Motivering (skydd): MUNKEDALS KAPELL uppfördes 1939 på ny kyrkplats, efter ritningar av arkitekt Bror Almqvist. Platsen för kapellet är vald för att den tillsammans med bruksherrgården skall bilda en tydlig axel i norra delen av området för Munkedals bruk. Kapellet utgör en viktig del i bruksmiljön i Munkedal. Kapellplatsen är dock numera helt omgiven av uppvuxen lövskog, varför dessa visuella samband inte längre kan ses.
Kapellet har många gemensamma drag med övriga mindre kyrkbyggen från 1920-1930-tal, med en väl genomarbetad arkitektur såväl in- som utvändigt. Genom sin anknytning till Munkedals bruk fungerar den också som en symbol för ortens industriella historia.
ARKITEKTUREN är som helhet funktionellt väl genomarbetad samtidigt som de former som valts är mycket historiskt inspirerade, framförallt av barockens formspråk. Kapellet är, såväl exteriört som interiört, en god representant för de arkitektritade och stilmässigt genomarbetade mindre kapell och kyrkor som uppfördes under 1900-talets första hälft.
EXTERIÖREN är oförändrad sedan byggnadstiden, även koppartaket är det ursprungliga. INTERIÖRT är kyrkorummet präglat av sin historiemedvetna gestaltning, kombinerat med en enkelhet och rättframhet i stiluttrycket. Hela snickeriinredningen är bevarad, och till stora delar också det invändiga måleriet, särskilt det dekorativa måleriet.
Senare tillägg som orgelhuset och dopplatsens utsmyckning har infogat sig väl i denna helhet. Undantaget är lysrörsarmaturerna.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden.
- Hela snickeriinredningen är bevarad
- Till stor del är den ursprungliga bemålningen bevarad.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rakt, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
MUNKEDALS KAPELL är byggt i tegel, och består av långhus, smalare rakslutet kor i öster, torn i väster, och sakristia i norr. FASADERNA är slätputsade och avfärgade i ljust gulvitt, med en sockel av tuktad granit, relativt hög i öster. Strävpelare med kopparavtäckning är placerade längs långsidorna, mellan fönstren. Markeringar också av kyrkans hörn. Kyrkans TAK är sadeltak, lägre över koret, täckta med kopparplåt. Takfoten är svagt utsvängd.
TORNET är av tegel med fasader som kyrkan i övrigt, med markerad hörn. Små fyrkantiga fönster i vapenhus och läktarvåning, högre upp på västsidan ett smalt högt fönster, och i klockvåningen dubbla rundbågiga ljudöppningar med luckor av trä, klädda med diagonalställd panel. Tornet kröns av en kopparklädd spira, med utsvängda brätten under en kraftig vulst. Överst en tupp av koppar.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i tre steg leder till en rektangulär dubbel trädörr med diagonalställd ekpanel. Dörren sitter inom en rundbågig portnisch, och ovanför dörren sitter en granitrelief med Gustaf V:s namnskiffer och årtalet 1939. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. På västra gavelväggen två ovala fönster som leder ljus in till läktaren. I korets östvägg ett rundbågigt fönster med glasmålning, på dess sydsida tre rektangulära fönster.
KYRKORUMMET har ett dämpat ljus genom de färgade glasen, och med altartavla och doptextilie som tydliga blickfång. En stark riktningsverkan finns från väster mot koret i öster. Koret är smalare än långhuset, rakt avslutat, och med ett korgolv som är tre steg högre än i långhuset. Koret skiljs från långhuset genom treklöverformad korbåge, som ansluter till takets former. Sakristia finns på korets norrsida. Framför södra bänkkvarteret är en dopplats arrangerad. Under läktaren i väster är de bakersta bänkarna vända mot varandra, så att bord kan placeras mellan dem.
Liksom stora delar av kyrkans inredning är från byggnadstiden, så är även väsentliga delar av de målade ytskikten också det, vilket särskilt gäller det dekorativa måleriet.
GOLVET är belagt med tegel i fiskbensmönster i mittgång och långhusets främre del. Brunt lackat trägolv i bänkkvarteren, och stavlagd ekparkett i koret. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust gulvitt, med en brunmålad bröstning inne i bänkkvarteren. I bröstningen en enkel draperimålning. På korets östvägg svävar tre målade änglahuvuden på molntappar ovanför korfönstret, och ovanför predikstolsdörren är målat en duva (den Helige Ande).
TAKET är ett i treklöverform välvt brädtak, likadant men lägre i koret. Taket är ljust blåmålat. Över den övre välvningen går marmorerade tvärbjälkar. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, i långhuset marmorerad i rödbrunt, i koret i blågrått.
INGÅNG i väster från vapenhuset, genom dubbla spegeldörrar med tonat glas i spröjsverk i överdelen. Målade i brungrön lasering. Sakristiedörren en liknande spegeldörr, dock utan glas.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i gråbrunt. Tonade antikglas i ytterbågarna. På korets sydsida tre rektangulära fönster, och på dess östvägg, ovanför altaruppsatsen, ett rundbågigt fönster med en glasmålning. Glasmålningen föreställer ett vitt kors, omgivet av en strålgrans i gult, mot en grön bakgrund. Kopplade fönster från byggnadstiden.
SAKRISTIA - På korets norrsida, samtida med kyrkan. Även inredningen är från byggnadstiden. Golvet täckt med matta. Vitputsade väggar och ett tak klätt med profilerad panel. Skåpsinredning och dörrar till vindfång etc är alla spegeldörrar av lackerad och brunlaserad furu. Uppgång till predikstolen genom muren.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning, med inredning från byggnadstiden, dock ommålad senare. Golv av samma tegel i fiskbensmönster som i kyrkorummet. Väggarna och taket klädda med släta träskivor, nu målade i brunt. Mittpunkten i rummet omgärdas av fyra brunmarmorerade kolonner som bär upp taket, kolonner som är sammanbyggda med väggarna bakom. Trappa till läktaren på norrsidan, med genombrutet räcke. Ytterporten är på insidan helt slät, av brun lackerad ek. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, med fönster i överdelen, målade i grågrön lasering. Små fönster på sydsidan. Biutrymmen inredda under trappa och i hörnen, med spegeldörrar, målade i brunt. RUMMET EN TRAPPA UPP har en enkel inredning, och är genom en brädvägg lucka avskiljt från tornvåningarna ovanför. Dörren in till läktaren är en spegeldörr.
INREDNING, från byggnadstiden om inget annat anges:
ALTARE - Placerat mot korets östvägg. Enkelt altare av hyvlade brädor, med släta sidor. Målat i brun lasering. ALTARUPPSATS - Tredelat altarskåp, placerat på altarets bakkant mot östra korväggen. HUVUDMOTIVET i mitten är en målning i liggande rektangulärt format, föreställande Jesus välsignande barnen. På sidorna om denna, i de infällbara vingarna, smala rektangulära målningar av Moses, Jesaja, Petrus och Paulus. Ovanpå mittpartiet en snidad genombruten förgylld dekoration, med Kristusmonogram i mitten och änglar på sidorna. Målad av Kristian Lundstedt, Göteborg, 1939.
ALTARRING - Öppen tresidig av trä, med fyrkantiga ändstolpar, profilerade speglar och smal rad av kvadratiska genombrott under överliggaren. Grå med marmoreringar, överliggare och stolpar brunlaserade. Knäfallet är klätt med rött tyg.
PREDIKSTOL - På östra långhusväggen, norr om koröppningen, med ingång genom muren från sakristian. Åttkantig plan, med fem synliga sidor, varav en vetter in mot väggen. På de fyra återstående sidorna finns evangelistmålningar mot förgyllda bakgrunder, inom treklöverformade arkadbågar. Allt inom ett snidat och profilerat ramverk, målat i grön och grågrön marmorering, med röda och förgyllda lister som dekoration. Målningarna sannolikt av Kristian Lundstedt. (Männen på målningarna saknar de vanliga evangelisternas attribut, de har alla varsin herdestav, men placeringen på predikstolen gör tolkningen som evangeliser trolig.
"DOPALTARE" - framför södra bänkkvarteret. En komposition i skulpterat trä och konstvävnad. Ett grönlaserat "dopaltare" på konsoler i nederkanten av en smal hög rundbågig nisch, i vilken sitter en vävnad som i sin överdel är sammanfogad med ett skulpterat, bemålat och delvis förgyllt överstycke i trä. Utfört av Ulla och Kurt Dejmo, Uddevalla, troligen 1980-tal.
DOPFUNT - Vid dopplatsen framför södra bänkkvarteret. Smal dopfunt av skulpterat trä. Rundad cuppa med djupt karvad bladdekor. Skaftet i form av en knippepelare, och en och rund fot. Målad i grönt och brunt med förgylld blad, fot och skaft med grönbruna marmoreringar. Signerad "JL 1940".
BÄNKINREDNING - Två öppna kvarter, som ansluter långväggarna. Raka gavlar med profilerade speglar, marmorerade i brunt och grönt. Bröstningen längs ytterväggarna med en draperimålning i vitt mot en brun bakgrund. Brunlaserade säten. Grönt stöpplade psalmbokshyllor. Fotbräden kvar.
LÄKTARE - Läktare i väster buren av fyra träpelare i framkanten, runda i mitten och fyrkantiga mot ytterväggarna. Dorisk form, marmorerade i rödbrunt. Läktarbröstningen indelad i speglar och med framskjutande tresidigt mittparti. Brett profilerad underdel. Grönmålade ramar och lister, spegelfälten marmorerade i grönt och brunt.
ORGEL - Enkel modern orgelfasad med barockinspirerad uppbyggnad. Fem pipöppningar i fasaden, höga 16-fotstorn vid sidorna och tre mindre öppningar i mittpartiets överdel. Brunt laserad med förgyllt listverk, inga skulpterade dekorationer. Byggd 1966 av Grönvalls orgelbyggeri, Lilla Edet. Tidigare fanns ett orgelharmonium på läktaren.
NUMMERTAVLOR - Svarta metallsiffror upphänges på väggen söder om koröppningen KLOCKOR - I tornet hänger två klockor, tillverkade av Bergholtz, Stockholm, 1939. BELYSNINGSARMATURER - I kyrkorummet finns inga äldre ljusarmaturer, alla är på 1970- eller 1980-tal ersatta av smala små lysrör.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Munkedals samhälle är geografiskt uppsplittrat i flera delar, och för de östra delarna med Stale och bebyggelsen i brukssamhället närmast kring bruket var det en förhållandevis lång väg till sockenkyrkan Foss, som ligger i samhällets västra del. Därför bildades 1932 Munkedals kapellstiftelse. Man fick så småningom mycket draghjälp i kapellbygget av brukets direktör Olof Bildt.
Ritningarna utfördes av arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Invigningen skedde 3/12 1939. Konstnärliga dekorationer, samt målningarna i altaruppsatsen, utfördes av Kristian Lundstedt, Göteborg, som tio år tidigare målat taket i Foss kyrka.
Några egentliga förändringar har inte skett därefter, annat än vad som orsakats av löpande underhåll.
År 1939 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kapellet uppfördes, invigt 3/12 1939.
Arkitekt: Bror Almquist
Konstnär: Kristian Lundstedt
År 1964 Underhåll - exteriör
Utvändig putslagning och ommålning.
År 1966 Fast inredning - orgel
Orgeln byggd.
År 1990 Underhåll - exteriör
Utvändig putslagning och ommålning
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Carlsson, Axel och Dahlquist, Gunnar: Fem socknar i Munkedal. Munkedal 1980, sid. 15.
Rydstrand, Sven: Foss kyrka i Bohuslän. Munkedal 1971, sid. 63 f.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell
Öppna på kartan Fler i kategorin