Motivering (skydd): SVENNEBY GAMLA KYRKA är sannolikt från 1100-talet. Kyrkan övergavs som ordinarie församlingskyrka efter det att Svenneby nya kyrka invigts 1915.
KYRKOGÅRDENS äldsta parti bör vara från samma tid som kyrkan. Kyrkogårdens nuvarande karaktär är en kombination av 1800-talets planering och de tillägg som skedde i samband med att kyrkogården utvidgades 1937 (trappor, återuppförd stiglucka 1944). På berget ovanför kyrkogården står en KLOCKSTAPEL vars utseende stammar från 1729-30. Kyrkklockan är daterad till 1200-talet. Den rings fortfarande för hand.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- SVENNEBY GAMLA KYRKA, med bevarat medeltida murverk, och med inredning från främst 1700-tal, är mycket kulturhistoriskt värdefull, omistlig i ett nationellt perspektiv.
- KLOCKSTAPELN är viktig för kyrkomiljön, väl synlig i landskapet, och ännu manuellt ringd - Klockstapelns medeltida kyrkklocka
- KYRKOGÅRDENS karaktär med grusgångar, stenmurar, planterade lövträd, stiglucka och trappor.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
SVENNEBY GAMLA KYRKA ligger vid foten av en brant bergknalle, på dess sydsida, omgiven av sin svagt sydsluttande kyrkogård. Kyrkogården är närmast halvrund, något långsmal i öst-västlig riktning och har den branta bergssidan som avgränsning längs hela norrsidan. Den är på övriga sidor är omgärdad av en torvtäckt kallmur. Kyrkogårdens markyta når på insidan upp till murkrönet, och hela kyrkogården bildar en terrass, halvannan meter ovanför landsvägen som löper förbi på syd- och västsidan. Utmed muren växer äldre almar.
INGÅNG i söder genom en stiglucka, spritputsad och vitkalkad under brutet tegeltak. Stigluckan har en rundbågigt avslutad öppning, dubbel grind i svart järnsmide. Den byggdes 1944 efter äldre förebilder. En stentrappa med kraftiga stenklot leder upp till kyrkan. Denna är omgiven av en grusgång med förgreningar. Gravarna ligger i gräskvarter och här finns en större andel äldre gravar, från 1800-talets slut och tidiga 1900-talet. Flera höga och halvhöga vårdar, många ramar och några järnkors och järnstaket. Bland de äldre vårdarna finns ett påtagligt inslag av svart sten.
En mindre UTVIDGNING ligger i väster, invigd 1937, något lägre än övriga kyrkogården, och med enkla täta rader av låga resta stenar mot rygghäckar. Ingång från äldre delen genom en stentrappa med kraftiga stenklot på ömse sidor. Även denna utvidgning är omgiven av en mur, av tuktade stenblock av typisk 1920-30-talskaraktär, och med en ingång längst i väster, nedanför berget, med svarta smidesgrindar.
Strax öster om kyrkogården ligger ett enkelt brunt redskapsskjul och en förhållandevis nybyggd ekonomibyggnad, rödmålad.
Mest anmärkningsvärd är KLOCKSTAPELN som är belägen på bergkrönet ovanför kyrkan. Starkt skrånande väggar i underdelen och ovanför klockan ett valmat tak, allt klätt med rödfärgad träpanel.
Inventeringsår 2003
FÖRSAMLING 1995: SVENNEBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 615, år 1900: 1537, år 1995: 633
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Svenneby gamla kyrka ligger i anslutning till bebyggelsen. Läget är högt och tätt intill en bergvägg och med vid utblick över dalgången i söder. Kyrkogården följer bergväggen och klockstapeln står på bergkrönet, nordväst om kyrkan. Pastorsexpeditionen ligger ca 1 km sydost om gamla kyrkan, vid Hogslätt. Svenneby socken ligger vid Sotefjordens mynning och landskapet är typiskt för mellersta Bohuslän; flacka uppodlade dalgångar växlar med låga och karga urbergsmassiv.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Svenneby gamla kyrka murades troligen under 1100-talet eller senast under 1200-talets första hälft. Planformen med rektangulärt långhus och smalare, rakavslutat kor är intakt. Ett vapenhus byggdes i väster under reformationstid varvid en portal upptogs i den medeltida gaveln. Det nuvarande vapenhuset av timmer är från 1753. Triumfbågen revs 1698 och långhusets östragavelröste byggdes av trä.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Svenneby framstår som ett lysande exempel på en sällsynt välbevarad kyrka från äldre tid, med en inredning både från medeltiden och från 1600,- 1700- och 1800-talen. Under reformationstiden utfördes omfattande byggnadsverksamhet. Långhusets medeltida sydportal igensattes. I dess övre del utsparades ett fönster. 1729-30 utfördes flera förändringar under ledning av byggmästaren Chresten Olufsson Horn och murmästaren Lars Utmark. Koret påmurades till nuvarande höjd men är fortfarande lägre än långhuset. Samtidigt upptogs de stora fönsteröppningarna i söder. I koret och långhuset slogs tunnvalv av trä. De dekorerades 1741 med målningar av mäster Johan Ahlstedt från Uddevalla, möjligen med hjälp av Christian von Schönfeldt. Samma år överkalkades en målning på korets östmur och är numera synlig som fragment. Kyrkan togs ur bruk 1915, då Svenneby nya kyrka invigdes. En invändig restaurering utfördes 1962 under ledning av Evald Gustafsson, Riksantikvarieämbetet. Arbetet syftade mot att i möjligaste mån återställa inventarierna (se nedan) till deras äldre skick. Omfattande konserveringsarbeten utfördes.
Altare från medeltiden, klätt med trä 1731. Altaruppsats från 1740-talet med överdel, troligen från 1600-talet. Predikstol i barock, 1600-talets mitt, möjligen utförd av Hans Swant. Trappa och dörr, troligen från 1698. Målningar från 1740-talet. Bänkinredning 1770, Jon Hansson och Chresten Baltzar. Övermålningarna senare. Korbänkar i samma utförande. Läktare i väster, fördjupad 1724, målad 1741 av Johan Ahlstedt. Läktare i norr, byggd efter 1830. Målningar 1741, från äldre läktare (apostlar i samma utförande som på läktaren i väster). Dopfunt av täljsten i två delar och med uttömningshål. 1200- talets förra del. Medeltida träskulpturer: madonnan med barnet, 1200-tal. Kristus, från triumfkrucifix; huvud och armar saknas. 1200- tal. Sankt Olof (Olav), sittande, händer saknas. 1200-tal. Apostel, stående. Höger underarm saknas, troligen 1300-tal.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Gustafsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Svenska fornminnesplatser 48. 1966.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil). .
Grodås, Halvard och Nero, Kjell: Svenneby gamla kyrka. Analys av möjliga sättningsorsaker. Göteborg 1981.
Gustavsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Vikarvet 1960/61.
Gustavsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Svenska fornminnesplatser nr 48. Stockholm 1966.
Hallbäck, Sven Axel: Det efterreformatoriska kyrkomåleriet. Göteborg 1947.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1961.
Hörman, Ernst: Svennebykyrkan -Vikarfskyrkan. Ur Vikarvet 1922, sid. 5 ff.
Hörman/Karlsson: Svenneby Ödekyrka. Lysekil 1943
Karling, S: Hans Swant. Ur GBFT 1943.
Losch, Fritz: Svenneby ödekyrka. Ur Vikarvet 1934, sid 76 ff.
Norberg, Rune: Bohusläns medeltida träskulptur. Ur GBFT 1939.
Sandelin, Börje och Nilsson, Artur: Ödekyrkan i Svenneby. Göteborg 1962.
Svenneby-projektet. Grupparbeten för Göteborgs universitet. Stencil april 1982.
Åmark, Mats: Bohusläns medeltida kyrkklockor. Uppsala 1945, sid. 17.
Åtgärdsförslag 1961 av Evald Gustafsson. I ATA.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin