Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Laske-Vedums kyrka och kyrkogård ligger på en kulle i den nordvästra delen av Vedums stationssamhälle.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av stenmurar med smidesgrindar. Det äldre partiet har klockstapel från 1937 och stiglucka, samt en idag närmast unik överbyggd gravtumba i senrenässans, den s.k. Lindelöfska graven. Den södra delen av kyrkogården tillkom 1925 och är sluttande med terrasseringar och karaktäristiskt välbevarat rutnät av grusgångar samt gravvårdar med stenramar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den medeltida tornlösa gråstenskyrkan fick sin nuvarande karaktär vid en utvidgning 1776. Karaktäristiskt är det fullbreda raka koret och sadeltaket med dess valmade spetsar. På fasaden sitter en relief med sköldar från ett nu rivet gravkor och en 1700-talshäll. Fönstren härrör sannolikt från 1776. Interiören präglas framförallt av det, i stiftets kyrkor ovanliga, gustavianska dekormåleri som finns på väggar, taklist och läktarbröst. Detta är utfört av Nils Åwall från Borås. Framträdande inslag är även altaruppsats, predikstol och huvudbaner från 1600-talet. Altarringen är det enda som kvarstår av det sena 1800-talets inredning. Den öppna bänkinredningen är från en renovering 1930. Ett i stil avvikande ryggpositiv från 1960 dominerar läktarpartiet. Dopfunten är medeltida, sannolikt även vapenhusporten. Under korgolvet finns en välvd gravkammare tillhörig släkten Hierta, i vilken finns flera kistor, bl.a. rikt utsirade kopparkistor.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrkan representerar de små medeltidskyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Bevarade äldre ytterfönster.
- Interiört har kyrkan tillägg från olika epoker som samverkar till en enhetlig karaktär. - Predikstol, altaruppsats och baner från 1600-talet.
- Målad gustaviansk dekor.
- Altarring från sent 1800-tal.
- Medeltida dopfunt och port.
- Gravkammare från omkring 1700.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, gravar från 1700- och 1800-talet samt rätvinkliga gruskvarter. - Klockstapel, stiglucka och den ur nationellt perspektiv omistliga tumban med huv är värdefulla för kyrkogårdens karaktär.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2004)
LASKE-VEDUMS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett rakslutet kor i öster. Norr om detta är en sakristia och i söder är framför långhuset ett vapenhus. I de norra och östra murarna är medeltida partier, medan långhus och kor i övrigt, liksom sakristian härrör från 1776. Vapenhuset restes 1811.
FASAD - Sockeln av granitblock vilar på en grund av grövre block, vilken är synlig i nordväst. I korets östvägg finns inslag av tuktad sandsten i sockeln. I den södra korsockeln är en kvadratisk glugg med järngaller. Gråstensmurarnas något ojämna yta är spritputsad och vitkalkad. I nordväst består murarna av huggna stenar som dock är överputsade. Alla omfattningar är slätputsade. Skarvarna mellan medeltidens och 1776 års murverk är markerade i korets östvägg och på den norra långsidan. I västmurens norra del är en markerad västport. Över korporten är en inmurad rektangulär kalkstenshäll med Hiertas och Lindelöfs vapen i relief och initialerna P L S H (Per Larsson Hierta) och M H D L (Märta Hansdotter Lindelöf).
FÖNSTER - Alla ytterfönster har foder och bågar av trä som vitmålats. Spröjsen är av bly. Smygarna har solbänkar av kalksten. Långhusets och korets ytterfönster har sannolikt bågar från 1776 med handblåsta glas. Fönstren har korspost och tresidiga krön. Av de fyra lufterna har de nedre 15 rutor och de övre tolv. Vidare har lufterna stormjärn. Fönstren sitter i korgbågade smygar. Västgavelns fönster har samma form men enkel luft med 16 blåsta glas. Sakristians fönster har en enkel luft från 1960 med samma utförande. De rektangulära vapenhusfönstren har enkla lufter från 1960 med 20 glas. Smygarna följer fönstrens form.
PORT - Vapenhusporten är en grov stickbågad dörr av stående ekplank som utåt klätts med liggande nitade järnlameller. Dörringen och låsplattan med sin stora nyckel sitter långt ned. På insidan är ett stocklås. Sannolikt är porten medeltida. Hela porten är gråmålad och sitter i ett vitmålat träfoder med stickbåge. Detta foder sitter i sin tur i en rak smyg. Upp till porten för en ny trappa av slipad kalksten med ramp i öster. Sistnämnda har ett smidesräcke från 1976. Portens placering är sekundär och dess ålder är osäker, men kan möjligen dateras till 1600-talets andra hälft då kyrkan rustades upp. Den raka korporten härrör från 1776 och är utåt klädd med kopparplåt från 1960. Smygen följer portens form. Upp till porten för en samtida kalkstenstrappa. Sakristiporten är en rak dörr som är klädd med rödbrun fiskbenspanel och har ett nytt handtag och lås. Smygen följer portens form.
TAK - Långhus och kor täcks av ett gemensamt sadeltak med valmad spets och brant lutning. På den östra änden är en skorsten i form av ett kors, klädd med kopparplåt. På den västra änden är en smidesflöjel med årtalet 1811. Sakristia och vapenhus har flackare sadeltak. Alla täcks av nytt enkupigt lertegel och har vindskivor av trä med gräddvit bemålning och avtäckning med kopparplåt. Under takskägget på vapenhuset är synliga profilerade sparrändar. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
LASKE-VEDUMS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Norr om detta är en sakristia och i söder är framför långhuset ett vapenhus. Den ljusa och intima interiören präglas av en blandning av kvardröjande barock och gustaviansk stil. Grått och brunt utgör de dominerande färgerna.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i söder via vapenhuset. Rummet har två fönsteraxlar och i dess västra ände är en läktare. I norr är predikstolen placerad. Bänkraderna delas av en mittgång, över vilken en mässingskrona hänger. I gångens bakre del står en rund ljusbärare i smide. Från mittgången går en tvärgång till sydporten och läktartrappan i det sydvästra hörnet. Över det norra bänkkvarteret hänger mot koret en vit högtalare.
GOLV - Brädgolvet med sin mörka fernissa tillkom 1960. I bänkkvarteren är det något högre. VÄGG - De slätputsade väggarna avslöjar murverkets något ojämna yta. Väggarna är målade med en gräddvit kalkfärg. Upp till bänkryggarnas höjd är en rödbrun bröstning som avgränsas med en grå bård. Kring fönstren och porten är målade gustavianska omfattningar med spröda blomstergirlander. Porten har en krönande urna med druvklasar. Färgsättningen utgörs av rödbrunt och grönt. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. Vid västväggen är under läktartrappan en inbyggd städskrubb från 1930 med stående gräddvit träpanel. För mittgången är en glasmonter från 1960 med skrudar. Ramstyckena är vitmålade. Norr om denna hänger på väggen en trätavla som minner om kyrkans tillkomst och målning. Denna satt tidigare i läktarbröstet.
PORT - Porten är en rak pardörr från 1800-talets slut. Den har tre par halvfranska fyllningar och sentida handtag och lås. Bemålningen är grå medan det profilerade fodret är smutsgult. Porten sitter i en stickbågad smyg.
FÖNSTER - Innanfönstren med sina tresidiga krön härrör från 1930 och är delvis öppningsbara. Fönstren har korspost och fyra lufter. Foder och bågar är av trä med grå bemålning. De stickbågade smygarna har svagt sluttande fönsterbänkar med ljusgrå plastfärg. På läktaren är ett fönster av samma form som ovannämnda, men med enkel luft. Även detta har stickbågad smyg.
TAK - Det plana smutsgult målade brädtaket lades in 1960 och har längs kanten en gräddvit bård. Den likaså plana kälen är dock ursprunglig och målades 1791av Nils Åwall med gråmarmorerade fält mot rödbrun botten. Den karnisformade taklisten har en brun marmorering. Under läktaren är ett ursprungligt brädtak med grå plastfärg.
KOR - Koret har ingång i söder och dörr till sakristia i norr. Väster om denna är en trappan till predikstolen. Framför trappan står en ambo av standardtyp i ljust trä. På ömse sidor om altaret är två fönster. I korets södra del står dopfunten, ett golvur och en nummertavla.
GOLV - Som långhus, fast två trappsteg högre. Invid altarringens norra sida är en lucka till Hiertas gravkammare. VÄGG - Som långhus. Nordväggen kragar in öster om predikstolen. Över sakristidörren är Hiertas huvudbaner. Längst ned på väggarna är vita radiatorer.
PORT - Korporten är en ursprunglig rak pardörr med gråmålad fiskbenspanel, inramad av två partier med liggande panel. Låset är utanpåliggande och de smidda gångjärnsbanden har en grov karaktär. Porten sitter i en stickbågad smyg.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från sent 1800-tal med halvfranska fyllningar och sentida handtag samt lås. Bemålningen är grå och smygen följer dörrens form.
FÖNSTER - Innanfönstren har samma form som långhusets. Men de nedre lufterna har här 15 rutor av antikglas i blyspröjs och de övre tolv. Detta insattes 1960. Framför de nedre lufternas nederdelar sitter de föregående fönstrens blyinfattade och färgade katedralglas.
TAK - Som långhus. Över altaret är på kälen målat en lagerkransad medaljong. Inom denna är två änglar som håller Gustav III:s monogram i en sky, omgivna av textband med inskriptionen: "Fruckta Gud och ähra Konungen". Längs kälen löper i norr och söder skenor med vita strålkastare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är murat och slätputsat, samt målat med en grå färg. Altarskivan av vitmålat trä härrör sannolikt från 1960.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett bildhuggeriarbete i bondbarock från sent 1600-tal. Predellan har en lagerkransad medaljong som förtäljer att tavlan blev 1791 "å nyo stofferad", sannolikt av Nils Åwall. På sidorna är målade rosor och volutkonsoler med utskurna kerubansikten. Dessa bär upp två karyatider i form av Justitia (med svärd och förkommen vågskål) och Hoppet (med ankare och duva). De kröns av joniska kapitäl som bär upp en arkitrav med förkroppning. Mellan dessa figurer är en bred relief föreställande Nattvarden. På sidorna är broskornamentik och små friskulpturer av två evangelister med sina attribut. De övriga två står på bjälklagets sidor. Krönstycket utgörs av en medaljong som inramar Hiertas och Lindelöfs vapensköldar, samt initialerna på donatorerna P H (Per Hierta) och M L L (Märta Lindelöf). På sidorna är i profil sjöjungfrur med svällande barmar. Krönet utgörs av en något underdimonsionerad Kristusfigur. Den lugna ursprungliga bemålningen går i benvitt, grönt, blått, rött och guld. Bildhuggaren är en lokal mästare som med största säkerhet även gjort arbetet i Essunga och sannolikt varit inspirerad av Skara domkyrkas altaruppsats.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen från sent 1800-tal har rundade hörn och kvadratiska fyllningar med genombruten dekor i form av tre- och fyrpass samt i mitten ett kors. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg från 1960. Bemålningen består av två mörkgråa nyanser och förgyllda lister. Ringen står ett litet stycke från väggen.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1930 består av 13 rader i söder och 15 i norr. Raderna löper ända in till väggen, utom i det sydvästra kvarteret. Mot kor och tvärgång är äldre skärmar med halvfranska fyllningar och rundade hörn. Bänkarna har lutande ryggar med liggande halvfranska fyllningar. På baksidan är bok- och fotbräda, samt krokar. Under sitsarna är radiatorer. De raka gavlarna har utanpåliggande fyllningar med grå marmorering. Krönen har hål för ljushållare. Ryggar och sitsar har grön lasyr medan gavlar, baksidor och skärmar är gråmålade. Bakre raden i kyrkan är borttagen och här finns i bänkryggen på sydsidan en liten diskret manöverpanel.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen med sitt ljudtak är ett enkelt arbete i senrenässans. Korgens sidor har små rundbågade fyllningar med kannelyrförsedda pilastrar på sidorna. I dessa står halvskulpturer av tre evangelister och Kristus. På hörnen är kolonnetter med joniska kapitäl. Korgens nederdel har i sidorna raka fyllningar med fasade kantställda kvadrater. På hörnen är postament till kolonnetterna med fasade rektanglar. Nederkanten på korgen har en profilsågad girland som avbryts av knoppar på hörnen. Korgen vilar på en brädfodrad bas. På korgens krön är ett bokstöd som på undersidan har en målad skildring av fågel Fenix. Korgen är målad i en grå marmorering och har lister i blått och rött. Predikstolstrappan är från 1960 och har en skärmvägg med dörromfattning från 1776. Skärmen är klädd med stående gråmålad panel och har i vinkeln mot dörren en enkel skuren växtdekor i mörkare ton. Över dörröppningen är ett bibelord och ett skuret krön i form av två palmblad som övergår i örnhuvuden, vilka håller i en krona. Trappans ledstång är samtida med skärmen. Det sexsidiga ljudtaket har en förgylld duva som svävar från himlen. Duvan skänktes 1962. Ljudtakets nederkant smyckas av en profilsågad kant med knoppar i hörnen. På krönet står lövsågad bladdekor och på hörnen svarvade knoppar. Den rekonstruerade ursprungliga bemålningen består av grå marmorering och lister i blått och rött, samt en blå himmel.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och elva stämmor. Den byggdes 1960 av Nordfors & Co. i Lidköping. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av ett konvext mittfält som flankeras av två par stående fält. I det liggande mittfältet fylls överdelen ut av en skuren sol som begränsas av enkla skyar. Bemålningen är grå med förgylld dekor. Fasaden härrör från föregående orgel som byggdes 1914 av Eskil Lundén, Göteborg. Ryggpositivet är dock samtida och har ett enkelt likaså symmetriskt utförande med två stående fält med fasade krön som flankerar två liggande.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs upp av två pelare vid mittgången och sex pilastrar längs sidorna. De är alla ljust gråmålade och härrör från 1930. Bröstet har helfranska fyllningar som 1791 dekorerades av Nils Åwall med symboliska och karaktärsfulla skildringar av de olika dygderna. Den sydligaste fyllningen har en text som minner om kyrkans ommålning 1908. Ramstyckena är grönmålade och överst är ett järnräcke. Över mittgången är i bröstet ett utkragande och starkt kontrasterande ryggpositiv från 1960. Läktartrappan härrör sannolikt från 1930 och har en avsats med en rak och slät gråmålad dörr från 1960. Kring trappuppgången är en enkel gräddvit barriär som är samtida med trappan. Läktaren har i norr två gradänger med lösa stolar. Både golv och trappa täcks av heltäckningsmatta. I taket är en lucka till vinden.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade dopfunten är huggen av sandsten. Den runda cuppan har skrånande undersida och uttömningshål. Sidornas relief skildrar två lejon ställda mot varann. Dessa skiljs medelst två livsträd från en drake med ornerade fjäll. Foten är fyrsidig och övergår upptill till en rund form med vulst. Cuppans krön och fotens ena sida är lagade med cement. Dopfunten tillhör en grupp funtar som tillverkats av den s.k. Livsträdsmästaren (Arbor vitae-mästaren) under 1100-talets andra hälft.
NUMMERTAVLA - Den vita nummertavlan har ett tresidigt krön liksom fönstren. Den gråa profilerade ramen kröns av en skuren bladdekor i grönt. Den fyrsidiga foten är gråmålad. Nummertavlan härrör sannolikt från 1930.
GOLVUR - Det höga golvuret härrör från 1788 och har ett gråmålat fodral med blåmarmorerad lucka och lister. Krönet är rundbågat med svarvade knoppar.
HUVUDBANER - Det välskurna baneret över Pehr Hierta uppsattes 1692. Skölden visar Hiertas vapen i form av tre hjärtan på en pil. I hjälmprydnaden sitter likaså tre pilar. Från hjälmen utlöper tre par akantusspiraler i fallande storlek, vilka inramar skölden. Under denna är en hjärtformad textkartusch, omgiven av genombruten akantus. Banerets sidor utgörs av fanor och kanoner. Dess bemålning domineras av blått, grönt och guld. Baneret renoverades 1776 och fick då sin nuvarande placering.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i söder och norr. I väster och öster är fönster. I det sydvästra hörnet är ett enkelt vitmålat skåp från 1930 av stående brädor. Detta rymmer elcentralen. I det nordvästra hörnet är en ställning med en klocka, omgjuten 1874 av C. A. Norling i Jönköping. Vid denna står ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Golvet som sluttar åt söder har ursprungliga nötta kalkstenshällar. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade.
PORT - Den rundbågade ytterporten består av två stående ekplank som hålls samman av grova gångjärnsband. På portens nedre hälft är ett stocklås. Allt är gråmålat. Porten är sannolikt medeltida. Den sitter i en stickbågad smyg, liksom ovan behandlade långhusport.
FÖNSTER - Fönstren från 1960 har tresidiga krön och 20 glas i blyspröjs. Foder och bågar är vitmålade och smygarna är stickbågade.
TAK - Tredingtaket är klätt med brädor, målade i en smutsvit färg.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i väster och dörr till koret i söder, i norr är ett fönster med bönealtare från 1960 i väster. Vid östväggen är ett mindre textilskåp från 1930, målat i smutsvitt med enkla fyllningar. I väster är ett förvaringsskåp från 1960, vilket i utförandet ansluter till det förra.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg lägre än koret och har heltäckningsmatta. VÄGG - De låga väggarna övergår tämligen direkt i takets tunnvalv. De är som detta målat med gräddvit plastfärg. PORT - Porten är rak och klädd med stående gråmålad pärlspontad panel. Handtag och lås är sentida. Den sitter i en stickbågad smyg.
FÖNSTER - Innanfönstret från 1960 har tresidigt krön och enkel öppningsbar luft med vitmålade bågar. Smygen är stickbågad.
TAK - Det tunnvälvda taket är målat med en gräddvit plastfärg.
GRAVKAMMARE - Familjen Hiertas gravkammare fanns fram till 1776 utanför koret, men kom detta år att inlemmas i den utvidgade kyrkan. Den rektangulära kammaren under korgolvet nås via en kalkstenstrappa i norr. I söder är en delvis igenmurad glugg med järngaller. I kammaren förvaras åtta kistor. Längs östväggen står fem kopparkistor med mässingsbeslag och några med svart tygklädsel. I den södra ligger general Per Hierta (död 1692). Kistans lock är p.g.a. närheten till gluggen skadat. De övriga kopparkistorna är välbevarade. Bredvid Per Hierta ligger hans fru Märta Lindelöf med skulpterat krucifix på locket. I norr vilar sonen, general Lars Hierta (död 1711). Dennes kista har på locket en stor liggande friskulptur i trä av den uppståndne Kristus med segerfana. Den ursprungliga färgen är åtskilligt bortflagnad. Bredvid honom är den första frun, Magdalena Ugglas kista med skulpterat krucifix på locket. Längs västväggen står den andra frun, Maria Bondes enklare träkista med skulpterad dödskalle på gaveln. Intill denna är en sönderfallen träkista och vid nordväggen ytterliggare två sönderfallna träkistor av mindre storlek. Sannolikt är det Lars Hiertas barn som ligger i dessa.
GOLV - Golvet utgörs av ett stampat jordgolv.
PORT - Till trappan är en ursprunglig stickbågad pardörr med omålad fiskbenspanel och stocklås med enkel diagonal ornering.
TAK - Väggar och tak utgörs av ett putsat tunnvalv som går ända ned till golvet.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, Krypta
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
Kyrkan torde ha rests omkring 1200 som en gråstenskyrka med smalare rakt kor i öster. Under 1600-talets andra hälft försågs kyrkan med predikstol och altaruppsats (1670-talet), sistnämnda skänktes av makarna Per Hierta och Märta Lindelöf, vilka 1681 lät bygga ett gravkor söder om koret.
1776 var kyrkan i ett förfallet tillstånd. Socknen lät för egna medel utvidga långhuset åt söder och förse det med ett större fullbrett kor samt sakristia. En läktare uppfördes i väster. Hiertas gravkammare inkorporerades i den utvidgade kyrkan. 1791 försågs taklist, väggar och läktarbröst med målningar av Nils Åwall från Borås. 1811 byggdes ett vapenhus. 1886 lades taket om. 1908 ommålades interiören, varvid väggarna målades med kvaderimitation. Läktaren försågs med utkragning samt 1914 med orgel av Eskil Lundén, Göteborg.
1930-31 genomförde arkitekt Axel Forssén en renovering. Nytt golv lades in och bänkinredning samt läktartrappa nygjordes. Korgolvet utvidgades. Innanfönster insattes. Sockeln försågs med ventiler. De rötskadade läktarpelarna byttes mot nya. Interiören ommålades i en varm ljusgrå ton med oljefärger. Elektricitet drogs in för belysning. Predikstol och altaruppsats befriades från sekelskiftets övermålning med vitt och guld. Läktarbröstet rengjordes. 1938 försågs kyrkan med centralvärme i form av lågtrycksånga.
1960 utfördes nästa större renovering med Adolf Niklasson som arkitekt. Pannan ersattes av elvärme. Väggarnas dekormålning från 1791 togs fram och konserverades, liksom ett huvudbaner. Orgelverket utökades med bl.a. ett ryggpositiv, varvid läktarutkragningen avkortades. Koret fick nytt golv, korbänkarna togs bort, korfönstren fick antikglas för att dämpa motljuset och predikstolen fick en ny trappa. Utvändigt försågs korporten med kopparklädsel. 1967 sanerades ett angrepp av träskadeinsekter i läktarbröstet.
1976 renoverades exteriören under ledning av arkitekt Ernst Lefvander. Putsen var sliten och bestod av bom på flera ställen. Sockelns cementfogar höggs bort och ersattes. Fasaden omputsades och vitkalkades. Trä målades och taken rengjordes. Pannrumstrappan lades igen och trappräcken uppsattes.
1994 borttogs bänkar under läktaren för att inrymma textilskåp, bokbord och ljusbärare. 1996 ommålades vapenhusets inre emedan den gamla emulsionsfärgen flagade kraftigt. 1998 installerades larm för brand och inbrott.
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1650-1699 Fast inredning - predikstol
År 1670-1680 Fast inredning - altaruppsats
År 1776 Fast inredning - läktare
År 1791 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor- och figurmålning på väggar och läktare.
Konstnär: Nils Åvall
År 1886 Underhåll - takomläggning
År 1908 Underhåll - målningsarbete, interiör
Övermålning av gustavianska dekoren med kvaderimitation. Altaruppsats och predikstol målas i vitt och guld.
År 1914 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Eskil Lundén
Arkitekt: Fredrik Falkenberg
År 1930-1931 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930-1931 Konservatorsarbeten
Predikstol och altaruppsats befrias från sentida övermålning medan läktarbröstet rengöres.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1930-1931 Underhåll - målningsarbete, interiör
Övermålning av kvaderdekor.
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1930-1931 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
Arkitekt: Axel Forssén
Konstruktör: Einar Heineman
År 1938 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga
Konstruktör: H Zetterman
År 1960 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ryggpositiv
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1960 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1960 Konservatorsarbeten
Framtagning av gustaviansk väggdekor, konservering av huvudbaner.
Konservator: Olle Hellström
År 1960 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konservator: Olle Hellström
År 1972 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Arkitekt: Ernst Lefvander
År 1994 Specifika inventarier - textilskåp
Några bänkar under läktaren tags bort för att ge plats för textilskåp och bokbord.
År 1996 Underhåll - målningsarbete, interiör
Vapenhus
Byggmästare: Karl Gustavsson
År 1998 Teknisk installation - larm
År 2002 Teknisk installation - el
Ny elinstallation.
År 2002 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Anpassning av entré med ny ramp.
År 2011 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Avfärgning av fasad likt befintligt, avfärgning av sockel i grått.
Fönster ommålade med linoljefärg.
År 2011 Underhåll - exteriör
Viss putslagning av fasad.
Översyn av blyspröjsade fönster.
Nya stuprör efter kopparstöld.
Hantverkare - Murare: Lerry Svensson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, Hilding, Bitternabygden, 1978
Johansson, Hilding, Vedumsbygden, 1954
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin