Motivering (skydd): Sofiakyrkan utgör ett landmärke i Jönköping där dess
uttrycksfulla arkitektur och höga spetsiga spira gör den mycket
iögonfallande. Kyrkobyggnaden är till sin exteriör och interiör
mycket välbevarad där få och små förändringar skett sedan
uppförandet i slutet av 1800-talet. Den lilla parkyta som omger
kyrkobyggnaden utgör en viktig avgränsning och bidrar till hur
kyrkan upplevs på avstånd.
Kyrkan är uppförd i en konsekvent nygotik där äldre
formelement samspelar med modern byggteknik. De
förändringar som gjort sedan kyrkan uppfördes har syftat till att
stärka upplevelsen av arkitekturen, tillägg och ändringar är
läsbara i kyrkan men underordnar sig den ursprungliga stilen. I
kyrkan finns äldre inventarier som minner om tiden då
slottskyrkan var i bruk, i kyrkan finns även flera inventarier
som skänkts av enskilda församlingsmedlemmar vilket vittnar
om menighetens offervilja och engagemang för sin kyrka.
I sin konstruktion utgör Sofiakyrkan till delar ett
pionjärbyggande. Bland annat är fönstrens masverk i cement ett
av landets tidigaste exempel på denna typ av tekniklösning.
Sammanfattning
- Den konsekventa och välhållna nygotiska arkitekturstilen är
kyrkans främsta karaktärsdrag.
- De förändringar som skett har adderats till den ursprungliga
stilen utan att bryta med denna.
- Syftet med de senaste restaureringarna har varit att stärka det
nygotiska uttrycket.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2005)
Sofiakyrkan har en korsformig, treskeppig planform med
rundavslutat kor samt två intilliggande korkapell där det ena hyser
sakristian. Kyrkan har fasader av oputsat tegel och
fasadornamentik i cement. Takytorna är belagda med skiffer med
undantag för tornspiran samt tornryttaren och de mindre
hörnspirorna som är klädda med kopparplåt. Fönstren är
spetsformiga med masverk i olika passformer, de ornamentala
formerna har getts en ljus färgsättning som står i kontrast med det
röda teglet. Interiören kommer efter den nu pågående
restaureringen få en färgsättning som är mer kulört än den varit
tidigare. Murytorna kommer utgöra en ljusmålad grund där
snickerier som bänkinredning, innertak m.m. kommer
ekådringsmålas och dekorationer, ornamentik målas i bl.a. en röd
färgskala.
Fasadkulör (2005): Röd
Inventeringsår 2016
När Jönköping flyttades på 1600-talet fanns på det nuvarande
Väster mycket liten bebyggelse. Den dåvarande slottsförsamlingen använde Slottskapellet eller det Västra kapellet som församlingslokal. Med att staden utvecklades började församlingen växa och vid 1800-talet hade bebyggelsen trängt utanför 1600-talets stadsplan och sträckte sig nu mot väster som kommit att kallas Västra förstaden och slottsförsamlingen eller västra församlingen kom att bli trångbodda i Slottskapellet. 1859 beslutades att en ny
kyrka skulle byggas men det beslutet skulle komma att
dröja innan det genomfördes. År 1880 återuppväcktes
frågan och kyrkans lokalisering diskuterades.
Inledningsvis bestämdes att den nya kyrkan skulle
uppföras i närheten av nuvarande Per Brahegymnasiet
och den intilliggande gatan gavs därför namnet
Kyrkogatan. När platsen var vald utlystes en
arkitekttävling till vilken det inkom fem förslag som
skickades till Överintendentsämbetet i Stockholm för
godkännande. Alla förslag kom dock att förkastas av
ämbetet vilka istället uppdrog en av sina egna arkitekter
att utarbeta ritningar för den nya kyrkan.
Arkitekten var Gustaf Dahl som var samme arkitekt som
ritade Kungliga Bibliotekets nybyggnad och som 1883
utnämndes till professor i byggnadskonst vid
Konstakademin. Den nya kyrkan ritade han i en ren
nygotisk stil vilken kommit att bli populär vid det sena
1800-talet. Arkitekturen hämtade idealen från gotiken
vilket i kombination med den nya tidens maskinella
produktionssätt möjliggjorde ett byggande med ett
överdåd och precision som sällan skådats. Dahls ritningar
stadsfästes 1884 och nybygget inleddes 1885 men då på
platsen för den nya salutorgsplatsen som istället fick flytta
till det nuvarande Västra torget. Invigningen av kyrkan
skedde i maj 1888 och med den nya kyrkan överfördes en
del av de inventarier som togs till Slottskapellet i samband med att slottskyrkan brann 1737.
Kort efter det att kyrkan färdigställts erhöll den sina glasmålningar. Dessa föreställer de heliga sakramenten och apostlarna Petrus och Paulus samt profeterna Moses och Elias. Vidare uppvisar fönstren en rik växt- och blomsterornamentik. Glasmålningarna utförde i München av den välrenommerade glasmåleriateljén F X Zettler, firman var en av de största
företagen med verksamhet både i Europa som i Amerika. I början
av 1900-talet tillkom dopfunten som är skuren i ek av
folkskoleläraren D. Lindahl i Kosta.
Under 1930-talet skedde mindre förändringar där bland annat
urtavlan 1934 ersattes med en genomlysande dito. Det
upprättades även ett ombyggnadsförslag för kyrkan. Uppdraget
gavs åt den dåvarande stadsarkitekten Göran Pauli vars förslag
föreskrev väldigt omfattande förändringar av kyrkobyggnaden.
Bland annat ville Pauli att mittskeppet skulle avskiljas från
sidoskeppen samt att kyrkans arkadbågar skulle ersättas med
lägre valvringar och att det mesta av de arkitektoniska
dekorationerna skulle rensas bort. Av dessa planer kom inget att
genomföras, bidragande till detta kan varit att Pauli förolyckades
i en bilolycka.
Istället för en genomgripande ombyggnad genomfördes 1952-53
en restaurering av kyrkan efter program av arkitekten Johannes
Dahl i Tranås. Vid arbetena rengjordes kyrkorummet och
ommålades i en ny dämpad färgsättning. Fönstren sågs över och
ersattes, altaret och predikstolen förändrades där predikstolen fick ett nytt ljudtak. Kyrkan fick ett nytt värmesystem och de parkettgolv som fanns ersattes med kalksten. Ett av korkapellen inreddes med bland annat en ny glasmålning som utformades av konstnären Knut Hallgren från Stockholm, Hallgren ritade även de nya ljuskronor som ersatte de ursprungliga. Det finns även noteringar som talar om att en exteriör ommålning genomfördes under samma tid under ledning av arkitekt Haakon Ahlberg.
Den interiöra restaureringen följdes 1960-61 av en exteriör restaurering. För åtgärdsprogrammet stod arkitekten Lars Stalin i Jönköping som utarbetade tämligen omvälvande förändringar av kyrkan. Arbetena omfattade en omspikning av de skiffertäckta takytorna samt reparationer av tornspiran. Kyrkans takavvattningssystem ersattes med ett nytt. Fasaderna sågs över och reparerades med puts som infärgades i en tegelröd kulör. Ornamentik och putsytor målades sedan med färgtypen Cemcol som var tänkt att erbjuda fasaden ett skydd som likställdes med plåt. Vid den västra ingången gjordes ny dekorationsmåleri i sgraffitoteknik, måleriet utfördes av den italienska stuckatören Riccardo Reazzole. Stalin gav exteriören en mycket skarp färgskala med vilket han vill betona de plastiska formerna och stärka det gotiska uttrycket. För detta mötte han stor kritik där många ansåg att kyrkan nu lyste ilsket och kändes helt främmande. Under 1960-talet gjordes även mindre förändringar av orgelfasaden i samband med att nya pipor installerades av Åkerman & Lunds nya orgelfabrik.
I början av 1980-talet gjordes mindre förändrings- och underhållsarbeten då ett antal av bänkarna i mittskeppets bakre delar plockades bort. En partiell invändig ommålning genomfördes under ledning av arkitekt K-E Gemfeldt. Större arbeten gjordes inför kyrkans 100-årsfirande. Då genomfördes en ombyggnad efter ledning av arkitekt Ingvar Selse. Under renoveringen rengjordes fasaderna och vid västentrén byggdes entrétrappen om och tillgänglighetsanpassades med två ramper. Invändigt rengjordes kyrkan och en handikappstoalett inrättades samtidigt som städrum och personalutrymmena kompletterades. Det ursprungliga cementmosaikgolvet sågs över och reparerades samt togs övergolvet i det norra korkapellet bort.
Den senaste exteriöra restaureringen genomfördes 2000-02 under ledning av Lennart Dufwá på LD Service i Jönköping. Vid restaureringen blästrades fasaderna och lagades med stenlagningsbruk för at sedan åter avfärgas i en tegelröd kulör. Den starka kontrastverkan som kyrkan fick vid den restaureringen på 1960-talet dämpades något genom att den vita avfärgning som de dekorativa elementen hade gavs en varmare och mjukare ton. Sönderfruset tegel behandlades med rent kalivattenglas och vattenglas för att återställa teglets fuktmekanik. Alla fönster sågs över och renoverades, korfönstren som ursprungligen varit fasta monterades nu i lösa fönsterramar för att underlätta framtida underhåll. Den norra entrén byggdes om till utrymningsväg varvid den återställdes till sitt ursprungliga utseende, takytorna sågs över och skifferbeläggningen kompletterades samt fick tornet helt ny koppartäckning. Invändigt målades kyrkans stålkolonner om där de gamla färgskikten helt togs bort innan de ommålades med oljefärg, förgyllningarna rengjordes samtidigt.
En nu pågående invändig restaurering syftar till att ge kyrkorummet en mer ursprunglig, kulört färgskala. Murytorna kommer ges en ljus, varm ton där snickerier som bänkinredning och innertak kommer ekådras. Dekorationer och ornamentik som kolonner kommer att målas ibland annat röda toner. Målsättningen är att stärka det nygotiska uttrycket. Förändringar i kyrkorummet kommer bl.a. bestå i nya förrådsväggar i form av spaljéväggar. Ett antal bänkar kommer även demonteras.
År 1885 Nybyggnad
Kyrkan uppförs efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl på Överintendentsämbetet. Invigningen
skedde den 8 april 1888.
Arkitekt: Gustav A. Dahl
År 1888 Invigning
År 1891 Fast inredning - glasmålning
Korfönstrens glasmålningar är utförda i München av F. X. Zettler.
Konstnär - Glaskonstnär: F X Zettlers glasmästeri
År 1908 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av ek är skuren av folkskoleläraren D. Lindahl i Kosta. Dopskålen med fat
skänktes 1932 av Hugo Wallgren i Jönköping.
Konstnär - Bildhuggare: D Lindhal
År 1934 Specifika inventarier - tornur
Urtavlan ersattes med en genomlysande urtavla med belysning inifrån tornet.
År 1952-1953 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan restaurerades efter program av arkitekt Johannes Dahl i Tranås.
Interiör:
- Interiören rengjordes och ommålades i en dämpad färgsättning.
- Ett kapell inreddes i det södra korkapellet. Kapellet fick bland annat en glasmålning utförd
av konstnären Knut Hallgren i Väsjö.
- Nya fönster sattes in.
- Belysning och högtalare installerades.
- Altare och predikstolen förändrades där predikstolen gavs ett nytt ljudtak och altarbordet
smyckades med sniderier. Bänkinredningen byggdes om.
- Värmesystemet gjordes nytt.
- Parkettgolven i koret lades om med gotlandskalksten.
- Tio nya ljuskronor ritade av konstnär Knut Hallgren i Stockholm ersatte de befintliga.
Arkitekt: Johannes Dahl
Konstnär - Glaskonstnär: Knut Hallgren
År 1952 Underhåll - exteriör
En exteriör ommålning gjordes under ledning av arkitekt Haakon Ahlberg. Vid detta tillfälle
blev de ursprungliga dystra fasaderna målade i en röd kulör.
Arkitekt: Hakon Ahlberg
År 1958 Specifika inventarier - kyrkklocka
Detta år installerades ett nytt klockspel levererat av AB Westerstrands & Söner Urfabrik i
Töreboda.
År 1960-1961 Ändring
Ändring - Ändring – restaurering.
Kyrkan genomgick en omfattande exteriör restaurering efter program av arkitekt Lars
Stalin i Jönköping. Efter restaureringen hördes kritik över att kyrkan fått en alltför gräll
färgsättning vilket arkitekten försvarade med att han ville framhäva byggnadens struktur
och betona nätverket av detaljer i exteriören.
Exteriör:
- En omspikning av skiffertaket.
- Nytt vattenavledningssystem.
- Reparationer av tornspiran.
- Ersättande av frostsprängda tegelpartier med puts som infärgades i tegelröd kulör.
- Ommålning av putsytor med färgen Cemcol.
- Ny ornamentik utfördes vid västingången. Ornamenteringen utfördes med sgraffitoteknik
av en italiensk mästerstuckatör vid namn Riccardo Reazzole.
Arkitekt: Lars Stalin
Konstnär - Stuckatör: Riccardo Reazzole
År 1966 Fast inredning - orgel
Mindre förändringar i orgelfasaden görs i samband med att nya pipor installeras av Åkerman
& Lunds nya orgelfabriks AB.
År 1980 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
En partiell invändig ommålning gjordes efter förslag av arkitekt K-E Gemfeldt.
Arkitekt: K-E Gemfeldt
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Jönköpings läns museum. (1989). Stadsdelen Väster i Jönköping kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. ISBN: .
Johansson, Johansson, Erik O, G. (1940). Sveriges kyrkor, Småland: Jönköpings och Huskvarna kyrkor. ISBN: .
Karlsson, Bo E. (1996). Bebyggelse i Jönköping 1612-1870. Produktion, rekreation. ISBN: .
Haas, Jonas. (2005). Glasmåleri Kulturhistorisk inventering av kyrkligt glasmåleri i Växjö stift, Jönköpings län. Jönköpings läns museum. ISBN: .
Holmberg Jonsson, Kerstin . Representant för Jönköpings kyrkliga samfällighet.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Dahl,Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin