Motivering (skydd): LYSE KYRKA uppfördes 1911-12 strax intill sin 1909 nedbrunna föregångare. Denna, som idag står kvar som ruin, hade i sin tur 1851 efterträtt en medeltida föregångare. Den nya kyrkan placerades på en intilliggande höjd, på en delvis med stödmurar uppbyggd terrass, och är idag omgiven av kyrkogårdsdelar av olika ålder, ruinen efter den gamla kyrkan, och församlingshem och ekonomibyggnader. Allt tillsammans bildar en väl sammanhållen KYRKOMILJÖ med ett framträdande läge i landskapet. Kyrkomiljön har medeltida rötter men är framförallt präglad av perioden 1851-1952, även om församlingshem och ekonomibyggnader i och för sig är uppförda senare. Miljön kring Lyse kyrka utgör en kulturmiljö i Lysekils kulturmiljövårdsprogram.
Kyrkan är ritad av arkitekten Sigfrid Ericson, och uppförd med STILDRAG som hämtat inspiration såväl från romanska medeltida sockenkyrkor (framförallt exteriören) som från de nationalromantiska strömningarna vid tiden för förra sekelskiftet 1900 (främst interiören). Dessa stildrag är mycket konsekvent genomförda i såväl helhet som detaljer, och har kombinerats med en stark materialverkan i såväl exteriörens granitfasader som i interiörens obehandlade eller tunt laserade träytor. Även kyrkoterrassens stödmurar samverkar med kyrkans granitfasader i detta uttryck.
EXTERIÖREN är i stort sett helt oförändrad sedan byggnadstiden. Här finns inte bara de stora dragen bevarade, utan även detaljer i murning, koppartak, beslag etc. INTERIÖRT är stilkaraktären mycket väl bevarad, trots att vissa ändringar gjorts (bänkkvarter, rum under läktare, sakristia). Bevarad från byggnadstiden finns hela takkonstruktionen (förmodligen inte ytbehandlad senare), liksom den dekormålade bården vid takfoten, läktare med orgelhus, bänkgavlar, golv, predikstol, altare och altarring, dopfunt, altaruppsats, ljuskronor, flera dörrar mm. Dessutom är ljusarmaturerna från elektrifieringen några få år senare bevarade. Från taklistens på putsen dekormålade bård liksom i takkonstruktionen av trä ovanför rör det sig sannolikt som ursprungliga, icke ommålade, ytskikt. Detsamma gäller läktarbröstningen och flera andra detaljer i inredningen.
Lyse kyrkas välbevarade arkitektur representerar därmed på ett mycket tydligt sätt de kyrkor som årtiondet efter sekelskiftet 1900 byggdes i karaktäristisk nationalromantik, där valet av fasad- och takmaterial liksom kulörer och ytbehandling utgör väsentliga delar i arkitekturen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- EXTERIÖREN är i stort sett helt oförändrad sedan byggnadstiden.
- Detaljerna i tornets koppartak, såväl plåtformat som vattenutkastare mm.
- Materialval och materialbehandling är mycket viktiga för såväl den exteriöra som interiöra karaktären. - INTERIÖREN är helt präglad av de ursprungliga arkitektoniska ambitionerna. - Bevarade delar av den ursprungliga inredningen.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
LYSE KYRKA är uppförd helt i granit och med en stark materialkänsla också i de höga skiffertäckta takfallen och hela den nationalromantiskt inspirerade arkitekturen från tiden strax efter sekelskiftet 1900 är mycket sammanhållen och karaktärsfull. Kyrkan består av långhus, smalare kor med halvrund absid i öster, sakristia i norr, och ett torn i väster. FASADERNA är av exponerad råhuggen rödgrå granit, tuktade i ett delvis oregelbundet mönster. Under takfoten är i samma material murat en fris med fiskbensmönster. Sockeln är svagt utskjutande i samma material. Kyrkans TAK är har hög resning, lägre över koret och avvalmat över absiden. Också sakristian har ett sadeltak. Taken är täckt med mörkgrå skiffer. Alla plåtanslutningar etc är av kopparplåt.
TORNET är också det av sten med murar av granit i likhet med övriga kyrkan. Tornets överdel (klockvåning) är något indragen och har rektangulära ljudöppningar åt alla håll, tudelade av en slät kolonnett och krönt av ett rundbågigt enkelt profilerat tympanonfält av ljusare granit. Kopparklädda luckor och solbänkar. I tornets murverk finns mönstermurningar. Tornet avslutas uppåt av en hög spetsig TORNSPIRA, fyrsidig och kopparklädd, vid brättet prydd med utstickande parställda drakhuvudet av koppar. Krönt av smalt järnkors med kopparklotsändar.
PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väster genom tornet. En halvrund stentrappa i tre steg och med järnräcken leder till en smal rektangulär öppning, krönt av rundat profilerat gavelstycke av sten under årtalet 1911. Kring porten finns grunda reliefer huggna i stenarna. Dubbla trädörrar med panel på diagonalen och varsin fönsterglugg. Dörrarna är svartmålade. Ytterligare en ingång finns på sydsidan, i ett utskjutande vindfång under eget tak. Liknande utförande som västporten. En mindre ingång i sydost till koret och en till sakristian, mindre påkostade men vid båda finns huggna granitdetaljer. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster med korspost, vitmålade. Solbänkar av räfflad sten. Långhusets västgavel har två runda fönster och sakristian två små rektangulära med småglas i blyspröjsverk. Tornet har fönster i sin nederdel, på västsidan finns ett lägre runt och däröver trippelställda rundbågigt avslutade fönster med vitmålade träspröjsverk.
Yttermurarna är dekorerade med grunda RELIEFER i graniten på följande ställen: Kring västra ingången (bandflätor), kring södra ingången (bandflätor), över östra ingången (enkel figur), mellan tornets västra fönster (bandflätor), mellan sakristians fönster (bandfläta).
KYRKORUMMET är ljust men präglas samtidigt av den höga och uttrycksfulla takkonstruktionen. Interiörens tidsprägel från byggnadstiden genomsyrar helheten, trots att flera ändringar skett under åren. Den främsta delen av långhuset fungerar tillsammans med det egentliga koret som korgolv.
LÅNGHUSET: GOLV - Av kalkstensplattor, med kompletteringar framför bänkkvarteren där bänkar tagits bort. Lackat trägolv, av yngre datum, i bänkkvarteren. Slätputsade vita VÄGGAR. Längs långväggarnas övre del en målad (al secco) bård, en växtranka i grönt och gult. Från byggnadstiden, senare ommålning av de vita innerväggarna har sparat mot bårdens underkant. Högt INNERTAK, öppet upp till nock, med synliga takstolar och tvärbjälkar. Innertaket är i fälten mellan takstolarna klätt med omålad spontad brädpanel. Det övriga trävirket är tunt laserat i brunt, en lasering som är svår att urskilja. Dekorativa skärningar på flera platser, skärningarna är målade i rött, orange och blått. I mötet mellan tak och vägg utstickande bjälkar som vilar på granitkonsoler (vilka i sig är reliefer) och som bär upp de synliga takstolarna.
Rundbågiga, spröjsade FÖNSTER med korspost, och med innanfönster. Fönstren är vitmålade. DÖRRAR till vapenhus och till sydportens vindfång är dubbla trädörrar med diagonalställd panel i rombformat mönster. Dörrar till läktarunderbyggnad moderna släta. Dörrar till sakristia och port i sydöst rundvälvda med diagonalställd panel liknande de större portarna. Alla dörrar dekorativt målade i mörkt grönblått. Dekorationsmålningen från 1970-tal men troligen ursprungligt mönster. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Två rum under läktaren, i söder kapprum och samlingsrum, i norr ett samtalsrum. Släta väggar mot kyrkorummet.
KORET är rektangulärt med en halvrund absid i öster. Koret är skilt från långhuset med en triumf- eller korbåge, dekorerad med dekormålad bård med växtornamentik i grönt och gult. GOLV - Som långhuset, men fem trappsteg högre. Ytterligare ett trappsteg upp till golvet i absiden. VÄGG - Som långhus, TAK - Murat kryssvalv med anfangsstenar av skulpterad granit i hörnen. Valvet är vitputsat liksom resten av koret. Välvt tak även över absiden. FÖNSTER - Ett i korets södervägg, utformat som långhusets fönster men mindre. DÖRRAR - En rundbågad dörr till sakristian. Från byggnadstiden. .
SAKRISTIA - Ny inredning från 1976. Med lackat trägolv och vitlaserat brädtak, vitputsade väggar och brunlaserad skåpsinredning. Två fönster med blyinfattat glas. Dörrarna är rundbågiga i utförande som kyrkorummets dörrar. Från byggnadstiden.
VAPENHUS i tornets bottenvåning GOLVET av kalksten, ursprungligt. Väggarna är slätputsade vita. TAK - brunlaserat brädtak med synliga bjälkar. TRAPPOR längs båda sidorna, med brunlaserad träpelare snarlik dem som bär upp läktaren. YTTERPORTENS insida har dekorativa skärningar på narorna. Dubbeldörren till kyrkorummet, se beskrivning till långhuset. Båda dörrarna är dekorationsmålade som kyrkorummets dörrar. En VÄGGFAST BÄNK i blanklackad ek. Bänken har hög träpanel i ryggen och avslutas med ett utskuret uthängande krön. Från byggnadstiden. TORNVÅNINGEN i läktarplan är inredd och isolerad. Dörr upp till våningarna ovanför, vilka är helt oisolerade.
INREDNING:
ALTARE - I absiden, placerat något från väggen. Murat bord på låg sockel. Täckt av slipade grå kalkstensplattor. Från Byggnadstiden.
ALTARRING - Rund av slipad ljusgrå kalksten med mjukt profilerad ovansida. Runt kanten löper en huggen bandslinga, grönmålad. Knäfallet är klätt med grönt tyg. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - av skulpterad ek. Kvadratisk mittavla med rundbågig överdel och rektangulära sidovingar. Rikt skulpterat och förgyllt ramverk i form av storflikig vegetation. Ett bladkors kröner överdelen. Slät grönmålad innerram, omfattande skulpterade figurer i djup relief. I mitten en frälsarbild i veckat fotsitt kläde, vitt, flankerad av knäböjande romerska soldater, gråmålade. I vingarna står Petrus och Paulus. Utförd 1911, figurer av Henry Nilsson, Hässleholm, ramverk av Harald Petersson, Göteborg.
TRIUMFKRUCIFIX - av trä, under triumfbågen i tre kättingar. Brunt kors med räfflor och skurna evangelistsymboler. PREDIKSTOL - Vid östra långhusväggen, norr om koröppningen. Flersidig korg med sniderier. Målad i rött, blått och brun. Uppburen av en bred trappstegsformig murkonsol. Ingång genom rektangulär dörröppning i muren. Ljudtak, flersidigt med lanterninliknande överbyggnad, krönt av klot och duva. Målad som korgen. Uppburet av trappstegsformiga konsoler. Utförd av Harald Petersson, Göteborg, 1912.
BÄNKINREDNING - Öppen inredning i tre kvarter, fristående från långväggarna. Rektangulära gavlar, brunmålade och upptill försedda med skuret bladornament, målat grönt. Mörkbrunt laserade bänkar med fyllningar i ryggen. Gavlarna från byggnadstiden, sitsar och ryggar från 1970-tal.
LÄKTARE - I väster, buren av två grova träpelare vid mittgången, runda med skulpterad överdel. Vid långväggarna murade pelare med rundbågiga portaler, slätputsade och avfärgade i vitt. Läktarbarriär av liggande bjälkar med sniderier. Allt trävirke laserat brunt som taket, snidade partier målade i rött och blått.
ORGEL - Orgelfasaden har ljusbrunt ådrade släta flanker och U-svängt överstycke av rikt arbetad växtdekor i blått och guld med basunblåsande ängel i mitten. På sidorna sitter lyktor av uthängande mjölkvita glasglober i svart smide. Allt från byggnadstiden. Orgelverket byggt 1912 i Göteborg. Ej i funktion. (annat mindre orgelinstrument finns i kyrkan)
NUMMERTAVLOR - Två på östra långhusväggen på ömse sidor om koret. Rektangulära av trä. Smal träram i blått och rött och skulpterade växtornament på krönet. Svart siffertavla. Från byggnadstiden.
DOPFUNT - Vid södra korväggen. Av rödgrå granit. Sjukantig cuppa, profilerat skaft och bred kvadratisk fot. Komponerad av Sigfrid Ericson 1912.
BELYSNING - Sex elektrifierade kronor i långhuset av kraftigt svart järnsmide med radiellt utstickande drakhuvuden. Från byggnadstiden, nationalromantiskt inspirerade. Flera belysningsarmaturer finns kvar från kyrkans elektrifiering 1918-21, bl a två ljusglober på sidan om orgelhuset, samt taklampor i vapenhus, under läktare mm.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den mindre gjuten 1909, den större 1912 i Stockholm.
Byggnadsdel (2003): Absid - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
LYSE är en medeltida kyrkplats, den medeltida kyrkan omnämnd tidigast 1391. Den ersattes av en ny kyrka som stod klar 1851. Den äldre kyrkans trätorn behölls. Denna yngre kyrka brann 1909. Dess sakristia klarade sig och nyttjades senare som bårhus, och längre fram som förråd. Kyrkobyggnaden står kvar som ruin.
I stället för att göra en återuppbyggnad valde man att bygga en ny kyrka. Uppdraget att upprätta ritningar gick till arkitekten Sigfrid Ericsson i Göteborg, och 1911-12 uppfördes Lyse nuvarande kyrka. Byggmästare var Johan L Johansson, Ulricehamn
Kyrkan har inte genomgått några genomgripande förändringar, men en del mindre. 1976 byggdes rum under läktaren, bänkarna byggdes om och sakristian fick ny inredning, men i övrigt har kyrkan i stort sett behålit sina mycket uttrycksfulla stildrag från byggnadstiden.
År 1918 Underhåll - exteriör
Omfogning av tornet och långhuset i öster.
Byggmästare: Oscar Wallén, Göteborg
År 1918-1921 Teknisk installation - el
Elektrifiering av kyrkan.
År 1938 Underhåll
Omfogning av murarna, invändig omputsning. Kopparavtäckning på vissa murkrön. Rötskadade bjälkar utbytta, tornet järnförstärkt mm. Invändig putslagning.
Entreprenör: John Lindberg
År 1946 Underhåll - takomläggning
Tornspiran kopparklädd.
År 1979 Ändring
Ändring - Nytt golv, nya bänkar med gamla gavlar, ombyggnader i sakristian, inbyggnader under läktaren. Breddning av mittgång, nytt golv i bänkkvarter.
År 1990-1991 Underhåll
Plastfärg borttagen invändigt, putslagning. Reparation av skiffertak.
Konstruktör: Yngve Påhlsson
År 1990-1991 Ändring
Ändring - Sänkning av golv innanför altarring. Ändring av innerfönster.
Konstruktör: Yngve Påhlsson
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
Främre bänkar borttagna.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil)..
Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Gardell, Sölve: Sepukralminnen från medeltidens Bohuslän. Göteborgs och Bohus läns fornminnesförenings tidskrift 1932-33. Göteborg 1933.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1961.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor i ord och bild. Skara 1933, sid. 129 f.
Rhedin, E.A.: Lyse kyrka. Julhälsning r 1912, sid. 96 fr.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Ericson,Sigfrid:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin