Motivering (skydd): LYSEKILS KYRKA uppfördes 1899-1901 på en ny kyrkplats, dock inom synhåll från sin föregångare från 1796-98, vilken i sin tur ersatte en kyrka ditflyttad 1545. Kyrkan var friliggande när den byggdes, men med tiden har hus byggts i närheten och idag är den en omistlig del i stadsmiljön. På samma gång utgör den ett landmärke eftersom den är vida synlig i det omgivande skärgårdslandskapet.
Kyrkan uppfördes efter ritningar av Adrian Petersson i en för honom karaktäristisk i granit gestaltad nygotik. Även den höga placeringen i terrängen är en del i kyrkplatsens uttryck, liksom kyrkplanens stödmurar i granit.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Stendetaljerna i den grusade kyrkoterrassen.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
LYSEKILS KYRKA ligger på en granitmurförstärkt terrass, grusbelagd och inhägnad med fyrkantiga granitstolpar med järnkättingar emellan. Kyrkoterrassen ligger på en höjd i cetnrala samhället. En bred huvudtrappa leder upp till kyrkoplanen väster, två smalare trappor i söder respektive öster. Kyrkplanens norra del är upplåten för bilparkering för kyrkobesökare. Kyrkan ligger inte i öst-västlig riktning utan i nord-sydlig riktning, med koret i söder.
DEN GAMLA KYRKOGÅRDEN ligger ca 50 meter från kyrkan, och är till större delen inhägnad av en mur, men i östra delen av ett stängsel. I norr och söder finns ingångar genom stigluckor, varav den ena bär årtalet 1939. Kyrkogården är huvudsakligen bevuxen med större lövträd. De gravar som finns ligger jämnt utspridda huvudsakligen väster om mittgången i ett av kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter, med grusade gångar emellan. De äldsta gravarna daterar sig från senare delen av 1800-talet och de äldre gravarna har ofta stenram och högre gravvårdar; sentida gravar med och utan stenram har tillkommit. Området öster om mittgången saknar gravar, frånsett en mindre grupp i södra delen. Här är platsen för Lysekils två tidigare kyrkor, vilket erinras om genom varsin rest minnessten.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: LYSEKIL
BEFOLKNINGSTAL - år 446, år 1900: 3195, år 1995: 7557
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Lyse omkring 1700.
LÄGE OCH OMGIVNING - Den gamla kyrkplatsen ligger ca 200 m västsydväst om den nya kyrkan och utmärks med en minnessten. En mindre träkyrka flyttades från Saltön 1545 till denna plats.
En ny kyrka uppfördes här 1796-98, vilken dock såldes och flyttades till Malmön 1906. Nuvarande kyrkan i Lysekil reser sig på Rosviksberg ca 200 m öster om 1700-talskyrkans plats. Vid invigningen 1901 hade den ett fritt och avskilt läge. Genom bebyggelsens expandering under årens lopp har platsen blivit central i staden, men kyrkplatsen är dominerande på det höga berget. Kyrkan ligger ca 150 m från Södra hamnen, nu omgiven av bebyggelse, i den västra delen av Lysekils stad. Ca 300 m nordväst om kyrkan ligger pastorsexpeditionen. Det finns två separata begravningsplatser, den ena i Åkerbräckan nära hamnen (invigd 1888), den andra i Dalskogen strax utanför tätorten (från 1930-talet).
Socknen är utpräglad kustbygd med kuperade skogsmarker. Lysekil bildar riksintresse genom att spegla de olika stegen från fångstbaserad kustbosättning till industri- och handelscentrum för regionen. Lysekils socken är belägen på Ståndenäslandets sydvästspets mellan Gullmarn och Skagerak och ca 33 km väster om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Träkyrka, uppförd 1796-98, med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti. Torn tillbyggdes 1817. Flyttad till Malmön 1906. Kyrkan hade då vidbyggd sakristia, vilken avlägsnades; sakristia avdelades istället med skrank bakom altaret. Ny kyrka uppfördes på annan plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes på ny plats 1899-1901 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Kyrkan har ett treskeppigt långhus, konstruerat som en hall, ett jämnhögt, polygonalt kor i söder med lägre koromgång, korta korsarmar samt ett högt torn i norr. Sakristian är inrymd söder om koret, mitt emot norra sidokapellet.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - En av nygotikens förnämsta stadskyrkor både till exteriör och interiör. Murarna är av rödgrå, råhuggen granit med avtrappade gavlar och strävpelare. Det äldsta tornkrönet med spira blåste ned 1914. Vid återställandet 1916 gjordes tornets nya överdel ca 5 m lägre än den förra. Tornet flankeras av låga trapptorn liksom ingångarna i murframsprång i korsarmarnas östra och västra partier. Långhuset täcks av ett sadeltak med mönsterlagt skiffer. Här stod från början en takryttare med spira. Den borttogs 1916. Sidoskeppens tak är nedsänkta. Flertalet fönster är höga och spetsbågiga förutom bl a vissa rosettfönster av vilka några är blindfönster. Många fönster har glasmålningar med motiv komponerade av Albert Eldh och insatta under olika perioder 1925-42. Kyrkan har inte mindre än tio ingångar, i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Den numera vitputsade interiören täcks av kryssvalv med något mörkare ribbor, burna av ljusgrå granitpelare. Kyrkorummet är dekorerat med talrika, på flera ställen heltäckande målningar al secco med både vegetativa och figurala motiv. De äldsta återfinns i koret och i korbågen och utfördes 1918-21 av Brocke Blückert. Även sidokapellens tak är dekorerade av Blückert liksom partierna kring ljuskronornas fästen och troligen även sakristian. Övriga målningar är verk av Albert Eldh och tillkom samtidigt som hans arbeten med glasmålningar, se ovan.
Altarskåpet med drag av medeltid är ritat av Albert Eldh och skulpterat av Johan Björk 1925, samma år som Eldh gjorde skisserna till triumfkrucifixet. Den magnifika predikstolen i barock är ett mästerverk från 1672 av Markus Jäger. Bänkinredningen är öppen och har profilerade gavelstycken. Tre läktare finns, en i vardera i korsarmen samt en orgelläktare i norr. Under den sistnämnda byggdes 1979-80 nya utrymmen, bl. a ett samlingsrum med altare. Samtidigt avlägsnades det främsta bänkparet i mittskeppet och under sidoläktarna. Ytterligare bänkrader har nyligen borttagits längst bak, där ett kafé inretts.
Äldre altartavla, från 1700-talskyrkan, nu i västra sidoskeppet. Trä med oljemålningar, sannolikt utförda av Christian von Schönfeldt 1709-10. Överstycket härrör från ett 1600-talsepitafium. Äldre altaruppsats, omkring 1900. Trä med snidade kolonetter m m. Har fungerat som altaruppsats i nuvarande kyrkan till 1925. Nu i östra sidokapellet. Omkring 1919 ersatte Brocke Blückert det ursprungliga krucifixet av brons med ett av vitmålat trä från Jägers snideriarbete (se nedan) och målade dess bakgrund. Krucifix av trä. Nu under västra läktaren. Har möjligen ingått i en tavla som 1674 skänktes till Kristine kyrka i Göteborg. Predikstol (se även i fritexten), snidad av Markus Jäger i Stralsund 1672 till Kristine kyrka i Göteborg. Inköpt till Lysekil 1797 till ortens 1700-talskyrka. Till predikstolen snidade Jäger 1684 den skärmvägg, nu i östra sidokapellet, som i gamla kyrkan avskilde ett utrymme brukat som sakristia. Johannes Evangelisten, trä. Har stått på predikstolens trappa. Nu i västra sidokapellet. Den snidade ramen ev. nygjord 1901. Dopfunt av ljus granit, ritad 1900 av ingenjör Ernst Moritz Arndt. Ny, lägre fot 1960. Orgelfasad, 1904. Orgel, nuvarande utformning från 1917 av Eskil Lundén. Omdisponerad 1949 av Lindegrens Orgelbyggeri AB. I orgeln ingå delar av ett pipverk från en orgel byggd 1879 av Salomon Molander. Kororgel, installerad 1971, står i och vid västra sidokapellet. Byggd av Klaus Becker, Kupfermuhle, Hamburg.
Flygel Steinway, inköpt 1995.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil)..
Granqvist, Nils: Lysekils .kyrkor och församling. Lysekil 1963.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor. Lidköping 1933.
Losch, Fritz: Lysekils historia.
Losch, Fritz: Lysekils kyrka i Julhälsningar 1922, sid. 72 ff.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin