Motivering (skydd): FOSS KYRKA är av medeltida ursprung, troligen från 1100-talet. Kyrkogårdens äldsta delar har medeltida ursprung. Omedelbart söder om kyrkan ligger den s k tingshögen, som var platsen för tingen i Foss lagsaga från medeltid och fram till 1600-talet. Strax öster om kyrkan låg tidigare Foss bybebyggelse, som under senare tid blivit ersatt med modernare bostadsbebyggelse. Kyrkan är uppförd på toppen av en höjdrygg och med sin tydliga och höga placering utgör den ett viktigt blickfång i det omgivande landskapet och bebyggelsen.
Den medeltida kyrkans kor byggdes om redan 1604, men idag präglas kyrkans EXTERIÖR av den stora om- och tillbyggnad av den medeltida kyrkan som skedde 1733-34. Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som byggts om till salskyrka på 1700-talet, med det karaktäristiska tresidiga koret, förstorade fönster och med ingång i väster, samt även ett trätorn, i sin nuvarande form från 1878. Kyrkan innehåller medeltida murverk i sin västra del.
INTERIÖREN har påverkats mycket av flera renoveringar, och är idag framförallt präglad av dem 1928-29 och 1960, båda av arkitekten Axel Forssén. Han hade en tydlig ambition att skapa en sammanhängande interiör, där befintliga äldre nyklassicistiska drag i interiören i har kombinerats med nyklassicismen så som denna tolkades vid mitten av 1900-talet. Från 1928 är exempelvis altaruppsatsen och bänkarna. Kristian Lundstedts takmålningar är ett viktigt bidrag till denna helhet, liksom den konsekvent genomförda färgsättningen. Även sakristians inredning är från 1928, och alla kyrkans övriga utrymmen är också gestaltade av samma arkitekt.
I interiören finns också äldre restaurerade pjäser som predikstolen från 1617 samt dopfunten från 1705.
Ändringarna vid den senaste renoveringen 2003-2004 har inordnat sig i denna karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet, som på ett tydligt sätt också symboliserar platsens betydelse längre tillbaka i historien.
- De delar av murverket som är medeltida (västra delen av långhuset) utgör omistliga historiska dokument. - EXTERIÖREN visar främst på kyrkans utseende från 1700-talet.
- INTERIÖREN har fått sin prägel främst vid renoveringen 1928-29.
- Färgsättningen är enhetlig och genomarbetad på i stort sett hela snickeriinredningen.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
FOSS KYRKA är byggd i sten, och har ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i öster och smalare fyrkantigt trätorn tillbyggt i väster. Vid östra korväggen är en sakristia tillbyggd.
Spritputsade FASADER, avfärgade i vitt, över svagt utskjutande knähög sockel, putsad och gråmålad. Slätputsade hörn och omfattningar. Taklisten är profilerad och även den vit. Sadeltak av trä täckt med rött tegel, avvalmat över koret, lägre och valmat över sakristian.
HUVUDINGÅNG genom tornet i väster. En stentrappa i tre steg leder upp till en rektangulär pardörr under rundbågsfönster, av ek med hamrad smidesdekor vari ingår årtalet 1929. Ingång till koret i söder genom rektangulär öppning med kopparklädd enkeldörr, invändigt marmorerad. Ingång till sakristian genom en kopparklädd dörr på sakristians sydsida.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster med korspost, målade i grönt. Mindre träfönster i tornet och sakristian.
TORNETS stomme är en stolpverkskonstruktion av bilat timmer. Fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel. Ovanför ett smalt kopparklätt takfall finns den något smalare klockvåningen. Parställda rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck (lägre åt öster). Ljudluckor av trä, mörkbrunt målade. Fyrsidig kopparklädd rakt avsmalnande spira, med blindluckor på sidorna runtom och krönt av ett gyllene kors i klot.
KYRKORUMMET är ljust och öppet, och rikt på dekorationer. Mitt på båda långsidorna hänger två stora konstverk i trä och textil, ett stort krucifix hänger över dopplatsen, och det välvda innertaket är täckt av en stor takmålning. KORET har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset. Under läktaren i väster är sedan 2004 rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samtalsrum på norrsidan. SAKRISTIA finns på korets östsida, med ingång bakom altaruppsatsen.
GOLVET är ett oljat och vaxat trägolv, från 2004. Väggarna är slätputsade vita. TAKET är ett välvt trätak, avvalmat över koret, och sedan 1928 klätt med släta träfiberskivor. I mötet mellan tak och vägg en bred taklist, marmorerad i gråbeige på sin övre del och i grågrönt på sin undre del. Taket är täckt av en stor TAKMÅLNING i en mild färgskala, föreställande en central Kristus gestalt, omgiven av änglar och tillbedjande människor. Målningen är utförd av Kristian Lundstedt 1928.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset samt på korets sydsida. Dessutom ingång till sakristian bakom altartavlan. Dörrarna är spegeldörrar med flera fyllningar, marmorerade och laserade i gulgrönt. Till vapenhus och kordörr från 1928, till sakristian från 1890-talet. FÖNSTREN är rundbågiga spröjsade träfönster med korspost med klarglas, utvändigt grönmålade, invändigt vita. Ytterbågar av äldre datum, troligen 1800-tal, innerbågar något yngre (1928?).
LÄKTARUNDERBYGGNAD - från 2003-2004, med samlingsrum på norrsidan och kapprum och biutrymmen på sydsidan. Väggarna mot kyrkorummet klädda med stående slät panel, målad likt väggarna i övrigt. Två rundbågiga spröjsade fönster till samlingsrummet. Inne i rummen finns skåpsinredning från renoveringen 1928.
SAKRISTIA - Öster om koret, med ingång bakom altartavlan. Troligen byggd 1670. Nuvarande inredning från 1928-1929, kompletterad i samma stil 2003-2004. GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är vitputsade, TAKET klätt med vitmålade skivor, med en profilerad taklist i grått och rött. Litet spröjsat fönster i öster, Skåpsinredning längs norr- och sydsidorna. Längs norrsidan skåp från 1928, med spegeldörrar och krönlist med krenelering. Marmorerad och laserad i gulgrönt. Längs sydsidan skåp från 2004.
TORN av trä, med vapenhus i bottenvåningen. Någon gång under 1900-talet har man förstärkt kryssträvningen inne i tornet med stålbalkar, för att minska skakningarna vid klockringningen. Långhusets västra gavelspets, så som den såg ut innan tornet byggdes, är synlig ovanför ingången till krypvinden. VAPENHUSET har inredning från 1928 och ca 1960, enhetligt utformad av Axel Forssén, och med kompletteringar i liknande stil 2004. GOLVET är ett brädgolv, VÄGGARNA klädda med en ljusbrunt laserad träpanel, TAKET ett målat brädtak av äldre datum. TRAPPA upp i tornet på norrsidan, från 1928 med för den tiden typiskt utformat räcke. Längs sydsidan flera biutrymmen, till vilka leder spegeldörrar. Innanför den egentliga ytterporten ett vindfång. Ytterportens insida är indelad i speglar, likt alla övriga dörrar i vapenhuset. Alla dörrar målade i gulbrun lasering och viss marmorering. Ytterport, dörr i vindfång samt in till kyrkorummet från 1928, övriga yngre men med samma utformning. RUMMET EN TRAPPA UPP är inrett på motsvarande sätt, med biutrymmen längs sydsidan. Nuvarande inredning från 2004. VÅNINGARNA OVANFÖR är helt oinredda och oisolerade.
INREDNING
ALTARE - Placerat någon meter framför östväggen, med altaruppsatsen placerad ovanpå. Rektangulärt bord med sidor av gråmålade bräder. Måleriet går igen på predikstolen. Från 1928.
ALTARUPPSATS - placerad på altarets bakkant. Består av en stor målning, föreställande Kristi korsfästelse. Tavlan sitter inom ett ramverk av snidat trä med smala släta kolonner vid sidorna, med skulpterade kapitäl och ett profilerat överstycke, krönt av triangel med strålknippe och femuddiga stjärnor på ståndare i klot på sidorna. Målningen är utförd av Pehr Hörberg (1746-1816), inköpt till kyrkan 1846. Altaruppsatsen är tillsammans med altarbordet tillverkade 1928. Series pastorum på baksidan.
ALTARRING - Öppen rektangulär med sneddade hörn, smala svarvade dockor av trä, svagt beige marmorerade. Knäfallet är klätt i rött tyg. Delningsbar. Ombyggd 2004.
PREDIKSTOL - Vid norra väggen. Av skulpterat trä, bestående av trappa med barriär, korg och ljudtak. Som ryggstycke tjänar en modern textil. TRAPPBARRIÄREN har rektangulära fyllningar, rundbågigt avslutade, och en krenelerad nederkant. Gråmålad med ljusare fyllningar. KORGEN är åttkantig, och har på sidorna målade kvinnofigurer (dygder) inom arkadbågar. Släta kolonnetter vid hörnen. Marmorerade kassetter i över- och nederdel. Korgen vilar på ett enkelt understycke över en smal flersidig fot. LJUDTAKET är flersidigt liksom predikstolen, med krenelerad nederkant, rektangulära kassetter på sidorna mellan profilerade hornkonsoler. Tandsnitt vid övre kanten, krönt av spetsgavlar Under ljudtaket hänger en duva, förgylld. Tillverkad 1617. Trappbarriären från 1700- eller tidigt 1800-tal. Togs ur kyrkan under 1800-talet. Restaurerad och återförd till kyrkan 1928. Konserverad och restaurerad till ursprunglig färgsättning 2004.
DOPFUNT - Dopplatsen är framför det södra bänkkvarteret, med ett stort krucifix på väggen ovanför ett smalt dopaltare i trä på konsoler (modernt). Dopfunten är av skulpterat trä, kalkformig med bred sexkantig skål på en ett kort svarvat skaft, och smalare fot. Skålen har skulpterade bladkransar vid hörnen, som återkommer runt skaftet. Målad i brun marmorering med förgyllda ornament. Skålen täcks aven sexkantig svart stenskiva med runt hål (senare tillskott). Tillverkad av Marcus Jäger 1705, målad samma år av Christian von Schönfeldt.
BÄNKINREDNING - Bänkinredning i två kvarter på ömse sidor om mittgången, fristående från långväggarna. Bänkskärmar mot koret liksom längst bak under läktaren har utanpåliggande fyllningar, marmorerade i grått med gröngula inslag. Bänkgavlarna har samma utförande. Bänkarna är utvändigt målade i grå och gulbrun marmorering, med gulbruna insidor och rödbrun överliggare. Från 1928, 2003-2004 ändrad till fristående från ytterväggarna.
KORBÄNK - Vid södra väggen. Motsvarande ålder och utformning som bänkinredningen i övrigt.
ORGEL - Klassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti, marmorerad i ton med läktarbröstningen. Byggd 1855 efter ritningar av C G Blom Carlsson. Orgelverket från 1968, av Hammarbergs.
LÄKTARE - I väster, buren av tolv fyrkantiga träpelare, varav två par är sammanbyggda med väggarna. Barriären har ett framskjutande mittparti, och är uppbyggd med ett ramverk omkring liggande rektangulära fyllningar med rundel i mitten. Läktarbröstningen är laserad och marmorerad i grått. Läktaren från 1725, då också dörröppningen ut i tornet togs upp. Ombyggd 1855 efter ritningar av C G Blom Carlsson. 1890 byggdes en övre läktare, längst bak, som togs ned 1928.
NUMMERTAVLA - Tre stycken : Två i koret på ömse sidor om altare, en på södra långhusväggen. Nummertavlorna på ömse sidor om altartavlan är fristående av trä, på en svarvad fot och med klassicistiskt utformade ramar, bla med gavelkrön och förgyllda ornament. Målade i grått. Sannolikt från 1890. Nummertavlan på långhusväggen är av trä, enkel rektangulär med gråmarmorerad ram med förgyllt ornament nedtill; svarta siffror mot vitt. 1928.
KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING - På långhusväggarna. Ovanför dopplatsen ett stort triumfkrucifix (möjligen utfört av Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla), en kopia av ett krucifix från 1500-talet som tidigare hört till kyrkan, men som nu finns på Göteborgs stadsmuseum. Mitt på respektive norra och södra långväggarna två stora verk av skulpterat trä och textil, utförda 1983 av Kurt och Ulla-Britt Dejmo. Det större verket bär på symboler och citat som syftar på flera bibelställen (Noaks ark, Jona i valfisken, "Herren är min herde", "Giv mig att dricka", vatten ur klippan, manna från himlen, samt uppståndelsen). Det något mindre har en stiliserad bild av den helige ande i form av en duva. Detta verk hängde tidigare vid dopplatsen.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den ena omgjuten 1894 (1753), den andra gjuten 1931. Här förvaras också en äldre klocka, omgjuten 1613. Den är sprucken och ur bruk.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Äldsta belägget för kyrka i Foss är från 1157, då enligt Snorre Östen Haraldsson, en av tre trätande kungabröder i Norge, blev ihjälslagen i trakten, och därefter begraven här i Foss kyrka. Nästa belägg är från Sverresagan, under stridigheterna med det s k baglerpartiet, och då baglerna år 1200 "...höll ting uppe vid Foss kyrka och rådslog om vad de skulle göra...". Kyrkan är också nämnd 1391, då den visiterades av Oslobiskopen Eystein Aslaksson.
Det har tidigare antagits att kyrkan skulle vara uppförd under 1300-talet, och att den skulle haft en annan föregångare, kanske byggd av trä. Detta är dock inte troligt, utan kyrkan stammar med all sannolikhet från 1100-talets första hälft. Kyrkan var vigd åt Johannes Döparen. Foss kyrka var under tidig medeltid en av de bohuslänska sockenkyrkor som hade störst jordinnehav, vilket visar på dess dåtida betydelse. Det var också en av de större kyrkobyggnaderna, om än inte den största. Den hade ingångar i norr och söder, och en typisk romansk planlösning med smalare kor, avskiljt från långhuset genom en triumfbåge.
Tidiga förändringar i kyrkan är inte kända, men en dendrokronologisk datering av takstolsvirke i nordöstra hörnet från 1460-talet indikerar en reparation eller ombyggnad av taklaget då.
1605 skedde en ombyggnad i koret, enligt kyrkoräkenskaperna så "är utgivit för kalk, tegelsten och muremäster, som visligaste låtit nedertaga sanghusstian och uppmurat en slätt mur in på gavelen på östra änden av kyrkan". Exakt vad detta innebar är oklart, sanghusstia bör syfta på en sakristia anordnad i sanghuset, dvs koret, eller på dess utsida. En ny sakristia byggdes sedan 1670. Om detta är den nuvarande är osäkert.
Den stora ombyggnaden, som gav byggnadskroppen dess nuvarande form, skedde 1733-34. Man rev då triumfbågen och korets sidomurar, och koret breddades till långhusets bredd och med en tresidig plan. Vidare murades två äldre norr- och sydingångar i den västra delen igen och den nuvarande västporten togs upp. Vidare togs nya stora fönsteröppningar upp m.m.
1754 byggdes ett trätorn ovanpå ett vapenhus i sten från 1732. Denna tornkonstruktion ersattes 1878 av det nuvarande, möjligen med återanvändning av en del stomvirke.
1700-talets takvalv revs i samband med en större renovering 1890-91, då flera delar i interiören förnyades.
1927-28 skedde den renovering under Axel Forsséns ledning som, tillsammans med ytterligare några arbeten under hans ledning 1960, gav interiören dess nuvarande gestalt. Nya bänkar och nytt altare och altaruppsats (med en äldre tavla) tillsammans med en återinsatt 1600-talspredikstol, nya innerdörrar och ombyggd läktare, samt en sammanhållande färgsättning i hela kyrkobyggnaden. Då tillkom också ett nytt välvt innertak, som fick takmålningar av göteborgskonstnären Kristian Lundstedt, ersatt av ett nytt 1928.
Tornets nedre två våningar fick isolering och inredda biutrymmen 1960.
2003-2004 har genomförts ytterligare en renovering, då bl a ett nytt golv lades in på så sätt att långhusgolvet höjdes till korgolvets nivå. Färgsättningen har utgått från 1927-1928 års gestaltning.
År 1466 Underhåll - takstol
En dendrokronologisk datering i NV delen av takfoten indikerar någon form av reparation.
År 1613 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den nu äldsta kyrkklockan gjuten.
År 1617 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol.
År 1618 Underhåll
Reparation av tak och/eller murar.
År 1626 Fast inredning - predikstol
Trappa till predikstolen.
År 1629 Underhåll
"Nytt tak" och fönsterreparation efter en storm.
År 1669 Fast inredning - altaruppsats
Hantverkare - Murare: Nils Efvertsson
År 1671 Fast inredning - bänkinredning
Fem nya bänkar.
År 1691 Underhåll - takomläggning
År 1705 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt ersatte en äldre stendopfunt.
Konstnär - Dekormålare: Christian von Schönfeldt
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d ä)
År 1708 Fast inredning - bänkinredning
Prästbänk
År 1726 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar.
Byggmästare: Gunnar Thomasson
År 1726 Fast inredning - läktare
Ny läktare byggs.
Byggmästare: Gunnar Thomasson
År 1732 Underhåll - exteriör
Arbeten på taket.
Hantverkare - Murare: Anders Pihl
År 1732 Nybyggnad - Vapenhus
Nybyggnad - Vapenhus
Hantverkare - Murare: Anders Pihl
År 1733-1734 Nybyggnad - Korparti
Nybyggnad - Korparti - Koret rivs och breddas och höjs till långhusets bredd och höjd. Dessutom flera andra åtgärder, som exempelvis mycket sannolikt ett nytt golvbjälklag.
Hantverkare - Murare: Anders Pihl
Hantverkare - Snickare: Börje Mårtensson, Foss
År 1753 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ny storklocka.
Klockgjutare: Johan Daglieb
År 1767 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tornet stryks med rödtjära.
Byggmästare: Johan Feigel
År 1770 Underhåll - takomläggning
Nytt tegel på taket.
År 1825 Underhåll
Reparation av tornet.
År 1836 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Ommålning av altartavla, ommålning av interiören.
Konstnär - Dekormålare: A Sandberg, Uddevalla
År 1846 Fast inredning - altare
Altartavla inköps, monteras i ny ram, och troligen byggs också ett nytt altarbord. Äldre altarbord av täljsten avlägsnas.
Arkitekt: A Pettersson
Hantverkare: Johan Henrik Ruthenbeck
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1850 Underhåll - takomläggning
Zinkplåt på torntaket.
År 1855 Fast inredning - orgel
Orgeln byggs.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
År 1855 Fast inredning - läktare
Läktaren byggs.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
År 1890-1891 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1894 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av 1753 års klocka.
År 1896 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverk.
År 1920 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1928-1929 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats (med bef målning).
Arkitekt: Axel Forssén
År 1928-1929 Fast inredning - predikstol
Återuppsättande av den äldre predikstolen.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1928-1929 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1928-1929 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Innertaket kläddes med skivor, och försågs med en heltäckande takmålning.
Arkitekt: Axel Forssén
Konstnär - Dekormålare: Kristian Lundstedt
År 1931 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ny klocka inköps.
År 1931 Teknisk installation - värme
Elvärme.
År 1958 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverk.
År 1960 Underhåll - interiör
Reparationer
Arkitekt: Axel Forssén
År 1960 Teknisk installation - el
Elvärme
År 1965 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk med återanvändning av fyra ursprungliga stämmor.
År 1983 Arkitekturbunden utsmyckning
Konstnärlig utsmyckning, trä/textil.
Konstnär: Jan Dejmo
Konstnär: Kurt Dejmo
Konstnär: Ulla-Britt Emitslöf-Dejmo
År 1984 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan.
Konservator: Anders Darwall
År 1987 Underhåll
Invändiga putslagningar och ommålning, bättringsmålning och marmorering, utvändig putslagning och ommålning.
År 1992 Underhåll - takomläggning
Nytt taktegel.
År 2003-2004 Konservatorsarbeten
I samband med kyrkans renovering: Konservering av takmålning, altaruppsats, predikstol, läktarbröstning, orgelhus, dopfunt.
Konservator: Anders Darwall
År 2003-2004 Underhåll - interiör
Stor invändig renovering, med bl a ommålning av väggar och bänkar mm, samt renovering av fönster och dörrar mm.
Arkitekt: Anders B Hansson
År 2003-2004 Teknisk installation - värme
Installation av vattenburen bergvärme.
År 2004 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk förundersökning i samband med byte av kyrkans golvbjälklag.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83..
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1. Bohusläns museum (stencil). .
Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor i ord och bild.
Skara 1933 sid. 122 f.
Norborg, Carl: Foss kyrka. Julhälsningar från Göteborgs stift 1929 sid. 179.
Rydstrand, Sven: Foss kyrka i Bohuslän. Munkedal 1971
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin