Motivering (skydd): FISKEBÄCKSKILS KYRKA av trä uppfördes 1772-73 på en plats strax intill en föregångare från 1500-talet. Kyrkan representerar 1700-talets skede av kapell och kyrkor uppförda i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den ursprungliga sockenkyrkan.
Kyrkan har ett framträdande läge invid Kilen (den havsvik som skiljer Fiskebäckskil från Östersidan).
Kyrkans EXTERIÖR är i stort sett oförändrad sedan tillbyggnaden 1912-13, då koret förlängdes och tornspiran förhöjdes. Exteriörens utseende går dock egentligen tillbaka på utseendet från byggnadstiden 1772-73. Troligen var kyrkan rödfärgad med taktegel från början, men blev tidigt vitmålad, åtminstone före 1830, och fick skiffertak senare under 1800-talet. Kyrkan har en i huvudsak tidstypisk träfasad från 1700-talets andra hälft, men med vissa enkla nyklassicistiska drag, t ex i de rundbågigt avslutade fönstren.
INTERIÖRENS karaktär är mycket stämningsfull och bestäms i mycket av Joachim Gotthard Reimers målningar från 1783 på väggar och i tak, tillsammans med Theodor Wallströms kompletteringar 1913 i det förlängda koret. Viktiga inslag är också altaruppsatsen från 1665, och den anslående predikstolen från 1792. De ändringar som gjordes vid kyrkans förlängning 1912-13 anslöt helt till kyrkorummets då befintliga karaktär, och interiören utgör därmed en kombination av bevarad inredning från 1700-talets slut (målningar, läktare, predikstol, altarring, dopfunt samt den från gamla kyrkan övertagna 1600-tals altartavlan) och inredning från ombyggnaden 1912-13 (golv, bänkar, fönster, dörrar, bröstningspanel), vilka samverkar till en mycket väl sammanhållen helhet. Det obehandlade trägolvet är viktig för karaktären. Färgsättningen är genomgående på i stort sett alla detaljer.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan har ett framträdande läge i omgivningarna.
- Kyrkans exteriör är nära nog oförändrad sedan 1913.
- Interiörens väl sammanhållna helhet, med välbevarad inredning huvudsakligen från sent 1700-tal och 1913. - Tak- och väggmålningarna från 1783, altartavlan från 1665 och predikstolen från 1792. - Det obehandlade trägolvet i kyrkorummet.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Polygonalt korutsprång, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Norr
Inventeringsår (2003)
FISKEBÄCKSKILS KYRKA - ligger i öst-västlig riktning i en sydslänt, så att den ligger nära marknivå i norr men har en hög grundmur åt söder. Den består av rektangulärt långhus med smalare och tresidigt avslutat kor i öster, ett torn i väster, en liten sakristia på östra korgaveln och ett vindfång vid ingången åt norr. SOCKELN är av gråsten, vitslammad, och nära två meter hög på de högsta punkterna åt söder. STOMMEN är timrad och de helt vitmålade FASADERNA är klädda med stående profilerad lockpanel, och med inbrädade utskjutande knutar och förstyvningar längs långväggarna (mellan fönstren). Kyrkans TAK är ett sadeltak, lägre och avvalmat över koret, täckt med skiffer.
TORNET är fyrkantigt och utgörs av ett timrat vapenhus och ovanpå detta ett smalare trätorn i resvirkeskonstruktion. Tornets fasader är panelklädda likt kyrkan i övrigt. Vapenhuset har ett eget mindre takfall som ansluter till det smalare tornet ovanför, och detta är liksom tornspiran täckta med skiffer. Torntakets nederdel brutet och med avfasade hörn, och ovan detta en smal hög spira, krönt av klot med förgylld vindflöjel i form aven tupp. Dubbla rektangulära ljudluckor med svagt profilerade krön i alla väderstreck, grönmålade.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En relativt hög stentrappa i sju steg och med årtalet 1890 inristat leder till en dubbeldörr med profilerade speglar, grönmålad. Ytterligare en ingång i norr genom ett utskjutande vindfång med eget takfall, ett brutet tak täckt med skiffer likt kyrkan i övrigt. Dörr som i väster. Sakristian har en enkel dörr i norr, till vilken en brant vitmålad trätrappa steg leder. Alla kyrkans FÖNSTER är vitmålade med gröna foder. I långhus och kor är fönstren halvhöga och rundbågigt avslutade, med korspost och småspröjsade bågar. I västra långhusgaveln sitter två fönster som ger ljus till läktaren, med liknande utformning men med övre avslutning som följer takkonturen. Över norra dörren sitter ett litet runt fönster, och i vapenhus och torn finns mindre fönster, även de rundbågigt avslutade.
KYRKORUMMET är stämningsfullt, med målningar på både vägg och tak, och går helt i grönt. Koret är något smalare än långhuset och har en tresidig avslutning i öster. Det skiljs från långhuset med en korbåge, men har samma golvnivå och ha i övrigt samma utformning som långhuset. En liten sakristia finns på korets östgavel.
GOLVET är ett enkelt obehandlat trägolv, troligen från 1900-talets början. I gångar och kor ligger en rödgrå heltäckningsmatta. VÄGGARNA är klädda med brädpanel. Nederst en bröstning av profilerad lockpanel (skuggpanel), grönmålad, och ovanför detta en släthyvlad panel, helt täckt med MÅLNINGAR. Mellan fönstren förstyvande trästolpar, vilka är inklädda och vid takfoten sammanbyggda med takets tvärbjälkar. Dessa är marmorerade i grått. Fönsteromfattningarna är förlängda upp till taklistens, och det fält som därigenom bildas mellan fönster och taklist är bemålat med akantusornament. Bröstningspanelen troligen från 1913, övrig från byggnadstiden.
TAKET är ett flackt brädklätt tunnvalv, något lägre i koret, och avvalmat längst i öster. Över kyrkorummet fem tvärbjälkar, förenade med väggstolparna medelst korta snedsträvor, och marmorerade i grått. I övergången mellan väggar och tak en kraftig profilerad taklist, gråmarmorerad. Taket är helt täckt med målningar, polykroma mot grågrön grund.
MÅLNINGARNA täcker alltså samtliga ytor ovanför bröstningen Motivscenerna är polykroma med en grönaktig grundton. I TAKET ovanför mittgången längst fram Fadern, Sonen och den Helige ande inom en molnsky, längre västerut änglar, somliga basunblåsande med språkband, och återuppstående människor. Längst i väster över orgelfasaden ett mörkrött helvetesmonster (målad över en ursprunglig helvetesskildring). I hörnen är kraftiga akantusornament, brungula mot rostrött. I taket över koret är en framställning av zodiaken i en vid cirkel och en mindre törnekrona målad kring fästet för ljuskronan. Allt omgivet av en kvadratisk ram med insvängda hörn och utanför detta brungula akantus och snäckmotiv mot en roströd botten. Det avvalmade kortaket längst i öster har ett blekgrått strålknippe mot brunt och några änglar i kanterna. På VÄGGARNA i långhuset finns scener som återger bibliska händelser, ur gamla testamentet i söder, nya i norr. På korbågen håller två änglar upp en blomsterkrans med Gustaf III:s namnchiffer. På korets väggar finns fyra bibelcitat inom gula ramar med växtdekor mot ljusblått och gul text mot rött. Eftersom koret har förlängts 1913 så återfinns i den östligaste tresidiga delen också bibelscener som egentligen ansluter till de östligaste av långhusets scener, bl a på norrsidan den heliga familjen. Målningarna är utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers, och kompletteringarna i det förlängda koret 1913 av Theodor Wallström.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset och i norr från ett vindfång. Dörrarna mot kyrkorummet är dubbla spegeldörrar med tre speglar, målade i lasering med olika gröna nyanser från 1913. FÖNSTREN är rundbågigt avslutade, spröjsade träfönster med korspost och innanfönster. Fönstren är grönmålade. I västväggen ovanför läktaren fönster av liknande utformning med en avslutning uppåt som följer takformen. Fönstren från 1913, innanfönstren yngre.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet av lackade brädor, mot ytterväggarna förhöjt ett halvt steg. Ytterväggarna har väggtimret synligt, brunmålat. Taket har synliga bjälkar och däremellan släthyvlad panel, allt vitmålat. Slutna trappor till torn och läktare i NO resp SO hörnen, med grönmålade spegeldörrar mot vapenhuset. Ytterportens insida är indelad i speglar, målad i grön lasering. Våningarna i tornet ovanför är helt oinredda.
INREDNING:
ALTARE - I koret. Enkelt träbord, målat i grå marmorering. Sammanbyggt med postamentet för altaruppsatsen. Ett flyttbart altarbord står vid korets norrsida, modernt men målat i grönt likt inredningen i övrigt.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av trä, sammanbyggd med altaret. Fyra smala kolonner som bär upp ett entablement delar in altaruppsatsen i tre delar. I underdelen små rektangulära fält med initialer och vapensköldar från donatorerna Margareta Hvitfelt och Thomas Dyre samt årtalet 1665. Huvudpartiet utgörs av tre smala fält inom rundbågiga arkader med räfflade pilastrar. Till höger och vänster texttavlor med bibelcitat på danska, och i mitten en korsfästelsescen. Ovanför detta ett entablement med låga texttavlor med ytterligare bibelcitat. Uppsatsen avlutas uppåt med tre spetsiga gavelfält med målningar föreställande basunblåsande änglar och Jahve-monoram. Från 1665, senare övermålad men färgsättningen rekonstruerad 1995.
ALTARRING - Rund sluten av trä. Smala dockor, tätt placerade, målade i grått med förgyllningar. Överliggare och knäfall klädda i grön sammet. Ombyggd 1913, av äldre datum.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i tre kvarter. Raka gavlar med försänkta speglar; grönt ådrade, ljusare i speglarna med litet förgyllt ornament i karvad relief. Enkla säten, gröngrå. Psalmbokshylla i färg som gavlarna. Från 1913.
PREDIKSTOL - Vid södra långhusväggen, bestående av korg och ljudtak samt trappa med dörrverstycke. KORGEN är gråmålade med alla skulpterade delar förgyllda. Runt nederdelen en kraftig förgylld lagerkrans. Sidorna är indelad i spegelfält med förgyllda kannelyrer emellan. I speglarna förgyllda snidade reliefer. Under bibelstället på överkanten en förgylld vapensköld med Fiskebäckskils vapen (tre fiskar). LJUDTAKET är runt med insvängd kupolform på ovansidan. Förgyllda lister runt underkanten och under denna nedhängande snidade tofsar. På framkanten vilar tvenne änglahuvuden i relief; på krönet ett kors i klot. Under taket svävar en duva. Släta delar grå, övriga förgyllda. Mellan korg och ljudtak ett RYGGSTYCKE, fältindelat och gråmålat, och i dess överdel strålar en skulpterad gyllene sol. Framför TRAPPAN en fältindelad gråmålad skärm med förgyllt listverk. Överstycket till dörren vilar på en enkel karmlist och består aven oval medaljong med omgivande bandornament; allt skulpterat och förgyllt. Predikstolen är tillverkad i Göteborg 1792, enligt uppgift från början avsedd för domkyrkan, och kom till kyrkan 1794.
LÄKTARE - Läktare i väster, uppburen av fyra pelare närmast mittången,
fyrkantiga med avfasade hörn och marmorerade i grått. Läktarbarriären har ett framskjutande mittparti med rundade hörn. Bröstningen har speglar inom ett ramverk och är marmorerad i grönt med förgyllda lister runt speglarna, och med ett förgyllt ornament i den mittersta spegeln.
ORGEL - Klassicistisk orgelfasad med ett brett uppskjutande gavelparti över mittdelen. Fasadpipor sitter i fem öppningar, varav målat med förgyllda lister och ornament. Från 1876. Orgelverk troligen från 1950-tal från Tostareds orgelfabrik.
DOPFUNT - I koret, mitt framför altarringen. Den är av ek och skulpterad i ett enda stycke. Den är rundad med smal hög cuppa, kort skaft och fot. Kraftfullt snidad dekor målad i mörkt rödbrunt med inslag av grönt, blått och vitt. Från 1600-talet, restaurerad 1981.
NUMMERTAVLA - Två i korhörnen. Rektangulära av snidat trä. Svart tavla med gyllene siffror inom grå ram med vridna kolonetter och skulpterat överstycke. De skulpterade partierna förgyllda. Från 1890-tal. Ytterligare en vid norra sidogången, rektangulär siffertavla inom en oval ram. Svart tavla med vita (moderna) siffror och skulpterad förgylld ram, nedtill med Gustaf IV Adolfs namnchiffer och årtalet 1808. Står på en smal ståndare på en bänkrygg.
KLOCKOR - I tornet. Bägge med inskriptioner. Den s k Anna-klockan, gjuten i Nederländerna 1535. Den andra gjuten i Göteborg 1913
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Fiskebäckskil har haft egen kyrka sedan 1500-talets slut. Den låga på samma plats som den nuvarande, och var liksom den en träkyrka. Enligt uppgift var den rödmålad och hade torvtak fram till 1733. Den låg enligt uppgift något tiotal meter längre ner i slänten än nuvarande kyrkan. Till denna kyrka skänkte Margareta Hvitfelt en altaruppsats 1665. Kyrkans tak målades 1746 invändigt av Jonas Ahlstedt, och brädor från detta tak kan ha återanvänts vid det nya kyrkbygget.
Mot 1700-talets slut ökade befolkningen kraftigt i Fiskebäckskil, från omkring 150 år 1750 till 360 år 1772, och den gamla kyrkan befanns vara för liten. Dessutom var den ständigt i behov av reparationer. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1772-73 av kyrkbyggare Olof Guldbrandsson, Anders Gustafsson, Anders och Hans Guldbrandson, alla från Ale härad. Även den nya kyrkan är av trä men klädd med panel och vitmålad. Tornet var koppartäckt. Altaruppsatsen överfördes från den gamla kyrkan. 1783 bemålades kyrkans interiör invändigt i såväl tak som på väggarna av målaren Joachim Gotthard Reimers. 1792 fick kyrkan sin predikstol, vilken enligt uppgift tillverkades för domkyrkan i Göteborg.
Kyrkan hade enligt 1830 års inventeringsprotokoll tegeltak. 1868 omtalas "omläggning" av skiffer på delar av taket och tornet, så efter 1830 och senast 1868 fick kyrkan sitt nuvarande skiffertak. Kyrkan var också vitmålad 1830, vilket är förhållandevis tidigt bland de bohuslänska träkyrkorna. Sannolikt var den rödfärgad vid uppförandet. Orgel installerades 1876.
Vid tiden kring sekelskiftet 1900 var kyrkan trång, vilket ledde till att den 1912-13 förlängdes genom att en ny sektion lades till mellan långhuset och koret, det sistnämnda försköts alltså motsvarande en fönsteraxel åt öster. Nya målningar kompletterade de gamla i det nya partiet. Ombyggnaden leddes av professor C.A.Th. Lindholm. Vid denna tid var man redan uppmärksam på interiörens värde, och några större förändringar av kyrkan har därför sedan inte skett under 1900-talet. Elektrisk belysning installerades 1938 och elvärme på 1950-talet. 1981 konserverades innertakets målningar och 1995 återskapades altartavlans äldre måleri.
År 1772-1773 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Byggmästare: Anders Guldbrandsson, Ale härad
Byggmästare: Anders Gustafsson, Ale härad
Byggmästare: Hans Guldbrandsson, Ale härad
Byggmästare: Olof Guldbrandsson, Ale härad
År 1783 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkans interiör bemålades invändigt i såväl tak som på väggarna.
Konstnär - Dekormålare: Joachim Gotthard Reimers
År 1789 Underhåll
Reparation av tornet efter åsknedslag.
År 1794 Fast inredning - predikstol
Predikstol från 1792 vilken enligt uppgift tillverkades för domkyrkan i Göteborg.
År 1828-1830 Underhåll
Reparationer
År 1863 Underhåll - takomläggning
Skiffertäckning på torn och östgavel.
År 1868 Underhåll - takomläggning
Omläggning av kyrktak.
År 1876 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1879 Underhåll - målningsarbete
År 1898 Teknisk installation - värme
Kakelugnen borttagen, kamin insatt.
År 1912-1913 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ny klocka och ny klockbock i tornet.
Byggmästare: Carl Olsson, Fiskebäckskil
Arkitekt: Charles Lindholm
Byggmästare: Johannes Olsson, Fiskebäckskil
År 1912-1913 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Nytt vindfång åt norr, nya dörrar, nya bänkar, ombyggd altarring.
Byggmästare: Carl Olsson, Fiskebäckskil
Arkitekt: Charles Lindholm
Byggmästare: Johannes Olsson, Fiskebäckskil
Konstnär - Dekormålare: Teodor Wallström
År 1912-1913 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggt.
Orgelbyggare: Kaspar Thorsell, Göteborg
År 1918 Teknisk installation - värme
Murad skorsten.
År 1927 Underhåll
Kyrkogårdsmuren repareras
År 1927 Underhåll - exteriör
Renovering av tak och torn m m
År 1935 Fast inredning - altarring
Ändring av altarringen
År 1938 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
År 1952 Teknisk installation - värme
Elvärme installerad
År 1981 Konservatorsarbeten
Restaurering av interiör och inventarier (takmålningar, läktarbröstning, dopfunt m m)
Konservator: Karl Gutjahr
År 1994 Underhåll - exteriör
Takreparation
År 1994 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig målning
År 1995 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på altaruppsats, altarring, predikstol. Rekonstruktion av äldre måleri på altartavlan.
Konservator: Anders Darwall
År 1999 Underhåll - målningsarbete, interiör
Renovering av tak och torn mm.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1. Bohusläns museum (stencil). .
Fiskebäckskils kyrka, kort information. Göteborg 1975.
Ivarsson, Allan: Fiskebäckskils kyrka. Ur: Skaftö Gilles årsskrift 1987. Bengtsfors 1988.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin