Motivering (skydd): LYSEKILS KYRKA uppfördes 1899-1901 på en ny kyrkplats, dock inom synhåll från sin föregångare från 1796-98, vilken i sin tur ersatte en kyrka ditflyttad 1545.
Kyrkan var friliggande när den byggdes, men med tiden har hus byggts i närheten och idag är den en omistlig del i stadsmiljön. På samma gång utgör den ett landmärke eftersom den är vida synlig i det omgivande skärgårdslandskapet.
Kyrkan uppfördes efter ritningar av Adrian Petersson i en för honom karaktäristisk i granit gestaltad nygotik. Liksom flera andra större samtida kyrkobyggnader har Lysekils kyrka den gotiska katedralen som förebild, och den är därför uppbyggd på samma sätt, med stora rosettfönster i korsarmarna, högt spetsigt torn, och ett korparti som efterliknar katedralens högkor med omgivande koromgång. EXTERIÖREN är i stora drag oförändrad sedan byggnadstiden, med undantag för den redan tidigt nedblåsta takryttaren, kopparavtäckningar på flera murkrön, samt att översta delen av tornspiran är aningen annorlunda sedan den ursprungliga skadades i storm.
Lysekils kyrkas välbevarade exteriör är därmed en av de främsta representanterna för de kyrkor som kring sekelskiftet 1900 byggdes i en uttrycksfull nygotik, där fasadens materialbehandling, med tuktade och oputsade granitblock, utgör en väsentlig del. Det gäller även den höga placeringen i terrängen, en placering som med avsikt gjorde kyrkan väl synlig.
INTERIÖRENS grundarkitektur bygger på gotikens formelement, helt konsekvent genomförd i byggnadskroppen med valv, pelare, fönster, dörrar etc, liksom i inredningen med bänkkvarter, läktare, orgelfasad, dopfunt, altare och den ursprungliga altaruppsatsen. De stora ljusarmaturerna bär dock drag av jugend. Detta är helt bevarat till idag, trots vissa tillägg och ändringar.
Predikstolen i uttrycksfull barock av hög konstnärlig kvalitet, utförd av Marcus Jäger 1672, bidrar trots olikheten i stil och tid, till känslan av katedralinspirerat kyrkorum.
Det viktigaste tillägget är den konstnärliga utsmyckningen i mellankrigstiden. Tidiga reparationsbehov i interiören ledde till att kyrkan i etapper från 1918 och fram till 1942 fick en konstnärlig utsmyckning som är mycket karaktärsskapande. Det rör sig om korets målningar i tak och på väggar av Brocke Blückert 1918-21 och övriga målningar i tak och på gavelpartier av Albert Eldh 1925-42, samt glasmålningarna i etapper mellan 1925 och 1942, också dessa efter skisser av Albert Eldh. Han skapade också den nuvarande altaruppsatsen 1925.
Förutom att vara karaktärsfulla i sig, samverkar målningarna och glasmålningarna med grundarkitekturen och skapar ett på samma gång storslaget men också dämpat och stämningsfullt kyrkorum. Färgsättningen på snickeriinredningen, från renoveringen 1979-80 medverkar i denna helhet.
Kyrkorummets storlek och starka karaktär har gjort att vissa ändringar i bänkkvarterens bakre del och under läktaren kunnat genomföras med endast begränsad påverkan på helhetsarkitekturen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
EXTERIÖRT
- Kyrkan är ett av de viktigaste verken av Adrian Petersson, och bör betraktas som omistlig i ett nationellt perspektiv.
- Kyrkans exteriör är huvudsakligen oförändrad sedan byggnadstiden.
- Kyrkans skiffertak med bevarad mönsterläggning.
INTERIÖRT
- Den nygotiskt präglade grundarkitekturen, återspeglad i såväl byggnadskroppen som i inredningen. - Den konstnärliga utsmyckningen i form av målningar i valv och på väggar och i form av glasmålningar, samt altaruppsats. Också sakristian har en värdefull konstnärlig utsmyckning i glasfönster och valvmålningar.
- Den helhetsarkitektur som skapas av de två tidsskikten: Grundarkitekturen (1899-1901) och den konstnärliga utsmyckningen (1918-1942).
- De äldre ljusarmaturerna, inte bara dem i kyrkorummet utan också de i vapenhus och vindfång. - Den för sekelskiftet 1900 tidstypiska golvbeläggningen av s k Viktoriaplattor (genomfärgade keramikplattor). - Predikstolen från 1672.
- Viktiga äldre inredningsdetaljer: Den till predikstolen tillhörande skärmväggen, den Rosencrantzska altartavlan, den ursprungliga altartavlan.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår (2003)
LYSEKILS KYRKA har ett katedralliknande utseende, med alla detaljer utformade i nygotikens formspråk. Kyrkan har en KORSFORMIG PLAN med ett treskeppigt långhus i nord-sydlig riktning och korsarmar i öster och väster. Koret i söder är femsidigt, och omgivet av en lägre femsidig utbyggnad, en utbyggnad som har formen av en koromgång men som innehåller sakristian. Det höga TORNET är placerat vid norrgaveln. Tornet är flankerat av lägre åttkantiga trapptorn..
FASADERNA är av granit med råhuggen yta och med släta slag närmast fogarna, och med släthuggna partier kring fönster, hörn, portar etc. Korsarmarna har trappstegsgavlar. STRÄVPELARE eller kontreforer finns vid hörn, utmed långsidorna och vid kor och sakristia, här dessutom avslutade uppåt med uppstickande spetsiga gavelrösten. Sidoskeppens södra hörn markeras av höga fyrsidiga pelare, krönt av kors.
TORNET är kvadratiskt med dubbla, uppåt avtrappade strävpelare vid hörnen och avslutat med höga trappstegsgavlar, försedda med parställda ljudluckor med bruna trägaller inom spetsbågiga öppningar. Oanför ljudluckorna runda svarta urtavlor. Tornet avslutas med en smäcker åttasidig tornspira, kopparklädd, och krönt av ett järnsmitt solkors.
Kyrkans TAK är sadeltak i korsform, med en kopparklädd meterhög symbolisk klärestorievåning, dvs en förhöjning av mittskeppets takfall. Taken är täckta med mörkgrå skiffer med mönsterläggningar i ljusare skiffer. Alla plåtavtäckningar är av kopparplåt. Sakristians tak är liksom alla trapptorn och trapphustak täckta med kopparplåt. Också krönet på många av fasadernas detaljer är täckta med kopparplåt.
Kyrkans HUVUDINGÅNG är i norr genom tornets bottenvåning. En trappa i sex steg med ledstänger leder till en djup spetsbågig portal av släthuggen granit med rektangulära kopparklädda dubbeldörrar. Sidotornen ha varsin dubbeldörr i likande utförande, den vid den östra sidodörren finns dessutom en handikappramp av granit med ledstång av järn. Stora SIDOINGÅNGAR finns också i korsarmsgavlarna, genom ett utskjutande vindfångsparti. Tre portaler vid sidan om varandra, den mittersta med en trappstegsgavel och de två vid sidorna med små trapptorn ovanför. Kopparklädda dubbeldörrar inom spetsbågiga omfattningar.
Kyrkans mest framträdande FÖNSTER är de stora runda rosettfönstren i korsarmarnas trappstegsgavlar. De har masverk i granit och fönsterbågar i gjutjärn. Alla de övriga fönstren till långhuset har höga spetsbågiga fönsternischer, och i dessa masverk i granit. I masverket finns två smala spetsbågiga fönster med runda rosettfönster ovanför. Själva fönsterbågarna är av gjutjärn. Alla fönsterbågar är målade i brunt. I sakristian liksom i andra delar av kyrkan finns mindre spetsbågiga fönster. I tornet sitter ett rosettfönster med vitt glas i norr och därunder trippelställda spetsbågsfönster.
KYRKORUMMET är ett stort och högt treskeppigt kyrkorum med korsarmar. Sidoskeppen är förhållandevis smala och fungerar som sidogångar utanförbänkkvarteren I fonden ett högkor, flera trappsteg ovan långhusgolvet, och med högt sittande fönster med glasmålningar. Dagsljuset i kyrkorummet är dämpat genom kyrkans många färgade fönster och kyrkorummet är mycket stämningsfullt. I valven och i hela koret målningar, och i taket stora karaktäristiska ljusarmaturer. Korgolvet går in en bit i korsmitten, där också de främsta bänkarna avlägsnats för att frigöra mer golvyta. . I långhusets sydöstra (dvs bakom predikstolen) och sydvästra hörn bildar sidoskeppen en slags sidokapell. Det på sydvästsidan fungerade tidigare som dopkapell, och glasmålningen där har därför också samband med detta.
I gångarna är GOLVET belagt med svarta och vita s k viktoriaplattor i rutmönster. Inne i bänkkvarteren lackat trägolv. I golvet är infällt gjutna järngaller för uppvärmningsanläggningen. På läktare och i koret ligger heltäckningsmattor. VÄGGARNA är slätputsade gråvita, utom i koret där väggarna är helt bemålade med dekorativt måleri. I korväggarnas nederdel spetsbågiga recesser, så även i sidokapellen på öst- och västsidan. TAKET har kryssvalv, uppburna av runda (vid basen åttkantiga) granitpelare. Valven är målade i en ljust gulvit ton. Valvribbor målade i en något mörkare ton. I varje valvs mitt, kring ljuskronornas upphängning, finns dekorativt måleri i form av stiliserade bladrosetter i dämpade färger. Långs valvribborna är också tunna gröna dekorband målade. Korvalvet är helt bemålat, och de valv som finns på sidorna om koret är nära nog helt täckta av målningar.
Kyrkan har en rik KALKMÅLNINGSDEKOR på väggar och i valv, utförd al secco.i dämpade kulörer. Alla VALVEN är försedda med smal sågtandsdekor i ljusgrönt längs ribborna och i valvmitten rosetter, hållna i rostrött och grågrönt. Mittvalvets rosett återger även. zodiaken. I valvfältet ovanför korbågen ses det allseende ögat tillsammans med den heliga duvan, omgivna av mänskliga (manliga) gestalter, några med kunglig krona. Är ägnad att illustrera domen och likheten inför lagen. KORBÅGENS insida har försetts med medaljonger, som symboliskt återger passionshistorien. KORET är helt bemålat av yttäckande målningar, rosa och ljusgröna i grunden, i bildfälten blått och mörkare nyanser, dessutom smyckat med guldinläggningar. På väggarna bl. a symboliska evangelist framställningar. Tvärarmarnas GAVELFÄLT kring rosettfönstren är liksom väggen bakom orgeln helt täckta med stora målningar med bibelmotiv (profeter och änglar). På långhusets VÄSTVÄGG är Ansgar.avbildad, omramad av stiliserad ranka och krönt av textband med latinsk text. Långhusets ÖSTVÄGG har en bild a Olaus Petri i liknande utförande. Över sidodörrarna i norr finns textkartuscher. Även valvet i vapenhuset är bemålat med vegetations motiv; liksom sakristians bågar och fönstersmygar. Målningar i kor och korbåge utförda 1918-21 av Brocke Blückert, renoverade 1953 av densamma. Övriga målningar utförda av Albert Eldh 1925-42.
Kyrkorummets mest framträdande FÖNSTER är de stora rosettfönstren i korsarmarna. De har masverk i granit och fönsterbågar i gjutjärn. Alla de övriga fönstren har höga spetsbågiga fönsternischer, och i dessa masverk i granit. I masverket finns två smala spetsbågiga fönster med runda rosettfönster ovanför. Själva fönsterbågarna är av gjutjärn, med ytter och innerglas. Solbänkar av målad sten. Alla kyrkorummets fönster har GLASMÅLNINGAR i en eller annan form. I långhuset finns i de mindre rosettfönstren målningar med bilder från yrkeslivet (fiske, konservindustri, båtbyggeri, verkstadsarbete, jordbruk, stenhuggeri). Rutorna nedanför har halvgenomskinliga men ofärgade glas. I korsarmar och kor är fönstren helt täckta av glasmålningar, i huvudsak med bibliska eller andra religiösa motiv, men också rent dekorativa. De är utförda av Stockholms glasmåleri efter skisser av Albert Eldh, i koret 1925, tvärarmarna 1931, sidokapellen 1939, låghusets rundfönster 1941-42.
INGÅNGAR finns i norr, väster och öster. Uppgångar till läktarna genom trapphus som endast nås utifrån. Kyrkorummet har ett flertal SPEGELDÖRRAR med åtta fyllningar, med stiliserade fyrpasser (fyrklövrar) i speglarna. Dörrarna är ekådrade, på samma sätt som träinredningen i övrigt. De flesta dörrar är från byggnadstiden; några yngre (men med ungefär samma utseende) finns i de senare tillbyggnaderna.
SAKRISTIAN är belägen bakom och runt om koret. Sakristian har därför en femkantig form. Putsade, vitmålade VÄGGAR, med dekorativt måleri i den valvbåge som finns i varje böjning. Välvt TAK även i sakristian. FÖNSTREN är spetsbågiga gjutjärnsfönster med glasmålningar i flera fönster, bl a en Kristusbild i det sydligaste fönstret. Nedanför detta fönster står också sakristians altare.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Putsade väggar och kryssvälvt tak med valvribbor, samt golv med viktoriaplattor likt kyrkorummet. Ovanför dörren till kyrkorummet en målad textslinga (Bevara din fot när du går till Guds hus). I taket ett dekorativt måleri kring valvribbor och mittring. En äldre större svart smidesarmatur, med krenelering och andra dekorationer, hänger i taket. Kyrkportens insida av brunmålat trä, med ramverket synligt. VINDFÅNGEN på öst- och västsidan, vid ingångarna i korsarmarna, har tak med mindre kryssvalv, putsade väggar och portar lika den stora kyrkporten. Även i dessa vindfång hänger likadana smidesarmaturer som i vapenhuset.
I hörntornen finns TRAPPHUS till orgelläktaren och utrymmena i tornet. Vid sidorna om korsarmsingångarna finns trapphus till korsarmsläktarna. Alla trapphus och de flesta biutrymmen har murade och putsade väggar, trappsteg av sten etc.
INREDNING:
ALTARE - I koret i söder. Altarbord av trä, brunmålat, försett med i målade och förgyllda profileringar i nygotiskt formspråk. Från byggnadstiden. Framför står ett fristående altarbord i omålat trä.
ALTARRING - Öppen femsidig av trä med genombruten dekor i nygotisk form. Överliggare och knäfall klädda med ljus rött. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSÄTTNING - Altarskåp, placerat på altaret i koret. Skulpterat i ek, rektangulärt i tre delar, stående på slät, mjukt profilerad underdel. Fasta sidovingar och upptill en krenelerad list med tolv stjärnor. Slät ram, innefattande fem skulpturer. Målad och med rikliga förgyllningar. I mitten frälsarbild i röd mantel,. på sidorna profeter med attribut. Vingarna har oljemålningar med förgyllningar, illustrerande Jesu barndom och dop. Ritad och målad av Albert Eldh, skulpterad av Johan Björk, 1925.
Ett TRIUMFKRUCIFIX av ek hänger i valvbågen mellan koret och korsmitten. Kors med rosettändar, brunt; gråmålad karnation med corona med rött kors. Tillverkat 1925 i Göteborg, efter ritningar av Albert Eldh.
PREDIKSTOLEN är placerad invid en granitpelare på östsidan av korsmitten. Ett rikligt skulpterat barockarbete i svart och naturfärgat trä. Består av trappa med dörr, korg och ljudtak. DÖRREN har dörrspeglar med figurreliefer föreställande Johannes Döparen och översteprästen Aron. Den inramas av vridna kolonner, uppbärande ett profilerat entablement med skulpturer: Kristus med stålkrans, Petrus och Paulus. TRAPPANS barriär har tre apostlareliefer inom ramar av yppiga växtornament. Predikstolen är troligen utförd av Marcus Jäger d ä.
KORGEN vilar på en åttkantig profilerad fot, som är yngre än predikstoeln i övrigt. Korgen är åttkantig och rikligt dekorerad med träsniderier. Vridna kolonetter i hörnen, och i sidornas speglar figurreliefer med motiv hämtade ur Jesu levnad (bebådelsen, Betlehems krubba, Dopet i Jordan, korsfästelsen, uppståndelsen, yttersta domen). Fyra smala vridna kolonetter på predikstolens hörn bär upp LJUDTAKET, lika skulpterat som övriga predikstolen. I underkanten ett rundbågigt bladverk, ovanför detta en profilerad fris med utstickande hörn, och ovanpå varje hörn står kvinnofigurer, symboliserande dygder (kärleken, tron, hoppet, vaksamheten, rättfärdigheten, visheten). Mellan kulpturerna rundade medaljonger och överst på ljudtaket en segrande Kristusfigur på ett jordklot. Predikstolen är TILLVERKAD i Stralsund 1672 av Marcus Jäger, inköpt från Christine kyrka i Göteborg 1797 till den 1798 invigda kyrkan i Lysekil.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i långhus och under läktarna i korsarmar. De stora kvarteren är fristående från väggarna., men det finns också längsgående bänkar längs ytterväggarna. Bänkskärmar framför och bakom kvarteren med en nygotisk bågfris uppburen av tunna kolonnetter. Profilerade gavelstycken, säten med ryggstöd av liggande pärlspontade bräder. I de bakre bänkarnas ryggar är fyra kollektbössor inbyggda. Bakre bänkraderna borttagna 2000 för att ge plats för inredning med bord och stolar. Hela bänkinredningen är liksom läktare eklaserad i ljusbrunt, och med blåmålade karvornament på gavlarna. Målning från senaste renoveringen 1979-80, då också de allra främsta raderna togs bort.
LÄKTARE - I norr, ovanför ingången, en orgelläktare. I östra och västra korsarmarna finns läktare med bänkar. Läktarna vilar på fyrkantiga pelare med profilerade kapitäl och mellanliggande bågar med genombruten dekor. Läktarbarriär med fyrkantiga indragna speglar med parställda spetsbågsreliefer. Allt i nygotiskt formspråk och eklaserat i ljusbrunt. Renoverad 1980. LÄKTARINBYGGNAD under orgelläktaren med i väster WC och förråd etc, och på östsidan ett samtalsrum. Väggarna mot kyrkorummet är släta upptill, målade som övriga väggar, och nedtill finns en nygotisk bröstningspanel, målad likt snickeriinredningen i övrigt.
ORGELFASAD - Hög nygotisk orgelfasad från 1904. Understa partiet har en nygotisk snickeriutformning liknande bänkkvarter och läktarbröstningar. Huvudpartiet är tredelat, med högre mittparti. Synliga orgelpipor i spetsbågiga öppningar. Överdelen krönt med tunna orgelpipor med torntak över i fyra tureller. Förgyllda och dekorationsmålade partier och träsniderier, allt i rikt nygotiskt formspråk. Målad i brunt, ljusblått och förgyllningar. Orgelfasaden restaurerades 1980.
NUMMERTAVLOR - En (tidigare två) större nummertavla på stativ finns vid koröppningen och två mindre på långväggarna och en ännu mindre i dopkapellet. De är alla ovala och av trä med grå tavla, svarta siffror och skulpterad förgylld ram. En av dem är äldre (1700-tal?), de övriga senare i samma stil.
DOPFUNT - I korets västra del står dopfunten, som ritades av ingenjör Arndt 1900. Den är huggen av ljus granit från Malmön och har skaft i form av en knippekolonn. Cuppan har raka sidor med nedåtsträvande hörn och en mindre, rund fördjupning i ovansidan. Dopfunten fick lägre fot 1960.
BELYSNINGSARMATURER - Sammanlagt tretton ljusarmaturer i jugendstil, från byggnadstiden. Mest framträdande är de tre stora i långhuset. Ursprungligen fanns en fjärde vid koret, men den ersattes senare av triumfkrucifixet. I sidoskeppen hänger mindre ljuskronor i samma stil. De är tillverkade av patinerad koppar, cylindriska med spetsbågiga sidöppningar och halvrund uppbruten underdel med gult glas. Avsedda endast för elljus. De är tillverkade av Linder i Uddevalla efter ritning av Arvid Foughtman. Dessutom ett antal väggfasta trearmade elektrifierade väggljusstakar, bruna med förgyllningar. Troligen också från byggnadstiden.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER
- Till predikstolen hör en SKÄRMVÄGG, nu placerad mot väggen i det östra sidoskeppet. Den är rektangulär, av ramverk i björk och med träsniderier, bl a en figurrelief, föreställande Adam och Eva i paradiset. Runt skulpterade basunblåsande änglar på krön och flanker. Släta partier svart och brunmålade, skulpturer naturligt ljusbruna. Tillverkad av Marcus Jäger 1672.
- I västra sidoskeppet hänger en ÄLDRE ALTARTAVLA, den s k Rosencrantzska altartavlan. Den var altartavla altaret i Lysekils gamla kyrka till 1877, då den ersattes av en ny, vilken medföljde till Malmön. Den är rektangulär och har nio oljemålningar i grunda arkader, vertikalt åtskilda av räfflade pilastrar med joniska kapitäl, gråmarmorerade. Motiven är ur passionshistorien. Tavlan är krönt av ett rektangulärt tredelat överstycke av trä med profilerad ram och uppstickande mittparti, försett med skurna figurer och ornament i relief, röda med förgyllningar. I mitten Evas skapelse, på sidorna vapensköldar ( t.v. Rosenkrantz). Målningarnas ursprung har diskuteras; kan möjligen vara utförda av Christian Schönfeldt under 1700-talets första decennier. Överstycket härrör sannolikt från ett numer förlorat epitafium från slutet av 1600-talet.
- Ytterligare en ÄLDRE ALTARUPPSATS finns i sidkokapellet bakom predikstolen. Det är kyrkans ursprungliga, som stod på altaret fram tills den nuvarande altaruppsatsen ersatte den 1925. Nygotiskt formspråk, högt mittparti och lägre sidopartier. I mittpartiet ett krucifix framför en slät fond med målad spetsoval strålkrans i rött och grönt. Mittpartiet flankeras av vridna kolonnetter som bär upp en krenelerad spetsbåge. I sidopartiets målningar ses korsfästa rövare.
Fasadkulör (2003): Ofärgad
Byggnadsdel (2003): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
LYSEKILS KYRKA är uppförd under perioden februari 1899 till december1901, efter ritningar av Adrian Petersson. Byggmästare var H Börjesson & Co i Göteborg. Kyrkan byggdes i en tidstypisk nygotisk stil, och gavs en framträdande plats på en höjd i centrala Lysekil. Kyrkan hade en föregångare från 1796-1798, vilken låg på kyrkogården knappt 100 meter längre ner i terrängen, och som såldes till Bohus Malmön 1906. Denna kyrka hade i sin tur en föregångare från 1545.
Terrängen medförde att kyrkan blev orienterad i nära nog nord-sydlig riktning. Läget på höjden gör kyrkan till ett landmärke, väl synligt i den omgivande skärgården, men har också tidigt medfört problem. En takryttare fanns ursprungligen över korsmitten, men när den för andra gången blåste ner 1924 så återuppbyggdes den inte. Även tornspirans krön kröktes i en storm 1913 och blåste helt ned 1914, och en ny sattes upp 1915, snarlik den första men inte helt lik..
Fasaderna är fint gestaltade i granit, ett karaktäristiskt drag för sekelskiftets nygotik, men som också tidigt medfört fuktproblem. Redan 1907 skedde de första reparationerna, och invändigt fick man så småningom göra reparationer som medförde att det ursprungliga dekorativa måleriet gick förlorat. Det öppnade dock möjligheten för ett nytt måleri, som kom att utföras i etapper mellan 1918 och 1942. Koret målades av Brocke Blückert 1918-1921, och de övriga målningarna på väggar och i takvalven av Albert Eldh mellan 1925 och 1942. Eldh gjorde också förlagor till de glasmålningar som sattes in under samma period, liksom till en ny altaruppsats 1925.
Tillsammans med andra inventarier, som den fint snidade predikstolen från 1600-talet, övertagen från gamla kyrkan och ursprungligen tillverkad för tyska kyrkan i Göteborg, så kom man att skapa ett praktfullt kyrkorum, utan motsvarighet i övriga Bohuslän.
De ändringar som skett senare är dels inbyggnader under läktaren i väster, samt vissa ändringar i bänkkvarteren. 1979-1980 återställdes snickeriinredningens ursprungliga färgsättning. I övrigt har endast underhållsreperationer skett, även om dessa tidvis måst bli omfattande. Försök med fogning med silikon gjordes 1968-1971, och när dessa fogar var uttjänta under 1990-talet, skedde en total omfogning med hydrauliskt bruk 2000-2001.
År 1897-1901 Fast inredning - predikstol
Den gamla kyrkans predikstol flyttades över till den nya kyrkan. Predikstolen är ursprungligen tillverkad 1672 för Christine kyrka ("Tyska kyrkan") i Göteborg, men senare såld till Lysekil.
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d ä)
År 1907 Underhåll - exteriör
Första fogreparationerna.
År 1915 Underhåll - exteriör
Nytt krön på tornspiran, efter det att den krökts vid storm 1913 och blåst ned 1914.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1917-1919 Underhåll
Fogrenovering
År 1917 Fast inredning - läktare
Ombyggnad av orgelläktaren.
År 1918-1921 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Nya målningar i koret utförda.
Konstnär - Dekormålare: Brocke Blückert
År 1919 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1922 Underhåll - exteriör
Trappstegsgavlar plåtinklädda.
År 1925-1942 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kyrkans karaktäristiska tak- och väggmålningar i långhus och tvärskepp utförda i flera etapper.
Konstnär: Albert Eldh
År 1925 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats ersatte den ursprungliga.
Konstnär: Albert Eldh
Konstnär - Skulptör: Johan Björk
År 1925-1942 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar utförda i flera etapper: Koret 1925, tvärarmarna 1931, sidokapellen 1939, låghusets rundfönster 1941-42.
Konstnär: Albert Eldh
År 1953 Konservatorsarbeten
Restaurering av kalkmålningar.
År 1968-1971 Underhåll - exteriör
Stor utvändig reparation, med total omfogning, omläggning av skiffertaket, renovering av fönster och dörrar, plåtarbeten, nytt tornkors.
År 1972 Konservatorsarbeten
Konservering av kalkmålningar.
År 1977-1978 Konservatorsarbeten
Konservering av kalkmålningar i sakristian.
År 1977-1978 Underhåll - interiör
Renovering av sakristian.
År 1979-1980 Underhåll - interiör
Invändiga reparationer (golvbjälklag) samt ommålning.
År 2000-2001 Underhåll - exteriör
Stor reparation, med total utvändig omfogning, omläggning av skiffertak, plåtarbeten.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil)..
Granqvist, Nils: Lysekils .kyrkor och församling. Lysekil 1963.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor. Lidköping 1933.
Losch, Fritz: Lysekils historia.
Losch, Fritz: Lysekils kyrka i Julhälsningar 1922, sid. 72 ff.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin