
PORT - Porten är rak och har fyra liggande halvfranska fyllningar och grå bemålning. Den sitter i en djup och rak smyg och tillkom sannolikt 1937. Kordörren behandlas ovan.
FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret från 1963 har enkel luft med 20 antikglas i blyspröjs. Foder och bågar av trä är gråmålade. Den raka smygen löper ända ned till golvet och har en fönsterbänk av polerad kalksten.
TAK - Taket är klätt med svagt vitbetsad plywood från 1963 och har en samtida mässingsarmatur. TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en igenmurad rak smyg till läktaren. I söder är den ursprungliga brunmålade trätrappan från vapenhuset. Denna har en sentida ledstång. Kring uppgången är ett enkelt räcke. Golvet består av ett ursprungligt obehandlat brädgolv. Väggarna är slätputsade och vita. I söder sticker ett fönster upp från bottenvåningen. Taket är ett vitt sentida brädtak. I väster är en ursprunglig obehandlad trätrappa med fin patina och gråmålat räcke. Längs nord- och sydväggarna är vitmålade bärande stolpar. I rummet förvaras bl.a. två bänkar med nygotiskt utförande. Gavlarna har kreneleringar och kopplade spetsbågar.
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen har i väster ett rosettfönster och en ursprunglig obehandlad trätrappa. Golvet är som ovan. Väggarna är slammade och i taket är bilade bjälkar och en brandsäker gipslucka. Längs väggarna är liksom i våningen nedanför bärande stolpar. I öster är en gipslucka till vinden. I rummet förvaras dels 1807 års altarprydnad i form av ett förgyllt träkors, två nummertavlor av samma slag som i koret, tre numrerade bänkdörrar från 1857 och ett brottstycke sandsten som har palmettrelief, eventuellt en bit av en dopfunt eller gravkista från romansk tid.
VÅNING 4 - Våning 4 utgörs av klockvåningen. Golv och väggar är som i våningen under. Takstolen är öppen och ursprunglig med stegar till lanterninen. Ljudluckorna sitter i raka smygar. Storklockan bär en latinsk inskription som omnämner dess gjutning år 1421, vidare har den ett stort klockgjutarmärke i form av en sexuddig stjärna inom en cirkel. Lillklockan är gjuten 1748 av Nils Billsten i Skara för Österbitterna kyrka. Lanterninen nås via en ursprunglig trälucka, utvändigt klädd med kopparplåt, liksom hela lanterninen. Taket består dock av vitmålade brädor.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes av gråsten, sannolikt under 1200-talet då även dopfunten tillkom. Denna sockenkyrka för Västerbitterna hade torn i väster, vilket rasade 1657 och ersattes av ett vapenhus för att öka utrymmet. År 1781 brann Österbitternas kyrka ned och plats för församlingen fick beredas i moderförsamlingens kyrka. År 1807 utvidgades kyrkan med ett fullbrett tresidigt avslutat kor i öster. Långhuset breddades åt norr. Byggmästare var Per Eriksson från Bredared. Sakristia tillkom 1840 och torn 1857. Sistnämnda år införskaffades även en ny bänkinredning. År 1880 ommålades interiören varvid den ursprungliga dekoren doldes. År 1900 installerades en orgel från Thorsell & Eriksson i Göteborg. År 1910 ersattes den slutna bänkinredningen med en ny öppen och ett nytt golv inlades. Tre år senare fick taket en ny brädklädsel, interiören ommålades och en altartavla av Anna Virgin uppsattes.
I samband med utbyte av kaminer mot centralvärme så genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Axel Forssén år 1936. Pannrummet inrymdes under sakristian. Den ursprungliga dekoren över kor och längs taklist framtogs och konserverades. Koret gjordes större genom borttagandet av den främre bänkraden. Predikstolen konserverades och fick ny dekor i fyllningarna av G E Ström. Bänkgavlarnas skurna krön kapades och gjordes raka. I vapenhuset byggdes en ny trappa och samtidigt nygjordes dess takbeklädnad. Till följd av problem med pannan så installerades elvärme år 1958.
Bakom 1963 års renovering låg bl.a. behov av bättre förbindelse till läktaren och brist på förvaringsutrymmen. För programmet svarade arkitekt Anders Ekman. Under läktaren anordnades två symmetriska trappor under vilka skrubbar inrymdes. Bänkraderna kortades för att ge sidogångar och bredare mittgång. Korgolvet höjdes och fick golv av kalksten, liksom vapenhuset och sakristian. Båda fick nya portar mot långhus och kor. I den gamla skorstenspipans ställe byggdes skrudskåp. Sakristian fick även nytt tak av plywood. Det gamla träaltaret ersattes av ett murat. Hela den nedsotade interiören rengjordes och målades i ljusa färger. De gamla radiatornischerna hade igenmurats. Ett nytt orgelverk tillverkades av Frede Aagaard i Månsarp med ryggpositiv ritat av Finn Ditlevsen. Exteriören putslagades och målades. Fönster och solbänkar nygjordes. Två gravhällar uppsattes i långhuset.
År 1970 ersattes torntakets skadade skiffertäckning med kopparplåt. Åtta år senare fick den nötta exteriören en omputsning. År 1990 infördes ett nytt värmesystem. Fyra år senare genomgick interiören en ommålning och fasaderna omputsades på tornet och den södra långsidan. Redan år 2000 var det redan behov av exteriör putslagning. Vid detta tillfälle frihöggs sockeln och vapenhuset befriades från sin plastfärg.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1421 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1748 Specifika inventarier - kyrkklocka
Inköps 1789 från Österbitterna.
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1807 Fast inredning - läktare
År 1807 Fast inredning - predikstol, ljudtak
År 1808 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperingar på väggar och sky med änglar ovan kor.
Konstnär: Johan Lundgren, Alingsås
År 1857 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Jon Bergström, Slöta
År 1880 Underhåll - målningsarbete, interiör
1808 års dekor övermålas.
År 1899 Fast inredning - altarring
Hantverkare - Snickare: Johan Herman Hallén
År 1900 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Kaspar Thorsell, Göteborg
År 1910 Fast inredning - bänkinredning
År 1911-1913 Fast inredning - altaruppsats
Altartavla
Konstnär: Anna Virgin
År 1913 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1936 Teknisk installation - värme
Kaminer ersätts av centralvärme med pannrum under sakristia.
Byggmästare: Adolf Lööf, Asklanda
Arkitekt: Axel Forssén
År 1936 Konservatorsarbeten
Framtagning av 1808 års dekor.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: Olle Hellström
År 1936 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konservator: Olle Hellström
År 1936 Ändring
Ändring - Predikstolskorg får figurmålningar.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1958 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1958 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1963 Underhåll - målningsarbete
Exteriör putslagning och avfärgning samt inre nymålning.
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1963 Specifika inventarier - textilskåp
Placeras på platsen för skorstenspipan som nu rivts.
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Einar Håkansson, Österbitterna
År 1963-1967 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ryggpositiv tillkommer.
Arkitekt: Finn Ditlevsen, Köpenhamn
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1963 Fast inredning - altare
Arkitekt: Anders Ekman
Byggmästare: Einar Håkansson, Österbitterna
År 1970 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på lanternin.
År 1978 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Arkitekt: Ernst Lefvander
Byggmästare: Karl Gustavsson
År 1994 Underhåll - omputsning
Omputsning samt avfärgning av tornet och södra långsidan.
Byggmästare: Tage Brolin
År 1994 Underhåll - målningsarbete, interiör
Byggmästare: Tage Brolin
År 2002 Underhåll - målningsarbete
Putslagning/omputsning och avfärgning av fasad och sockel.
Ommålning av fönster och fasadsnickerier.
Nya stuprör och bleck på torn.
Reparation av västra entrén.
Byggmästare: Tage Brolin
År 2002 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Frilagd förgyllning, ommålning ljudtaklist.
År 2002 Underhåll - interiör
Ommålning vapenhus. Äldre mörkgrå kulör återskapad på pelarna.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin