Motivering (skydd): HÅBY KYRKA är sannolikt uppförd på 1100-talet. Den byggdes om i sin östra del till nuvarande form 1731, och ett torn byggdes 1869. Sakristia 1939.
Kyrkan och kyrkplatsen ligger på krönet av en mindre åsrygg i det kuperade landskapet, och har också ett karaktäristiskt läge omedelbart invid allfarvägen. KYRKOGÅRDENS murar, grindar och uppvuxna lövträd är värdefulla för kyrkomiljöns karaktär.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2004)
HÅBY KYRKA ligger i sydvästra delen av kyrkogården, som består av tre delar, utan särskilt skarpa inbördes avgränsningar. Den äldre delen är den som närmast omger kyrkan, och en utvidgning åt norr skedde 1935. Båda dessa delar är omgärdade av en kallmurad stödmur i gråsten. Utvidgningen från 1935 efter ritningar av Axel Forssén. Ytterligare en utvidgning åt norr skedde 1975.
Kyrkogården omgärdas i söder och öster av en klippt syrenhäck. I norr och delvis åt väster finns en lägre häck, med lövträd innanför. Huvudingången är i väster, genom en äldre dubbel svart smidesgrind mellan stenstolpar och en trappa genom muren, som med endast en liten avsats emellan fortsätter upp i kyrktrappan. En körväg in till bårhuset ligger längre norrut på västsidan, genom en dubbel modernare svart smidesgrind. Ytterligare mindre ingångar finns i sydöst och nordöst (till församlingshemmet).
Smala grusade och asfalterade gångar i ett enkelt rutnätssystem mellan gräsbevuxna kvarter. På den äldsta delen såväl låga som halvhöga och höga gravvårdar, ofta med ram kring gravplatsen. Här finns också en liggande stenhäll från 1799 och några smidesstängsel. Mellankyrkogårdens gravar är förhållandevis enhetligt utformade, låga och ibland med ram. På den yngsta delen låga gravar utan ram. Här står också ett högt träkors, troligen jämnårigt med kyrkogårdsdelen (1975).
Ett BÅRHUS och ekonomibyggnad ligger drygt 20 meter norr om kyrkan. Det är av rött tegel, med lågt takfall och med grå dörrar och portar. Det är byggt 1957.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: HÅBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 780, år 1900: 905, år 1995: 501
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid vägen, centralt i bebyggelsen och omges av villabebyggelse. Läget är centralt i den öppna, men småbrutna odlingsmarken som breder ut sig i de förhållandevis stora sprickdalarna. Till kyrkomiljön hör ett modernt församlingshem i nordost. Örekilsälven i öster bildar riksintresse med sin industriella verksamhet från 1600-talet och framåt. Sågverk, massa- och pappersbruk, manufaktur och mekanisk industri är exempel på verksamheter som bedrivits. Håby ligger ca 25 kilometer nordväst om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti och sakristia i norr; i väster ett torn av trä. I långhusets västra del återstår sannolikt murarna av en stenkyrka från äldre medeltid. Enligt en arkeologisk undersökning 1939 skall Håby gamla kyrka ha varit uppförd av gråsten och granit. Rektangulärt långhus med västportal och sydportal. Smalare rakslutet kor med portal i söder. Vid en ombyggnad 1731 erhöll kyrkan det befintliga korpartiet av långhusets bredd. Västtornet i trä byggdes 1869. Något senare, 1871, murades en sakristia öster om koret. Den revs 1939 under en restaurering ledd av Axel Forssén varvid den nuvarande sakristian uppfördes intill korets nordmur.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkorummet står under ett sadeltak, valmat över koret. Vid restaureringen 1939 förenklades tornspiran. Ingång i väster via vapenhuset, vars bottenplan fungerar som vapenhus. I samband med Forsséns restaurering 1939 återupptogs en igensatt korportal i söder. Interiören täcks av ett flackt trätunnvalv. Här blandas 1700-talet med inventarier främst från den äldre kyrkan. Altaruppsatsens rikt skulpterade ramverk med arkitektonisk uppbyggnad härrör från 1600-talets första hälft och är signerat Jörgen Larsson. I mittpartiet har dock monterats en altartavla från 1939. Jörgen Larsson har även signerat dopfunten från 1647 av trä och predikstolen från 1650. Predikstolens barriär är emellertid senare och ljudtaket snidades 1692. Utmed långhusets västra vägg sträcker sig orgelläktaren från kyrkans byggnadstid. Målningarna i den fältindelade barriären utfördes 1915 av Teodor Wallström. Samma år konserverade han flera inventarier. Bänkinredningen är öppen.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1 (stencil)..
Carlsson, A. och Dahlqvist, C: Fem socknar i Munkedal. Munkedal 1980..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin