Motivering (skydd): FOSS KYRKA är av medeltida ursprung, troligen från 1100-talet. Kyrkogårdens äldsta delar har medeltida ursprung. Omedelbart söder om kyrkan ligger den s k tingshögen, som var platsen för tingen i Foss lagsaga från medeltid och fram till 1600-talet. Strax öster om kyrkan låg tidigare Foss bybebyggelse, som under senare tid blivit ersatt med modernare bostadsbebyggelse. Kyrkan är uppförd på toppen av en höjdrygg och med sin tydliga och höga placering utgör den ett viktigt blickfång i det omgivande landskapet och bebyggelsen.
KYRKOGÅRDEN med flera utvidgningar utbreder sig idag främst nordöst om kyrkan, och förutom den äldre delens muromgärdning och lövträd, märks också bl a stiglucka och ett begravningskapell från 1934.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet, som på ett tydligt sätt också symboliserar platsens betydelse längre tillbaka i historien.
- KYRKOGÅRDENS murar, lövträd, gångsystem och stiglucka.
- Begravningskapellets gestaltning.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
Kyrkan omges av sin kyrkogård, där kyrkan ligger på den högsta punkten med utsikt åt alla håll över landskapet. Kyrkogården är utvidgad i sluttningen åt öster på 1890-talet, härifrån åt norr 1925, och ytterligare vidare åt nordöst 1978. Den ursprungliga delen vid kyrkan är högst belägen av alla kyrkogårdens delar, och omgärdas av en torvtäckt kallmur i höjd med kyrkogårdens markyta. Ingång i norr från P-plats och församlingshem genom en stiglucka, spritputsad och avfärgad i vitt, på låg granitsockel och med tegeltäckt sadeltak krönt av vindflöjel med årtalet 1934. En stentrappa i tio steg leder genom stigluckans rundbågiga öppning. Ytterligare en ingång finns i väster med trappa mellan klotkrönta stenstolpar och järnräcken. Trappa från den äldre delen mot utvidgningarna i öster, en mindre i söder. Vid muren växer äldre lövträd (lönnar mm), på några ställen finns det mindre häckar. Vida gräskvarter mellan grusade gångar, och gravar med bl a ett antal höga stenvårdar av varierande utformning, flertalet med låga grusfyllda ramar, några inramade av häckar.
Den tidigaste utvidgningen från 1890-talet har snarast karaktären av park, dominerad av högresta almar längs murarna. Större gräskvarter inom grusade gångar i rutnätssystem. Glest placerade gravar, de flesta med ramar.
1924 års del är avgränsad från föregående med en låg torvtäckt stenmur. Asfalterade gångar, kvarter i rutnät med täta rader av resta stenar med ramar, några med häckramar. Gravarna på den yngre delen av denna utvidgning saknar ramar.
Den yngsta delen från 1978 är till ytan den största, och är planerad med rygghäckar och inhägnad med ett gråmålat järnstaket. Ett fåtal oxlar har planterats.
Ett gravkapell på 1924 års kyrkogård, byggt 1934 (ritat av Axel Forssén). Rektangulär byggnad med slätputsade väggar, avfärgade i vitt, över granitsockel. Kapellet har ett brant takfall, täckt med skiffer, och ett kraftigt förgyllt klotkors över västgaveln. Ingång i väster genom rundbågig öppning med en dubbel trädörr med profilerat diamantsnitt, och ringformiga handtag. Tre smärre kvadratiska fönster åt söder, med blyspröjsade småglas.
Söder om kyrkogården ligger en modernare ekonomibyggnad. Väggar i svartmålad locklistpanel, grönt papptak.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: FOSS
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2152, år 1900: 3695, år 1995: 5282
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett relativt avskilt läge i västra utkanten av tätorten Munkedal. Läget är högt med utblick över och mot odlingsmarken som vidtar i väster. Prästgården med pastorsexpeditionen ligger ca 500 m nordväst om kyrkan. Till kyrkomiljön hör f.d. kyrkstallar.
Öster om kyrkan ca 1 km bort passerar Kvistströmsälven på sin väg mot Saltkällefjorden i söder. Kyrkan ligger i utkanten av det förhållandevis öppna sprickdalslandskap som fortsätter söderut men framför allt i riktning nordväst mot Håby och Bärfendalsåns dalgång. Kvistströmsälven delar sig drygt 1 km nordost om kyrkan i Munkedalsälven och Örekilsälven. Kring Örekilsälven har bedrivits industriell verksamhet sedan 1600-talet och framåt, bl a i form av sågverk, massa- och pappersbruk, manufaktur och mekanisk industri. Området i älvens närhet bildar riksintresse. I dalgången, strax innan älven delar sig, ligger skanslämningar och en fornborg. Storhögen Tjuvahögen återfinns en dryg halvkilometer nordost om älvmötet.
RASERAD KYRKA / RUIN - Medeltida träkyrka av okänd form.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti och sakristia; i väster ansluter ett torn av trä. I långhusets västparti ingår troligen betydande delar av en medeltida stenkyrka, vars ålder och utformning inte är närmare känd. Det nuvarande korpartiet är resultat av en ombyggnad 1733-34. Ett vapenhus murades, som dock revs redan 1754. Samma år byggdes ett trätorn, rivet 1878 och ersatt av det nuvarande av panelklätt timmer.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör och interiör utgör en blandning mellan äldre byggnadsperioder och tillskott från 1800- och 1900-talen. De nuvarande höga, rundbågiga fönsteröppningarna upptogs i samband med ombyggnaden 1733-34. 1800-talstornet har två avsatser och kröns av en spetsig spira. Kyrkans 1700-talsvalv revs i slutet av 1800-talet, troligen under en restaurering 1891 som gav kyrkan inslag av nygotik. Det nuvarande tunnvalvet av trä byggdes 1928 under en stor restaurering, ledd av arkitekt Axel Forssén. Samma år utfördes takmålningarna av Kristian Lundstedt. Restaureringen hade som syfte att återställa något av den nyklassicistiska interiören. Altartavlan är en oljemålning på duk med Golgatamotiv av Pehr Hörberg från 1790-talet och inköpt 1846. Den är hopbyggd med altarbordet. Ramverket snidades 1928. Den magnifika predikstolen med profileringar, pilastrar och kolonnetter härrör från 1617. Bänkinredningen är öppen. Utmed långhusets västvägg sträcker sig orgelläktaren från 1700-talet. Den ombyggdes 1855.
Dopfunt av trä, snidad 1705 av Marcus Jäger, målad samma år av Christian von Schönfeldt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83..
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1. Bohusläns museum (stencil). .
Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor i ord och bild.
Skara 1933 sid. 122 f.
Norborg, Carl: Foss kyrka. Julhälsningar från Göteborgs stift 1929 sid. 179.
Rydstrand, Sven: Foss kyrka i Bohuslän. Munkedal 1971
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin