Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sparlösa kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i en väl sammanhållen kyrkby på randen av Kedumsbergen med slättbygd i väster. Invid kyrkan finns kyrkstall, prästgård, skola och den riksintressanta Sparlösastenen.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur med kalkstensstolpar och järngrindar från 1849 samt trädrad. På kyrkogården finns grusgångar och flera karaktäristiska gravar från 1800-talet, bl.a. den Liedbergska som kantas av järnstaket och har en grusad yta.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes i sin helhet 1847 och har fullbrett rakt kor med absidformad sakristia. I väster är ett torn med tidstypisk lanternin. Fasaden karaktäriseras av sina rundbågade trefönstergrupper. Portar och ytterfönster är ursprungliga. Den nyklassicistiska interiören bär drag av såväl 1899 som 1950 års renoveringar. Från den förra härrör dekormålningar i nyrenässans på altarvägg samt predikstol och från den senare bänkinredningen, innanfönster med antikglas och innertakets plywoodbeklädnad. Av ursprunglig inredning kvarstår altare med fond, predikstol, altarring och fasaden från Söderlingorgeln. Den ljusa färgsättningen från 1950 är bibehållen. Från den gamla kyrkan finns medeltida dopfuntsfot, liljestenar samt porträttgravhäll och huvudbaner från 1600- respektive 1700-tal.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är en del av en sammanhållen bymiljö med prästgård och skolbyggnad samt kyrkstall. - Exteriören är i sin helhet bevarad från byggnadstiden med ursprungliga ytterfönster, portar samt dörrar. - Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- 1899 års dekormåleri.
- Huvudbaner från 1700-talet.
- Gravhällar från medeltid, 1600- och 1700-talen i gångarnas golv.
- Kyrkogård med kallmurar, kalkstenstolpar och järngrindar, trädrad, grusgångar samt många varierade gravvårdar från 1800-talet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
SPARLÖSA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1847 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i nordost. Bakom sistnämnda är en smalare och lägre halvrund sakristia. I sydväst är ett torn som rider på långhusgaveln.
FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel av gråsten. I tornet är några skråkantade sandstenar. Fasaden är spritputsad och bär en ljusgul kalkfärg. Omfattningarna och tornets hörnkedjor är slätputsade och vitkalkade. Över västporten sitter en rektangulär kalkstensplatta med förgylld inskription om kyrkans tillkomst. Lanterninen är fyrsidig och kantas av lisener. Den är klädd med kopparplåt.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga ytterfönster med foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har solbänkar av kalksten. De rundbågade långhus- och korfönstren sitter i grupper om tre. De har korspost och fem lufter med hörnbeslag. Varje luft har sex rutor. Mellan smygarnas bågar är små utkragande slätputsade band som binder dem samman. De två sakristifönstren har samma utförande. Över mittporten är en stickbågad lunett med sex rutor i enkel luft. Över västporten är en rundbågad lunett med sex rutor i enkel luft. Bådas smygar omges av band som ovan. I tornets nedre mellanvåning är två rundfönster med enkel luft och åtta rutor. I den övre mellanvåningen är ett rundbågat fönster med tre lufter. Nedre lufterna har fyra rutor var och lunetten har sex rutor. I varje sida av tornet är en rundbågad ljudglugg. I dessa sitter ursprungliga rundbågade parluckor med liggande grå spont. Lanterninens fyra rundbågade fönster från 1950 har korspost och fem öppningsbara lufter. Varje luft har sex rutor.
PORT - Alla portar är ursprungliga och har gråmålad fiskbenspanel upptill och liggande nedtill. Västporten och mittporten är raka pardörrar. Västporten har dörring och rombisk låsplatta. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken och en rullstolsramp i rostfritt stål. Mittporten sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrappa. Sakristiporten är rak och har sentida handtag och lås. Den sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrapp.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som täcks av skiffer. Sakristians valmade tak täcks av kopparplåt med diagonala falsar. Deras ursprungliga takfötter är av gråmålat trä med karnisform. Det fyrsidiga torntaket utgörs av en huv med lanternin och flack tak. Sistnämnda kröns av ett kopparkors och täcks av kopparplåt. Huven täcks av skiffer. Den ursprungliga takfoten av gråmålat trä har konsoler. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
SPARLÖSA KYRKA - Salkyrkan från 1847 består av långhus med fullbrett rakt kor i nordost. Bakom detta är en sakristia. I sydväst är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Väderstrecken anges nedan som om koret låg rakt i öster. Interiören präglas av de nyklassicistiska idealen i form av rymd och ljus. 1950 års renovering är dock klart påtaglig, även om en del ursprunglig inredning bibehölls. Färgsättningen består av vitt, grått och grönt.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal. Rummet har sex fönsteraxlar, samlade i trefönstergrupper. Den västra gruppen skyms något av läktaren. Bänkkvarteren indelas av mittgång med tvärgång till mittporten och sidogångar. Över mittgången hänger tre mässingskronor. Över läktaren hänger två stjärnformade glasarmaturer. I tvärgången står ett bokbord. Under läktarens sydvästra del har tre bänkrader borttagits så att en öppen yta skapats med kapphängare, bord och stolar. Här står en monter med en mässhake från 1805. I långhusets nordöstra del står predikstolen.
GOLV - I mitt- och tvärgången är ursprungliga kalkstenshällar, samt en stor mängd gravhällar av varierande åldrar. I tvärgången finns två liljestenar och en porträttgravhäll. De övriga hällarna är åtta till antalet och har i flera fall änglaflykter i hörnen. De härrör från 1600- och 1700-tal. Flera av dem är avsevärt nötta. I bänkkvarteren ligger golvet ovanpå det ursprungliga brädgolvet. Nivån i kvarteren är högre än i sidogångarna. De har båda fernissade brädor från 1950. Kyrktorget under läktaren har likartat golv från 1983.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. På västväggen och i mittportens smyg har prov på 1899 års muralmålerier tagits fram i form av olika bårder. På väggarna hänger mässingslampetter och öster om mittporten en oljemålning. Väster om mittporten hänger ett huvudbaner.
PORT - Båda portarna är ursprungliga. Vapenhusporten är en rak pardörr med halvfranska fyllningar och ljust grågrön lasyr. Den sitter i en rak smyg. Mittporten är en rak pardörr av stående brädor, vilka hålls samman med tre par gångjärnsband. Porten har utanpåliggande lås och upptill är en skjuthasp med långt handtag. Porten är målad i en gräddvit kulör och sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - Fönstren sitter i grupper om tre. De rundbågade innanfönstren härrör från 1950 och har korspost med fem lufter. Lufterna har 24 antikglas var i blyspröjs. Bågarna är av trä och målade i en gräddvit kulör. Smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar med kondensrännor. Mittportens överljus utgörs av en stickbågad lunett med 24 antikglas i blyspröjs.
TAK - Det tunnvälvda taket är klätt med ljusgrått målade träfiberskivor från 1950. Den profilerade taklisten är ursprunglig och gråmarmorerad. Över listen löper fem ljust målade dragjärn från 1856. Under läktaren är ett gråmålat ursprungligt brädtak.
KOR - Det raka koret har i öster två symmetriska dörrar till sakristian. Rummet har tre fönsteraxlar i form av två trefönstergrupper. I hörnen står korbänkar. I söder står dopfunten och 1895 års altaruppsats i form av en närmast fullskalig gipskopia av Thorvaldsens Kristus (ena armen avslagen). Här står även en ljusbärare i smide. I norr står ett piano. Över koret hänger en kristallkrona och i ett dragjärn sitter en vit högtalare och strålkastare.
GOLV - Golvet från 1950 ligger två trappsteg högre än långhuset och består av fernissade brädor. Inom altarringen ligger golvet ett trappsteg högre och täcks av heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Långsidornas taklister fortsätter horisontalt på östgaveln så att en stickbågad fronton bildas. Bakom altaret är en rundbågad nisch. Denna omges av på muren målade lister med långsmala fyllningsmotiv från 1950. Dessa är målade i en grön kulör med strukturmålade fyllningar. I nischens krön är en målad rundel från 1899 med en ängel hållande ett textband. Nischens fond är målad i en ljus grön kulör. På ömse sidor om altaret hänger nummertavlor.
INNERDÖRR - Dörrarna till sakristian är raka och ursprungliga med halvfranska fyllningar, grågrön lasyr och ovala låsplattor samt utanpåliggande lås. De omges av profilerade foder från 1950 i samma färgsättning.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är ursprungligt och har fyllningar med målade vinrankor på botten av grön lasyr. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av ett krucifix skuret i lönn av bildhuggare E Valldeby år 1950. Den omålade Kristusfiguren bildar en effektfull kontrast mot det svarta korset. Kring krucifixet är en ursprunglig fond av trä i form av två räfflade pilastrar, vilka bär ett entablement med skurna blommor, tandsnitt och genombruten bladdekor ovanpå krönlisten. Bemålningen är grön lasyr med förgylld dekor. Murpartiet mellan pilastrarna har en rödbrun kulör.
ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen löper ända in till väggen och har två grindar. Ringen utgörs av en balustrad med svarvade grönmarmorerade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ett grönt tyg.
BÄNKINREDNING - Den halvslutna bänkinredningen från 1950 består av 13 rader i söder och 19 i norr. Mot kor och tvärgång är skärmar med liggande halvfranska fyllningar. De sluttande ryggarna har på baksidan bok- och fotbräda. Under sitsarna är folievärme. Mot mittgången är bänkkvarteren slutna med ursprungliga dörrar. Dessa har gråmarmorerade fyllningar, liksom skärmarna. Mot sidogångarna är raka gavlar med utanpåliggande fyllningar i brun lasyr. I övrigt är bänkarna målade i en grön lasyr, som på utsidan har en kallare ton. De slutna korbänkarna består av en rad i söder och en i norr. De har samma skärmar och dörrar. I den bakre norra bänkraden är en manöverpulpet i en föga harmoniserande vit låda.
PREDIKSTOL - Den runda predikstolen skänktes enligt inskription år 1848 av Anders Nilsson i Ulfstorp. Korgens fyllningar pryds av målningar från 1899, föreställande de fyra apostlarna. Dessa är utförda av C Nilsson. Ramstyckena bär en grön lasyr. Korgen går via en kraftigt profilerad bas ned på en bred rund fot från 1950. Den samtida långa trappan åt öster har en skärm med halvfranska fyllningar, målade i en varmare grön lasyr. Skärmen avslutas med en fyrkantig post. Trappan täcks av heltäckningsmatta.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 15 stämmor. Den är byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1957. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1848 års Söderlingorgel. Denna utgörs av ett rakt fält som flankeras av två rundbågade. På sidorna är räfflade pilastrar och i svicklarna lagerblad i relief. Pilastrarna bär ett entablement med blommor i relief, samt tandsnitt. Över mittfältet är en rundbågad fronton med en strålande treenighetstriangel. Bemålningen utgörs av grått, rött och guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på tre pelarpar längs mittgången och sex pilastrar. Dessa har fasade hörn och bär en grön lasyr. Bröstet har liggande halvfranska fyllningar med grå marmorering, förgyllda lister och gråa ramstycken. Överst är ett järnräcke i samma kulör. Läktaren har fem gradänger. Golvet utgörs av 1950 års fernissade brädor, i söder är heltäckningsmatta. I norr är sex bänkrader och i söder två.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten består av två delar. Den pikhuggna foten av sandsten är tidigmedeltida och har formen av en attisk bas. Den runda cuppan med skrånande undersida är av skrädhuggen sandsten från 1950 och bär ett inhugget kors.
NUMMERTAVLOR - De vridbara rektangulära nummertavlorna är ursprungliga och ljust gråmålade. De profilerade ramarna har förgyllda lyrkrön. På sidorna sitter ljushållare av järn.
HUVUDBANER - Baneret över baron Eric Lybecker (1698-1766) är ett ståtligt barockarbete. Vapenskölden omges av rikt genombrutna akantuskorgar och kröns av två hjälmar, den vänstra med horn och pil, den högra med ett fanbärande lejon. Mellan skölden och textkartuschen är ett arrangemang med vapen och fanor. Bemålningen återställdes 1950 och består av främst rött, grönt och guld.
PORTRÄTTGRAVHÄLL - Gravhällen visar i djup relief Sten Christofersson till Ulfstorp i rustning med sin maka. Framställningen är något naiv, men karaktärsfull och detaljrik. Hällen härrör från 1600-talets mitt.
OLJEMÅLNING - Oljan på duk skildrar Jungfrun, barnet och Johannes döparen. Det är en kopia efter Boticelli, utförd av E Björnberg i Dresden 1921.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är två symmetriska och ursprungliga trappor. Dessa är av obehandlat trä och har runda poster samt enkla räcken med gräddvit kulör. I västväggen sitter sentida ledstänger i samma kulör. Allt snickeriarbete har denna färgsättning. Under trapporna är i norr förråd och i söder elcentral. I söder står en sockenkista.
GOLV - Golvet täcks av en heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Över långhusporten är ett textband från 1899. Till trappskrubbarna är stående pärlspont. Dörrarna är av slätspont.
PORT - Ytterporten är av samma typ som mittporten, fast med stocklås. Porten sitter i en rundbågad smyg som fortsätter upp i bjälklaget. Ovanför porten är överljus.
FÖNSTER - Portens överljus utgörs av en ursprunglig lunett med tolv rutor i träspröjs. TAK - Det ursprungliga taket är av brädor.
SAKRISTIA - Den halvrunda sakristian har ingång med vindfång från 1950 i öster och i väster två symmetriska dörrar till koret. Porten flankeras av två fönster. Vid västväggen är två väggfasta skåp från 1950 med ett bönealtare emellan. Dessa bär en grön betsning.
GOLV - Golvet täcks av heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRRAR - Dörren till vindfånget är rak och härrör från 1950. Den har halvfranska fyllningar och grön lasyr. Kordörrarna behandlas ovan och sitter i djupa smygar i de västra hörnen.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - I taket är beigt målade brädor och en mässingskrona.
TORN - Allt är ursprungligt och av obehandlat trä om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster är en gråmålad dörr till läktaren med halvfranska fyllningar och utanpåliggande lås och oval låsplatta. I norr och söder är runda fönster. Golvet består av brädor med mörk fernissa. I mitten står en sentida orgelfläkt i en grå låda. Väggarna är som i vapenhuset. Taket har gråmålade brädor från 1950 och en ny gipslucka. Kring trappuppgångarna är enkla gråmålade träräcken. I väster är en trappa med fint patinerade steg och gråmålat räcke. I rummet står en sockenkista och ett äldre skåp.
VÅNING 3 - I väster är ett rundbågat fönster och i öster är en ny gipslucka till vinden. Brädgolvet är sentida. Väggarna är slammade. I taket är bilade bjälkar och en brädlucka. I väster är en trappa. I rummet förvaras den ursprungliga altarprydnaden av trä i form av ett förgyllt strålkors, likbårar (varav en med årtalet 1818) och rester av en orgel.
VÅNING 4 - Golvet består av plank och i taket är skrädda plank. Väggarna är som ovan. I öster är en sentida trappa. Lillklockan är gjuten av Andreas Wetterholtz från Malmö år 1737. Den medeltida storklockan omgöts år 1791 av A N Billsten i Skara. Klockstolen har årtalet 1847 inskuret. Upp till lanterninen är från huven en ursprunglig stege. På lanterninens väggar är liggande tjärad slätspont med hantverkarsignaturer från kyrkans tillkomst och framåt. Taket består av svartmålad slätspont. Golvet är klätt med plåt.
Fasadkulör (2004): Beige
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
1837 inbjöd Sparlösaborna sina grannar i Slädene till överläggning om möjligheten till sammanbyggnad. Detta beslutades och den nya kyrkan skulle få namnet "Salem" samt byggas på platsen för Sparlösa kyrka. 1844 godkändes ritningarna från Fredrik Blom på Överintendentsämbetet och begärda stamboksmedel samt kollekter beviljades. Grundläggningen skedde 1846 och året därpå stod kyrkan färdig. 1848 skedde invigning och installation av en donerad Söderlingorgel. Redan tidigt behövde dock reparationer utföras emedan taket av ekonomiska skäl ej byggts så väl. Sprickor hade även uppstått i murarna. Således utfördes 1856 takförstärkning och insättning av dragjärn. 1868 skedde omputsning av murarna. 1870 byttes det ursprungliga innertaket av gips mot ett ett pärlspontat brädtak. Interiören vitmålades. 1889 insattes värmekamin och tio år senare genomfördes en inre ommålning. Dekormålning i nyrenässans utfördes efter ritningar av arkitekt Lars Kellman i Borås. Denna bestod av en rik gesimsutsmyckning med girlander och mot bröstningen en sicksackbård. I krönet till altarfonden gjordes även en utsmyckning som ännu kvarstår. Predikstolsfyllningarna försågs med målningar av evangelisterna. Fyra år innan hade altarets ursprungliga träkors ersatts av en gipskopia av Thorvaldsens Kristus. 1923 utfördes nya målningsarbeten och bänkarna ombyggdes. 1925 ombyggdes orgelverket. 1927 reparerades ånyo yttertaket. Två år senare insattes innanfönster. 1937 uttogs den s.k. Sparlösastenens stycken ur tornmuren och sammanfogades.
1949-50 genomfördes en genomgripande renovering efter ritningar av den i stiftet flitige arkitekt Axel Forssén, Skara. Kaminer och skorstenar togs bort för att ersättas av elvärme, även belysningen elektrifierades. De obekväma bänkarna ombyggdes och fick ökat radavstånd. Sidogångar arrangerades. Dock återanvändes de gamla bänkdörrarna. I koret uppfördes två korbänkar av delvis äldre material. Thorvaldsens Kristusbild flyttades och ersattes av ett nytt krucifix. Takets pärlspont kläddes in med träfiberskivor. I innanfönstren insattes antikglas och blyspröjs. Hela interiören ommålades i grått och vitt efter att större delen av 1899 års dekormålning borttvättats. Sakristian försågs med vindfång och ny skåpsinredning. Den medeltida dopfuntsfoten som stöttat predikstolen flyttades nu fram och kompletterades med en ny cuppa. Läktaren fick nytt golv. Det Lybeckerska huvudbaneret konserverades och uppsattes.
1957 installerades ett nytt orgelverk. 1965 skedde en exteriör omputsning och lanterninen fick ny takstol och dess taktäckning av järnplåt byttes mot kopparplåt. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. 1982-83 skedde en nymålning av interiören i befintlig färgsättning och taket isolerades. 1986 borttogs de tre bakre bänkraderna för att skapa utrymme under läktaren. 1990 anordnades ny textilförvaring.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Foten bevarad.
År 1737 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Andreas Wetterholz
År 1791 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1848 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1856 Underhåll
Insättning av dragjärn. Takförstärkning.
År 1868 Underhåll - omputsning
År 1870 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1889 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1895 Fast inredning - altaruppsats
Kopia av Tjorvaldsens Kristusfigur.
År 1899 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Lars Kellman
År 1899 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggar och predikstol får dekor- och figurmålningar.
Konstnär: C Nilsson
Arkitekt: Lars Kellman
År 1923 Underhåll - målningsarbete
År 1925 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1937 Konservatorsarbeten
Runstensstycken uttags ur murverk och sammanfogas.
År 1949-1950 Underhåll - målningsarbete, interiör
1899 års dekor övermålas till stor del.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949-1950 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949-1950 Teknisk installation - värme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1949-1950 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1949-1950 Konservatorsarbeten
Huvudbaner
Konservator: Olle Hellström
År 1949-1950 Fast inredning - altaruppsats
Krucifix ersätter Thorvaldsen.
Konstnär - Bildhuggare: Erling Valldeby
År 1949-1950 Specifika inventarier - dopfunt
Ny cuppa.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1957 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1965 Underhåll - takstol
Lanterninen får ny takstol.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1965 Underhåll - takomläggning
Uppsättning av hängrännor och stuprör. Ny plåt på lanternin.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1965 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1982 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konservator: Alf Hedman
År 1982 Ändring - tilläggsisolering
År 1990 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Levenebygden, 1976..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Andersson,Anders:Byggmästare"; "Blom,Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin