Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Algutstorps kyrka ligger tillsammans med prästgården på den västra änden av en uppodlad åsrygg med Säveån i väster och Tånga hed i norr. I den väl samlade miljön ingår en arrendatorsbostad och ett församlingshem.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården består av två delar, varav den yngre ligger lägre och tillkom 1966. Båda omges av kallmurar med smidesgrindar och trädrader. Gångarna är asfalterade. På den äldre delen av kyrkogården märks ett grusat område i sydost med enbart stenramsgravar. Vidare finns några gjutjärnsvårdar från sent 1800-tal. Invid kyrkogården står ett arkiv av granit från tidigt 1900-tal och ett redskapsskjul. I det förra är ett litet museum med bl.a. ett par medeltida portar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den medeltida gråstenskyrkan är utbyggd vid 1700-talets mitt med ett tidstypiskt, tresidigt avslutat kor, vapenhus, sakristia och ett för bygden karaktäristiskt litet gaveltorn. Exteriören är föga förändrad sedan dess med undantag för det tidiga 1800-talets bevarade rundbågsfönster. Interiörens täta och varma barockkaraktär återställdes vid en restaurering av Axel Forssén 1950, varvid spegelvalvets takmålning blottades samt altaruppsats och predikstol från tiden konserverades. Läktaren från 1910 har bröstning som anspelar på fyllningsmotiv och balustrad hos predikstol respektive altarring. Dopfunten är medeltida. På långsidorna sitter epitafier av kalksten från 1700-talets andra hälft. 1910 tillkom visst dekormåleri i anslutning till läktarbröst och predikstol.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrka och prästgård med tillhörande byggnader utgör en väl samlad kyrkomiljö. - Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1700-talet byggdes om till salkyrkor för att rymma en växande församling.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiörens enhetliga och harmoniska karaktär som i huvudsak präglas av 1700-talets ideal. - Bevarad inredning och målningar från 1600- och 1700-talen.
- Målningar och inredning från 1910.
- Medeltida dopfunt.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, gruskvarter och gjutjärnsgravar. - Arkiv med äldre föremål från kyrkan.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2005)
ALGUTSTORPS KYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus, sannolikt uppfört under 1200-talet, med förlängning och fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster från 1748. En sakristia norr om koret härrör från samma år och ett vapenhus framför sydporten från 1766. På långhusgaveln sitter ett gaveltorn från 1770.
FASAD - Någon egentlig sockel finns ej, dock är den ojämna och utkragande grundmuren bitvis väl synlig. De något ojämna gråstensmurarna är spritputsade och vitkalkade. Putsen går ända ned till marken och täcker även grunden. Över grunden finns små gluggar i murverket. I korets östra vägg sitter en brynsten "på vilket knektarna skola vässa sina bajonetter innan de drogo ut i krig", enligt Evald för att få krigslycka. Sakristian har en liten smal glugg i sitt röste. Långhusets och vapenhusets gavelrösten är timrade och klädda med vit locklistpanel, liksom det lilla gaveltornets stolpkonstruktion. I varje sida av det fyrkantiga tornet sitter två rektangulära ljudgluggar med sentida, svarta träjalusier. Över vapenhusporten sitter en råglasarmatur från 1950-talet.
FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av grått trä. De rundbågiga långhusfönstren har korspost och fyra lufter från tidigt 1800-tal. Somliga av dessa har varit öppningsbara och har hörnbeslag. Varje luft har åtta rutor med undantag för lunettens fyra. Merparten av rutorna är av handblåst glas. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av tuktad granit. Korgavelns båda fönster har rektangulär form med fasade krön. De enkla lufterna från tidigt 1900-tal har tolv rutor. Smygarna har rundbågiga krön och fönsterbleck av kopparplåt. Sakristians gavel har ett rektangulärt fönster med enkel luft från tidigt 1900-tal, vilken har tolv rutor. Smygen har stickbågigt krön och fönsterbleck av kopparplåt. Långhusets gavelröste har en lunett med enkel luft från tidigt 1900-tal och åtta rutor. I vapenhusets gavelröste är ett litet rektangulärt fönster med enkel luft från tidigt 1900-tal, vilken har fyra rutor. PORT - Vapenhusporten utgörs av en rak pardörr från 1910, utåt klädd med stående, mörkbrunt fernissad spontpanel från 1950. Smygen har stickbågigt krön och framför den är en sentida granittrappa. Korporten från 1950 är rundbågig med samma panel som ovan. Smygen har rundbågigt krön och framför ligger en granithäll.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt sadeltak, vilket är valmat över korgaveln och har valmad spets med gaveltorn över långhusgaveln. Vapenhus och sakristia bär sadeltak, varav det förra med en smidesflöjel från 1766. Nämnda byggnadskroppars takfall är täckta med enkupigt lertegel och har hängrännor samt stuprör av kopparplåt. Vindskidorna är av vitt trä och avtäckta med kopparplåt. Tornet kröns av ett torntak, täckt med svart, falsad plåt av storplåtsformat och med förgylld tupp på kula i toppen. Tornets profilerade takfot är av vitt trä.
ALGUTSTORPS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och en sakristia norr om detta samt framför västra delen av södra långsidan ett vapenhus. Den intima och rika interiören präglas av barock. Färgsättningen är kontrastrik.
LÅNGHUS - Det smala, rektangulära långhuset har ingång i söder via en sydport och har två fönster på södra långsidan samt ett på norra. Predikstolen är placerad i nordost. I väster är en orgelläktare med trappa i nordväst. Sistnämnda är från 1990 och vinklad med avsats. Trappstegen är klädda med grov väv. Mot kyrkorummet sitter ett grönt spjälräcke av trä och i väggen en grå ledstång av järn. Under trappan finns en liten skrubb, inklädd med vit pärlspont. Under läktarens bakre, södra hälft är en öppen yta framför sydporten. Mot bänkraden i öster är en psalmbokshylla av ljust trä. Vid trappan står en mindre kapphängare. Bänkkvarteren delas av en mittgång, ovan vilken hänger två ljuskronor av mässing. Över läktaren hänger fyra smärre glasarmaturer. Invid vardera långsida hänger en vit högtalare.
GOLV - Golvet består av smala, grå bräder från 1910.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Upp till bänkarnas höjd är bröstning av trä från 1950 med rödbrun lasyr. Över predikstolen och dess tavla finns en målad inramning med en kartusch som omges av blågrön akantus samt en änglaflykt, målat 1910 av M B Wallström. På norra långsidan är väster om fönstret en inmurad gravhäll av kalksten över prosten Sven Kullman (1734-1824) och dennes maka Christina Hvarfner (1751-1827). Inskriptionen är målad i gult. Mellan fönstren i söder är ett inmurat epitafium som beskrivs nedan. Invid fönstren sitter även äldre ljusplåtar av mässing. På västra väggen hänger en glasad tavla med den gamla kyrknyckeln.
PORT - Sydporten utgörs av en rak pardörr från 1950 (?) med marmorerade halvfranska fyllningar och ramstycken i brun lasyr. Porten sitter i en djup smyg med rundbågskrön.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost med tre innanlufter från 1937, varav de flesta öppningsbara. Karmar, bågar och spröjs är av vitt trä. Rutorna utgörs av svagt färgat antikglas. Varje luft har åtta rutor. Smygarna är rundbågiga med starkt sluttande fönsterbänkar.
TAK - Taket utgörs av ett spegelvalv med breda bräder. Runt spegeln löper en kraftig list med trepassprofil och ned mot den profilerade taklisten ett hålkäl. Taket dekorerades enligt inskription (på hålkälet ovan läktaren) av Sven Kinnander 1750. Spegeln bär en skildring av Yttersta domen med Kristus som världsdomare, sittande ovan koret med omgivande skyar och änglar. Över långhuset skildras De dödas uppståndelse och ovan läktaren Helvetet, vilket till 1/3 har borttagits och ersatts av nyare bräder p.g.a. rötskador 1950. Stilen är provinsiell. Här och där har små bibelord inflikats. Spegel- och taklist bär marmorering, röd respektive grå. Hålkälet bär akantusdekor i grisailleteknik på rödbrun botten. Under läktaren är taket klätt med vit pärlspont från 1910 och har infattade, sentida armaturer av rund form.
KOR - Det femsidiga koret har ingång i söder och motsvarande sakristidörr i norr. Altaret flankeras av två små fönster. I norr står ett golvur och i söder dopfunten. Över koret hänger en ljuskrona av mässing. Under koret finns två gravar tillhöriga olika prästsläkter i socknen.
GOLV - Golvet från 1910 ligger ett trappsteg högre än långhusgolvet och är av samma slag som detta. Inom altarringen ligger golvet ännu ett trappsteg högre och utgörs av obehandlade bräder från samma tid.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen och har en ljusgrå bröstning av oljefärg. Kring altaruppsatsen är en draperimålning i blått och guld, kompletterad 1953. I söder sitter ett dopaltare av ljust trä och ovanför detta hänger en inglasad mässhake från 1600-talet, invid vilket hänger en vridbar nummertavla. På norra väggen hänger en målning. Under fönstren sitter ljusgrå radiatorer. Längs taklisten i norr och söder sitter skenor med vita strålkastare.
PORT - Korportens inre dörrblad från 1950 är rakt med halvfranska, marmorerade fyllningar och ramstycken i ljusbrun lasyr. Det samtida fodret bildar ett stickbågigt krön.
INNERDÖRR - Den raka sakristidörren från 1910 (?) är en bräddörr, utåt klädd med fiskbenspanel i brun lasyr. Handtaget är från 1950. Dörren sitter i en djup smyg med rundbågskrön.
FÖNSTER - De smala fönstren med fasade krön har fastskruvade, enkla innanlufter från 1950. Dessa har olikfärgat antikglas i tät blyspröjsning. Smygarna har närmast korgbågiga krön och sluttande fönsterbänkar.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av trä med fyllningar och målat i gråa nyanser samt beigt. Det härrör från 1910. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett bildhuggeriarbete i barock, enligt inskription från 1695. Predellan bär en kartusch från konserveringen 1953. Altaruppsatsen saknar flyglar och särskilt krönparti utan utgöres endast av ett stort korpus med fasat krön. Mittpartiet har en bakgrund med målade skyar ovanför ett landskap. Mot detta sitter en friskulptur av Kristus på ett kors med hög stam. Detta flankeras av två senmedeltida halvskulpturer, Maria med alabasterflaskan och en gestalt med ättiksvampen. Mittstycket omges av ett kraftigt profilerat ramverk med två änglar på yttersidorna. Dessa bär ett ankare (Hoppet) respektive ett kors (Tron). På yttersidorna och kring krönet är rikt skuren akantus. Krönet avslutas med en kartusch med Gudsnamn och en änglaflykt ovan detta. Bemålningen domineras av ådermålning och förgyllning.
ALTARRING - Den hästskoformade altarringen gick ursprungligen samman med altaret och hade där två grindar. Ringen utgörs av en balustrad med med kontursågade dockor, målade i grått och guld. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med guldtyg. Altarringen torde vara samtida med altaret och härröra från 1800-talet.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen tillkom 1910 och består av elva rader i norr och söder. Raderna löper ända in till väggen och kortades mot gången 1950. Mot koret är skärmar med dubbla rader av kvadratiska, halvfranska fyllningar med grå marmorering på beige botten i grått ramverk. De lutande ryggarna har halvfranska fyllningar och rödbrun lasyr. På baksidan sitter bokstöd och krokar. Vid golvet är fotstöd. Sitsarna är stoppade och klädda med rött tyg. De raka gavlarna från 1950 har utanpåliggande, rektangulära fyllningar med grå marmorering på beige botten. Ramverket är grått.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen från 1600-talet vilar på en åttkantig grå fot från 1910 med räfflor. Korgens bas utgörs av ett textband med bibelord. Korgens sidor bär rundbågsfyllningar som utfylls av akantusdekor, målat i grisailleteknik. Längs krönlisten målade kartuscher. Bokstödet härrör sannolikt från 1910. Åt öster går en trappa från 1910 med skärm, vilken upptar altarringens och läktarbröstets kontursågade spjälor samt predikstolskorgens listverk. På baksidan är den klädd med träfiberskiva från 1953. Färgsättningen är i överensstämmelse med korgen, vilken domineras av ursprunglig brun marmorering, framtagen och konserverad 1953. Bakom korgen sitter en rektangulär tavla av bräder med en skildring av den Helige Ande, sannolikt från 1800-talet då predikstolen satt ovan altaret.
ORGEL - Orgeln har 15 stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Den byggdes 1990 av Tostareds kyrkorgelfabrik. Spelbordet är inbyggt i fasaden. Denna utgörs av ett rundbågat mittparti med sex smala sidostycken, alla flankerade av rundstavar och med svagt sågtandat krön.
LÄKTARE - Läktaren från 1910 vilar på elva grå pelare med fasade hörn och räfflade kapitäl. Bröstet utgörs av ett mittparti med tre rundbågsfyllningar av samma slag som predikstolens. I dessa är målningar av Kristus, Petrus och Paulus från 1910 (liknande med evangelisterna har även suttit i predikstolens fyllningar), utförda av M B Wallström. På yttersidorna är balustrader med lövsågade dockor av samma slag som altarringens. På dess baksida sitter träfiberskivor från 1950. Mellan de tre delarna och på ytterkanterna är poster med räfflor. Bröstet är målat i grå nyanser och guld. Läktargolvet är klätt med linoleummatta och har lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten av sandsten består av två delar. Den runda cuppan har skrånande undersida och runt livet en palmettrelief. Den runda foten har s.k. attisk bas och avslutas upptill med en vulst. Dopfunten har centralt uttömningshål, vilket i kombination med "liljestensdekoren" knyter den till tidigt 1200-tal.
NUMMERTAVLA - Den lilla rektangulära, vita nummertavlan har en förgylld ram med skuret krön. Den härrör från 1800-talet.
MÅLNING - En långsmal olja på duk som tidigare suttit på altaruppsatsens predella är en kopia av Leonardo da Vincis "Nattvarden", målad av Wallström från Lödöse.
EPITAFIUM - Epitafiet över prosten Ander Hvarfner (död 1766) och hans maka Greta Maria Brisman (död 1794) utgörs av en kalkstenshäll med gulmålad inskription på vers.
GOLVUR - Ett golvur med grått träfodral och slagverk bär namnet på dess donator Carl Hvarfner Andersson och härrör från 1700-talets slut.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ytterport i söder och långhusport i norr. I väster finns en betongtrappa från 1941 bakom sentida, vita träspjälor. I öster är en beige trävägg från 1950 med släta parluckor in till elcentral och förvaringsskrubb.
GOLV - Golvet består av de ursprungliga grå och röda kalkstenshällarna.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad med vit oljefärg (?).
PORT - Ytterporten är en rak pardörr från 1910 med brunmarmorerade halvfranska fyllningar och ramstycken i ljusbrun lasyr. En sentida, grå ledtång av järn är fastgjord på den ena dörrhalvan. Porten sitter en smyg med stickbågigt krön. Långhusporten beskrivs ovan.
TAK - Det plana taket är klätt med vit pärlspont från 1910.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har dörr i söder och fönster i norr. I sydväst är ett väggfast, ljusgrått förvaringsskåp från 1950 med släta luckor och i nordväst ett bönealtare av grå masonit från samma år. Framför fönstret står ett skrivbord och i öster ett piano. Från taket hänger en armatur av antikglas och blyspröjs.
GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitkalkad samt övergår utan markering i taket. Nedtill är en ljusgrå bröstning av oljefärg.
INNERDÖRR - Se kor.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret har enkel, öppningsbar innanluft från 1950 med antikglas. Karm, båge och spröjs är av ljusgrått trä. Smygen är djup med stickbågigt krön och plan fönsterbänk.
TAK - Taket är tunnvälvt och behandlat som väggen.
VAPENHUSVIND - I väster finns en smal trappuppgång, i norr en sentida, rak, slät och vit dörr till vinden och i söder ett litet fönster. Golvet utgörs av sentida spånskivor. Väggarna och det långt neddragna sadeltaket är klädda med vit masonit.
TORN OCH VIND - Torn och vind nås via en betongtrappa genom murverket. Takstolen innefattar konstruktionsdetaljer som är synbart äldre. Delar har dendrokronologiskt daterats till senmedeltid. Gaveltornets konstruktion utgörs av några fyrkantiga, väderbitna stolpar som sannolikt ursprungligen hört till en klockstapel. En sentida trappa av obehandlat trä leder upp i tornets klockkammare. Denna har golv av obehandlade bräder och sentida brädfodring. Takstolen är öppen. Den äldre klockstolen har en klocka från 1530-talet med inskription runt krönet.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
Kyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel.
1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset.
1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.
År 1100-1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus. Betydande murpartier i långhusets västra del återstår av den medeltida kyrkan.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1530-1540 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
År 1695 Fast inredning - altaruppsats
År 1750 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålning
Konstnär: Sven Kinnander
År 1851 Underhåll - målningsarbete
År 1851 Fast inredning - altarring
År 1910 Fast inredning - altare
År 1910 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Charles Lindholm
År 1910 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurdekor i fyllningar på läktarbröst och predikstol. Visst muralmåleri ovan predikstol. Kopia av da Vincis Nattvarden på altaruppsatsens predella.
Konstnär: Martin Bernhard Wallström
År 1910 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny ljus färgsättning. Väggar kalkas. Taklist med bård. Inredningen målas i grönt med inslag av rött, blått och guld.
Konstnär: Martin Bernhard Wallström
År 1910 Underhåll - takomläggning
Spåntäckning på torntak ersätts av plåt.
År 1910 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Charles Lindholm
År 1910 Konservatorsarbeten
Vit övermålning på altaruppsats tags bort och ersätts av ny färgsättning. Saknade sidostycken kompletterades.
Konstnär: Martin Bernhard Wallström
År 1910 Teknisk installation - värme
Kamin med rökrör.
Arkitekt: Charles Lindholm
År 1950 Underhåll - målningsarbete
Puts på fasader och innerväggar lagas och kalkas. Ny puts i sakristia. Ny interiör färgsättning med ytornering på delar av inredning. Golven fernissas.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1950 Konservatorsarbeten
Rengöring av takmålning.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1951 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1953 Konservatorsarbeten
Framtagning av ursprunglig dekor och färg på predikstol. Trappskärmen byggs om. Äldre färgsättning på altaruppsats tags fram, liksom en drapering i taket ovanför. Denna kompletteras på väggen med nytt måleri.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1955 Konservatorsarbeten
Nattvardskopian på altaruppsatsen plockas bort.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1990 Fast inredning - orgel
Nytt verk med ny fasad.
Arkitekt: Arne Nygård
År 2023 Underhåll - exteriör
Målning exteriört av fönster, vindskivor, ljudluckor panel, portar med linoljefärg, målning av plåttak
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949..
Ewald, Gustaf, Beskrivning över Kullings härad, 1925
Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Algutstorps kyrka
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Lennstrand, Irene, Gårdar och torp i Algutstorps socken, 2000
Wennerblad, Ernst, Skara stifts kyrkor vid slutet av 1800-talet
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin