Motivering (skydd): FISKEBÄCKSKILS KYRKA av trä uppfördes 1772-73 på en plats strax intill en föregångare från 1500-talet. Kyrkan representerar 1700-talets skede av kapell och kyrkor uppförda i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den ursprungliga sockenkyrkan.
Kyrkan har ett framträdande läge invid Kilen (den havsvik som skiljer Fiskebäckskil från Östersidan). Kyrkan med kyrkogård och f d skola (nu församlingshem) utgör en samlad KYRKOMILJÖ inom den övriga bebyggelsen i samhället.
KYRKOGÅRDSMURARNA är ovanligt kraftiga, och har stigluckor. Många höga vårdar finns på kyrkogården, varav ett flertal med yrkestitlar som tydligt visar på anknytningen till de maritima näringarna. Flera äldre gravvårdar och -hällar finns på kyrkogården.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkan har ett framträdande läge i omgivningarna.
- Kyrkogårdens karaktär av sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, med endast få gångar, de hamlade lövträden, den kraftiga kyrkogårdsmuren och stigluckorna. Likaså dess tydliga karaktär av kustnära kyrkogård, med många yrkestitlar med maritim anknytning. De äldre gravvårdarna och gravhällarna på kyrkogården är också viktiga.
- Församlingshemmet, med sin karaktär av 1800-tals skolbyggnad, är viktigt för att skapa en samlad kyrkomiljö i den övriga bebyggelsen.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
FISKEBÄCKSKILS KYRKOGÅRD är belägen i sluttningen mot vattnet söder och sydöst om kyrkan. Den är inhägnad av en kraftig stenmur med ingångar i norr, närmast kyrkan genom två vitputsade stigluckor. STIGLUCKORNAS öppningar är rundbågiga med dubbla grindar i svart järnsmide, vari ingår årtalet 1913. De har tegeltäckta sadeltak med kopparklädda vindskivor.
Runt kyrkan löper en smal asfalterad gång, och från västporten går en likadan gång åt söder över kyrkogården, som i övrigt saknar gångar. Kyrkogården är gräsbevuxen. Utmed muren växer kraftiga tuktade lövträd.
Bland gravarna finns ett flertal höga gravvårdar, många också med ram. Nästan alla gravvårdar är vända åt öster. I slänten sydöst om koret står en del äldre gravvårdar, flera av dem i kalksten, och mot korets grundmur står åtta gravhällar lutade. De är 1,5 till 2 meter höga och är nära nog blankslitna efter att längre tillbaka ha legat i kyrkans golv. De har inskriptioner från 1700-talet, den äldsta troligen från 1667. Ytterligare en ligger lutad mot kyrkogårdsmuren norr om koret. Intill sakristians östra vägg är en ca 2 m hög rest sten av röd granit med inskrift i upphöjd relief över en fallen engelsman och en tysk i Nordsjöslaget 1916. På kyrkogården finns också en hög gravsten i granit över konstnären Carl Wilhelmsson (1866-1928).
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: SKAFTÖ
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: - år, 1900: 3056, år 1995: 1754
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Morlanda 1888 och då införlivat kapellförsamlingarna Fiskebäckskil och Grundsund.
LÄGE OCH OMGIVNING - I socknen finns två församlingskyrkor, Fiskebäckskils och Grundsunds kyrkor. Fiskebäckskils kyrka betjänar den norra delen av församlingen.
Fiskebäckskils kyrka ligger i en brant östsluttning med berg i dagen, i södra utkanten av samhället ca 50 m från havsviken som löper ut i Gullmarn. Till kyrkomiljön hör ett f.d. skolhus, nu församlingshem, omedelbart norr om kyrkan. Kyrkan har en vid utblick över vattnet och är omgiven av den för Västkusten karaktäristiska ljusa trähusbebyggelsen, som klättrar längs bergsskrevorna. Fiskebäckskil är ett utpräglat kustsamhälle som bildar riksintresse med sitt väl bevarade bebyggelsemönster. Från att på 1800-talet ha varit ett av Bohusläns viktigaste skepparsamhällen har det idag blivit en omtyckt badort. Begravningsplatsen är belägen söder och sydost om kyrkan. Skaftö socken omfattar Skaftölandet med omgivande skärgård.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av okänd ålder, fanns i slutet av 1500-talet. Kyrkans innertak hade målningar från 1746 av Jonas Ahlstedt. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, i nära anslutning till den gamla.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1772-73 med långhus, tresidigt korutsprång, en liten utbyggd sakristia i öster, vapenhus i norr samt torn i väster. Kyrkans nuvarande utformning är delvis ett resultat av en ombyggnad 1913, då den förlängdes i öster efter förslag av arkitekten och professorn Charles Lindholm. Ett smalare och lägre kor insattes då mellan långhuset och det tresidiga korutsprånget. Samtidigt byggdes nytt vapenhus och ny sakristia.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är panelklädd och byggnadskropparna täckta av sadeltak, valmat över det polygonala korutsprånget. I väster reser sig ett torn med indragen överdel och spetsig spira, som erhöll sin nuvarande utformning efter Lindholms ritningar. Flertalet fönster är rundbågiga och dubbelkopplade. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i norr via vapenhuset. Interiören har bevarat sin 1700-talsprägel. Kyrkorummets tunnvalv och väggar har polykroma målningar utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers. I östpartiet från 1913 utfördes målningar samma år. Altaruppsatsen är från 1665 och sammanbyggd med altaret. Den består av tavelfält, inramade av pilastrar och kolonnetter. Predikstolen tillverkades i Göteborg 1792. Bänkinredningen är öppen. Orgelläktaren i väster med marmorerad målning är från kyrkans byggnadstid.
Dopfunt av ek, 1600-tal. Träskulpturer: bl.a. galjonsbild.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1. Bohusläns museum (stencil). .
Fiskebäckskils kyrka, kort information. Göteborg 1975.
Ivarsson, Allan: Fiskebäckskils kyrka. Ur: Skaftö Gilles årsskrift 1987. Bengtsfors 1988.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin