Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sparlösa kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i en väl sammanhållen kyrkby på randen av Kedumsbergen med slättbygd i väster. Invid kyrkan finns kyrkstall, prästgård, skola och den riksintressanta Sparlösastenen.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur med kalkstensstolpar och järngrindar från 1849 samt trädrad. På kyrkogården finns grusgångar och flera karaktäristiska gravar från 1800-talet, bl.a. den Liedbergska som kantas av järnstaket och har en grusad yta.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes i sin helhet 1847 och har fullbrett rakt kor med absidformad sakristia. I väster är ett torn med tidstypisk lanternin. Fasaden karaktäriseras av sina rundbågade trefönstergrupper. Portar och ytterfönster är ursprungliga. Den nyklassicistiska interiören bär drag av såväl 1899 som 1950 års renoveringar. Från den förra härrör dekormålningar i nyrenässans på altarvägg samt predikstol och från den senare bänkinredningen, innanfönster med antikglas och innertakets plywoodbeklädnad. Av ursprunglig inredning kvarstår altare med fond, predikstol, altarring och fasaden från Söderlingorgeln. Den ljusa färgsättningen från 1950 är bibehållen. Från den gamla kyrkan finns medeltida dopfuntsfot, liljestenar samt porträttgravhäll och huvudbaner från 1600- respektive 1700-tal.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är en del av en sammanhållen bymiljö med prästgård och skolbyggnad samt kyrkstall. - Exteriören är i sin helhet bevarad från byggnadstiden med ursprungliga ytterfönster, portar samt dörrar. - Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- 1899 års dekormåleri.
- Huvudbaner från 1700-talet.
- Gravhällar från medeltid, 1600- och 1700-talen i gångarnas golv.
- Kyrkogård med kallmurar, kalkstenstolpar och järngrindar, trädrad, grusgångar samt många varierade gravvårdar från 1800-talet.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2004)
Den nyklassicistiska salkyrkan ligger med koret åt nordost, mitt på en närmast rektangulär kyrkogård. Denna omges av en kallmur av gråsten från 1849, vilken i sydväst och nordväst är stödmur. Längs denna är en rad med almar från samma tid. Muren har fyra öppningar. I sydväst är en för västporten. Denna har grindstolpar av kalksten med klot. Dessa bär en smidd tredelad järngrind. Åldern är samma som ovan. På ömse sidor om stolparna finns i muren huggen sandsten från gamla kyrkan. Öppningen i nordväst har likadana stolpar och en pargrind i samma stil. I nordost är två små öppningar med trästolpar, varav den ena har en enkel järngrind. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Gravarna ligger i rät vinkel mot kyrkan. Ett flertal vårdar härrör från 1800-talet. Bland dessa märks i norr två vinkelbrutna kalkstenshällar från omkring 1800 och en kalkstenssarkofag. I väster är den stora Liedbergska graven med grusad yta som inhägnas av järnstaket.
ÄLDRE KYRKA - En teckning från 1847 ger en tämligen god bild av föregående kyrka. Den var av romansk typ i huggen sandsten med smalare kor. I söder var en rundbågad portal. Denna kyrka torde ha rests under 1100-talet. Västtornet red på långhusgaveln och tycks ha tillkommit redan under 1200-talet. Det var uppfört i något ojämna skift, uppenbarligen av huggen sandsten. De rundbågade ljudgluggarna var kopplade och har sannolikt haft mittkolonnetter. I koret förvarades vid denna tid ett tärningskapitäl som kan ha härrört från denna. Även tornet hade en rundbågad portal. Sockeln var kraftigt profilerad och torntaket typiskt fyrsidigt. 1656 byggdes ett gravkor i norr av Jöran Ulfsparre till Ulfstorp. Åren 1683-85 förlängdes den trånga kyrkan och fick ett fullbrett rakt kor.
Inventeringsår 2003
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Levenebygden, 1976..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin