Motivering (skydd): HÅBY KYRKA är sannolikt uppförd på 1100-talet. Den byggdes om i sin östra del till nuvarande form 1731, och ett torn byggdes 1869. Sakristia 1939.
Håby kyrka representerar de medeltida sockenkyrkor som senare (1731) byggts om till salkyrka, med det karaktäristiska tresidiga koret och förstorade fönster, samt ett klocktorn. Kyrkan innehåller medeltida murverk i sin västra del, samt troligen i östra korväggen. En medeltida korportal finns återuppbyggd i det nya koret.
Kyrkans EXTERIÖR har fortfarande mycket av 1700-talskaraktären kvar, med undantag för sakristian 1939.
INTERIÖREN uppvisar ett kyrkorum med historiskt djup, innehållande inventarier och inredning från flera olika tider. Här finns en värdefull äldre snickeriinredning med altaruppsats från 1600-tal, predikstol 1650, ljudtak 1692, dopfunt 1647, läktare och läktarbarriär från 1700-tal.
Efter 1800-talets renoveringar har 1700-talskaraktären återställts vid restaureringarna 1915 och 1939, vilka givit kyrkorummet den karaktär det har idag. Vissa senare mindre ändringar har inte förändrat denna karaktär. Undantaget är de synliga värmepanelerna i takfoten, vilka utgör ett främmande inslag i den i övrigt väl sammanhållna interiören.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- De medeltida delarna av murverket utgör i sig omistliga historiska dokument. - Den medeltida korportalomfattningen.
- Den äldre träinredningen.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
HÅBY KYRKA är byggd i sten med ett torn av trä, med medeltida murpartier i större delen av långhuset samt kanske även östra korväggen. Den består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av trä i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt. I marknivå syns den utskjutande stensockeln längs hela södra långsidan och halva den norra. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med bruna betongpannor. Under takfoten en profilerad taklist, av trä, vitmålad.
REVIDERING 2007-11-09 i samband med antikvarisk kontroll: Fasadkulören är numera bruten till svagt "beige", med äldre färgsättning på kyrkan som förebild.
TORNET från 1869 är av trä med fasader av stående vitmålad locklistpanel. Halvvägs upp är panelen avdelad med ett smalt band med liggande panel. I bandet sitter också små ljusgluggar åt norr och söder. Halvrunda ljudöppningar i alla väderstreck, med gråmålade plåtklädda träluckor. Fönster in till vapenhuset på sydsidan. Tornet avslutas uppåt med en halvhög åttkantig kopparklädd spira, krönt av ett förgyllt kors, och med ett lågt brätte i nederkanten.
SAKRISTIAN är uppförd 1939, med en putsad tegelstomme och ett utseende som ansluter till kyrkan i övrigt.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fem steg leder till en dubbel rektangulär trädörr, med diagonalställd panel. Dörren är av lackad ek, och av yngre datum. Ytterligare en ingång finns på korets sydsida, där tre trappsteg leder upp till en halvrund brun trädörr med stående profilerad panel. Korporten har en omfattning, delvis av täljsten, delvis av granit eller gnejs. Dagermåttet mellan dörrposterna är bredare än rundbågen ovanför, varför portalen har ett något ovanligt utseende. Den utgörs av den MEDELTIDA korportalen, som vid ombyggnaden 1731 återanvändes för den nya korport som då byggdes. Detta skedde genom att det tidigare sydöstra långhushörnet fick utgöra portens vänstra (västra) dörrpost, en ny högra dörrpost uppfördes och ovanför dessa själva rundbågen från den medeltida porten, som alltså var smalare. Korporten senare igensatt, återupptagen 1939. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster med korspost, målade i brunt eller brunrött. Ytterbågarna förmodligen 1800-tal, delvis hårdhänt renoverade. Mindre fönster i sakristia och vapenhus.
KYRKORUMMET är litet men ljust och enkelt hållet. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är några skåp inbyggda.
GOLVET är lackat trägolv, från 1935 eller senare, ett halvt steg högre i bänkkvarteren. VÄGGARNA är slätputsade och målade i en gulvit ton, med en grå bröstning upp till fönsterbänkshöjd. Dessutom en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret, med tvärbjälkar. Taket är ljust gråmålat täckt med målningar. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, blåmålad, och dessutom ett plant utstickande parti (monterat på tvärbjälkarnas undersidor) där strålvärmepaneler sitter monterade.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Spegeldörrar med tre fyllningar, målade i grått och grågrön lasering leder till vapenhuset. Troligen från 1915. Koringången är rundbågig, där en grå trädörr med fem utanpåliggande speglar sitter i en halvdjup portnisch. Porten återupptogs vid renoveringen 1939, och är ursprungligen från 1731 men senare igensatt. Delar av portens omfattning kan vara återanvänt från den medeltida korport som fanns fram till 1731 (ingenting synligt nu, allt är putsat). FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster me korspost, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna av äldre datum, innanfönstren yngre. I innanfönstren sitter färgade antikglas i blyspröjsning sedan 1939.
SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1939, med inredning från samma tid. Golv av tegel, vitputsade väggar och ett grålaserat brädtak med enkel rödbrun taklist. Dörrar till vindfång och skåpsinredning i form av spegeldörrar av 1930-talsmodell, laserade i grågrönt.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning, med inredning från 1939 och senare. Golv av kalkstensplattor (1964), gråvita släta brädväggar och ett vitmålat brädtak. Trappa till läktaren på sydsidan. Ytterportens insida av lackad ek, modern. I muröppningen in till kyrkorummet bildas ett inre vindfång, med dörrarna närmast vapenhuset som dubbla glasade spegeldörrar från 1939, och in mot kyrkorummet traditionella spegeldörrar, från 1915. Ovanför läktartrappan ett mindre vilplan, och med en mycket låg dörr in till läktaren. Dörren helt modern, helt slät.
INREDNING:
ALTARE - Invid östra korväggen. Murat och putsat altare, med altarskiva av täljsten med profilerad kant. Kan vara den medeltida altarskivan. Själva altaret uppmurat 1939.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av skulpterat trä, placerad i altarets bakkant mot östra korväggen. HUVUDMOTIVET utgörs av ett skulpterat krucifix mot en målad bakgrundstavla, föreställande marken i Golgata med Jerusalems silhuett i bakgrunden. Tavlan flankeras av två snidade och dekorerade kolonner, med figursågade vingar utanför med snidad dekor. Kolonnerna bär upp ett något utkragande entablement, med ett ÖVERSTYCKE i form av en mindre rundbågig tavla inom en arkadbåge och omgivet av ett skulpterat ramverk. Tavlan har en eldsflammeliknande marmorering. ALTARUPPSATSEN är ett arbete i tidig barock eller senrenässans, en ganska stram stil med rikligt med plattskurna ornament. Troligen från 1600-talets första hälft. Den är bemålad i milda blå och grå pastellkulörer, med bl a beige och ockragula dekorationer. När den avlägsnades från kyrkorummet är inte säkert, möjligen var det på 1870-talet. Den återinsattes och renoverades 1915, och kompletterades med krucifixet och bakgrundsmålningen 1939. Krucifixet är skuret av Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla.
ALTARRING - Öppen rund av trä, med smala svarvade och gråmålade dockor. Överliggare och knäfall klädda med rött tyg. Ålder oklar, troligen tidigt 1900-tal eller sent 1800-tal. Ombyggd 1939 (grindar slopade).
PREDIKSTOL - På norra sidan, ett barockarbete av snidat trä. Består av korg, ljudtak och trappa. - KORGEN är åttkantig, med sidorna indelade i arkadbågar med skurna textfält över och under. I hörnen snidade balusterformade kolonnetter med lejonhuvuden under och änglahuvuden över. Målad i ljusa grå och grågröna kulörer med svarta och ockragula detaljer. De rundbågiga fälten har en eldsflammeliknande marmorering. Texten på korgen lyder: "NAAR IEG ROBER DA BØNHØR MIG MIN RETFERDIGHEDS GUD, DU SOM TRØSTER MIG I ANGEST, WER MIG NAADIG OCH HØR MIN BØN. CAPITEL 4. OMWENDER EDER TI HIMMER RIGIS RIGE ER MER TI HANDEN ER DEN SOM PROFE ESAIAS HAVER TALET OM SOM SAGDE DET ER HERRENS RØST SOM RAABER I ØRCKEN, BEREDER HERRENS VEI OC GIØR HAN STI RETE. MATE 3. ANNO 1650. IØRGEN LARSØN"
- LJUDTAKET är åttkantigt och något mindre än korgen, och något stramare och enklare i sin utformning. Runt överkanten spetsiga gavelstycken med svarvade knoppar överst och emellan. Runt kanten löper en snidad text: "DENNE KRONA ER GIVFET TEL HOBY KIØRKIA AF OLUF CHRISTENSØN I TORP AR 1692".
- TRAPPAN är indelad i speglar på sidorna, marmorerade i rödgult.
- TILLVERKAD 1650, kompletterad med ljudtak 1692. Ersatt med ny predikstol 1877, återinsatt och renoverad 1915, och kompletterad med trappan som alltså inte är så gammal.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida. Skuren i ett enda stycke, troligen ek. Smal och timglasformad, åttkantig. Rik snidad dekor i grunda reliefer. Runt cuppans överdel texten "ANNO 1647", "DEN 20 DESEMB" samt ett bomärke. Barockarbete av god kvalitet. Renoverad och återinsatt i kyrkan 1915.
BÄNKINREDNING - I två öppna kvarter på ömse sidor om mittgången. Raka gavlar med försänkta ovala spegelfält, marmorerade i mörkt rött, i övrigt gråblå. Grått ådrade säten och ryggar, de senare med försänkta speglar. Från 1915.
KORBÄNKAR - En mindre, på korets sydsida. Utseende och ålder som övriga bänkar. LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga enkla pelare. Läktarbröstningen indelad i speglar med apostlamålningar, omgivna av förgyllda ramar. Profilerad över och underkantslist. Läktarbröstningen målad i gråblå nyanser. Läktaren sannolikt från 1700-talet, kanske 1731. Målningarna från 1915.
ORGEL - Nyklassicistisk tredelad orgelfasad, med högre och bredare mittparti. Pipöppningarna flankerade av pilastrar, och med förgyllda krönornament. Målat i grå och blå nyanser med förgyllda dekorationer. Orgeln byggd 1898, nuvarande orgelverk av Grönvalls orgelbyggeri, Lilla Edet, från 1975.
NUMMERTAVLOR - En, placerad på korets sydsida. En rektangulär vit siffertavla omgiven av ett profilerat och bemålat ramverk, krönt av ett gavelparti. Från 1939 eller möjligen 1915, men skuret i 1600-talsstil.
KLOCKOR - Tre stycken i tornet. Den minsta s k prästklockan är helt utan inskriptioner men har ett ålderdomligt utseende, troligen 1600-tal. Mellanklockan har inskriptioner och är gjuten av Ohlsson i Ystad 1955. Storklockan är gjuten i Göteborg 1867.
BELYSNINGSARMATURER - I kyrkan finns flera ljusarmaturer i vapenhus, över läktare, i sakristia etc, som härrör från renoveringen 1939. Antikglas i blyinfattning.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
HÅBY KYRKA är med all sannlikhet uppförd under 1100-talet, möjligen tidigt 1200-tal, och hade en romansk planlösning med smalare rakslutet kor. Kyrkan hade korportal med täljstensomfattning, och möjligen också en västportal av samma material.
Till kyrkan kom under 1600-talets början och mitt altaruppsats, dopfunt (1647) och predikstol (1650), de senare två troligen skänkta av Jörgen Larsson på Torps gård. Sannolikt också bänkinredning.
Kyrkan var i dåligt skick i början av 1700-talet, och var rivningshotad, men genom en kraftsamling och även rikskollekt skedde en upprustning och ombyggnad 1731. Triumfbågen revs och koret vidgades till sin nuvarande tresidiga form, stora fönster togs upp, och sannolikt också läktare och det välvda innertaket. Den medeltida korporten flyttades med ut i den nya södra korväggen, dock gjordes den bredare än innan.
Kyrkan var länge tornlös, klockan hängde i en klockstapel placerad på den lilla bergknallen strax nordväst om kyrkporten. Klocktornet av trä vid västgaveln byggdes 1869.
1871 byggdes en sakristia till i öster, och 1877 renoverades kyrkan invändigt, och fick en för tiden modern inredning, med bl a ny predikstol, dopfunt och möjligen också altartavla.
Orgel installerades i kyrkan 1898.
1915 och 1939 skedde två renoveringar som i allt väsentligt gav kyrkan det utseende den har idag. Båda renoveringarna kan anses vara historiemedvetna, dvs man ville betona kyrkans tidigare historia snarare än sin samtid.
1915 fick kyrkan nya bänkar, samtidigt som altaruppsats, predikstol och dopfunt från 1877 plockades undan och ersattes av de äldre 1600-talspjäserna. Sannolikt fick kyrkan också en tidstypisk färgsättning, eftersom dekorationsmålaren Martin Bernhard Wallström från Lödöse var engagerad. Denne gjorde också nya målningar på läktarbarriären, inspirerade av målningarna i grannkyrkan Svarteborg, där Wallström några år tidigare arbetat.
1939 flyttades sakristian från östsidan till norrsidan, varför sakristiedörren bakom altaret kunde sättas igen och altaret flyttas till östväggen. 1700-talets kordörr togs åter upp. Kyrkan fick också centralvärme, och vapenhuset fick en ny inredning. En ny och mer 1700-talsinspirerad färgsättning bör också ha blivit följden av denna renovering, ledd av arkitekt Axel Forssén, som gjorde flera liknande renoveringar i äldre kyrkor.
Senare arbeten har inte förändrat dessa grunddrag, även om färgsättningen kan ha ändrats något. Då ett nytt orgelverk installerades 1975 flyttades också orgelfasaden bakåt, den bör tidigare ha stått ända framme vid läktarbröstningen.
År 1620-1640 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats. Trolig tillverkningstid för kyrkans altartavla.
År 1647 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt tillverkad.
År 1650 Fast inredning - predikstol
Kyrkans predikstol tillverkad.
År 1692 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen fick ett ljudtak.
År 1877 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol och altarring, liksom avskärmning bakom altaret.
År 1898 Fast inredning - orgel
År 1915 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Renovering av kyrkan, med nya bänkar, nytt långhusgolv i höjd med korgolvet, ny takpanel, svarvade dockor i altarringen, nya nummertavlor, nya fönsterbågar, antikglas i korfönstren, inredning av vapenhus och sakristia. Ändring (sannolikt breddning) av (den senmedeltida) västingången.
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
Konstnär - Dekormålare: Teodor Wallström
År 1915 Konservatorsarbeten
Renovering och återuppsättande av den gamla altartavlan, den gamla predikstolen och dopfunten.
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
Konstnär - Dekormålare: Teodor Wallström
År 1934 Teknisk installation - el
Elektrifiering
År 1939 Konservatorsarbeten
I samband med kyrkans renovering konserverades också altartavlan och predikstolen, läktarbröstningen och dopfunten. Altartavlan kompletterades med krucifix och målning.
Konservator: Thorbjörn Engblad
Konstnär - Bildhuggare: Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla
År 1939 Underhåll
Större renovering av kyrkan, med bl a utvändig omputsning, fönsterrenovering, viss grundförstärkning på norrsidan (tornet?)
Arkitekt: Axel Forssén
År 1939 Teknisk installation - värme
Centralvärme installerad.
År 1968 Underhåll - målningsarbete
In- och utvändig målning.
År 1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1975 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk, orgelfasaden bakåtflyttad.
År 1981 Underhåll - exteriör
Utvändig omkalkning av kyrkan, ommålning av tornet.
År 1981 Underhåll - takomläggning
Byte till betongtegel.
År 2001 Underhåll - exteriör
Byte av panel på tornets nedre del, samt ommålning av tornet.
År 2007 Underhåll - exteriör
Omputsning av norrfasad, ommålning av hela kyrkan.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1 (stencil)..
Carlsson, A. och Dahlqvist, C: Fem socknar i Munkedal. Munkedal 1980..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin