Motivering (skydd): VALBO-RYRS KYRKA uppfördes 1902-1903 efter ritningar av Hjalmar Cornielsen, på ny kyrkplats, några hundra meter från sin föregångare som samtidigt revs.
Kyrkans EXTERIÖR är, med undantag för takmaterialet och fönsterbågarna, i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden, och representerar på ett mycket tydligt sätt de kyrkor som kring sekelskiftet 1900 byggdes i en tidstypisk nygotik. Det sidoställda tornet ger kyrkan en egen karaktär inom denna grupp.
INTERIÖREN innehåller många element från byggnadstiden, som altare, altarring, predikstol, bänkgavlar, orgelläktare, vilket gör det nygotiska formspråket mycket närvarande. Färgsättningen är dock på intet sätt ursprunglig.
Vad som är mest slående är dock att kyrkorummet har en något ovanlig karaktär, eftersom västläktare saknas och orgeln är placerad på ett podium i västra delen. Kyrkobesökarna träder också in i kyrkorummet genom ingången mitt på norra sidan i stället för som vanligtvis i väster, vilket förstärker denna särprägel.
I kyrkorummet finns sedan byggnadstiden den medeltida dopfunten, och sedan 1934 även altartavlan från 1700-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida dopfunt.
- Kyrkorummets särdrag, samt den snickeriinredning som är ursprunglig.
- Den äldre altartavlan och medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Norr, Torn - Sidoställt
Inventeringsår (2004)
VALBO-RYRS KYRKA är byggd i sten i nygotisk stil, och består av långhus, smalare kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i söder, och ett torn av sten mitt på norra långsidan.
FASADERNA är spritputsade med släta omfattningar kring fönster och dörrar, och avfärgade i vitt. Sockeln är av tuktad granit. I hörnen finns avtrappade strävpelare (kontreforer). Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med svartmålad bandplåt, som på sydsidan tappa all färg och därför har galvaniseringens metalliska färg på denna sida. Under takfoten en profilerad taklist, putsad, vitmålad som fasaden i övrigt.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Tornet ligger i blickfånget när man närmar sig kyrkan, och har det mest utpräglade nygotiska uttrycket i kyrkans exteriör, med sina former inspirerade av bl a gotlandskyrkornas 1200-1300-talstorn. I hörnen sitter avtrappande strävpelare (kontreforer), och tornets tre våningar är tydligt urskiljbara. I bottenvåningen finns huvudingången med sin spetsbågiga portal samt fönster in till vapenhuset. I läktarvåningen sitter åt norr ett runt litet rosettfönster, och på sidorna (Ö o V) korsformiga blinderingar. Klockvåningen markeras av de höga dubbla spetsbågiga ljudöppningarna som finns i alla väderstreck, med rödbruna ljudluckor. Tornfasaderna avslutas uppåt med spetsiga gavlar med rundfönster i. Ovanför detta en skifferklädd åttkantig spira, krönt av ett järnkors i ett förgyllt klot och med förgylld flöjel i toppen.
HUVUDINGÅNGEN är i norr, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i två steg leder till en dubbel rektangulär trädörr, målad i rödbrunt. Dörren är klädd med stående profilerad panel och har dekorativt utformade svarta smidda gångjärnsbeslag, tidstypiska för nygotiken. Dörren sitter inom en spetsbågig portal, slätputsad och delvis utskjutande ur murlivet. I fältet ovanför dörren är målad texten "KOM TILL ATT HÖRA". Ytterligare en ingång finns på västgaveln, med ungefär samma utformning, men med årtalet 1903 målat ovanför dörren.
FÖNSTREN är höga spetsbågiga träfönster, målade i rödbrunt. Fönstren sitter i slätputsade omfattningar och med plåtklädda solbänkar. I koret sitter högt placerade runda fönster. I västgaveln ett runt rosettfönster. Fönstren var ursprungligen av gjutjärn, men byttes till träfönster troligen 1954. Gjutjärnsfönstren sitter fortfarande i tornet.
KYRKORUMMET är präglat av de nygotiska former i vilken kyrkan är uppförd, men har samtidigt en något annorlunda karaktär jämfört med andra kyrkor. Huvudingången är mitt på norra långsidan, och orgeln är placerad på ett podium i västra delen av kyrkorummet. En mindre läktare kragar ut ovanför ingången i norr. Söder om orgelpodiet har de korta sidobänkarna grupperats kring bord, så att en samlingsplats har anordnats.
KORET har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett två steg högre. Koret är något smalare än långhuset, tresidigt avslutat, och med ett korgolv som är två steg högre än i långhuset. Koret skiljs från långhuset genom en spetsbågig korbåge. Sakristia finns på sydsidan, med ingång längst fram i långhuset.
GOLVET är lackat trägolv, från byggnadstiden. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är öppet upp till nock, med synliga takstolar, uppburna av snedsträvor och konsoler mellan fönstren. Fälten mellan takstolarna är klädda med släta skivor. Hela innertaket målat i ljusa beigerosa toner, ljusast i fälten och något mörkare på takstolarna. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, målad som takstolarna. I koret en liknande takkonstruktion, där takstolarnas sparrar möts i zenith. Kortaket målat i blått och ljusgrått.
INGÅNGAR finns i norr från vapenhuset, samt på västra gaveln, bakom orgeln. Den senare ingången används inte annat än som reservutgång. Båda ingångarna har dubbla svagt välvda dörrar med utanpåliggande speglar, målade i grågrön lasering. Ej ursprungliga. Utanför dörrarna i väster ett mindre vindfång och ytterdörrar från byggnadstiden. Sakristiedörren är egentligen från byggnadstiden, men har fått en motsvarande utformning vid senare renoveringar. Den sitter inom en murad och putsad spetsbågig portal, krönt av en spetsgavel. Hela portalen målad i väggens vita färg.
FÖNSTREN är höga spetsbågiga träfönster, målade i gråvitt. I innerbågarna sitter färgade antikglas i blyspröjsning. I koret sitter högt placerade runda fönster, även de med tonade glas. I västgaveln ett runt rosettfönster. Fönstren var ursprungligen av gjutjärn, men byttes till träfönster troligen 1954, då även de tonade rutorna sattes in. Bakom altartavlan finns ett igensatt runt fönster.
SAKRISTIA - På sydsidan, byggd samtidigt med kyrkan. Senare inredning.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av cement, vitputsade ytterväggar och brädtak. Trappa till läktaren på östsidan. Från byggnadstiden. Övrig inredning med WC och biutrymmen från senare år. Ytterportens insida med synligt ramverk och panel i facken. Från byggnadstiden. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målade i grågrön lasering. Från 1954.
INREDNING:
ALTARE - Placerat någon meter från östra korväggen. Av trä, med sidorna indelade i speglar. Målat i grå kulörer. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Placerad i altarets bakkant. Altaruppsats i trä, med två målningar över varandra, omgivet av ett snidat ramverk, målat och med sparsamma förgyllningar. HUVUDMOTIVET är en oljemålning på duk föreställande Nattvarden. Ovanför denna en mindre målning, föreställande Korsfästelsen. Målningarna mot en rundbågig brun bakgrund, flankerad av två gråmarmorerade pilastrar, och utanför detta snidade rankor. Mellan målningarna finns en målad text: "Gifwit af Joach: Joh: Brandt och Elisab: Mar: Brandt. Anno 1747." Detta är den gamla kyrkans altaruppsats, insatt i nuvarande kyrkan 1934 och samtidigt restaurerad av C O Svenson. Vid renoveringen 1954 kompletterades med det yttre ramverket, skuret av E Valldeby, Göteborg, efter ritning av Axel Forssén. Ursprungligen (mellan 1903 och 1934) stod på altaret ett träkors, som nu finns i tornet.
ALTARRING - Sluten åttkantig med nygotiskt inspirerad utformning. Genombrutna fyrpasser (fyrklövrar), ockragula, inom ett gråmålat ramverk. Överliggare och knäfall klädda med grågulrandigt tyg. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - Placerad på södra sidan. Består av korg och trappa. KORGENS sidor indelade i speglar med spetsbågiga ramverk. Krenelering längs underkanten. Målad i ljusa pastelltoner, med ljust brunrosa, blått, grönt och bruna fält i speglarna. TRAPPAN har ett räcke försett med genombruten dekor och enkelt profilerade lister; avslutas med tornkrönta stolpar. Målad likt korgen. Predikstolen är från byggnadstiden.
DOPFUNT - Placerad på sydsidan i korbågen, vid en dopplats med ett enkelt "dopaltare" på väggen ovanför. Dopfunten är en MEDELTIDA täljstensdopfunt, förhållandevis låg. Rund låg konisk fot, smalt cylindriskt skaft, och en bred och djup cylindrisk cuppa med uttömningshål. Runt cuppans sidor en ornamentik med arkadbågar sammanhållna med liljor i grund relief. Troligen tidigt 1200-tal. Snarlik dopfuntarna i Svenneby och Berfendal.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två större kvarter och några mindre. På sidorna om orgelpodiet är bänkarna mycket korta, och på sydsidan har de vänts mot varandra och med bord emellan som en samlingsplats. Bänkskärmar mot kor och sidogång indelad i speglar. Bänkgavlarna spetsbågiga med litet armstöd. Marmorerad i rödbrunt, med ljusgrå psalmbokshyllor och speglar. Från byggnadstiden, kortade vid sidorna om orgelpodiet 1936.
LÄKTARE - På norrsidan, ovanför ingången, uppburen av kraftiga konsoler i samma stil som takbjälkarna. Inte särskilt djup, rymmer endast två bänkrader. Avfasade ytterhörn. Läktarbröstningen är med små pilastrar och spetsiga bågar indelade i mindre blåmålade fält, pilastrar och ramverk i brunrosa och rödrosa. I muren mellan läktaren en spetsbågig muröppning, med en gråmålad trävägg i. Från byggnadstiden. Var ursprungligen orgelläktare, med orgeln placerad i muröppningen.
ORGELPODIUM - I västra delen av långhuset. Golvet på podiet är sex trappsteg eller omkring en meter högre än omgivande golv. Omgiven av ett räcke med släta speglar i ett ramverk, och med genombrutna fyrklövrar i sin överdel. I podiets bakkant är orgelhuset placerat, fram till 1954 stod orgel ca 1,5 meter längre fram. Framför orgelhuset står en mindre orgel av kororgeltyp. Podiet byggdes 1936.
ORGEL - Nygotiskt inspirerad orgelfasad, med ett spetsgavelkrönt mittparti, flankerat av två lägre tureller. Målat i grått och rödbrunt, med förgyllda korsblommor på toppen. Orgeln byggdes 1905 av Eskil Lundén, möjligen är orgelhuset ritat av kyrkoarkitekten, och är till sin storlek avpassad till muröppningen ovanför läktaren, där den ursprungligen stod. Flyttades ner till podiet 1936. Orgelverket är inte i funktion. Framför orgeln står en mindre orgel av kororgeltyp, byggd 1972 av Magnussons orgelbyggeri. Enkelt utformat orgelhus av omålad ek, utan dekorationer.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på ömse sidor om koröppningen. Den norra har en utformning uppbyggd med nygotikens arkitekturformer. Spetsbågigt avslutad ljusgrå siffertavla inom ett mörkare grå ramverk med spetsig gavel. Från byggnadstiden. På sydsidan sitter en liten enkel grå nummertavla med smal ram och rundbågig överdel. Yngre.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Lillklockan är överflyttad från gamla kyrkan, gjuten 1848 på Keillers verkstad i Göteborg. Storklockan är jämnårig med kyrkan, gjuten 1903 på Göteborgs mekaniska verkstad.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Längst ner i långhuset, i nordvästra hörnet, står den gamla kyrkans predikstol, ett arbete i snidad ek i tidig barockstil, tillverkad 1637. Tunnt målad i gråvitt.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
När VALBO-RYRS kyrka uppfördes vid 1900-talets början, ersatte den en träkyrka från 1720, vilken var belägen omkring 200 meter väster om den nuvarande kyrkplatsen. En äldre föregångare, av medeltida ursprung, var belägen något längre söderut, på en udde i Viksjön.
Kyrkan byggdes 1902-1903 efter ritningar av Hjalmar Cornielsen. Den uppfördes i tidstypisk nygotik, och ursprungligen var avsikten att kyrkans kulle byggas med granitfasad, vilket dock inte skedde. Kyrkan fick dock en något ovanlig tornplacering, mitt på norra långsidan.
Denna tornplacering har även givit interiören vissa särdrag. Orgelläktaren var nämligen placerad mitt på norrsidan, med själva orgelhuset indraget i tornets läktarvåning. Någon västläktare fanns inte, och när man 1936 ville flytta orgeln till ett läge i västra delen av långhuset, kom detta att ske genom att ett drygt meterhögt podium byggdes där.
1954 byttes fönstren och i samband med detta försågs de med tonade glas. 1988 byttes yttertakets skiffer mot plåt. Några ytterligare större ändringar har inte skett.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1747 Fast inredning - altaruppsats
År 1902-1903 Fast inredning - läktare
Orgelläktare
Arkitekt: Hjalmar Cornilsen
År 1905 Fast inredning - orgel
Orgeln byggd.
Orgelbyggare: Eskil Lundén
År 1934 Fast inredning - altaruppsats
Den gamla kyrkans altaruppsats konserverades och uppsattes i kyrkan.
Konservator: C O Svensson
År 1936 Fast inredning - orgel
Orgelpodium byggs och orgel flyttas ner från läktare.
Orgelbyggare: Lothar Straubel
År 1942 Teknisk installation - el
Elektrifiering
År 1949 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning, kaminer revs.
År 1954 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Invändig renovering, med nya fönster med tonade glas, tillbakaflyttning av orgeln, ombyggnad av bänkkvarter och tillägg till altartavlans ramverk.
Arkitekt: Axel Forssén
Konstnär - Bildhuggare: Erling Valldeby
År 1954 Underhåll - interiör
Invändig renovering, med skivinklädnad av taket, putslagning och ommålning, igenmurning av kaminnischer, isoleringsåtgärder.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1954 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavla och äldre predikstol.
Konservator: C O Svensson
År 1962-1963 Underhåll - exteriör
Utvändiga reparationer.
År 1967 Underhåll - exteriör
Utvändiga målningsarbeten.
År 1972 Fast inredning - orgel
Ny mindre orgel inköpt.
År 1975 Underhåll - exteriör
Utvändig putslagning och ommålning.
År 1988 Underhåll - takomläggning
Takskiffer ersätts med plåt.
År 1990 Teknisk installation - VA
WC i vapenhus.
År 1993 Underhåll
Ut- och invändiga målningsarbeten.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Carlsson, Alfred: Valbo-Ryr, i Fem socknar i Munkedal. Munkedal 1980, sid. 18 f, sid. 367 ff.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar på Dal. Vänersborg 1959
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Cornilsen,Hjalmar:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin